Showing posts with label King James II. Show all posts
Showing posts with label King James II. Show all posts

Friday, February 7, 2025

Kristina's handwritten letter to King James II of England, condoling him on the passing of his brother King Charles II and congratulating him on his accession to the throne, year 1685

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VII: Lettere della regina a principi; Lettres au roi d'Angleterre; 161: Christine de Suède à Jacques II, [s. l.], [s. d.] (digitisation page 144v-146r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine : Lettere della regina a principi, 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The letter:

au Roy dA[n]gleterre
Je Vous [...] prie destre presvade que iay receu auec douleur la part qve Vous me donnes de la mort du feu roy Vostre frere et que mais quen mesme temps Vostre succession a la Couronne ma donne toutte la ioye et Consolation et ioye dont peut [e]stre Capable mon amitie pour Vous, Je prie dieu quil Vous donne vn long et heureux et glorieux regne, [...] et quil me face naistre les occasions de Vous tesmoinger que ie suis sincerement
Monsieur Mon frere
Vostre bien affcetionee Soeur
Badate al sigillo alla sua
ed ad ogni altra Cosa pertar la mia
simile in tutto. alla sua

With modernised spelling (with Kristina's spelling mistakes preserved as much as possible):

Au roi d'A[n]gleterre.
Je vous prie d'être presuadé [sic] que j'ai reçu avec douleur la part que vous me donnez de la mort du feu roi votre frère, mais qu'en même temps votre succession à la Couronne m'a donné toute la consolation et joie dont peut [ê]tre capable mon amitié. Je prie Dieu qu'il vous donne un long, heureux et glorieux règne et qu'il me fasse naître les occasions de vous témoinger [sic] que je suis sincèrement,
Monsieur mon Frère,
Votre bien affcetionnée [sic] Sœur... —
Badate al sigillo alla sua ed ad ogni altra cosa pertar la mia simile in tutto alla sua.

With modernised spelling:

Au roi d'Angleterre.
Je vous prie d'être persuadé que j'ai reçu avec douleur la part que vous me donnez de la mort du feu roi votre frère, mais qu'en même temps votre succession à la Couronne m'a donné toute la consolation et joie dont peut être capable mon amitié. Je prie Dieu qu'il vous donne un long, heureux et glorieux règne et qu'il me fasse naître les occasions de vous témoigner que je suis sincèrement,
Monsieur mon Frère,
Votre bien affectionnée Sœur... —
Badate al sigillo alla sua ed ad ogni altra cosa pertar la mia simile in tutto alla sua.

Swedish translation (my own):

Till konungen av England.
Jag ber Er övertyga Er om att jag med smärta har mottagit den underrättelse Ni ger mig av den salige konungens, Er brors, död, men att Er efterföljd till Kronan på samma gång har givit mig all den tröst och glädje som min vänskap är kapabel. Jag ber till Gud att han skall ge Er en lång, lycklig och härlig regeringstid och att han låter mig föda möjligheter så att jag kan betyga Er att jag är uppriktigt,
min herr Bror,
Er tillgivnaste Syster... —
Se till att passa sigillen ihop med hans och, som för allt annat, att göra min i alla avseenden lik hans.

English translation (my own):

To the King of England.
I beg you to be persuaded that I have received with pain the part you give me of the death of the late King, your brother, but that at the same time your succession to the Crown has given me all the consolation and joy of which my friendship is capable. I pray God that He grant you a long, happy and glorious reign and that He let opportunities be born to me so as that I may testify to you that I am sincerely,
my Lord Brother,
Your most affectionate Sister... —
Take care to match the seal to his and, as for everything else, to make mine similar in all respects to his.


Above: Kristina.


Above: King Charles II of England.


Above: King James II of England and VII of Scotland.

Note: King Charles II of England passed away suddenly after an apoplectic fit on February 6, 1685. It is believed that his main cause of death was uraemia (high levels of urea in the blood, often caused by kidney failure), worsened by mercury poisoning and some of the bizarre and painful but commonplace medical treatments of the time — bloodletting, purging and cupping.

Sunday, October 1, 2023

Kristina and Pope Innocent X each offer to help the escaped and exiled survivors of the English royal family, early 1650s

Source:

Histoire de l'Eglise depuis l'an 1570. jusques à l'an 1661, volume 10, page 440, by François Timoléon de Choisy, 1740
The account:

Charles II. Roi d'Angleterre, après la mort funeste de son pere, s'étoit sauvé en France avec le Duc d'Iorc son frere. La Reine Henriette leur mere y étoit depuis quelques années, & comme la Cour avoit assez d'affaires, ils fussent tombez dans une grande nécessité, si la Ville de Paris n'avoit fait des quêtes extraordinaires pour les faire subsister. Le Roi d'Angleterre par reconnoissance fit plusieurs voyages de Paris à saint Germain pour faire des propositions de paix. Ses peines furent inutiles; les esprits étoi[en]t trop aigris. Le Pape & la Reine Christine de Suede offrirent aussi leur médiation, qui ne fut point acceptée.

