Source:
https://www.metmuseum.org/art/collection/search/353581
The notes:
fama ciara
disegno di un triumfo di cucare per il pasto de la Regina di Svecia mel pasto del Sua Sandita
modelo della Goltrapa de la Regina di Suecia per la intrata di Roma
Above: Kristina.
Above: Giovanni Paolo Schor.
Wednesday, March 25, 2020
Monday, March 23, 2020
Kristina orders the decommissioning and sale of the ship "Kalmar Nyckel", dated June 19, 1651
Source:
http://www.kalmarnyckel.org/docs/knf_guidebook.pdf
The letter:
Christina medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes drottningh, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna till Estlandh, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stettin-Pommern, Caßuben och Wenden, furstinna till Rügen, fru öfwer Jngermanlandh och Wißmar.
Wår sÿnnerlige ÿnnest och nådige benägenheet medh Gudh Alzmechtigh tillförende. Effter som trogne Män och tiänare h. Ammiraler och samptlige Ammiralitate Rådh att Wij hafwe effterlåtit Cornelius Rolofßon att köpa skeppet Calmar Nÿckeln medh sin [illegible]; thedh ähr fördenskull Wår nådige willie, att J måge honom thedh för skäligh prijs bekomma låta. Och befalle eder Gudh Alzmechtigh sÿnnerligen Nådeligen. Af Stockholm den 19. Junij Anno 1651
Christina
English translation (courtesy of the Kalmar Nyckel website's guidebook):
Christina by the Grace of God, Queen of Sweden, of the Goths and Wends, Grand Duchess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen, Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Wenden, Princess of Ruegen, Dame of Ingermanland and Wismar.
Conveying Our particular favor and gracious disposition, in God almighty. Inasmuch as We, with faithful men and servants the Lords Admiral and the whole Council of the Admiralty, have granted Cornelius Rolofsson indulgence to buy the ship the Kalmar Nyckel with its tackle; It is in accord with Our gracious will, that you may permit him to receive it for a reasonable price. And may God almighty commend you with particular grace. From Stockholm the 19th June in the year 1651.
CHRISTINA
Above: Kristina.
http://www.kalmarnyckel.org/docs/knf_guidebook.pdf
The letter:
Christina medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes drottningh, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna till Estlandh, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stettin-Pommern, Caßuben och Wenden, furstinna till Rügen, fru öfwer Jngermanlandh och Wißmar.
Wår sÿnnerlige ÿnnest och nådige benägenheet medh Gudh Alzmechtigh tillförende. Effter som trogne Män och tiänare h. Ammiraler och samptlige Ammiralitate Rådh att Wij hafwe effterlåtit Cornelius Rolofßon att köpa skeppet Calmar Nÿckeln medh sin [illegible]; thedh ähr fördenskull Wår nådige willie, att J måge honom thedh för skäligh prijs bekomma låta. Och befalle eder Gudh Alzmechtigh sÿnnerligen Nådeligen. Af Stockholm den 19. Junij Anno 1651
Christina
English translation (courtesy of the Kalmar Nyckel website's guidebook):
Christina by the Grace of God, Queen of Sweden, of the Goths and Wends, Grand Duchess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen, Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Wenden, Princess of Ruegen, Dame of Ingermanland and Wismar.
Conveying Our particular favor and gracious disposition, in God almighty. Inasmuch as We, with faithful men and servants the Lords Admiral and the whole Council of the Admiralty, have granted Cornelius Rolofsson indulgence to buy the ship the Kalmar Nyckel with its tackle; It is in accord with Our gracious will, that you may permit him to receive it for a reasonable price. And may God almighty commend you with particular grace. From Stockholm the 19th June in the year 1651.
CHRISTINA
Above: Kristina.
Sunday, March 22, 2020
Bernini's concept art for a looking glass for Kristina, year 1656
Source:
https://www.rct.uk/collection/search#/2/collection/905586/a-design-for-a-looking-glass-for-the-queen-of-sweden
The note in the corner:
Disegno del Cavalier Gio. Lorenzo Bernino per uno specchio per la Regina di Suetia.
Above: Kristina.
Above: Bernini.
https://www.rct.uk/collection/search#/2/collection/905586/a-design-for-a-looking-glass-for-the-queen-of-sweden
The note in the corner:
Disegno del Cavalier Gio. Lorenzo Bernino per uno specchio per la Regina di Suetia.
Above: Kristina.
Above: Bernini.
Kristina's letter to Gasparo Lascaris, dated June 29/July 9 (New Style), 1657
Source:
Kristina-studier, by Sven Stolpe, in Credo: Katolsk tidskrift issue 5, 1959
http://signum.se/wp-content/uploads/2018/12/Credo1959-nr5.pdf
The letter:
Monr.r io non Vi Credo, ne Vintendo, benChe il purgatorio sia vn articolo di fede io non Ci Credo niente a qvel dal qvale Voi mi parlate, gran gusto haverei Che il gloria patri Volese Caminar il mondo ma mi par impossibile, Voi fatte la spia doppia ma io non me ne offendo ben m'offenderei se le genti del laltero mondo Vi Credessero ma stimo Che siano Cosi matti Comme Voi mostrate dessere perche no Credo Chin sostanza lo crediate Comme lo dite io so per me Che io sono innocente et Cosi Credo Che siano anche le anime di la i qvali non sonon minchioni di Credere le fandonie che Voi Volete dar divvedere duna parte allatera, io non Conosco qvel picolo personagio del qvale Voi mi parlate in roma forse si trouonon nani ma fora di la tvtte le genti son mostri di grandeza. Dio Vi ConserVi per essermi sempre amico. li 9 lug.o
tutte le Vostre lettere mi sonon Capitate Con sicureza e quando Cascasero anche in mano dalteri non Vi e pericolo che sintendino le giroglife.
Kristina-studier, by Sven Stolpe, in Credo: Katolsk tidskrift issue 5, 1959
http://signum.se/wp-content/uploads/2018/12/Credo1959-nr5.pdf
The letter:
Monr.r io non Vi Credo, ne Vintendo, benChe il purgatorio sia vn articolo di fede io non Ci Credo niente a qvel dal qvale Voi mi parlate, gran gusto haverei Che il gloria patri Volese Caminar il mondo ma mi par impossibile, Voi fatte la spia doppia ma io non me ne offendo ben m'offenderei se le genti del laltero mondo Vi Credessero ma stimo Che siano Cosi matti Comme Voi mostrate dessere perche no Credo Chin sostanza lo crediate Comme lo dite io so per me Che io sono innocente et Cosi Credo Che siano anche le anime di la i qvali non sonon minchioni di Credere le fandonie che Voi Volete dar divvedere duna parte allatera, io non Conosco qvel picolo personagio del qvale Voi mi parlate in roma forse si trouonon nani ma fora di la tvtte le genti son mostri di grandeza. Dio Vi ConserVi per essermi sempre amico. li 9 lug.o
tutte le Vostre lettere mi sonon Capitate Con sicureza e quando Cascasero anche in mano dalteri non Vi e pericolo che sintendino le giroglife.
Stolpe's transcript of the letter:
Mon.r io non vi credo, ne vintendo, benche il purgatorio sia un articolo di fede io non ci credo niente a quel dal quale voi mi parlate, gran gusto haverei che il gloria patri volesse caminar il mondo ma mi par impossibile, voi fatte la spia doppia ma io non me ne offendo ben m'offenderei se le genti del laltero mondo vi credessero ma stimo che siano cosi matti come voi mostrate dessere perche no credo chin sostanza lo crediate comme lo dite io so per me che io sono innocente et cosi credo che siano anche le anime di la i quali non sonon minchioni di credere le fandonie che voi volete dar divvedere duna parte allal(t)era, io non conosco quel picolo personagio del quale voi mi parlate in roma forse si trovonon nani ma fora di la tutte le genti son mostri di grandezza. Dio vi conservi per essermi sempre amico. Li 9 luglio.
Tutte le vostre lettere mi sonon capitate con sicureza e quando cascasero anche in mano dalteri non vi e pericolo che sintendino le giroglife.
A Monsieur Lascaris
a Urbino.
With modernised spelling (with Kristina's spelling mistakes preserved as much as possible):
Monsignor,
Io non vi credo, nè v'intendo. Benché il purgatorio sia un articolo di fede, io non ci credo niente a quel dal quale voi mi parlate. Gran gusto avrei che il Gloria Patri volesse caminar il mondo, ma mi par impossibile. Voi fatte la spia doppia, ma io non me ne offendo, ben m'offenderei se le genti del l'altero [sic] mondo vi credessero. Ma stimo che siano cosi matti come voi mostrate d'essere, perché no credo ch'in sostanza lo crediate come lo dite.
Io so per me che io sono innocente, e così credo che siano anche le anime di là, i quali non sonon [sic] minchioni di credere le fandonie che voi volete dar divedere d'una parte all'al[t]era.
Io non conosco quel piccolo personaggio del quale voi mi parlate. In Roma forse si trovonon [sic] nani, ma fora di la tutte le genti son mostri di grandezza. Dio vi conservi per essermi sempre amico. Li 9 luglio.
Tutte le vostre lettere mi sonon [sic] capitate con sicurezza, e quando cascassero anche in mano d'alteri, non vi è pericolo che s'intendino le giroglife [sic].
A Monsieur Lascaris, à Urbino.
With modernised spelling:
Monsignor,
Io non vi credo, nè v'intendo. Benché il purgatorio sia un articolo di fede, io non ci credo niente a quel dal quale voi mi parlate. Gran gusto avrei che il Gloria Patri volesse caminar il mondo, ma mi par impossibile. Voi fatte la spia doppia, ma io non me ne offendo, ben m'offenderei se le genti del l'altro mondo vi credessero. Ma stimo che siano cosi matti come voi mostrate d'essere, perché no credo ch'in sostanza lo crediate come lo dite.
Io so per me che io sono innocente, e così credo che siano anche le anime di là, i quali non sono minchioni di credere le fandonie che voi volete dar divedere d'una parte all'altera.
Io non conosco quel piccolo personaggio del quale voi mi parlate. In Roma forse si trovono nani, ma fora di la tutte le genti son mostri di grandezza. Dio vi conservi per essermi sempre amico. Li 9 luglio.
Tutte le vostre lettere mi sono capitate con sicurezza, e quando cascassero anche in mano d'alteri, non vi è pericolo che s'intendino le geroglife.
A Monsieur Lascaris, à Urbino.
Swedish translation (by Sven Stolpe):
Monsieur, jag tror Er inte, inte heller förstår jag Er. Fastän skärselden är en trosartikel, tror jag inte alls på det Ni talar om. En stor glädje skulle det bereda mig om Gloria Patri kunde gå genom världen, men det förefaller mig omöjligt. Ni är dubbelspion, men jag sätter mig över detta. Väl skulle det irritera mig, om människorna i den andra världen trodde på detta, men jag skulle tro, att de är lika galna som Ni visar Er vara, ty jag tror inte att Ni i verkligheten tror på det som Ni säger. Jag vet med mig att jag är oskyldig, och så tror jag att även själarna på andra sidan (är det), vilka inte är sådana dumskallar att de tror på de påhitt som Ni vill låta påskina om den ena och den andra sidan. Jag känner inte den lilla person som Ni talar om. I Rom finns måhända dvärgar, men därutanför är alla människor vidunder av storhet. Må Gud alltid bevara Er som min vän. Den 9 juli.
Alla Edra brev har säkert kommit fram till mig, och även om de skulle råka falla i andras händer, är det ingen fara att hieroglyferna blir förstådda.
