Kristina's letter to Svante Banér, concerning the plague, dated November 15/25 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet, image 74/page 2117 in November-December 1653; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d154-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc. Effter deth Landzhöfdinge Hr Schwante Baner, Wij förnimme, att Pestis skall her och ther opå bÿgden, och i neijden Wara tändh, achte Wij för rådsampt till att föreKomma, att denne smittelige siukdomb, icke må Wijdare om sig gripa, att j tillhollen Pastores Ecclesiarum, Vthj eder Landzhöfdinge döme någon bÿ inKommen, der då icke allenast warne andre för deras omgenge, och dem sielfwe att dhe holla sig inne, och icke mootwilligtwijs före siukdomen androm på halsen, vthan och straxt till eder deth Kungiören, i [hwilket stad och] sochn Hon är inKommen i tå desto bettre Vpsÿn hafwa Kunnen, och den förordning här i staden i porterna giöre, att sådane icke blefwe här instadde eller tillåtne. giörandes all flijt, att medom Wij nu på någon tijdh här Residera moste, och här nu een stoor mÿckenheet af folk, sig dageligen tillslår, dee Kunne så mÿckett möijeligit ähr, blifwa förmenade etc.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Efter det, landshövdinge herr Svante Banér, Vi förnimme att pestis skall här och där uppå byggden och i nejden vara tänd, akte Vi för rådsamt till att förekomma att denna smittliga sjukdom icke må vidare om sig gripa, att I tillhållen pastores ecclesiarum uti Eder landshövdingedöme någon by inkommen, där då icke allenast varna andra för deras umgänge och dem själva att de hålle sig inne och icke motvilligtvis före sjukdomen androm på halsen, utan ock straxt till Eder det kungören i vilket stad och socken hon är inkommen.

I då desto bättre uppsyn hava kunnen och den förordning här i staden i porterna göra att sådana icke bleve här instadde eller tillåtna, görandes all flit att medan Vi nu på någon tid här residera måste, och här nu en stor myckenhet av folk sig dagligen tillslår, de kunna (så mycket möjligt är) bliva förmenade, etc.

French translation (my own):

Christine, etc.

Parce que, gouverneur et sieur Svante Banér, Nous apprenons que la peste se propage ici et là dans les bâtiments et à proximité, Nous trouvons prudent d'empêcher cette maladie contagieuse de se propager davantage, que vous mainteniez les pasteurs des églises dans un village de votre gouvernorat, où ils pourraient alors non seulement avertir les autres de leurs interactions et eux-mêmes de rester à l'intérieur et de ne pas agir de manière provocatrice avant que la maladie ne souffle sur leur cou, mais aussi qu'ils vous annoncent immédiatement la ville et la paroisse dans lesquelles elle est entrée.

Vous pourriez alors avoir une meilleure surveillance et faire l'ordonnance ici dans la ville et aux portes pour que de telles personnes n'entrent pas ou ne soient pas autorisées ici, en faisant tout ce qui est en votre pouvoir pour que, comme Nous devons maintenant résider ici pendant un certain temps, et qu'ici maintenant une grande multitude de personnes tombent malades chaque jour, elles puissent (autant que possible) être refusées, etc.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Whereas, governor Lord Svante Banér, We learn that the plague will be kindled here and there in the buildings and in nearby, We find it prudent to prevent this contagious disease from taking further hold, that you keep the pastors of the churches in some village in your governorate, where they can then not only warn others about their interactions and themselves that they stay indoors and not act defiantly before the disease breathes on their necks, but also that they immediately announce to you the town and parish in which it has entered.

You then can have the better supervision and made the ordinance here in the city and in the gates that such people not enter or be allowed here, making every effort that as We now have to reside here for some time, and here now a great multitude of people are daily falling ill, they can (as much as possible) be refused, etc.

Above: Kristina.

Kristina's open letter for Svante Banér, making him her court equerry, dated May 31/June 10 (Old Style), 1647

Source:

Riksarkivet, pages 277 to 278 in 1; Hovet, t.o.m. 1680 serie B; Kammarkollegiet Likvidationsakter (Likvidationer) 1500t-1700t; Kammarkollegiet Ämnessamlingar

https://sok.riksarkivet.se/Home/Arkivsok?Sokord=hov&EndastDigitaliserat=false&BegransaPaTitelEllerNamn=false&DatumFran=1620&DatumTill=1660&AvanceradSok=true&page=3&postid=Arkis+7b68c8c7-25a8-4c49-b2ef-6c3fc284de03&tab=post&FacettState=undefined%3ac%7c&s=Balder

The letter (copy):