With modernised spelling:

Charles II, roi d'Angleterre, après la mort funeste de son père, s'était sauvé en France avec le duc de York, son frère. La reine Henriette, leur mère, y était depuis quelques années; et comme la Cour avait assez d'affaires, ils fussent tombés dans une grande nécessité si la ville de Paris n'avait fait des quêtes extraordinaires pour les faire subsister. Le roi d'Angleterre par reconnaissance fit plusieurs voyages de Paris à Saint-Germain pour faire des propositions de paix. Ses peines furent inutiles; les esprits étai[en]t trop aigris. Le pape et la reine Christine de Suède offrirent aussi leur médiation, qui ne fut point acceptée.

Swedish translation (my own):

Karl II, konungen av England, flydde efter sin fars ödesdigra död till Frankrike med hertigen av York, hans bror. Drottning Henrietta, deras mor, hade varit där i flera år; och eftersom hovet hade tillräckligt med angelägenheter, skulle de ha hamnat i stor nödvändighet, om inte staden Paris hade gjort extraordinära insamlingar för att subsistera dem. Konungen av England gjorde av tacksamhet flera resor från Paris till Saint-Germain för att komma med fredsförslag. Hans besvär var värdelösa; espriten var för sur. Även påven och Sveriges drottning Kristina erbjöd sin medling, vilket inte accepterades.

English translation (my own):

Charles II, King of England, after the fatal death of his father, fled to France with the Duke of York, his brother. Queen Henrietta, their mother, had been there for several years; and as the court had enough affairs, they would have fallen into great necessity if the city of Paris had not made extraordinary collections to keep them subsisting. The King of England, out of gratitude, made several trips from Paris to Saint-Germain to make propositions of peace. His troubles were useless; the spirits were too sour. The Pope and Queen Kristina of Sweden also offered their mediation, which was not accepted.


Above: Kristina.


Above: King Charles II of England.


Above: Prince James, Duke of York.


Above: Henrietta Maria of France, Dowager Queen of England.


Above: Pope Innocent X.

Note: James, the Duke of York, later succeeded Charles as King James VII of Scotland and II of England.

Tuesday, January 31, 2023

Kristina's letter to Monsieur de Bremond, dated January 26/February 5 (New Style), 1689

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore Bremont; Lettre manquante 4  Christine de Suède à Brémont, Rome, 5 février 1689


Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; Papiers de Christine de Suède, complément I (digitisation page 94v-95r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément I, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 and shelfmark H 258 bis 1).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 156, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760



The letter (with Kristina's handwriting in italics):

Rome ce 5. feu[rie]r 1689.
Mr. Bremond; Est il possible que vous puissiez esperer le retour du Prince d'Orange en Hollande? Je le crois a l'heure qu'il est Si bien estably en Angleterre, qu'il y regnera paisiblement toute Sa vie et qu'il n'en Sortira jamais. Jl S'y rendera mesme le plus formidable Monarque de l'Europe, et il y taillera de la besogne a bien de gens qui ne Se doutent pas a present de la tempeste qui les menasse. Voilà mon Sentiment. Vous Sçauez qu'il y a long temps que J'auois conceue mauuaise opinion des affaires du Roy d'Angleterre; toutefois J'aduoüe que toutes les circonstances de Son malheur m'ont extremement Surpris, et il me Semble que la perte de trois beaux et grands Royaumes, toute grande qu'elle Soit est, est le moindre des malheurs de ce pauure Prince; Je Suis fort persuadeé aussi qu'il n'est eschappé, que parce que le Prince luy a voulu conseruer la vie, et S'espargner un crime. Mes precedentes vous feront connoistre mes Sentiments Sur vostre Sujet, et J'attends les vostres pour determiner mes resolutions. Dieu vous prospere.

With modernised spelling:

Rome, ce 5 février 1689.
Monsieur Brémond,
Est-il possible que vous puissiez espérer le retour du prince d'Orange en Hollande? Je le crois à l'heure qu'il est si bien établi en Angleterre qu'il y régnera paisiblement toute sa vie et qu'il n'en sortira jamais. Il s'y rendra même le plus formidable monarque de l'Europe, et il y taillera de la besogne à bien de gens qui ne se doutent pas à présent de la tempête qui les menace.