English translation (my own):
Monsieur, I do not believe you, nor do I understand you. Although purgatory is an article of faith, I do not at all believe what you are talking about. It would be a great pleasure to have Gloria Patri through the world, but it seems impossible to me. You are a double spy, but I get over this. It would well annoy me if the people of the other world believed this, but I would think that they are as mad as you show yourself to be, because I do not believe that you truly believe in what you say. I know that I am innocent, and so I believe that even the souls on the other side are, who are not such fools that they believe in the tales that you want to impress on one and the other side. I do not know the little person you are talking about. In Rome there are quite a few dwarves, but beyond that, all people are marvels of greatness. May God always preserve you as my friend. July 9th.
All of your letters have certainly reached me, and even if they happen to fall into the hands of others, there is no danger that the hieroglyphs will be understood.
Above: Kristina.
Swedish translation (by Sven Stolpe):
Monsieur, jag tror Er inte, inte heller förstår jag Er. Fastän skärselden är en trosartikel, tror jag inte alls på det Ni talar om. En stor glädje skulle det bereda mig om Gloria Patri kunde gå genom världen, men det förefaller mig omöjligt. Ni är dubbelspion, men jag sätter mig över detta. Väl skulle det irritera mig, om människorna i den andra världen trodde på detta, men jag skulle tro, att de är lika galna som Ni visar Er vara, ty jag tror inte att Ni i verkligheten tror på det som Ni säger. Jag vet med mig att jag är oskyldig, och så tror jag att även själarna på andra sidan (är det), vilka inte är sådana dumskallar att de tror på de påhitt som Ni vill låta påskina om den ena och den andra sidan. Jag känner inte den lilla person som Ni talar om. I Rom finns måhända dvärgar, men därutanför är alla människor vidunder av storhet. Må Gud alltid bevara Er som min vän. Den 9 juli.
Alla Edra brev har säkert kommit fram till mig, och även om de skulle råka falla i andras händer, är det ingen fara att hieroglyferna blir förstådda.
English translation (my own):
Monsieur, I do not believe you, nor do I understand you. Although purgatory is an article of faith, I do not at all believe what you are talking about. It would be a great pleasure to have Gloria Patri through the world, but it seems impossible to me. You are a double spy, but I get over this. It would well annoy me if the people of the other world believed this, but I would think that they are as mad as you show yourself to be, because I do not believe that you truly believe in what you say. I know that I am innocent, and so I believe that even the souls on the other side are, who are not such fools that they believe in the tales that you want to impress on one and the other side. I do not know the little person you are talking about. In Rome there are quite a few dwarves, but beyond that, all people are marvels of greatness. May God always preserve you as my friend. July 9th.
All of your letters have certainly reached me, and even if they happen to fall into the hands of others, there is no danger that the hieroglyphs will be understood.
Above: Kristina.
Monday, March 16, 2020
Friday, March 13, 2020
Thursday, March 12, 2020
Kristina announces her/his/their intention to abdicate, August 7, 1651
Source:
Svenska riksrådets protokoll 1651, page 83
https://digital.ub.umu.se/node/340569?page=2&fulltext-query=&preview=340569%2F96%2Fsimple%2F0
Transcript of the meeting:
Anno 1651 den 7 Augusti var Hennes Kongl. M:t sielf i Rådh-Cammaren och desse effterfölliandhe af Rikzens Rådh; Her Feltherren, R. Cantzleren, Her Matthias Soop, Her Frid. Stenbok, Her Thure Sparre, Her Erich Gyllenstierna, Her Sevedh Bååt, Grefve Magnus de la Gardie, Her Axel Lillie, Her Åke Hansson, Her Herman Flemingh, Her Erich Steenbok, Her Gustaf Bielke, Her Arfvid Wittenberg och Her Hans Berendts.
Näst opläsningen af nogre adviser blef af Hennes Kongl. M:t proponerat Rikzens Rådh at H. K. M:t hade nu i desse dagar medh deres consens uthskrifvet ett uthskåt af visse Ständer, så funne H. K. M:t sig obligerad at optäcka Rikzens Rådh den förnembste orsaken, som H. K. M:t dertill hadhe beveckt. Trodde väl, at det skulle falla Rikzens Rådh nogot underliget och sälsamt; förmeente dogh, at när de saken medh H. K. M:t väl öfverlade, the icke så stort sig theröfver förundra skulle. Det vore nu 8:de åhret, at H. K. M:t hafver haft den ähran at præsidera uthi thetta consilio, och gådt medh Gudz hielp och deres rådh värket så igenom, at rijket är sadt i fridh uthrijkes och står i godh eenigheet her hemma. Inthet tribueradhe H. K. M:t nogon sin krafft eller förstånd, men ett hade H. K. M:t allenast detta contribuerat: villia, hågh och opsåtet, til riksens tienst. Velsignelsen af consilierne tribuerade H. K. M:t Gudh den högste. Nu ville H. K. M:t optäcka dem en sak, i förhopning at dett inthet så heel underligh skal dem förefalla; om den gillas eller inthet, läto H. K. M:t blifva i sit värde. Men om dhe ville considerera saken uthan passion, ville H. K. M:t vist förmoda att de godhe herrer condescendere i H. K. M:tz meningh, nembligen at det är en fathad resolution hoos H. K. M:t at öfverdraga Hertigh Carll R[iksens] arffurste reg[emen]tet, på det Hertigen motte blifva stabilierat i regementet såsom een ehrligh Konungh bör vara, och Ständerne i rijket förvahres vidh deres rätt, och vore denne rätte orsaken till convocationen af Ständerne till thetta uthskåt. Ty desse voro de förnembste orsakerne till denne H. K. M:tz resolution, at afseija regementet; och giorde H. K. M:t thet 1. för riksens bästa skuld; 2. för Hertigens person skuld; 3. för sin egen skuld, til at sättie och begifve sigh til roo, dertil H. K. M:t lust hadhe.
Qvoad primum: badh H. K. M:t at Riksens Rådh ville considerera, at i det stället de nu äre under H. K. M:t, få de sedan en karlls persohn, "som har giordt sig emot rijket och til ett så högt embete capabel; är en karll och en capiten derhoos, hvilken ther nogot krigh vore till befahra och fäjde, kunde han sättia sigh til häst och fägta medh eder til riksens försvar, dertill een qvinspersohn är incapabel."
Qvoad 2:um att H. K. M:t motte stabiliera Hertigens persohn och Hertigens posteritet i regementet, medhan H. K. M:t lefver och tillijka medh Hertigens persohn stabiliera sielfva rijket, beropadhe sigh på det godhe comportement H. K. M:t hafver för detta bevist i alle motto emot Hertigen, serdeles til successionem et jus hæreditarium in regno conseqvendum.
3. At föra hereffter ett roligit lefverne. Andre rationes hertil sade H. Kongl. M:t sigh ähnnu inthet kunne Rikzens Rådh optäcka; och hade H. K. M:t gådt medh desse tanckar om i 5 eller 6 åhr. Giorde dem nu denne propositionen icke til den ändan, at de motte deliberera deröfver; hörde elliest gerna deres rådh; men när H. K. M:t inthet consilium af R. Rådh, uthan allenast deres consens at H. K. M:t må stelle denne fast hos sig tagne resolution i execution. Medh Feltherren och R. Cantzleren hade H. K. M:t förr communicerat heröfver. Viste och therom Grefve Magnus, Her Salvius och Her Herman Flemmingh.
R. Cantzleren svaradhe på samptliges vägnar, at denne proposition voro så vichtigh, at de måtte tales vidh derom. Badh at alle motte få dilation.
H. K. M:t svarade, at om det vore en fremmande herre, voro stor deliberation af nödhen; sigh väl vettha, at inthet kunne ställe dette i värket uthan deres consens. Men effter H. K. M:t feladhe longlige åhrs experientie i regementssakerne, lust och andre orsaker, hoppades H. K. M:t at de så mycket snarare dertil consentera skulle.
R. Cantzleren: "Vij hafve aldrigh annat vist, ähn E. K. M:t och rijket skulle vara tillhopa. Näst Gudh vore de skyldige H. K. M:t all hulskap och trohet. Hans Kongelige Höghet hadhe dhe och svorit at vara H. Kongl. Höghet huldh och rijket, när H. K. M:t afföllo. Men denne saken var så svår, at de icke viste så hastigt dertil svara. Sågho saken vara så beskaffad att den moste underkastes mongens taal, och böre derföre svara för Gudh, verden, H. K. M:t, rijket och hvar ehrligh svensk man, ther the icke rådde H. Kongl. M:t thet H. K. M:t och rijket nyttigt voro.
Dermedh gick H. K. M:t uth och badh Rådet talas vidh derom.
Post abitum Regiæ M:tis discurerades om difficultate hujus negotii: ther en så stor förandringh skall gifvas. Consilium begärer inthet Kongl. M:t af Rådet, uthan begärer allenast at Rådet motte vara til fridz medh H. Kongl. M:t resignation, och få transferera regementet in på Hans Kongl. Högheet. Vijste inthet rätte grunden och orsaken, "hvarföre H. K. M:t komme till desse tanckar, annan ähn contentera Hertigen, sedan H. M:t helt och hollet hade uthslaget honom echtenskapet, och H. K. M:t inthet hafver varit till at inducera thertill. Eller, at regementsbördan faller H. K. M:t alt för svår. Dågh mente de hertill kunne finnes rådh, och Gudhi lof står rijket nu inthet i så stort besvär. H. K. M:t är klok, af Gudh högt begåfvat hertill, lifzdispositionen är och temmeligh; ähr 24 åhr. Rikzens stat i eet önskeliget och optimo statu. Begärer inthet consilium uthan applausum allenast af os." Vijste inthet hvadh ther skulle seijas uthi. Trodde att thet voro indeclinabile och oundvijkeliget. H. Kongl. M:t hade ähn inthet hafft chronan på hufvudet ett åhr; skulle nu åther strax sättia henne på en annan innan nogre daghar. I ingen historie i värden finnes nogot slijkt exempel. Drotning Margreta trädde fuller K. Erich af Pommern regementet af; men hon var gammal, och togh honom först ahn för een sohn och hade altidh sin handh i regementet medh. Carolus V var gammal, sönderskuten, och öfverlefvererade regementet åth sin egen sohn Phil. 2., och lefde inthet längre efter ähn 2 åhr. Kongen i Danmark lät aldrig sin son, en herre om 40 åhr, komme dertill. Gifver stor jalousie. Och ther H. K. M:t hade velat draga Hertigen til adsistentz i consiliis och förrättandhe, voro det väl een nyttigh saak. Men at H. K. M:t nu kommer till een sådan mutation — omnis mutatio est periculosa — och till at gå ifrån den eedh the hade giort H. M:t två resor på knää, at gå derifrån, medan H. M:t är ungh och i lefvandes lifvet, och ingen prægnant orsaak hertill, det var en saak, som de inthet vijste skicka sigh uthi. Ville önska at kunne declinera saken, fast de skulle salvera sig medh sitt lijf. Nu vill H. K. M:t hafva consensum hertill; den the icke kunde göre medh ähran eller gott samveet, så länge de icke sij hertill helt prægnante skähl. Går det väl, och de hade rådt thertill, väl och gott; går och illa, stå the i fahra, effter eventen står i Gudz handh. Det är förnembste frågan, om H. K. M:t kan medh godh skähl trädha ifrån regementet åth Hertigh Carll, som är successor Reginæ et Regni in casum mortis. Magis pie in eo agit Regia M:tas quam prudenter.
Sedan fråges och om det är säkert för H. M:t, Hans Kongl. Höghet och rijket. Och om det är ähnnu de tempore, ther vij stå i tractaten medh Pohlen. De 26 åhrs stilleståndh är giordt medh Hennes Kongl. M:t; och endogh theri och står, at de äre giorde emillan H. M:tz successores, så läre lijkväl Polackerne thet hårdt disputera, effter Hertigh Carll icke hafver så stort jus thertill som H. K. M:t, ty H. Kongl. Höghet är allenast kommen hertill per electionem et promotionem regiam. Men K. M:tz rätt är i naturen radiceradt. Samme saak är och om Ryssen; effter pacta moste alt på nytt confirmeres, hvilket gifver hos honom betänckande och oppositionem.