Wij Christina medh Gudz Nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Vthkårade Dråttningh och Arffurstinna, Stoorfurstinna til Finlandh, Hertiginna vthj Estland och Carelen, Fröken öfwer Jngermanlandh. Giöre witterligit at Wij hafwe tilbetrodt och förordnat, som Wij och nu i Krafft af Detta Wårt Öpne breff, Nådigst tilbetroo och förordne, Wår troo Tiänare och Cammarherre, Oß Elskeligh Edell och Wälborne Swante Baneer till Diurßholm och Tärnöö, at wara wår HåffStallmästare, Och skall Han Vthj alla måtto wara förplichtat at sökia Wårt och Rijkzens gagn och bästa, skada och fördärf så mÿcket Honom tillståår och möijeligit är afwäria och i tijdh tilkänna gifwa; J sÿnnerheet skall Han vthj ett och annat som Wår Stall Staat angår wara wår RijkzStallmästare till Assistence, och Vnder Hans förordningh och Direction, Hafwa Wåre Lijff- enskÿlte Wagn och StallHästar, Jämbwähl och Sadlar, tÿgh, Careter och Wagnar, medh hwad mere som der til hörer Vnder sin Jnspection och Vpsicht, sampt Commendo öfwer wåre Berijdare, Fo[de]rmarsker, Stallskrifware, Hööfougder och alle andre betiente både Officerare och gemeene, som på Wår Stall Staat införde äre: Sedan skall Han och bära där behörligh Omsorg före, at alle dee Hästar som effter Wåre Storgånger öfwer Heela Rijket näst för detta fallne, och dee som här öf:r fallandes warde, måge icke allenast blifwa i tijdh optagne, beredne och wähl rÿchtade; Vthan och alle Storgånger wid macht Håldne och försörgde; Såsom och Hafwa Omsårgh, at skaffa Oß gode Stor på alle Orter, och af godh art och slag, på det Wij icke skohle nödgas at Kiöpa och skaffa Oß sådane Hästar Vthan landz, Vthj betrachtande, effter dee Här inrijkes falla, allenast man tilbörligh flijt anwänder, och Acht och Wårdnad derom hafwer, at dee Wähl achtade och Håldne blifwa. Han skall Hafwa omwårdnad och inseende Der medh, at alle som wid Wår Stall Staat brukade warder det ware sigh, Berijdare, Fodermarsk, Skrifware Stodewachtare eller gemene Stalldrängier, giöra och i Acht taga sitt tillförornade Kall och Embete Vthan försummelße, och at ingen sigh Otillbörligen förhåller emoot een eller annan Vthj en Summa sigh vthj alla måtto så förhålla, som Hans Embete Kräfwer, och Han trÿggeligen för Gudh, Oß, och hwar redelig Man kan til swars stånda. Och på det Han sigh vthj detta sit Ombetrodde Kall och Embete desto troligare och flijteligare skall bruuka och befinna låta, hafwe Wij Honom Nådigst bestält till Åhrligh Beställning och Vnderhåldh, TolffHundradhe fÿratijo femb dahler Sölfwer M:t Åhrligen, deßlijkest foder och måhl på Stallhästar. Wij befalle fördenskull alle som detta wederbör, at dee bem:te Swante Baner för en HåffStallmästare Respectere, och Honom vthj alt det, Han til Wårt och Cronones gagn och bästa biudandes och befalandes Warder, all tilbörlig Hörsamheet och lÿdno bewijsa. Här alle som detta Widkommer, hafwe sig at effterrätta. Till ÿttermere wißo hafwe Wij detta med egen Hand Vnderskrifwit och Wårt Secret witterligit Här Vnder sättia låtit. Datum Stockholm d. 31 Maij 1647.
Christina
(L. S:)

With modernised spelling:

Vi Kristina, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes utkorade Drottning och Arvfurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland och Karelen, Fröken över Ingermanland, göre veterligt att Vi have tillbetrott och förordnat, som Vi ock nu i kraft av detta Vårt öppna brev nådigst tillbetro och förordne Vår tro tjänare och kammarherre, Oss älsklig, ädel och välborne Svante Banér till Djursholm och Tärnö, att vara Vår hovstallmästare, och skall han uti alla måtto vara förpliktad att söka Vårt och Riksens gagn och bästa, skada och fördärv så mycket honom tillstår och möjligt är avvärja och i tid tillkänna giva. I synnerhet skall han uti ett och annat som Vår stallstat angår vara Vår riksstallmästare till assistens och under hans förordning och direktion hava Våra liv- enskilda vagn och stallhästar, jämväl ock sadlar, tyg, kareter och vagnar, med vad mera som därtill hör under sin inspektion och uppsikt, samt kommando över Våra beridare, fo[de]rmarsker, stallskrivare, höfoder och alla andra betjänte, både officerare och gemena, som på Vår stallstat införda äro.