Voilà mon sentiment. Vous savez qu'il y a longtemps que j'avais conçue mauvaise opinion des affaires du roi d'Angleterre; toutefois j'avoue que toutes les circonstances de son malheur m'ont extrêmement surpris, et il me semble que la perte de trois beaux et grands royaumes, toute grande qu'elle est, est le moindre des malheurs de ce pauvre prince. Je suis fort persuadée aussi qu'il n'est échappé que parce que le prince lui a voulu conserver la vie et s'épargner un crime.

Mes précédentes vous feront connaître mes sentiments sur votre sujet, et j'attends les vôtres pour déterminer mes résolutions. Dieu vous prospère.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Le 5. Février 1689.
Monsieur de Bremond, est-il possible que vous puissiez espérer le retour du Prince d'Orange en Hollande? Je le crois à l'heure qu'il est si bien établi en Angleterre, qu'il y régnera paisiblement toute sa vie, & qu'il n'en sortira jamais. Il s'y rendra même le plus formidable Monarque de l'Europe, & il y taillera de la besogne à bien des gens, qui ne se doutent pas à-présent de la tempête qui les menace. Voilà mon sentiment. Vous savez qu'il y a long-tems que j'avois conçu mauvaise opinion des affaires du Roi d'Angleterre; j'avoue cependant que toutes les circonstances de son malheur m'ont extrêmement surprise; & il me semble que la perte de trois beaux & grands Royaumes, toute grande qu'elle est, est le moindre des malheurs de ce pauvre Prince; je suis fort persuadée aussi qu'il n'est échappé, que parce que le Prince a voulu lui conserver la vie, pour s'épargner un crime. Mes précédentes Lettres vous feront connoître mes sentimens à votre sujet, & j'attends les vôtres pour déterminer mes résolutions. Dieu vous fasse prospérer.

Swedish translation (my own):

Den 5 februari 1689.
Monsieur de Bremond,
Är det möjligt att Ni kan förvänta Er att prinsen av Orange återvänder till Holland? Jag tror det nu när han är så väl etablerad i England att han kommer att regera där i fred hela sitt liv och att han aldrig kommer att lämna det. Även den mest formidabla monarken i Europa kommer att åka dit, och han kommer att göra mycket arbete för många människor som nu inte misstänker stormen som hotar dem. Det är min känsla. Ni vet att jag för länge sedan bildade mig en dålig uppfattning om konungen av Englands angelägenheter; jag erkänner dock att alla omständigheter i hans olycka har förvånat mig synnerligen; och det tycks mig som om förlusten av tre vackra och stora riken, stor som den är, är den minsta av denna stackars furstes olycka; jag är också starkt övertygad om att han bara rymde för att prinsen ville rädda hans liv, för att bespara sig ett brott. Mina tidigare brev kommer att berätta för Er om mina känslor för Er, och jag väntar på Era för att bestämma mina beslut. Gud välsigne Er.

English translation (my own):

February 5, 1689.
Monsieur de Bremond,
Is it possible that you can expect the Prince of Orange to return to Holland? I believe it now that he is so well established in England that he will reign there peacefully all his life, and that he will never leave it. Even the most formidable monarch in Europe will go there, and he will do a lot of work for many people who now do not suspect the storm that threatens them. That is my feeling. You know that I long ago formed a bad opinion of the affairs of the King of England; I admit, however, that all the circumstances of his misfortune have surprised me extremely; and it seems to me that the loss of three beautiful and great kingdoms, great as it is, is the least of the misfortunes of this poor Prince; I am also strongly persuaded that he only escaped because the Prince wanted to save his life, to spare himself a crime. My previous letters will let you know my feelings about you, and I await yours to determine my resolutions. God bless you.

Dutch translation of the original (my own):

Rome, 5 februari 1689.
Monsieur Brémond,
Is het mogelijk dat u kunt hopen op de terugkeer van de Prins van Oranje naar Holland? Ik geloof op dit moment dat hij zo goed gevestigd is in Engeland dat hij daar zijn hele leven vredig zal regeren en nooit zal vertrekken. Zelfs de meest geduchte monarch van Europa zal daarheen gaan en hij zal werk doen voor veel mensen die nu geen flauw benul hebben van de storm die hen bedreigt.