Hennes Kongl. M:t är född till rijket och hafver ingen orsak till at resignera. Hvadh H. M:t sägher om qvinnokönet, thet hafver Konungh Gustaf Adolff nogsampt considereradt, när hon anno 1627 valdes.
H. K. M:t hafver anammet eed af alle Stender, såsom och giordt allom edh, är klook, hafver courage etc., är qvalificerat mehr ähn nogon qvinnespersohn. Derföre kan H. M:t inthet görat; eij heller ryggat uthan genom dödhen och extremam necessitatem. Kunne eij heller rådha H. M:t at proponera detta uthskättet af Ständerne. Och är helt selsame saker, at the skulle hielpa H. M:t ifrån regementet. Och der vij skulle rådat, och Stenderne skulle thet ogilla, skulle the kasta öfverända på alt tillhopa.
Above: Kristina.
Svenska riksrådets protokoll 1651, page 83
https://digital.ub.umu.se/node/340569?page=2&fulltext-query=&preview=340569%2F96%2Fsimple%2F0
Transcript of the meeting:
Anno 1651 den 7 Augusti var Hennes Kongl. M:t sielf i Rådh-Cammaren och desse effterfölliandhe af Rikzens Rådh; Her Feltherren, R. Cantzleren, Her Matthias Soop, Her Frid. Stenbok, Her Thure Sparre, Her Erich Gyllenstierna, Her Sevedh Bååt, Grefve Magnus de la Gardie, Her Axel Lillie, Her Åke Hansson, Her Herman Flemingh, Her Erich Steenbok, Her Gustaf Bielke, Her Arfvid Wittenberg och Her Hans Berendts.
Näst opläsningen af nogre adviser blef af Hennes Kongl. M:t proponerat Rikzens Rådh at H. K. M:t hade nu i desse dagar medh deres consens uthskrifvet ett uthskåt af visse Ständer, så funne H. K. M:t sig obligerad at optäcka Rikzens Rådh den förnembste orsaken, som H. K. M:t dertill hadhe beveckt. Trodde väl, at det skulle falla Rikzens Rådh nogot underliget och sälsamt; förmeente dogh, at när de saken medh H. K. M:t väl öfverlade, the icke så stort sig theröfver förundra skulle. Det vore nu 8:de åhret, at H. K. M:t hafver haft den ähran at præsidera uthi thetta consilio, och gådt medh Gudz hielp och deres rådh värket så igenom, at rijket är sadt i fridh uthrijkes och står i godh eenigheet her hemma. Inthet tribueradhe H. K. M:t nogon sin krafft eller förstånd, men ett hade H. K. M:t allenast detta contribuerat: villia, hågh och opsåtet, til riksens tienst. Velsignelsen af consilierne tribuerade H. K. M:t Gudh den högste. Nu ville H. K. M:t optäcka dem en sak, i förhopning at dett inthet så heel underligh skal dem förefalla; om den gillas eller inthet, läto H. K. M:t blifva i sit värde. Men om dhe ville considerera saken uthan passion, ville H. K. M:t vist förmoda att de godhe herrer condescendere i H. K. M:tz meningh, nembligen at det är en fathad resolution hoos H. K. M:t at öfverdraga Hertigh Carll R[iksens] arffurste reg[emen]tet, på det Hertigen motte blifva stabilierat i regementet såsom een ehrligh Konungh bör vara, och Ständerne i rijket förvahres vidh deres rätt, och vore denne rätte orsaken till convocationen af Ständerne till thetta uthskåt. Ty desse voro de förnembste orsakerne till denne H. K. M:tz resolution, at afseija regementet; och giorde H. K. M:t thet 1. för riksens bästa skuld; 2. för Hertigens person skuld; 3. för sin egen skuld, til at sättie och begifve sigh til roo, dertil H. K. M:t lust hadhe.
Qvoad primum: badh H. K. M:t at Riksens Rådh ville considerera, at i det stället de nu äre under H. K. M:t, få de sedan en karlls persohn, "som har giordt sig emot rijket och til ett så högt embete capabel; är en karll och en capiten derhoos, hvilken ther nogot krigh vore till befahra och fäjde, kunde han sättia sigh til häst och fägta medh eder til riksens försvar, dertill een qvinspersohn är incapabel."
Qvoad 2:um att H. K. M:t motte stabiliera Hertigens persohn och Hertigens posteritet i regementet, medhan H. K. M:t lefver och tillijka medh Hertigens persohn stabiliera sielfva rijket, beropadhe sigh på det godhe comportement H. K. M:t hafver för detta bevist i alle motto emot Hertigen, serdeles til successionem et jus hæreditarium in regno conseqvendum.
3. At föra hereffter ett roligit lefverne. Andre rationes hertil sade H. Kongl. M:t sigh ähnnu inthet kunne Rikzens Rådh optäcka; och hade H. K. M:t gådt medh desse tanckar om i 5 eller 6 åhr. Giorde dem nu denne propositionen icke til den ändan, at de motte deliberera deröfver; hörde elliest gerna deres rådh; men när H. K. M:t inthet consilium af R. Rådh, uthan allenast deres consens at H. K. M:t må stelle denne fast hos sig tagne resolution i execution. Medh Feltherren och R. Cantzleren hade H. K. M:t förr communicerat heröfver. Viste och therom Grefve Magnus, Her Salvius och Her Herman Flemmingh.
R. Cantzleren svaradhe på samptliges vägnar, at denne proposition voro så vichtigh, at de måtte tales vidh derom. Badh at alle motte få dilation.
H. K. M:t svarade, at om det vore en fremmande herre, voro stor deliberation af nödhen; sigh väl vettha, at inthet kunne ställe dette i värket uthan deres consens. Men effter H. K. M:t feladhe longlige åhrs experientie i regementssakerne, lust och andre orsaker, hoppades H. K. M:t at de så mycket snarare dertil consentera skulle.
R. Cantzleren: "Vij hafve aldrigh annat vist, ähn E. K. M:t och rijket skulle vara tillhopa. Näst Gudh vore de skyldige H. K. M:t all hulskap och trohet. Hans Kongelige Höghet hadhe dhe och svorit at vara H. Kongl. Höghet huldh och rijket, när H. K. M:t afföllo. Men denne saken var så svår, at de icke viste så hastigt dertil svara. Sågho saken vara så beskaffad att den moste underkastes mongens taal, och böre derföre svara för Gudh, verden, H. K. M:t, rijket och hvar ehrligh svensk man, ther the icke rådde H. Kongl. M:t thet H. K. M:t och rijket nyttigt voro.
Dermedh gick H. K. M:t uth och badh Rådet talas vidh derom.
Post abitum Regiæ M:tis discurerades om difficultate hujus negotii: ther en så stor förandringh skall gifvas. Consilium begärer inthet Kongl. M:t af Rådet, uthan begärer allenast at Rådet motte vara til fridz medh H. Kongl. M:t resignation, och få transferera regementet in på Hans Kongl. Högheet. Vijste inthet rätte grunden och orsaken, "hvarföre H. K. M:t komme till desse tanckar, annan ähn contentera Hertigen, sedan H. M:t helt och hollet hade uthslaget honom echtenskapet, och H. K. M:t inthet hafver varit till at inducera thertill. Eller, at regementsbördan faller H. K. M:t alt för svår. Dågh mente de hertill kunne finnes rådh, och Gudhi lof står rijket nu inthet i så stort besvär. H. K. M:t är klok, af Gudh högt begåfvat hertill, lifzdispositionen är och temmeligh; ähr 24 åhr. Rikzens stat i eet önskeliget och optimo statu. Begärer inthet consilium uthan applausum allenast af os." Vijste inthet hvadh ther skulle seijas uthi. Trodde att thet voro indeclinabile och oundvijkeliget. H. Kongl. M:t hade ähn inthet hafft chronan på hufvudet ett åhr; skulle nu åther strax sättia henne på en annan innan nogre daghar. I ingen historie i värden finnes nogot slijkt exempel. Drotning Margreta trädde fuller K. Erich af Pommern regementet af; men hon var gammal, och togh honom först ahn för een sohn och hade altidh sin handh i regementet medh. Carolus V var gammal, sönderskuten, och öfverlefvererade regementet åth sin egen sohn Phil. 2., och lefde inthet längre efter ähn 2 åhr. Kongen i Danmark lät aldrig sin son, en herre om 40 åhr, komme dertill. Gifver stor jalousie. Och ther H. K. M:t hade velat draga Hertigen til adsistentz i consiliis och förrättandhe, voro det väl een nyttigh saak. Men at H. K. M:t nu kommer till een sådan mutation — omnis mutatio est periculosa — och till at gå ifrån den eedh the hade giort H. M:t två resor på knää, at gå derifrån, medan H. M:t är ungh och i lefvandes lifvet, och ingen prægnant orsaak hertill, det var en saak, som de inthet vijste skicka sigh uthi. Ville önska at kunne declinera saken, fast de skulle salvera sig medh sitt lijf. Nu vill H. K. M:t hafva consensum hertill; den the icke kunde göre medh ähran eller gott samveet, så länge de icke sij hertill helt prægnante skähl. Går det väl, och de hade rådt thertill, väl och gott; går och illa, stå the i fahra, effter eventen står i Gudz handh. Det är förnembste frågan, om H. K. M:t kan medh godh skähl trädha ifrån regementet åth Hertigh Carll, som är successor Reginæ et Regni in casum mortis. Magis pie in eo agit Regia M:tas quam prudenter.
Sedan fråges och om det är säkert för H. M:t, Hans Kongl. Höghet och rijket. Och om det är ähnnu de tempore, ther vij stå i tractaten medh Pohlen. De 26 åhrs stilleståndh är giordt medh Hennes Kongl. M:t; och endogh theri och står, at de äre giorde emillan H. M:tz successores, så läre lijkväl Polackerne thet hårdt disputera, effter Hertigh Carll icke hafver så stort jus thertill som H. K. M:t, ty H. Kongl. Höghet är allenast kommen hertill per electionem et promotionem regiam. Men K. M:tz rätt är i naturen radiceradt. Samme saak är och om Ryssen; effter pacta moste alt på nytt confirmeres, hvilket gifver hos honom betänckande och oppositionem.
Hennes Kongl. M:t är född till rijket och hafver ingen orsak till at resignera. Hvadh H. M:t sägher om qvinnokönet, thet hafver Konungh Gustaf Adolff nogsampt considereradt, när hon anno 1627 valdes.
H. K. M:t hafver anammet eed af alle Stender, såsom och giordt allom edh, är klook, hafver courage etc., är qvalificerat mehr ähn nogon qvinnespersohn. Derföre kan H. M:t inthet görat; eij heller ryggat uthan genom dödhen och extremam necessitatem. Kunne eij heller rådha H. M:t at proponera detta uthskättet af Ständerne. Och är helt selsame saker, at the skulle hielpa H. M:t ifrån regementet. Och der vij skulle rådat, och Stenderne skulle thet ogilla, skulle the kasta öfverända på alt tillhopa.
Above: Kristina.
Wednesday, March 11, 2020
Kristina and the regency government found the Swedish Post Office, dated February 27, 1636
Source:
http://sspd.se/postens-cirkular/
The Swedish Post Office was founded in 1636 through Post-Bådhen, a regulation on public mail designed by Axel Oxenstierna and issued by Kristina's guardianship government.