Sedan skall han ock bära där behörlig omsorg före att alla de hästar som efter Våra storgånger över hela riket näst förr detta fallna, och de som häröver fallandes varda, måge icke allenast bliva i tid upptagna, beredna och välryktade, utan ock alla storgånger vidmakthållna och försörjde, såsom ock hava omsorg att skaffa Oss goda stor på alla orter och av god art och slag, på det Vi icke skulle nödgas att köpa och skaffa Oss sådana hästar utanlands, uti betraktande, efter de här inrikes falla, allenast man tillbörlig flit använder och akt och vårdnad därom haver att de välaktade och hållna bliva. Han skall hava omvårdnad och inseende därmed att alla som vid Vår stallstat brukade varder, det vare sig beridare, fodermarsk, skrivare, stodevaktare eller gemena stalldränger, göra och iakttaga sitt tillförornade kall och ämbete utan försummelse, och att ingen sig otillbörligen förhåller emot en eller annan uti en summa sig uti alla måtto så förhålla som hans ämbete kräver, och han tryggligen för Gud, Oss, och var redlig man kan till svars stånda.

Och på det han sig uti detta sitt ombetrodde kall och ämbete desto troligare och flitligare skall bruka och befinna låta, have Vi honom nådigst beställt till årlig beställning och underhåll tolvhundrade fyratiofem daler silvermynt årligen, desslikest foder och mål på stallhästar.

Vi befalle fördenskull alla som detta vederbör att de bemälte Svante Banér för en hovstallmästare respektere och honom uti allt det han till Vårt och Kronones gagn och bästa bjudandes och befallandes varder all tillbörlig hörsamhet och lydno bevisa. Här alla som detta vidkommer have sig att efterrätta. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och Vårt Sekret vetterligt härunder sätta låtit. Datum Stockholm, den 31 maj 1647.
Kristina.
(L. S.)

French translation (my own):

Nous Christine, par la grâce de Dieu, élue reine et princesse héréditaire des Suédois, des Goths et des Vandales, grande princesse de Finlande, duchesse d'Estonie et de Carélie et dame d'Ingrie, faisons savoir que Nous avons confié et ordonné, comme Nous aussi maintenant, par le pouvoir de cette Notre lettre ouverte, confions et nommons très gracieusement Notre fidèle serviteur et chambellan, Notre bien-aimé, noble et bien-né Svante Banér de Djursholm et Tärnö, pour être Notre grand écuyer de la Cour, et il le fera dans tous les cas être obligé de rechercher le bénéfice et le bien de Nous et du Royaume, d'éviter tout mal et toute destruction dont il a connaissance autant que possible et de les annoncer à temps. En particulier, dans tout ce qui concerne Notre état d'écurie, il sera Notre grand écuyer comme assistant et aura sous son décret et arrêté Nos carrosses privés et Nos chevaux d'écurie, ainsi que les selles, les draps, les voitures et les chariots, avec tout le reste, appartient sous son inspection et sa surveillance, ainsi que le commandement de Nos cavaliers, commissaires au fourrage, scribes des écuries, gestionnaires du foin et tous les autres serviteurs, officiers et roturiers, qui sont introduits dans Notre état d'écurie.

Ensuite, il veillera aussi à ce que tous les chevaux qui ont été après Nos haras dans tout le royaume, et ceux qui y seront désormais, soient non seulement pris à temps, préparés et réputés, mais aussi tous les grandes marches entretenaient et pourvoyaient, en prenant soin aussi de Nous procurer de bons chevaux en tous lieux et de bonne race et espèce, afin que Nous ne soyons pas obligées d'acheter et de Nous procurer de tels chevaux à l'étranger, considérant, après la chute de ceux-ci dans le royaume, seulement que l'on fasse preuve de diligence et de soin, et il faut veiller à ce qu'ils restent bien respectés et conservés. Il doit faire preuve de prudence et de perspicacité, garantissant ainsi que tous ceux qui étaient autrefois des gardes dans Notre état d'écurie, qu'il s'agisse de cavaliers, de commissaires au fourrage, de scribes, de gardes d'écurie ou de simples domestiques d'écurie, accomplissent et observent leur mission et leur fonction sans négligence, et que personne ne se comportera de manière mal à propos envers l'un ou l'autre dans la mesure et dans toutes les mesures que sa charge exige, et qu'il peut en toute sécurité rendre compte devant Dieu, nous et tout honnête homme.