Ziedaar mijn gevoel. U weet wel dat ik lang geleden een slechte mening had over de zaken van de koning van Engeland; ik geef echter toe dat alle omstandigheden van zijn ongeluk mij buitengewoon hebben verrast, en het lijkt mij dat het verlies van drie prachtige en grote koninkrijken, hoe groot het ook is, het minste van de ongelukken van deze arme prins is. Ik ben er ook van overtuigd dat hij alleen is ontsnapt omdat de prins wilde dat hij zijn leven zou redden en zichzelf een misdaad zou besparen.

Mijn vorige brieven zullen u mijn gevoelens over uw onderwerp laten weten, en ik wacht op de uwe om mijn voornemens te bepalen. Moge God u zegenen.

Swedish translation of the original (my own):

Rom, den 5 februari 1689.
Monsieur Brémond,
Är det möjligt att Ni kan hoppas på att prinsen av Orange återvänder till Holland? Jag tror vid den stunden att han är så väl etablerad i England att han kommer att regera där i fred hela sitt liv och aldrig kommer att lämna. Till och med den mest formidabla monarken i Europa kommer att resa dit, och han kommer att utföra arbete åt många människor som nu inte har en aning om stormen som hotar dem.

Det här är min känsla. Ni vet att jag för länge sedan hade oroat mig för en dålig uppfattning om konungens angelägenheter; dock erkänner jag, att alla omständigheter i hans olycka har förvånat mig synnerligen, och det förefaller mig att förlusten av ​​tre vackra och stora riken, stor som den än är, är den minsta av denne stackars furstes olyckor. Jag är också mycket övertygad om att han bara har rymt för att prinsen har velat att han skall bevara sitt liv och bespara sig själv ett brott.

Mina tidigare brev kommer att berätta för Er om mina känslor i Ert ämne, och jag väntar på att Ni skall bestämma mina beslut. Gud välsigne Er.

English translation of the original (my own):

Rome, February 5, 1689.
Monsieur Brémond,
Is it possible that you can hope for the return of the Prince of Orange to Holland? I believe at the hour that he is so well established in England that he will reign there peacefully all his life and will never leave. Even the most formidable monarch of Europe will go there, and he will do work for many people who do not now have an inkling of the storm that threatens them.

That is my feeling. You know that a long time ago I had concerned a bad opinion of the affairs of the King of England; however, I admit that all the circumstances of his misfortune have surprised me extremely, and it seems to me that the loss of three beautiful and great kingdoms, great as it is, is the least of this poor prince's misfortunes. I am also very persuaded that he only has escaped because the Prince has wanted him to preserve his life and spare himself a crime.

My previous letters will let you know my feelings on your subject, and I await yours to determine my resolutions. God prosper you.


Above: Kristina.


Above: Willem (William), Prince of Orange.


Above: King James II of England and VII of Scotland.

Kristina's letter to Monsieur de Bremond, dated December 22, 1688/January 1, 1689 (New Style)

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore Bremont; Lettre manquante 3  Christine de Suède à Brémont, Rome, 1 janvier 1689


Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; Papiers de Christine de Suède, complément I (digitisation pages 92v-93r to 93v-94r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément I, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 and shelfmark H 258 bis 1).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 155, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760




The letter (with Kristina's handwriting in italics):

Rome ce 1. Janu[ie]r 1689.
Mr. Bremond; Je vous ay fait escrire de ne m'escrire plus que par la voye ordinaire, Celle de france ne m'apporte que de uieilles lettres, et vous perdez vostre peine et vostre tems de m'escrire par la voye de france pas par daustre la voye que l'ordinaire de Milan estant qui est la plus courte et la plus Seure; Ne changez donc pas de route, car uos lettres me Seront toujours ponctuellement rendües.

Je Suis Surprise de uoir qu'au lieu ou vous estez on est Si mal informé des affaires d'Angleterre, et que tout le raisonnement que vous me faitez Sur ce Sujet est a faux. Nous Sommes icy bien mieux instruits de ce qui Se passe, et quelque Soin que prennent les françois a nous cacher la uerité, nous Sçavons tres bien que les affaires du Roy Sont dans un tres pitoyable estat, le Prince d'Orange estant applaudy et triomfant. Pour la declaration de guerre faite en france contre les Prouinces unies, elle ne fera que blanchir, et n'arrestera pas les malheurs de l'Angleterre. Le Prince S'y establira Si bien qu'il Sera difficile de luy faire lacher prise. Ce qu'il y a de certain est, que la france profitera Seule de cette terrible reuolution, qui ua apporter un estrange changement dans le Monde, et quoy que la france aye Sujet de craindre le Prince apres ce coup, il est difficile pourtant, /: quelque heureux Succes qu'il puisse auoir :/ qu'il Se puisse mettre Si tost en estat de Se faire craindre a la france, qui trauaillera cependant a Se mettre en estat de ne rien craindre, et aura la joye de voir dechirer ces deux puissances entre elles, cependant qu'elle qu'Elle [...] travaillera avec Succes a Ses uastes desseins, Mais et de quelque maniere que la chance tourne, la france en profitera. Le Prince Sera glorieux, la Religion Catholique perdüe en Angleterre, et ce braue Roy digne de pitié. Voilà tout ce que J'en Sçay. Dieu vous prospere.