The letter:
Wij Christina medh Gudz Nådhe Sweriges / Göthes och Wendes vthkoradhe Drotning och Arffurstinna / Storfurstinna til Finland / Hertighinna vthi Estland och Carelen / Fröken vthöffuer Jngermanland. Göre witterlighit / at såsom wij til wåre Trogne Vndersåthares then gemene Almogens å Landet lijsa / vthi theß odrägelighe Skiutz- och Gästning / för nyttigt och höghnödigt befinne / att vprätta ett Postwäsende öffuer heela wårt Konungarijke / och så på alle Allmänne wäghar å Landet som eliest i Städerne wisse Poster förordna / som icke mindre wåre eghne än som Privat Personers Breff til theß hörighe Orth och ställe förskaffa och fortbringa skole: Så medhan wij ibland andre / haffua låtet genom wår Postmästare / til en Postbonde antagha.
Och han medh Eedh sigh emoot Oß förplichtat haffuer / att wela vthi samma Tienst finnas Troghen och Flitigh / och obråtzlighen hålla och effterkomma / hwad honom wår giorde / och aff Trycket vthgångne Postordning tilbinder. Hwarföre vnne och effterlåte wij honom vthi thetta wårt öpne Brefz krafft / Frijheet för allahanda Gäst- och Skiutzning sampt Dagswärken och Vthskrifning / så länge han för en Postbonde brukat warder / och han sigh vthi thenna tienst flijt- och trolighen förhåller. Wij förbiudhe förthenskuld allom them som Oß medh Hörsamheet och lydno förplichtade äre / at göra eller tilfogha b:te här emoot inpaß / hinder eller förfång i någhon måtto / så kärt them är att vndwijka wår onåde och tilbörlighe Straff. Här alle och hwar och een i synnerheet / haffuer sigh fullkommelighen att effterrätta. Til yttermeera wisso är thetta medh wårt Secret, och wåre / sampt Sweriges Rijkes respectivè Förmyndares och Regeringz Vnderskrifft bekräfftadt. Datum Stockholm then 27. Febr. Anno 1636.
Gabriel Oxenstierna Gustaffßon
Sweriges Drottz.
Jacobus Delagardie
Sweriges Marsk.
Carl Gyldenhielm
Rijkz Ammiral.
Axel Baner i Rijkz Cantzlerens ställe.
Gabriel Oxenstierna / Frih: till Mörby och Lindholm / S. R. Skattmästare.
Above: Kristina.
http://sspd.se/postens-cirkular/
The Swedish Post Office was founded in 1636 through Post-Bådhen, a regulation on public mail designed by Axel Oxenstierna and issued by Kristina's guardianship government.
The letter:
Wij Christina medh Gudz Nådhe Sweriges / Göthes och Wendes vthkoradhe Drotning och Arffurstinna / Storfurstinna til Finland / Hertighinna vthi Estland och Carelen / Fröken vthöffuer Jngermanland. Göre witterlighit / at såsom wij til wåre Trogne Vndersåthares then gemene Almogens å Landet lijsa / vthi theß odrägelighe Skiutz- och Gästning / för nyttigt och höghnödigt befinne / att vprätta ett Postwäsende öffuer heela wårt Konungarijke / och så på alle Allmänne wäghar å Landet som eliest i Städerne wisse Poster förordna / som icke mindre wåre eghne än som Privat Personers Breff til theß hörighe Orth och ställe förskaffa och fortbringa skole: Så medhan wij ibland andre / haffua låtet genom wår Postmästare / til en Postbonde antagha.
Och han medh Eedh sigh emoot Oß förplichtat haffuer / att wela vthi samma Tienst finnas Troghen och Flitigh / och obråtzlighen hålla och effterkomma / hwad honom wår giorde / och aff Trycket vthgångne Postordning tilbinder. Hwarföre vnne och effterlåte wij honom vthi thetta wårt öpne Brefz krafft / Frijheet för allahanda Gäst- och Skiutzning sampt Dagswärken och Vthskrifning / så länge han för en Postbonde brukat warder / och han sigh vthi thenna tienst flijt- och trolighen förhåller. Wij förbiudhe förthenskuld allom them som Oß medh Hörsamheet och lydno förplichtade äre / at göra eller tilfogha b:te här emoot inpaß / hinder eller förfång i någhon måtto / så kärt them är att vndwijka wår onåde och tilbörlighe Straff. Här alle och hwar och een i synnerheet / haffuer sigh fullkommelighen att effterrätta. Til yttermeera wisso är thetta medh wårt Secret, och wåre / sampt Sweriges Rijkes respectivè Förmyndares och Regeringz Vnderskrifft bekräfftadt. Datum Stockholm then 27. Febr. Anno 1636.
Gabriel Oxenstierna Gustaffßon
Sweriges Drottz.
Jacobus Delagardie
Sweriges Marsk.
Carl Gyldenhielm
Rijkz Ammiral.
Axel Baner i Rijkz Cantzlerens ställe.
Gabriel Oxenstierna / Frih: till Mörby och Lindholm / S. R. Skattmästare.
Above: Kristina.
Kristina's letter to Count Jakob de la Gardie, dated October 6, 1634
Source:
https://www.postiljonen.se/Catalogue/Extra/ExtraSweden.htm
Courier letter delivered October 6, 1634. The sender, a seven year old Kristina, is identified by the year and the term "Nådeligen" ("Graciously"), which could only be used by a ruling prince — which makes sense as Kristina was raised mostly as a prince.
The letter:
Till Oß Ellskeligh wår och Sweriges Rijkes Troo Mann, Rådh, Marsk och General Fäldtherre, præsident vthi wår Krigzrätt, sampt Lagman vthj Vplandh Edle och wälborne her Jacob De La Gardie, Greffve till Läckö, Frijherre till Ekholmen herre till Hapsal, Dagdöö, Kolcka, Kijdha och Runßa, Riddare. Sÿnnerligen
Nådeligen
Præsenterat 6:
tober 1634
Above: Kristina.
Above: Jakob de la Gardie.
https://www.postiljonen.se/Catalogue/Extra/ExtraSweden.htm
Courier letter delivered October 6, 1634. The sender, a seven year old Kristina, is identified by the year and the term "Nådeligen" ("Graciously"), which could only be used by a ruling prince — which makes sense as Kristina was raised mostly as a prince.
The letter:
Till Oß Ellskeligh wår och Sweriges Rijkes Troo Mann, Rådh, Marsk och General Fäldtherre, præsident vthi wår Krigzrätt, sampt Lagman vthj Vplandh Edle och wälborne her Jacob De La Gardie, Greffve till Läckö, Frijherre till Ekholmen herre till Hapsal, Dagdöö, Kolcka, Kijdha och Runßa, Riddare. Sÿnnerligen
Nådeligen
Præsenterat 6:
tober 1634
Above: Kristina.
Above: Jakob de la Gardie.
Letter to Kristina from Knut Drake till Hagelsrum, dated March 9, 1636
Source:
https://www.postiljonen.se/Catalogue/Extra/ExtraSweden.htm
Courier letter sent to Kristina on March 9, 1636, 17 days after the founding of the Post Office. The letter was only formally submitted to the 9 year old Kristina and submitted to the martial law.
The letter:
Den stormechtige högborne Furstinna och Fröken, Fröken Christina, Sweriges Rijkes vthkorade Drotningh och Storfurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken vthöffuer Ingermannelandh. Min allernådigaste Drotningh, dätta vnderdånligen.
Lefwererad vti H. K. Maijtz Cantzlij i Stokholm
inlefererat uthi Krigzrätten den 14 Martij
Afsent: Den 9. Martij 1636.
Above: Kristina.
https://www.postiljonen.se/Catalogue/Extra/ExtraSweden.htm
Courier letter sent to Kristina on March 9, 1636, 17 days after the founding of the Post Office. The letter was only formally submitted to the 9 year old Kristina and submitted to the martial law.
The letter:
Den stormechtige högborne Furstinna och Fröken, Fröken Christina, Sweriges Rijkes vthkorade Drotningh och Storfurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken vthöffuer Ingermannelandh. Min allernådigaste Drotningh, dätta vnderdånligen.
Lefwererad vti H. K. Maijtz Cantzlij i Stokholm
inlefererat uthi Krigzrätten den 14 Martij
Afsent: Den 9. Martij 1636.
Above: Kristina.
Little Kristina asks for more money, date July 9/19 (Old Style), 1636
Source:
Above: Kristina.Enable Ginger Cannot connect to Ginger Check your internet connection
or reload the browser Disable in this text field Edit Edit in Ginger Edit in Ginger ×
The collections of the Turku Museum Center include a money request from a 9 year old Kristina to the national tax master in July 1636. The letter is written by a professional scribe but confirmed by Kristina with her/his/their own seal and signed by her/his/their own hand. In it, the young queen/king announces that she/he/they received 40 riksdalers four months earlier and is now requesting the same amount for her/his/their daily expenses. However, no pocket money was a concern, as many servants, not to mention the maids, had to settle for a lower annual salary. For example, a whole new set of riding armour came with 8 riksdalers, an amount that very few could afford. Nonetheless, Kristina's request for money could hardly be answered in the negative — at this stage.
The letter:
Efter som H. K. Mt. Drotning Christina för fÿra Månader sedan fick fÿrtijo Rxdall til daglige handpenningar af Rijkzvärtimästaren; altså ähr H. K. Mtz. nådige begäran, at H. K. Mt ännu til nödtorftige utgifter fÿrtijo Rxdall motte bekomma. Datum Stokholm Slott den 9 Julij A. 1636.
Christina.
Christina.
Above: Kristina.
or reload the browser
The Riksråd's plans on how Kristina will be raised, dated March 24/April 3 (Old Style), 1635
Sources:
Alla riksdagars och mötens beslut 1521-1731, volume 2, pages 926 to 929, published by Anders Anton von Stiernman, 1729
Mémoires concernant Christine, volume 1, page 31, published by Johan Arckenholtz, 1751
This proclamation describing the plans for Kristina's upbringing was drawn up on March 24/April 3 (Old Style), 1635, when Kristina was eight years old. Interestingly, and in a very ironic foreshadowing of the future, it cautions that Kristina must not be "besmirched" in God's word by Popish and Calvinist "delusions".
The proclamation:
Ständernes Betenckiande och Rådh / huru som H:s M:tt unge Drottningen böör vptuchtas. Dat. Stockholm den 24. Martii Anno 1635.
Anno 1635. den 24. Martii då wij vnderskrefne woro här j Stockholm / på samptlige Ständernes wägna / sammankalladhe / att berådslå om någre andre Rijkzens högtanliggiande ährender / ähr och emillan Rijkzens högttförordnade Regering / och oß een wänligh communication förefallen / huruledes H:s M:tt wår allernådigsta vnga Drottning alrabäst opfödhas och instrueras motte. Och ändoch detta ährende är högbemälte Regeringh på sidst håldna Rijkzdagh af samptlige Rijkzens Ständer / serdeles opdragett och commiterat wordett / att dee såsom Hennes M:tz Förmyndare / wille sigh samma opfödzell till dett bädsta låta wara recommenderadh, man och intet twiflar / att dhe godhe Herrar dett nogsampt / vtan wijdare påminnande / giörandes warde: Lijkwäll / mädan icke allenast Hennes May:tz egen Kongl. person / vtan och heele Rijkett j gemeen / ja hwar vndersåthe j synnerheet / ähr merkeligen anlägett / att sådant titt och åffta opreppas. Så hafwe wij icke öfwerflödigtt / vtan wår vnderdånige skyldigheet erachtatt / ännu een vnderdånigh och flitigh påminnelse där om inläggia. Och holle wij effterföljande punchter där widh besynnerligen böre tagas j acht:
Först / alldenstundh Hennes M:tz person är den / som Konungarijket sielff framdeles regera skall: och vndersåtherne däremot / des / som Hennes M:tt icke allenast lydno stånda / vtan och widh deß Konungzlige macht och myndigheet maintinera skole; och j den mutuel respect och reciprocation består begge delars / ja heela Fäderneßlandzens wällfärdh: så ähr högstnödigtt / att såsom bemälte vndersåther bewijsa Hennes M:tt all vnderdånigh wyrdning och troheet / ja oppsättia för Hennes M:tt lijf / blodh och all förmågo / dett Hennes M:tt j lijka motto fattar all godh meening och affection till dem igen / wännies till att älska och ähra dem / effter hwars och ens stånd och wärde / talar wäl om Fäderßlandzens närwarande Stat och Regering / respecterar sijne Förmyndare och Rijkzens Rådh behörligen / beteer sigh miltt och nådigtt moot alla Vndersåther / och hwar och een wid deß lagfångne frijheet erholler.