Et afin qu'il puisse, dans cette vocation et cette fonction qui lui sont confiées, se retrouver et se laisser utiliser d'autant plus fidèlement et avec plus de diligence, Nous avons gracieusement ordonné pour lui une commande et un entretien annuels de douze cent quarante-cinq dollars des pièces d'argent chaque année, ainsi que du fourrage pour les chevaux de l'écurie.

Nous ordonnons donc à tous ceux qui sont concernés de respecter Svante Banér en tant qu'écuyer de la Cour et de lui montrer toute l'obéissance qui lui est due à tout ce qui est offert et commandé pour Notre bénéfice et celui de la Couronne. Que toutes les personnes concernées agissent en conséquence. En foi de quoi, nous l'avons signé de Notre propre main et avons apposé Notre Sceau en dessous. Donné à Stockholm, le 31 mai 1647.
Christine.
(L. S.)

English translation (my own):

We Kristina, by the grace of God, elected Queen and Hereditary Princess of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Princess of Finland, Duchess of Estonia and Karelia, and Lady of Ingria, make known that We have entrusted and ordained, as We also now, by the power of this Our open letter, most graciously entrust and appoint Our faithful servant and chamberlain, Our well-beloved, noble and well-born Svante Banér of Djursholm and Tärnö, to be Our court equerry, and he shall in every measure be obliged to seek the benefit and good of Us and the realm, avert all harm and destruction he learns of as much as is possible for him and to announce them in time. In particular, in everything that concerns Our stable state, he shall be Our grand equerry as an assistant and shall have under his decree and executive order Our private carriages and stable horses, as well as saddles, cloth, carriages and wagons, with whatever else belongs to them under his inspection and supervision, as well as command over Our riders, fodder marshals, stable scribes, hay managers and all other servants, both officers and commoners, who are introduced into Our stable state.

Then he shall also take due care there that all the horses which have been after Our stud farms all over the kingdom, and those which will be there hereafter, may not only be taken up in time, prepared and well-reputed, but also all the grand marches maintained and provided, as also taking care to procure for Us good horses in all places and of good breed and kind, so that We would not be forced to buy and procure such horses abroad, considering, after the fall of these within the realm, only that one uses due diligence and care, and care must be taken so that they remain well-respected and kept. He must have care and insight, thereby ensuring that all who used to be guards at Our stable state, be it horsemen, fodder marshals, scribes, stable guards or common stable servants, carry out and observe their assigned calling and office without neglect, and that no one will behave inappropriately towards one or another in a sum and in all measure as his office requires, and that he can safely stand to account before God, Us, and every honest man.

And so that he in this his entrusted calling and office will be able to find himself and let himself be used all the more faithfully and more diligently, We have graciously ordered for him a yearly order and maintenance of twelve hundred and forty-five dollars of silver coins annually, as well as fodder for the stable horses.

We therefore command all who are concerned to respect Svante Banér as a court equerry and to show him all due obedience to all that is offered and commanded for the benefit and good of Us and the Crown. May everyone concerned herein act accordingly. For further assurance, We have signed this with Our own hand and let Our Seal be placed hereunder. Given at Stockholm, May 31, 1647.
Kristina.
(L. S.)

Above: Kristina.

Peder Juel's letter to Peder Charisius, dated November 21/December 1 (Old Style), 1653

Sources:

Bidrag til Dronning Christinas, det svenske Hofs og Corfitz Ulfeldts Historie, i Aarene 1651-1655, af Peder Juul's utrykte Breve til Charisius, article by Christian Molbech in Historisk tidsskrift, volume 5, page 361, published by Den Danske Historiske Forening, 1844

https://books.google.com/books?id=hZBvHpda3WkC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=Historisk+tidsskrift,+V&source=gbs_navlinks_s

Sveriges historia under konungarne af Pfalziska Huset, första delen: Carl X Gustaf, page 5 (footnote 1), by Fredrik Ferdinand Carlson, 1855; original at the New York Public Library

https://archive.org/details/sverigeshistori00carlgoog/page/n22/mode/2up

The letter:

Den 21de Novbr. "I min forrige skrev jeg, den Arrest paa Hollændernes Gods at være casseret, hvilket ogsaa var; men Dronningen haver siden 3 Gange fra og til sig resolveret; saa Mr. Beuning veed nu ikke om han tør troe Dronningens sidste Tilsagn, efterdi han tre Gange ved slig Løfte er fixeret. — Her er den galeste Regiering i Verden; Rigsraadet veed intet af hendes consiliis i dette Fald; saa bliver dem og intet communiceret om Lagerfeldts Negociation i England. Swante Pedersen Banér, Dronningens Kammerherre, havde pantsat sin Gaard Birkøe til Torstensons Enke, med Løfte at løse Pantet inden to Aar; hvorfore han mod Terminens Ende solgte en anden Gaard i Lifland at indløse Pantet med. Som Dronningen fik at vide, at Pengene vare komne i Stockholm, saa sendte hun hen og lod dem tage til sig uden hans Vidskab; og gav ham et Brev, hvori hun lovede, at den Forhaling skulde ikke skade ham paa sin Ret. — Sidste Gang hun holdt Raad, sagde hun obiter, der hun vilde staae op, at hun i Julii Begyndelse vilde have en Rigsdag; og som Drosten Grev P. Brahe remonstrerede, hvad Bekostning det causerede Stænderne, m. v., saa svarede hun ikke andet end, 'der maa blive Rigsdag'; uden at sige et Ord om Aarsagen, eller Materien, hvad der skal tracteres. Hun haver nyligen sagt til en sin Confident, hun maatte resignere; Sverrige kunde intet bestaae uden Krig, og hvilken Konge ikke selv gik i Marken med sin Armee, han maatte dependere af den som commenderer Armeen; flyede han den til en stor Herre (hvormed hun forstod Hs. Kgl. Høihed) saa var han hans Tiener; og flyede han den til en ringe, saa kunde han ogsaa correspondere med den Store."

With modernised spelling:

Den 21. november. "I min forrige skrev jeg, den arrest på hollændernes gods at være kasseret, hvilket også var; men dronningen haver siden 3 gange fra og til sig resolveret; så monsieur Beuning ved nu ikke om han tør tro dronningens sidste tilsagn, efterdi han tre gange ved slig løfte er fikseret. — Her er den galeste regering i verden; Rigsrådet ved intet af hendes consiliis i dette fald, så bliver dem og intet kommuniceret om Lagerfeldts negociation i England.

Svante Pedersson Banér, dronningens kammerherre, havde pantsat sin gård Birkö til Torstenssons enke, med løfte at løse pantet inden to år; hvorfore han mod terminens ende solgte en anden gård i Livland at indløse pantet med. Som dronningen fik at vide, at pengene vare komne i Stockholm, så sendte hun hen og lod dem tage til sig uden hans vidskab, og gav ham et brev, hvori hun lovede, at den forhaling skulle ikke skade ham på sin ret. — Sidste gang hun holdt råd, sagde hun obiter, der hun ville stå op, at hun i julii begyndelse ville have en Rigsdag; og som drosten grev Per Brahe remonstrerede, hvad bekostning det kauserede Stænderne, m. v., så svarede hun ikke andet end, 'der må blive Rigsdag'; uden at sige et ord om årsagen, eller materien, hvad der skal trakteres.

Hun haver nyligen sagt til en sin konfident, hun måtte resignere; Sverige kunne intet bestå uden krig, og hvilken konge ikke selv gik i marken med sin armé, han måtte dependere af den som kommenderer arméen; flyede han den til en stor herre (hvormed hun forstod Hans Kongelige Højhed), så var han hans tjener; og flyede han den til en ringe, så kunne han også korrespondere med den store."

English translation (my own):

November 21. "In my previous letter I wrote that the arrest of the Dutch goods was to be disposed of, which it was; but the Queen has since resolved three times from time to time, so Monsieur Beuning now does not know whether he dares to believe the Queen's last promise, after he has been fixed by such promises three times. — Here is the maddest government in the world; the Council of the Realm knows nothing of her counsels in this case, and nothing is communicated to them either about Lagerfeldt's negotiation in England.

Svante Pedersson Banér, the Queen's chamberlain, had mortgaged his estate Birkö to Torstensson's widow, with a promise to redeem the mortgage within two years; wherefore, towards the end of the term, he sold another estate in Livonia to redeem the mortgage with. When the Queen learned that the money had arrived in Stockholm, she sent for it and let it be taken to her without his knowledge, and she gave him a letter in which she promised that the delay should not harm him in his right. — The last time she held a council, she said in passing, when she would stand up, that she would have a Riksdag at the beginning of July; and when Count Per Brahe remonstrated at what expense it caused the Estates, etc., she replied nothing but 'there must be a Riksdag'; without saying a word about the cause, or the matter, what is to be treated.

She recently told a confidant that she had to resign; Sweden could not exist without war, and whatever king did not himself go into the field with his army, he had to depend on the one who commands the army; if he flew it to a great lord (by which she understood His Royal Highness), then he was his servant; and if he flew it to a small one, he could also correspond with the great one."

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Above: Per Brahe.