With modernised spelling:

Rome, ce 1 janvier 1689.
Monsieur Brémond,
Je vous ai fait écrire de ne m'écrire plus que par la voie ordinaire; celle de France ne m'apporte que de vieilles lettres, et vous perdez votre peine et votre temps de m'écrire par d'autre voie que l'ordinaire de Milan, qui est la plus courte et la plus sûre. Ne changez donc pas de route, car vos lettres me seront toujours ponctuellement rendues.

Je suis surprise de voir qu'au lieu où vous êtes, on est si mal informé des affaires d'Angleterre et que tout le raisonnement que vous me faites sur ce sujet est à faux. Nous sommes ici bien mieux instruits de ce qui se passe, et quelque soin que prennent les Français à nous cacher la vérité, nous savons très bien que les affaires du roi sont dans un tres pitoyable état, le prince d'Orange étant applaudi et triomphant.

Pour la déclaration de guerre faite en France contre les Provinces-Unies, elle ne fera que blanchir et n'arrêtera pas les malheurs de l'Angleterre. Le prince s'y établira si bien qu'il sera difficile de lui faire lâcher prise. Ce qu'il y a de certain est que la France profitera seule de cette terrible révolution, qui va apporter un étrange changement dans le monde, pendant qu'elle travaillera avec succès à ses vastes desseins; et de quelque maniere que la chance tourne, la France en profitera. Le prince sera glorieux, la religion catholique perdue en Angleterre, et ce brave roi digne de pitié. Voilà tout ce que j'en sais. Dieu vous prospère.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Le 1. Janvier 1689.
Monsieur de Bremond, je vous ai fait savoir de ne m'écrire plus que par la voye ordinaire; celle de France ne m'apporte que de vieilles Lettres, & vous perdez votre peine & votre tems à m'écrire par une autre voye que celle de Milan, qui est la plus courte & la plus sûre. Ne changez donc pas de route, car vos Lettres me seront toujours ponctuellement rendues. Je suis surprise de voir qu'au lieu où vous êtes on soit si mal informé des affaires d'Angleterre, & que tout le raisonnement que vous me faites sur ce sujet, vise à faux. Nous sommes bien mieux instruits ici de ce qui se passe, & quelques soins que prennent les François de nous cacher la vérité, nous savons très-bien que les affaires du Roi sont dans un très-pitoyable état, le Prince d'Orange étant applaudi & triomphant. Pour la déclaration de guerre faite en France contre les Provinces-Unies, elle ne fera que blanchir, & n'arrêtera pas les malheurs de l'Angleterre. Le Prince s'y établira si bien, qu'il sera difficile de lui faire lâcher prise. Ce qu'il y a de certain, est que la France profitera seule de cette terrible révolution, qui va apporter un étrange changement dans le Monde, pendant qu'elle travaillera avec succès à ses vastes desseins; & de quelque maniére que la chance tourne, la France en profitera. Le Prince sera glorieux, la Religion Catholique perdue en Angleterre, & ce brave Roi digne de pitié. Voilà tout ce que j'en sai. Dieu vous fasse prospérer &c.

Swedish translation (my own):

Den 1 januari 1689.
Monsieur de Bremond,
Jag har sagt till Er att inte skriva till mig mer än på den vanliga vägen; Frankrikes ger mig bara gamla brev, och Ni slösar bort Era besvär och Er tid med att skriva till mig på en annan väg än Milanos, som är den kortaste och säkraste. Så ändra inte Er väg, ty Era brev kommer alltid att returneras till mig punktligt. Jag är förvånad över att se att där Ni är, är folk så dåligt informerade om engelska angelägenheter, och att alla resonemang Ni ger mig i detta ämne är missriktade. Vi här är mycket bättre informerade om vad som försiggår, och vilken omsorg fransmännen än tar för att dölja sanningen för oss, så vet vi mycket väl att konungens affärer är i ett mycket ynkligt tillstånd, prinsen av Orange applåderas och triumferar. För krigsförklaringen som gjordes i Frankrike mot Förenade provinserna, kommer den bara att bleka, och kommer inte att stoppa Englands olyckor. Prinsen kommer att etablera sig där så väl att det blir svårt att få honom att släppa taget. Vad som är säkert är att Frankrike ensamt kommer att dra nytta av denna fruktansvärda revolution, som kommer att åstadkomma en märklig förändring i världen, samtidigt som det arbetar framgångsrikt för sina enorma dessänger; och hur lyckan än vänder, kommer Frankrike att tjäna på det. Prinsen kommer att bli härlig, den katolska religionen förlorad i England, och denne modige konung värdig medlidande. Det är allt jag vet om det. Gud välsigne Er, osv.