Sedan att Hennes M:tt fuller seer och lärer vttwärteß fremmande seder och rätter / så wijda hennes M:tz höga Stat kan nödigt wara / men serdeles och öfwer altt holler och brukar dee Swenske / och der j medh flijt dresseres.
På dett nu Hennes M:tt j deße och sådanne flere / H. M:tt wällstående / och Rijkeno nyttige / animi corporisque moribus desto bättre bekräfftas må; då hålle wij först nödigtt / att man förordnar Hennes M:tt sådana Hoffmästare och Præceptorer, sampt sådanna Hoffmästerinnor / som icke allenast förstå och weeta / huru een Drottningh till siäl och kropp / rätt böre formeras: vthan äre och af den affection, att dhe dett giärna och medh ijfwer j wercket sättia wele: så och aff den auctoritet och alffwarsamheet / att dee sådant medh respect och anseende giöra kunne. Och att deße personer äre altijdh och städze om Hennes M:tt icke allenast när Hennes M:tt studerar, vthan och widh måltijder och andra sambaqwämbd / på dett att om några orijmlige discurser, snack och taal / eller sådanna åthäffwor / låtter och giärningar / aff androm där wijd förefalla / som skadelige meeningar eller elaka seder förorsaka kunne / dee dem då strax medh fogh och skiääl improbera och förtaga måge.
Därnäst / att Hennes M:tt tillordnes någre Fröker och Jungfrur / aff lijka ålder medh Hennes M:tt som och aff deres föräldrer j godhe meeningar och sedher der bredewijdh vptuchtas / på dett Hennes M:tt medh dem vnderstundum må recreera sigh / och widh sådant vmgenge desto bättre j altt gott bekräfftatt warda. För samma skiääl och orsak skuld / ähr och nödigtt / att dhe som till Hennes M:tz CammarJungfrur och Cammarpijgor förordnas / måge sielffwe wara wäl / gudfruchteligen och dygdesampt vpfostrade / på dett aff deres taal / åthäffwor eller gerningar / inge andre tanckar eller anledningar gifwas / än till all gudhfruchtigheet / dygd och ähra.
Hwadh Hennes M:tz studier widkommer / så böer fuller Hennes M:t principaler informeras j dhee konster / som lära Christeligen regera land och rijken. Men alldenstund sådanne wettskap fast mera kommer af ähren och förfarenheeten än vngdoms studier: och dock grunden till alt är een rätt Gudz kennedom och dyrkan; Så ähr rådeligast / att Hennes M:tt först och för all ting sitt störste studium anwända vti Gudz ordh / sine troos artickler / alla Christelige dygder / och hwadh moral skriffter där till tienlige synas; Ty när den grundwalen rätt lagder och rotatt är / tå låter sigh / altt dett öffrige deste lättare / fastare och beståndigt där på byggia. Och mädan Historier äre ett dett förnembste / som een Regent böer studera vti / så hafwer Hennes M:tt ännu j långan tijdh nogh att studera j dee Bibliske Historierne / som och deß förutan ähre begynnelsen och grunden till alla dee andra. Der hoos kan Hennes M:tt lära wäll skrifwa och rächna / så och dee främmande tungomål / som Förmyndarne för Hennes M:tt nödigste erachte: Till deß H. M:t kommer till någon högre ålder / deß emellan kunna några förståndige män träda tillsamman / och fatta een wiß form, hwad Auctores, huruledes / när och medh hwadh flere omständer H. M:tt studera och altt lära böer / så och hwadh andra exercitia corporis och öffningar Hennes M:tt deß föruthan företaga skall.
När Hennes M:tt nu först således öffwas j offwanbemälte studier, och wistas j sådant vmgenge som sagtt ähr / så är intett twiffwell / näst Gudz hielp / att Hennes M:tt ju skall fatta rätta opinioner och judicia om all ting / och sitt taal / ådthäffwor och gierningar där effter conformera. Men alldenstundh icke nogh ähr / at inplanta dett godha /medh mindre och altt ondt och impedimenta förtages: Så finnom wij högnödigtt att Hennes M:t icke allenast inge onyttige minder skadelige böcker eller skriffter at läsa tillstädes / vtan och / at Hennes M:tt kan höra och fatta några onde meeningar och domar j andelige eller j werdzlige saaker / altt på dett / att Hennes M:tt icke må j Gudz ordh besmittas medh Påweske eller Callwiniske willfarelser / ey heller j werldzlige motto / fatta orätta domar om regementz saaker / och eenkannerligen att Fäderneßlandzens Stat och Regering / eller Ständernes och Vndersåternes tilstånd och wilkor / och altså få een annan än all godh affection till sina och Rijkzens Rådh / Ständer och Vndersåther.
Huru nu alt detta wijdare bäst skall angrijpas / på att altt sådant skadeligitt vmgenge förekommas / alla impedimenta afskaffas / och alla tiänlige medell till Hennes M:tz godha vpfödzell tijdigt ställas j wärckett: mädan dett för långtt bleffwe / här att specificera och vttföra / bedie wij och tilltroo de höge Herrar / Hennes M:tz Förmyndare och Rijkzens Regering / att dee medh Rijkzens Rådhz rådh / där j ramma Hennes M:tz och Rijkzens bästa / och fatta sådana resolutioner, som tijden och flere omständer dett kräffiandes warda. Hwadh dee höge Herrar j så motto giöra / därvtinnan ähre wij medh dem eense / och wele tilliika medh dem därföre stå och swara / när och ehwarest så kan behöffuas. Till wißo haffwe wij detta medh egne händer och Signeter bekräfftatt.
With modernised spelling:
Ständernas betänkande och råd hurusom Hennes Majestät unga drottningen bör upptuktas. Datum Stockholm, den 24 martii anno 1635.
Anno 1635 den 24 martii då vi underskrevna voro här i Stockholm på samtliga Ständernas vägna[r] sammankallade att berådslå om några andra Riksens högtanliggande ärender, är ock emellan Riksens högtförordnade Regering och oss en vänlig kommunikation förefallen huruledes Hennes Majestät vår allernådigste unga drottning allrabäst uppfödas och instrueras måtte. Och ändock detta ärende är högbemälte Regering på sisthållna Riksdag av samtliga Riksens Ständer särdeles uppdraget och kommiterat vordet, att de såsom Hennes Majestäts förmyndare ville sig samma uppfödsel till det bästa låta vara rekommenderad, man ock inte tvivlar att de goda herrar det nogsamt utan vidare påminnande görandes varde. Likväl medan icke allenast Hennes Majestäts egen kungliga person, utan ock hela Riket i gemen, ja var undersåte i synnerhet, är märkligen anläget att sådant titt och ofta upprepas, så have vi icke överflödigt utan vår underdåniga skyldighet eraktat ännu en underdånig och flitig påminnelse därom inlägga. Och hålle vi efterföljande punkter därvid besynnerligen böre tagas i akt:
Först: alldenstund Hennes Majestäts person är den som Konungariket själv framdeles regera skall och undersåterna däremot dess som Hennes Majestät icke allenast lydno stånda, utan ock vid dess konungsliga makt och myndighet maintenera skola och i den mutuell respekt och reciprocation består bägge delars, ja hela Fäderneslandsens välfärd, så är högstnödigt att såsom bemälte undersåter bevisa Hennes Majestät all underdånig vördning och trohet, ja uppsätta för Hennes Majestät liv, blod och all förmågo det Hennes Majestät i lika måtto fattar all god mening och affektion till dem igen vänjes till att älska och ära dem efter vars och ens stånd och värde; talar väl om Fäderslandsens närvarande stat och regering; respekterar sina förmyndare och Riksens Råd behörligen; beter sig milt och nådigt mot alla undersåter; och var och en vid dess lagfångna frihet erhåller.
Sedan att Hennes Majestät fuller ser och lär utvärtes främmande seder och rätter så vida Hennes Majestäts höga stat kan nödigt vara, men särdeles och över allt håller och brukar de svenska och däri med flit dresseras.
På det nu Hennes Majestät i dessa och sådana flera Hennes Majestät välstående och Rikeno nyttiga animi corporisque moribus desto bättre bekräftas må, då hålle vi först nödigt att man förordnar Hennes Majestät sådana hovmästare och preceptorer, samt sådanna hovmästarinnor som icke allenast förstå och veta huru en drottning till själ och kropp rätt böre formeras, utan äro ock av den affektion att de det gärna och med iver i verket sätta ville, så ock av den autoritet och allvarsamhet att de sådant med respekt och anseende göra kunne. Och att dessa personer äro alltid och städse om Hennes Majestät icke allenast när Hennes Majestät studerar, utan ock vid måltider och andra sammakvämd, på det att om några orimliga diskurser, snack och tal eller sådana åthävor, låter och gärningar av androm därvid förefalla som skadliga meningar eller elaka seder förorsaka kunne, de dem då strax med fog och skäl improbera och förtaga måge.
Därnäst: att Hennes Majestät tillordnes några frök[n]ar och jungfrur av lika ålder med Hennes Majestät som ock av deras föräldrar i goda meningar och seder därbredvid upptuktas, på det Hennes Majestät med dem understundom må rekreera sig och vid sådant umgänge desto bättre i allt gott bekräftad varda. För samma skäl[s] och orsaks skull är ock nödigt att de som till Hennes Majestäts kammarjungfrur och kammarpigor förordnas måge själva vara väl, gudfruktligen och dygdsamt uppfostrade, på det av deras tal, åthävor eller gärningar inga andra tankar eller anledningar givas än till all gudfruktighet, dygd och ära.
Vad Hennes Majestäts studier vidkommer, så bör fuller Hennes Majestät principaler informeras i de konster som lära kristligen regera land och riken. Men alldenstund sådana vetskap fast mera kommer av ären och förfarenheten än ungdoms studier, och dock grunden till allt är en rätt Guds kännedom och dyrkan, så är rådligast att Hennes Majestät först och för allting sitt största studium använda uti Guds ord, sina trosartikler, alla kristliga dygder och vad moralskrifter därtill tjänliga synas, ty när den grundvalen rätt lagder och rotad är, då låter sig allt det övriga desto lättare, fastare och beståndigt därpå bygga. Och medan historier äro ett det förnämsta som en regent bör studera uti, så haver Hennes Majestät ännu i långan tid nog att studera i de bibliska historierna som ock dessförutan äro begynnelsen och grunden till alla de andra. Därhos kan Hennes Majestät lära väl skriva och räkna, så ock de främmande tungomål som förmyndarne för Hennes Majestät nödigsta erakte, till dess Hennes Majestät kommer till någon högre ålder dessemellan kunna några förståndiga män träda tillsamman och fatta en viss form vad auctores, huruledes när och med vad flera omständer Hennes Majestät studera och allt lära bör, så ock vad andra exercitia corporis och övningar Hennes Majestät dessförutan företaga skall.
När Hennes Majestät nu först således övas i ovanbemälte studier och vistas i sådant umgänge som sagt är, så är intet tvivel, näst Guds hjälp, att Hennes Majestät ju skall fatta rätta opinioner och judicia om allting och sitt tal, åthävor och gärningar därefter konformera. Men alldenstund icke nog är att inplanta det goda medmindre och allt ont och impedimenta förtages, så finnom vi högnödigt att Hennes Majestät icke allenast inga onyttiga minder skadliga böcker eller skrifter att läsa tillstädes, utan ock att Hennes Majestät kan höra och fatta några onda meningar och domar i andliga eller i vär[l]dsliga saker, allt på det att Hennes Majestät icke må i Guds ord besmittas med påviska eller kalviniska villfarelser, ej heller i världsliga måtto fatta orätta domar om regementssaker och enkannerligen att Fäderneslandsens stat och regering eller Ständernas och undersåternas tillstånd och villkor och alltså få en annan än all god affektion till sina och Riksens Råd, Ständer och undersåter.
Huru nu allt detta vidare bäst skall angripas, på att allt sådant skadligt umgänge förekommas, alla impedimenta avskaffas och alla tjänliga medel till Hennes Majestäts goda uppfödsel tidigt ställas i verket medan det för långt bleve här att specificera och utföra, bede vi och tilltro de höga herrar Hennes Majestäts förmyndare och Riksens regering att de med Riksens Råds råd, däri ramma Hennes Majestäts och Riksens bästa och fatta sådana resolutioner som tiden och flera omständer det krävandes varda. Vad de höga herrar i så måtto göra, därutinnan äro vi med dem ense och vele tillika med dem därför stå och svara när och evarest så kan behövas. Till visso have vi detta med egna händer och signeter bekräftat.
French translation (by Arckenholtz):
Avis & sentiment des Etats de Suède sur la manière dont Sa Majesté, la jeune Reine Christine doit être élevée; donné à Stockholm le 24 Mars 1635.
L'an 1635 le 24 Mars, quand nous sousignés étions de la part des Etats convoques ici à Stockholm, pour déliberer sur quelques affaires de la dernière importance pour le Roïaume, il y a aussi eu une amiable conférence entre la Régence établie & nous, sur la manière dont Sa Majesté, notre très-clemente jeune Reine pourroit être le mieux élevée & instruite? Et bien que cette affaire eût été commise par tous les Etats, à la dernière Diète, au soin particulier de la dite haute Régence, afin que comme Tutrice de Sa Majesté, elle eût cette éducation en singulière recommandation, & quoiqu'il n'y eût nul lieu de douter, que ces Seigneurs n'y tinssent la main, sans qu'on eût besoin de leur en rafraichir ultérieurement la mémoire; Néanmoins, comme il est d'une trop grande importance, tant pour la Personne Roïale de Sa Majesté, que pour tout le Roïaume en général & pour chaque Sujèt en particulier, qu'on en fasse souvent mention; Nous n'avons pas trouvé superflu, mais au contraire conforme à notre devoir, d'y ajouter encore ces très-humbles & très-fidèles remontrances, que nous trouvons dignes de toute l'attention requise.
1. Sa Majesté constituant la Personne, qui un jour gouvernera par elle-même le Roïaume, & le devoir de ses Sujèts requerant d'eux, nos seulement qu'ils lui prêtent toute obéissance, mais aussi qu'ils lui maintiennent son pouvoir & son autorité Roïale: & le bien & le salut des deux Parties & de toute la Patrie consistant dans l'observation de ces devoirs réciproques. Il est très-nécessaire, que comme ses dits Sujèts sont obligés de témoigner à Sa Majesté un entier & très-humble dévouëment & fidélité, en sacrifiant même pour Elle leurs vies & leurs biens, qu'en échange Elle ait pour eux toute sorte de bienveillance & d'affection, qu'Elle s'accoutume à les aimer & éstimer, chacun selon sa condition & sa qualité: à parler bien de l'état présent de la Patrie & de la Régence: à respecter duëment ses Tuteurs & le Sénat du Roïaume: à se comporter gracieusement envers tous les Sujèts & à soutenir un chacun dans la possession de ses libertés conformément aux loix:
2 En outre, que Sa Majesté voïe & apprenne les manières & les coûtumes étrangères, autant que besoin sera pour sa haute condition: Mais qu'Elle retienne & observe particulièrement & sur tout les manières & les coûtumes Suédoises & qu'Elle y soit dressée soigneusement. Et afin que Sa Majesté soit d'autant mieux affermie dans ces mœurs & manières convénables à elle & au Roïaume; tant pour l'esprit que pour le corps: (animi corporisque moribus:) Nous trouvons en prémier lieu nécessaire, qu'on donne à Sa Majesté tels Gouverneurs & Précepteurs, comme aussi telles Gouvernantes, qui non seulement comprennent & sachent eux-mêmes, comment une Reine doit être formée; tant pour l'ame que pour le Corps, mais aussi qui aïent à cœur de mettre tout cela en éxécution de leur propre mouvement, de bonne volonté & avec zèle, & qui soïent assez instruits eux-mêmes dans l'usage du monde, pour le pouvoir faire avec le respect & les égards convenables: & enfin que ces Personnes se trouvent toûjours présentes & autour de Sa Majesté, non seulement quand elle fait ses études, mais aussi quand elle est à table & dans d'autres assemblées, afin que si l'on y entend quelques discours & entretiens peu honnêtes ou qu'on y voïe des gestes, mines & actions indécentes, qui pourroient donner occasion à des idées & à des sentimens dangereux ou à de mauvaises mœurs; les dits Préposes les dissipent & les réfutent tout aussitôt avec raison & douceur. En second lieu, qu'on donne à Sa Majesté quelques Demoiselles de son âge, qui en même-tems aïent été élevées par leurs Parens dans de bons sentimens & des mœurs irrepréhensibles, afin que Sa Majesté puisse quelque fois se recréer avec elles, & par une pareille conversation s'affermir d'autant plus facilement dans la bonne Morale. Par ces mêmes raisons il n'est pas moins nécessaire, que les Personnes qui seront les femmes de chambre & les suivantes de sa Majesté, soïent elles-mêmes véritablement pieuses & bien élevées, afin que par leurs discours, gestes & actions elle ne lui fournissent que des idées qui tendent à la Piété, à la Vertu & à l'honneur.
3 Pour ce qui concerne les Etudes de Sa Majesté celles qui régardent l'art de gouverner les Etats & les Roïaumes en Souverain Chrêtien, en doivent bien faire le principal objèt. Mais comme cette sorte de science s'apprend plûtôt avec l'âge & par l'expérience, que par les études de la jeunesse, & que la véritable connoissance de Dieu & de son culte est le vrai fondement de tout le reste; le plus salutaire sera, que Sa Majesté fasse, preférablement à toute autre chose, sa prémière étude de la parole de Dieu, des articles de la Foi & de toutes les Vertus chrêtiennes, & que tout cela soit puisé dans tels écrits de bonne morale, qui seront jugés propre pour cela: car ce fondement étant une fois bien jetté & affermi, le bâtiment qu'on y élevera, sera d'autant plûtôt achevé, & deviendra plus ferme & de plus de durée.
Et comme l'Histoire est un des principaux points qui conviennent à un Souverain; il faut que Sa Majesté emploïe aussi bien du tems à l'étude des histoires de la Bible, lesquelles outre cela sont le fondement de toutes les autres.
Conjointement Sa Majesté peut apprendre à bien écrire & à compter, comme aussi les Langues étrangères, que les Tuteurs trouveront nécessaires jusqu'à ce que Sa Majesté soit plus avancée en âge: En attendant des hommes savans & d'expérience conféreront ensemble pour dresser une certaine méthode au sujèt des Auteurs, comment, quand & avec quel choix Sa Majesté les étudiera, comme aussi quels éxercices Elle y joindra.
Tant que Sa Majesté s'appliquera aux susdites études & aura telles compagnies qu'il a été dit ci-dessus, on n'a pas lieu de douter, qu'avec l'aide de Dieu, Elle ne prenne des idées & des sentimens justes de toutes sortes de choses, & qu'Elle ne régle là-dessus ses Discours, ses Gestes & ses Actions. Mais comme il ne suffit pas d'être imbu de ce qui est bon, & qu'il faut encore écarter le mal & lever les obstacles; nous trouvons indispensablement nécessaire que, non seulement il ne soit point permis à Sa Majesté de lire des livres ou écrits inutiles, encore moins pernicieux, mais aussi que Sa Majesté n'entende ou n'apprenne point de mauvaises opinions ou sentimens, soit des choses sacrées, soit des profanes, afin qu'elle ne soit point imbuë des erreurs du Pape ou du Calvinisme: & qu'en matière des choses profanes, Elle ne conçoive point d'idées, ni fausses des affaires de Gouvernement, sur tout par raport à l'Etat & au Gouvernement de la Patrie, ni préjudiciables à la Liberté & aux circonstances des Etats & des Sujèts du Roïaume, mais qu'au contraire, Elle n'ait que des sentimens de bienveillance & d'affection envers les Sénateurs, les Etats & les Sujèts du Roïaume.
Comme nous irions trop loin, si nous voulions entrer ici dans le détail de la meisseure manière de prévenir toute pernicieuse conversation & société, de lever là-dessus tous les obstacles, & de mettre en exécution tous moïens convenables pour la bonne Education de Sa Majesté; nous prions les hauts Seigneurs, les Tuteurs de S. M. & la Régence du Roïaume, qu'avec les avis du Sénat du Roïaume, ils aïent à cœur & suivent en ceci le bien de S. M. & du Roïaume, & prennent telles résolutions, que le tems & les circonstances pourront requerir. Nous nous en reposons sur eux, & nous serons d'accord en ce que les dits Hauts Seigneurs trouveront à propos d'y faire & d'y ajouter, voulant même en être responsables avec eux, quand & où besoin sera. En foi dequoi nous avons signé cet Acte de notre main & y avons apposé les cachets de nos armes. Fait à Stockholm au jour comme ci-dessus.
English translation (my own):
Opinion and sentiment of the Estates of Sweden on the manner in which Her Majesty, the young Queen Kristina is to be brought up; given in Stockholm on March 24, 1635.
In the year 1635 on March 24, when we the undersigned were on behalf of the Estates convoked here in Stockholm to deliberate on some matters of the last importance for the realm, there was also an amicable conference between the established Regency and us on how Her Majesty, our most merciful young Queen, could be best brought up and educated. And although this affair had been committed by all the Estates, at the last Riksdag, to the particular care of the said High Regency, so that as guardian of Her Majesty, she would have this education as a singular recommendation, and although there is no reason to doubt that these Lords did not hold their hands there without any need to refresh their memory subsequently. Nevertheless, as it is of too great importance, as much for the royal person of Her Majesty, as for the whole kingdom in general and for each subject in particular, that it is often mentioned; we have not found it superfluous, but on the contrary, in conformity with our duty, to add to it still these very humble and very faithful remonstrances which we find worthy of all the attention required.
1. Her Majesty constituting the person who one day will rule the kingdom by herself, and the duty of her subjects requiring them, only that they grant her all obedience, but also that they maintain her power and her royal authority; and the good and the salvation of the two parties and of the whole Fatherland consisting in the observance of these reciprocal duties. It is very necessary that, as her said subjects are obliged to testify to Her Majesty an entire and very humble devotion and fidelity, even sacrificing their lives and their goods for her, that in return she should have for them all kinds of benevolence and affection, that she is accustomed to loving and esteeming them, each according to his condition and his quality, to speak well of the present state of the Fatherland and of the Regency, to duly respect her guardians and the Senate of the Realm, to behave graciously towards all her subjects and to support everyone in the possession of their freedoms in accordance with the laws:
2. Furthermore, Her Majesty must see and learn foreign manners and customs, as far as is necessary for her high condition. But she must also particularly remember and observe all Swedish manners and customs, and she must be trained carefully therein: and so that Her Majesty may be all the better established in these customs and manners suitable to her and to the realm; for both the mind and the body. We find in the first place necessary that Her Majesty be given such governors and preceptors, and also such governesses, who not only understand and know themselves, how a Queen is to be formed, both in soul and in body, but also who have at heart to put all this into execution of their own movement, with good will and with zeal, and who are themselves sufficiently educated in the use of the world to be able to do it with proper respect and consideration; and finally that these people are always present and around Her Majesty, not only when she is studying, but also when she is at table and in other assemblies, so that if one hears a few honest speeches and little conversations there or that one sees there gestures, demeanours and indecent actions which could give occasion to dangerous ideas and feelings or to bad morals, which they must dispel and immediately refute with reason and gentleness. In the second place, that Her Majesty be given some young ladies of her age, who at the same time were brought up by their parents in good feelings and irreproachable manners, so that Her Majesty can sometimes interact with them: and through such conversation, it is all the more easy to strengthen oneself in good morals. For these same reasons it is no less necessary that the persons who will be the chambermaids and the servants of Her Majesty be themselves truly pious and well brought up, so that by their speeches, gestures and actions, they provide only ideas which tend to piety, virtue and honour.