English translation (my own):

January 1, 1689.
I have told you not to write to me any more except by the ordinary way; that of France only brings me old letters, and you are wasting your trouble and your time writing to me by another route than that of Milan, which is the shortest and surest. So do not change your route, because your letters will always be returned to me punctually. I am surprised to see that where you are, people are so badly informed of English affairs, and that all the reasoning you give me on this subject is misguided. We here are much better informed of what is going on, and whatever care the French take to hide the truth from us, we know very well that the King's affairs are in a very pitiful state, the Prince of Orange being applauded and triumphant. For the declaration of war made in France against the United Provinces, it will only whiten, and will not stop the misfortunes of England. The Prince will establish himself there so well that it will be difficult to make him let go. What is certain is that France alone will profit from this terrible revolution, which will bring about a strange change in the world, while she works successfully for her vast designs; and however luck turns, France will profit by it. The Prince will be glorious, the Catholic religion lost in England, and this brave King worthy of pity. That is all I know about it. God bless you, etc.

Swedish translation (my own):

Rom, den 1 januari 1689.
Monsieur Brémond,
Jag har skrivit en gång till Er för att bara skriva till mig på de vanliga vägarna; de i Frankrike ger mig bara gamla brev, och Ni slösar bort Era besvär och Er tid på att skriva till mig på någon annan väg än den ordinär i Milano, vilken är det kortaste och säkraste. Så ändra inte Er rutt, för Era brev kommer alltid att returneras till mig punktligt.

Jag är förvånad över att se att där Ni befinner Er är folk så dåligt informerade om Englands angelägenheter och att alla resonemang Ni ger mig i detta ämne är falska. Vi är här mycket bättre informerade om vad som händer, och vilken omsorg fransmännen än tar för att dölja sanningen för oss, vet vi mycket väl att konungens angelägenheter är i ett mycket ynkligt tillstånd, ty prinsen av Orange applåderas och triumferar.

När det gäller krigsförklaringen som gjordes i Frankrike mot Förenade provinserna, kommer den bara att vittja och inte stoppa Englands olyckor. Prinsen kommer att etablera sig där så bra att det blir svårt att få honom att släppa taget. Vad som är säkert är att Frankrike ensamt kommer att dra nytta av denna fruktansvärda revolution, som kommer att medföra en märklig förändring i världen, medan det kommer att arbeta framgångsrikt på sina enorma konstruktioner; och hur slumpen än vänder sig kommer Frankrike att tjäna på det. Prinsen kommer att bli härlig, den katolska religionen förlorad i England, och denna modige konung värd att medlida. Det här är allt jag vet om det. Gud välsigne Er.

English translation (my own):

Rome, January 1, 1689.
Monsieur Brémond,
I have had one write to you to only write to me through the ordinary ways; that of France only brings me old letters, and you waste your trouble and your time writing to me by any other way than the ordinary of Milan, which is the shortest and most secure. So do not change your route, because your letters will always be returned to me punctually.

I am surprised to see that where you are people are so poorly informed about the affairs of England and that all the reasoning you give me on this subject is false. We are here much better informed of what is happening, and whatever care the French take to hide the truth from us, we know very well that the King's affairs are in a very pitiful state, the Prince of Orange being applauded and triumphant.

As for the declaration of war made in France against the United Provinces, it will only whitewash and not stop the misfortunes of England. The prince will establish himself there so well that it will be difficult to make him let go. What is certain is that France alone will profit from this terrible revolution, which will bring a strange change to the world, while it will work successfully on its vast designs; and whatever way chance turns, France will profit from it. The Prince will be glorious, the Catholic religion lost in England, and this brave king worthy of pity. That is all I know about it. God prosper you.


Above: Kristina.