3. As far as Her Majesty's studies are concerned, those which relate to the art of governing states and kingdoms as a Christian sovereign must be its main subject. But as this kind of science is learned rather with age and by experience than by the studies of youth, and as the true knowledge of God and of His worship is the true foundation of all the rest, the most salutary will be that Her Majesty does, preferably to anything else, her first study of the word of God, of the articles of faith and of all the Christian virtues, and that all this be drawn from such writings of good moral character which will be judged clean for that, because this foundation being once well laid and strengthened, the building which will be raised there will be all the more rather completed, and will become firmer and of more duration.
And as history is one of the main points that suit a sovereign, Her Majesty must also spend time studying the stories of the Bible, which besides are the basis of all others.
Jointly Her Majesty must learn to write and count well, as also foreign languages, which the tutors will find necessary until Her Majesty is more advanced in age. In the meantime, learned men and those of experience will confer together to draw up a certain method about the authors, how, when and with what choice Her Majesty will study them, as also what exercises she will join to them.
As long as Her Majesty will apply herself to the aforesaid studies and will have such companies as has been said above, there is no reason to doubt that, with God's help, she will take righteous ideas and feelings about many things, and that she regulate her speech, gestures and actions in accordance with them. But since it is not enough to be imbued with what is good, and since it is still necessary to ward off evil and remove obstacles, we find it indispensable that not only should Her Majesty not be permitted to read useless, much less pernicious books or writings, but also that Her Majesty should not hear or learn bad opinions or feelings, that is to say, neither of things sacred nor profane, so that she is not imbued with the errors of the Pope or Calvinism; and that in matters of profane things, she does not conceive of ideas, nor false affairs of government, above all toward the State and the government of the Fatherland, nor prejudicial to the liberty and to the circumstances of the Estates and of the subjects of the Realm, but on the contrary, that she has only feelings of benevolence and affection towards the Senators, Estates and subjects of the Realm.
We would go too far if we wanted to enter here into the detail of the best manner of preventing all pernicious conversation and society, of removing all obstacles therefrom, and of carrying out all suitable means for the good education of Her Majesty; we pray the High Lords, the guardians of Her Majesty and the Regency of the Realm, that with the advice of the Senate of the Realm, they have at heart and follow in this the good of Her Majesty and of the kingdom, and take such resolutions, that time and circumstances may require. We rely on them, and we will agree in what the said High Lords will find fit to do and add to it, even wanting to be responsible with them, when and where need be. In faith whereof we have signed this act with our own hand and have affixed thereto the seals of our arms. Made in Stockholm on the same day as above.
Above: Kristina.
Monday, March 9, 2020
Letter signed by Kristina's regency council in Estonian translation, year 1638
Source:
Valik eesti kirjakeele vanemaid mälestisi, vihk 1, by Albert Saareste and A.R. Cederberg, Akadeemilise Emakeele Seltsi Kirjastus, Tartu, 1927
The letter:
Meije Christina Jummala Armust Rohtzi Gothi ninck Wendimah errawallitzetut Kunningas ninck Perritzförstin, Suhrförstin ülle Sohmemah, Hertzogin ülle Esthi ninck Careli-Mah, Neitzikenne ülle Jngermanni-Mah, anname tehda, eth se Kircko wallitzuß meije Lÿfflandi Mah sees ennemuisto lebbi Södda ninck Waino wehgka ricko tut ninck maha jehnut; eth meije sest kül woisime tundma, kui wehgka tarwiß ollex, eth sehlsammas üx körgkest oppetut, tarck ninck auwuß Jssand Pischopix sahx sehdtut, ke se rascke-Ammeti Töh woix hennesse pehle wotta, ninck nende Mahkirckode Aßjat hehsti sehtma ninck hajama, Minckperrast meije Kunninglickust Murrest mitte üxpeineß meije truwide Allambade iho-erraniß kahß nende Hinge Kaßwo otzime, ninck olleme sex Ammetix errawallitzenut meije truwi Allamba sedda auwsa, tarcka ninck körgkest oppetut M. Joach. Ihering. ke Jummalast suhre Tarckusse sahnut, ninck enne sedda Aigka Kirck-Issand olnut Nÿcöping-Linnaß, tussa temma se pöha Ristikircko seeß omma Ammeti töh hehsti, ussinast ninck auwsast tehnut. Leckitame seperrast ninck sehtame sedesamma M. Joach. Ihering. sesinnase awwa Ramatho kah öhex Pischopix ülle Tallina ninck Lÿfflandi-Mah. Ninck peap temme Kohus ninck Ammet ollema, eth temma meile ninck meije Rohtzi-Rickussel keicke-Aßjade siddes truw jehp, keicke Kahjo ninck Wigka, miß temma merckap Kirckode pehl tulla, aigsast meile tehda annap, ninck keicke omma Wehje ninck Hohle kah sedda parrandama ninck keelma aitap. Keick ennambast agkas peap temma Murre kandma, eth Jummala önnistegkija Sanna keickede Lÿfflandi-Mah Kirckode siddes woix puchstast, selgkest ninck ilmarickmatta oppetut sahma, ninda kudt se nende Prophetide ninck Apostlide Rahmatode sees on ülleßkirjotut, ninck se öigke, keicke wannamba ninck ilmarickmatta Tunnistuße siddeß (kumb enne sadda Ahstat Augspurgi-Linnaß andti) erraseljetut ninck se Kogkodusse sees (kumb ennemuisto Upsali-Linnaß öheß kohs olli) öhe Meele kahs wastowottetut, ilma keicke Ebbaustcko ninck Jnnimesse Sehdusse. Öhe Sanna kahs, temma peap tehdma, eth temma Ammet ninck Kohus on, Jummala, Kirckode ninck henneße Ammeti Aßjat sesinnase Lÿfflandi Mah siddes ninda hajada, eth keick Jummala Auwux ninck se Ristikogkodusse Kaßwux keicke parramba Murre ninck Hohle kah sahp ette wottetut ninck eddeßpitte sahtetut, Ninck peap temma hendeß omma Ammeti sees ninda piddama, eth temma kui temma seperrast Jummala, meite n. öhe igkalicko auwsa Risti Jnnimesse wasto julgkest tahap kostada. Kesckime seperrast keickelle, kumbat Lÿfflandi Mahs nende Kolm-Jummala-Seissussede sees ellawat, Moißnickul ninck Mahsaxalle, Koddanickulle ninck MahRahwal, Kirck-Jssandalle ninck Kuhljalle, eth nemmat seddasamma Jssanda M. Joach. Ihering. ommax öigkex Pischoppix wastowotma ninck piddama, ninck temma Sanna keicke temma Ammeti Aßjade siddes, ninda kudt Kohuß on, kuhlma peawat. Ninck kudt meije kindlast sepehle lohtame eth üx igkameeß sesinnase Mah siddes tedda ommax öigkex Hinge-Voormündrix sahp piddama ninck temma, kudt Kohus on, armastam auwustama: ninck ninda tahame meije kahs wastadicko, kuß kekit kangke ninck kuhlmatta wastoseisija sahx löidtut, eth meije Kubernator ni hehsti kudt needt Radi-Jssandat Lÿfflandi Mah sees sel Pischopil Abbimeehex tullewat, keicke öigkusse sees temma jures seißwat ninck ussinast tedda kaitzwat, ninck keick kurjat Kircko aßjat, kudt kohus ninck tarwiß on, nuchtlema aitwat. Sedda peawat tehhale pannema keick, kenne kette Kunninga pohlest se Kohus on andtut. Ninck eth sesamma meije Kesck sedda parramb sahp meeles peetut ninck techtut, on sesinnane Ramath meije Pitzati kah ninck nende keicke suhrede Rohtzi Rickusse Voormündride Kirja kahs kinnitut, kumb andti Stockholmi Linnaß enne pohl-kolm Ahstat.
L.S.
L.S.
Gabriel Oxenstierna,
Gustawi Poick,
Rohtzi Rickusse Truchß.
Gustawi Poick,
Rohtzi Rickusse Truchß.
Jacob de la Gardie
Rohtzi Rickusse Marsch.
Rohtzi Rickusse Marsch.
Claus Fleming,
Rohtzi Rickusse Admiral-assemel.
Rohtzi Rickusse Admiral-assemel.
Axel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Cantzler.
Rohtzi Rickusse Cantzler.
Gabriel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Schatzmeister.
Rohtzi Rickusse Schatzmeister.
Above: Kristina.
Labels:
1638,
Childhood,
In Estonian,
Letter,
Livonia,
Proclamation,
Regency
Sunday, March 8, 2020
Kristina's letter to Karl Gustav, dated October 25/November 4 (New Style), 1655
Sources:
Historia della Sacra Real Maestà di Christina Alessandra Regina di Svetia, by Galeazzo Gualdo Priorato, 1656
https://archive.org/details/historiadellasac00gual/page/n143/mode/2up
http://digitale.bibliothek.uni-halle.de/urn/urn:nbn:de:gbv:3:1-23163
Recüeil des harangues qui ont esté faites à la reyne de Suede, page 188, published by Claude Bardin, 1660
https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k73353j/f190.item
Kristina: Brev och skrifter, edited by Marie Louise Renata Rodén, translated by Cecilia Huldt and Viveca Melander, published by Svenska Akademien, 2006
https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/kristina.pdf
The history of the sacred and Royal Majesty of Christina Alessandra Queen of Swedland, &c., English translation by John Burbury, 1658
https://quod.lib.umich.edu/e/eebo/A85757.0001.001/1:9?rgn=div1;view=fulltext
The letter:
Monsieur mon Frere
Ie suis heureusement arrive icy, ou I'ay trouvè la permission, & l'ordre de Sa Sainctetè, de me declarer ce que ie suis il y a long temps. Ie me suis estime heureuse de lui obeir, & ay preferez cette gloire a celle de regner sur ces puissantes Estats, que vous possedes. Vous debuez aymer cette action, quand mesme vous croires, que Iay mal choisi, puis qu'elle vous est si utile, et si glorieuse. Ie vous proteste pourtant, que ie n'ay point changè le sentimens d'amitie que Iay tousiours eu pour vous, ny l'amour, que ie doibs à la Suede, Ie la conserverez aultant que ma vie, & ie serez tousiours
Monsieur mon Frere
Inspruch 4 Nouemb. 1655.
Voustre tres affectione Soeur, & Amie Christine.
Italian translation (by Priorato):
Signor mio Fratello
Io sono arrivata qui felicemente, e vi ho trovata la licenza, e gli oridni di Sua Santità, per dichiararmi quella, che sono da un pezzo in qua. Mi reputo fortunata in obedirgli, & ho anteposta questa gloria a quella di regnare sopra cotesti potenti Stati, che voi possedete. Vi deve esser cara questa mia rissolutione, quando anche non la credeste buona, mentre ella vi è tanto utile, e gloriosa. Vi protesto però, che non ho punto cambiati i sentimenti d'amicitia, che tenirò sempre per voi, ne l'affetto che devo alla Svetia, e conserverò il tutto sin che viverò, e sarò eternamente
Signor mio fratello
A dì 4 Novembre 1655
Vostra affettionatiss. Sorella, & Amica Christina.