Kristina's letter to Monsieur de Bremond, dated July 28/August 7 (New Style), 1688

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore Bremont; 44: Christine de Suède à Brémont, Rome, 7 août 1688 (digitisation pages 52v-55r to 55v-56r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 154, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760




"Nous avons de-même produit quelques Lettres de Christine au sujet du malheur arrivé à Jaques II. Roi d'Angleterre, & que la Reine attribue à son dévouement au Catholicisme. Elle en pouvoit juger par sa propre expérience & avec connoissance de cause. Voici cette Lettre."

"We have also produced some letters from Kristina on the subject of the misfortune which happened to James II, the King of England, and which the Queen attributes to his devotion to Catholicism. She could judge of it by her own experience and with knowledge of the cause. Here is this letter."

The letter:

Rome ce 7. Aoust 1688.
M[onsieu]r Bremond; Vous raisonnez fort juste Sur les affaires d'Angleterre. Jl est certain qu'elles Sont dans l'estat que J'ay preueu il y a long temps. Dieu peut faire des Miracles, cela est indubitable; mais il n'est pas toujours d'humeur a les faire, et il a Ses raisons pour cela. Je Souhaitte qu'il fasse pour la bonne cause tout ce qui Sera le mieux pour Sa gloire, et celle de ce braue Roy qui n'a d'autre defaut que Son trop grand Zele. Mais J'espere a l'auenir peu de bonnes nouuelles de ce pays-là. Je ne crains pas moins l'armeé que le parlement. Dieu fasse que Je me trompe; Mais Je n'espere plus rien de bon. Les Jesuites, et les Moines gris, blancs ou noirs, ne Seruent quand ils gouuernent qu'a tout perdre. Leur unique employ est de prier Dieu. Jls gastent tout autre mestier dont ils Se meslent. L'escriture du Catholique moderé me Semble une belle piece. Enuoyez moy Si vous pouuez la Medaille de Mr. le Prince D'Orange qui fait icy un grand bruit. Je la voudrois de bronze, Si vous pouuez l'auoir, pour mon Cabinet, Car vous Sçauez que les connoisseurs estiment plus les medailles de Bronze que d'autre metal, quoy que les auares Se plaisent plus à l'Or et à l'argent. Soyez exacte a m'escrire tout ce que vous Sçauez d'Angleterre et de Cologne. Je vous enuoye la Seconde responce a Mess[ieu]rs les Estats Generaux. Dieu vous prospere.

With modernised spelling:

Rome, ce 7 août 1688.
Monsieur Brémont;
Vous raisonnez fort juste sur les affaires d'Angleterre. Il est certain qu'elles sont dans l'état que j'ai prévu il y a longtemps. Dieu peut faire des miracles, cela est indubitable; mais il n'est pas toujours d'humeur a les faire, et il a ses raisons pour cela. Je souhaite qu'il fasse pour la bonne cause tout ce qui sera le mieux pour sa gloire, et celle de ce brave roi, qui n'a d'autre défaut que son trop grand zèle; mais j'espère à l'avenir peu de bonnes nouvelles de ce pays-là. Je ne crains pas moins l'armeé que le Parlement. Dieu fasse que je me trompe, mais je n'espère plus rien de bon.

Les jésuites et les moines gris, blancs ou noirs ne servent quand ils gouvernent qu'à tout perdre. Leur unique emploi est de prier Dieu. Ils gâtent tout autre métier dont ils se mêlent. L'écriture du catholique modéré me semble une belle pièce.

Envoyez-moi, si vous pouvez, la médaille de M. le prince d'Orange, qui fait ici un grand bruit. Je la voudrais de bronze, si vous pouvez l'avoir, pour mon cabinet, car vous savez que les connaisseurs estiment plus les médailles de bronze que d'autre métal, quoique les avares se plaisent plus à l'or et à l'argent. Soyez exacte a m'écrire tout ce que vous savez d'Angleterre et de Cologne. Je vous envoie la seconde réponse a Messieurs les États-Généraux. Dieu vous prospère.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Le 7. Août 1688.
Monsieur de Bremont, vous raisonnez fort juste sur les affaires d'Angleterre; il est certain qu'elles sont dans l'état que j'ai prévu il y a long-tems. Dieu peut faire des miracles, cela est indubitable; mais il n'est pas toujours disposé à en faire, & il a ses raisons pour cela. Je souhaite qu'il fasse pour la bonne Cause tout ce qui sera le mieux pour sa gloire, & celle de ce brave Roi, qui n'a d'autre défaut que son trop grand zéle; mais j'attends à l'avenir peu de bonnes nouvelles de ce Païs-là. Je ne crains pas moins l'Armée que le Parlement. Dieu fasse que je me trompe, mais je n'espére plus rien de bon; les Jésuites & les Moines gris, blancs, ou noirs, ne servent, quand ils gouvernent, qu'à tout perdre; leur unique emploi est de prier Dieu, ils gâtent tout autre métier dont ils se mêlent. L'écriture du Catholique modéré me semble une belle piéce; envoyez-moi, si vous pouvez la Médaille de Mr. le Prince d'Orange, qui fait ici grand bruit. Je la voudrois de bronze, si vous pouvez l'avoir, pour mon Cabinet; car vous savez que les Connoisseurs estiment plus les Médailles de bronze que d'autre métal, quoique les avares aiment mieux celles d'or & d'argent. Soyez exacte à m'écrire tout ce que vous savez d'Angleterre & de Cologne. Je vous envoye la seconde réponse à Messieurs les Etats-Généraux. Dieu vous fasse prospérer.