German translation, 1655:
Mein Herr Bruder /
Jch bin glücklich allhie ankommen / da ich die Vergünstigung vnd Ordre von Jhrer Heyligkeit gefunden / daß ich offentlich bekennete / was ich längst bin / Jch hielt mich vor glücklich / jhro zu folgen / hab auch diese Herzligkeit der andern / nemblich daß ich vber selbige mächtige Stände / die jhr besitzet / solte herrschen / vorgezogen. Jhr solt diß Werck gern sehn / ob jhr auch woltet glauben / ich hätte vbel gewehlet / nach dem es euch so nützlich ist vnd so herrlich. Jch bezeuge euch dennoch / daß ich darumb die affection zu ewrer Freundschafft / die ich allezeit gegen euch getragen / nicht verwandelt hab / wie auch nicht die Liebe / die ich dem Königreich Schweden schuldig bin, die wil ich so hoch bewahren als mein Leben / vnd werde jmmer zu seyn / etc.
Swedish translation (by Huldt):
Käre bror!
Jag har lyckligen anlänt hit, och har nu fått Hans Helighets tillstånd och order att öppet visa mig sådan jag länge har varit. Jag skattar mig lycklig för att jag får lyda honom och jag föredrar denna ära framför den som det innebär att regera över de mäktiga stater Ni besitter. Ni uppskattar säkert mitt beslut, även om Ni skulle tro att jag har begått ett misstag, eftersom det är så fördelaktigt och ärofullt för Er. Jag försäkrar dock att ingenting har förändrats när det gäller den vänskap som jag alltid har hyst för Er eller den kärlek som jag är skyldig Sverige. Jag kommer att bevara den så länge jag lever, och jag kommer alltid att förbli
käre bror
i Innsbruck den 4 november 1655
Er mycket
tillgivna syster
och vän Kristina
English translation (by Burbury):
Dear Brother,
I am happily arrived here, where I found the Permission and Order of his Holinesse, to declare my self what I am, and have been long ago. I think my self fortunate in obeying him, and have preferred this glory before that of reigning o're the potent Dominions you possesse. You should like my resolution, though you thought it not good, since to you 'tis so profitable and so glorious. However I protest unto you, I have not at all changed the sense of the friendship I have ever had for you, nor the love I owe Swedland, which I will preserve as long as I live, and eternally be
Dear Brother,
Your most affectionate Sister and Friend CHRISTINA.
Inspruch, Novemb. 4. 1655.
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
Copy of the letter in Documenti, lettere, brevi e notizie varie circa la conversione al cattolicesimo di Cristina di Svezia e il suo viaggio da Innsbruck a Roma attraverso il Veneto e lo Stato Pontificio, 108 in Barb. lat. 6487, Vatican Library
Historia della Sacra Real Maestà di Christina Alessandra Regina di Svetia, by Galeazzo Gualdo Priorato, 1656
https://archive.org/details/historiadellasac00gual/page/n143/mode/2up
http://digitale.bibliothek.uni-halle.de/urn/urn:nbn:de:gbv:3:1-23163
Recüeil des harangues qui ont esté faites à la reyne de Suede, page 188, published by Claude Bardin, 1660
https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k73353j/f190.item
Riksarkivet, page 7 in K 206; Egenhändiga historiska anteckningar samt avskrifter av brev; Drottning Ulrika Eleonora d. y.; Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv
Mémoires concernant Christine, volume 1, page 491, Johan Arckenholtz, 1751
Kristina: Brev och skrifter, edited by Marie Louise Renata Rodén, translated by Cecilia Huldt and Viveca Melander, published by Svenska Akademien, 2006
https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/kristina.pdf
The history of the sacred and Royal Majesty of Christina Alessandra Queen of Swedland, &c., English translation by John Burbury, 1658
https://quod.lib.umich.edu/e/eebo/A85757.0001.001/1:9?rgn=div1;view=fulltext
The letter:
Monsieur mon Frere
Ie suis heureusement arrive icy, ou I'ay trouvè la permission, & l'ordre de Sa Sainctetè, de me declarer ce que ie suis il y a long temps. Ie me suis estime heureuse de lui obeir, & ay preferez cette gloire a celle de regner sur ces puissantes Estats, que vous possedes. Vous debuez aymer cette action, quand mesme vous croires, que Iay mal choisi, puis qu'elle vous est si utile, et si glorieuse. Ie vous proteste pourtant, que ie n'ay point changè le sentimens d'amitie que Iay tousiours eu pour vous, ny l'amour, que ie doibs à la Suede, Ie la conserverez aultant que ma vie, & ie serez tousiours
Monsieur mon Frere
Inspruch 4 Nouemb. 1655.
Voustre tres affectione Soeur, & Amie Christine.
With modernised spelling:
Monsieur mon frère,
Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps. Je me suis estimée heureuse de lui obéir, et [j']ai préféré cette gloire à celle de régner sur ces puissants États que vous possédez. Vous devez aimer cette action, quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si utile et si glorieuse. Je vous proteste pourtant que je n'ai point changé les sentiments d'amitié que j'ai toujours eu pour vous, ni l'amour que je dois à la Suède. Je les conserverai autant que ma vie, et je serai toujours,
Monsieur mon frère,
Innsbruck, 4 novembre 1655.
Votre très affectionnée sœur et amie Christine.
Bardin's transcript of the letter (date typo left untouched):
MONSIEVR MON FRERE,
Ie suis heureusement arriuée icy, où i'ay trouué la permission & l'ordre de Sa Sainteté de me declarer ce que ie suis il y a long-temps, & ie me suis estimée heureuse de luy obeïr, & i'ay preferé cette gloire à celle de regner sur ce puissant Estat que vous possedez. Vous deuez aymer cette action quand mesme vous croiriez que i'ay mal choisi, puis qu'elle vous est si auantageuse, qu'elle n'a point changé l'amour que ie dois à la Suede, ny les sentimens d'amitié que i'ay eu pour vous, à qui ie seray tousiours,
D'Inspruk le 8. Nouembre 1655.
With modernised spelling:
Monsieur mon frère,
Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps, et je me suis estimée heureuse de lui obéir; et j'ai préféré cette gloire à celle de régner sur ce puissant État que vous possédez. Vous devez aimer cette action quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si avantageuse qu'elle n'a point changé l'amour que je dois à la Suède, ni les sentiments d'amitié que j'ai eu pour vous, à qui je serai toujours...
d'Innsbruck, le 8 novembre 1655.
Handwritten copy transcript by Ulrika Eleonora the Younger:
Monsieur, mon frére. Je suis, heureusement arrivée ici, où j'ay trouvé, la permission, et l'ordre, de Sa Sainteté, de me déclarer, ce que je suis, il y a long-têms; Je me, suis estimée heureuse, de luy obeïr, et j'ay préferé, cette, gloire, à celle, de régner, sur ces puissans Estats, que vous possedéz. Vous dévez aimer, cette action, quand même, vous croiriéz, que j'ay, mal choisi, puisqu'elle, vous est, si utile, et si glorieuse; Je vous proteste pourtant, que je, n'ay, point changé, les sentimens, et amitie, que j'ay, toujours eus, pour vous, ny l'amour, que je dois à la Svede. Je le conserverai autant que ma vie, et je sérai toûjours.
à Jnsprugk
ce 4. Novembre.
1655.
With modernised spelling:
Monsieur mon frère,
Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps. Je me suis estimée heureuse de lui obéir, et j'ai préféré cette gloire à celle de régner sur ces puissants États que vous possédez. Vous devez aimer cette action, quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si utile et si glorieuse. Je vous proteste pourtant que je n'ai point changé les sentiments et [l']amitie que j'ai toujours eus pour vous, ni l'amour que je dois à la Suède. Je le[s] conserverai autant que ma vie, et je serai toujours...
A Innsbruck, ce 4 novembre 1655.
Arckenholtz's transcript of the letter:
Monsieur Mon Frère. Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission & l'ordre de sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtems, & je me suis estimée heureuse de lui obéir, & j'ai préferé cette gloire à celle de régner sur ces puissans Etats, que vous possedez. Vous devez aimer cette action, quand-même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si avantageuse, qu'elle n'a point changé l'amour, que je dois à la Suède, ni les sentimens d'amitié, que j'ai eu pour vous, à qui je serai toûjours
CHRISTINE.
d'Inspruck le 4
Novembre 1655.
Italian translation (by Priorato):
Signor mio Fratello
Io sono arrivata qui felicemente, e vi ho trovata la licenza, e gli oridni di Sua Santità, per dichiararmi quella, che sono da un pezzo in qua. Mi reputo fortunata in obedirgli, & ho anteposta questa gloria a quella di regnare sopra cotesti potenti Stati, che voi possedete. Vi deve esser cara questa mia rissolutione, quando anche non la credeste buona, mentre ella vi è tanto utile, e gloriosa. Vi protesto però, che non ho punto cambiati i sentimenti d'amicitia, che tenirò sempre per voi, ne l'affetto che devo alla Svetia, e conserverò il tutto sin che viverò, e sarò eternamente
Signor mio fratello
A dì 4 Novembre 1655
Vostra affettionatiss. Sorella, & Amica Christina.
German translation, 1655:
Mein Herr Bruder /
Jch bin glücklich allhie ankommen / da ich die Vergünstigung vnd Ordre von Jhrer Heyligkeit gefunden / daß ich offentlich bekennete / was ich längst bin / Jch hielt mich vor glücklich / jhro zu folgen / hab auch diese Herzligkeit der andern / nemblich daß ich vber selbige mächtige Stände / die jhr besitzet / solte herrschen / vorgezogen. Jhr solt diß Werck gern sehn / ob jhr auch woltet glauben / ich hätte vbel gewehlet / nach dem es euch so nützlich ist vnd so herrlich. Jch bezeuge euch dennoch / daß ich darumb die affection zu ewrer Freundschafft / die ich allezeit gegen euch getragen / nicht verwandelt hab / wie auch nicht die Liebe / die ich dem Königreich Schweden schuldig bin, die wil ich so hoch bewahren als mein Leben / vnd werde jmmer zu seyn / etc.
Swedish translation (by Huldt):
Käre bror!
Jag har lyckligen anlänt hit, och har nu fått Hans Helighets tillstånd och order att öppet visa mig sådan jag länge har varit. Jag skattar mig lycklig för att jag får lyda honom och jag föredrar denna ära framför den som det innebär att regera över de mäktiga stater Ni besitter. Ni uppskattar säkert mitt beslut, även om Ni skulle tro att jag har begått ett misstag, eftersom det är så fördelaktigt och ärofullt för Er. Jag försäkrar dock att ingenting har förändrats när det gäller den vänskap som jag alltid har hyst för Er eller den kärlek som jag är skyldig Sverige. Jag kommer att bevara den så länge jag lever, och jag kommer alltid att förbli
käre bror
i Innsbruck den 4 november 1655
Er mycket
tillgivna syster
och vän Kristina
English translation (by Burbury):
Dear Brother,
I am happily arrived here, where I found the Permission and Order of his Holinesse, to declare my self what I am, and have been long ago. I think my self fortunate in obeying him, and have preferred this glory before that of reigning o're the potent Dominions you possesse. You should like my resolution, though you thought it not good, since to you 'tis so profitable and so glorious. However I protest unto you, I have not at all changed the sense of the friendship I have ever had for you, nor the love I owe Swedland, which I will preserve as long as I live, and eternally be
Dear Brother,
Your most affectionate Sister and Friend CHRISTINA.
Inspruch, Novemb. 4. 1655.
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
Saturday, March 7, 2020
Subscribe to:
Posts (Atom)