Swedish translation (my own):

Den 7 augusti 1688.
Monsieur de Bremond,
Ni resonerar mycket rättvist om Englands affärer; det är säkert att de är i det tillstånd som jag förväntade mig för länge sedan. Gud kan göra mirakel, det råder ingen tvekan om det; men han är inte alltid beredd att göra det, och han har sina skäl därtill. Jag hoppas att han vill göra för den goda saken allt som är bäst för hans ära och för denne tappre konungs, som inte har annat fel än sin överdrivna iver; men jag förväntar mig få goda nyheter från det landet i framtiden. Jag fruktar armén inte mindre än Parlamentet. Gud give mig att jag har fel, men jag hoppas inte längre på något gott; jesuiterna och de grå, vita eller svarta munkarna tjänar när de styr, bara för att förlora allt; deras enda sysselsättning är att be till Gud, de förstör alla andra yrken som de lägger sig i. Den moderata katolikens skrift förefaller mig ett fint stycke; sänd mig, om Ni kan, prinsen av Oranges medalj, som gör ett stort larm här. Jag skulle vilja ha den i brons, om Ni kan få den, till mitt skåp; ty Ni vet att finsmakare värderar bronsmedaljer högre än någon annan metall, även om snålar föredrar de av guld och silver. Var punktlig och skriv till mig allt Ni vet om England och Köln. Jag skickar Er det andra svaret till Generalständerna. Gud välsigne Er.

English translation (my own):

August 7, 1688.
Monsieur de Bremond,
You reason very justly on the affairs of England; it is certain that they are in the state that I anticipated a long time ago. God can work miracles, there is no doubt about it; but He is not always ready to do so, and He has His reasons for that. I hope that He will do for the good cause all that will be best for His glory, and for that of this brave King, who has no other fault than his excessive zeal; but I expect little good news from that country in the future. I fear the Army no less than Parliament. God grant that I am wrong, but I no longer hope for anything good; the Jesuits and the gray, white, or black monks serve when they govern, only to lose everything; their sole employment is to pray to God, they spoil any other profession in which they meddle. The writing of the moderate Catholic seems to me a fine piece; send me, if you can, the medal of the Prince of Orange, which makes a great noise here. I would like it in bronze, if you can get it, for my cabinet; for you know that connoisseurs value bronze medals more highly than any other metal, although misers prefer those of gold and silver. Be punctual in writing to me everything you know of England and Cologne. I am sending you the second response to the Estates General. God bless you.

Swedish translation of the original (my own):

Rom, le 7 augusti 1688.
Monsieur Brémont,
Ni resonerar mycket riktigt om Englands angelägenheter. Det är säkert att de är i det tillstånd jag förutspådde för länge sedan. Gud kan göra mirakel, det är utom tvivel; men han har inte alltid humör att göra dem, och han har sina skäl för det. Jag hoppas, att han för den goda saken gör allt, som är bäst för hans ära, och det för denne tappre konung, som inte har annat fel än hans alltför stora iver; men jag hoppas på lite goda nyheter från det landet i framtiden. Jag fruktar armén inte mindre än Parlamentet. Gud give att jag har fel, men jag hoppas inte längre på något gott som helst.

Jesuiterna och de grå, vita eller svarta munkarna tjänar bara till att förlora allt när de styr. Deras enda uppgift är ju att be till Gud. De skämmer bort alla andra yrken som de blandar sig i. Den moderata katolikens skrift förefaller mig vara en vacker pjäs.

Sänd mig, om Ni kan, medaljen av prinsen av Orange, som väcker stor uppståndelse här. Jag skulle vilja ha den i brons, om Ni kan få den, till mitt skåp, för Ni vet att konnässörer värdesätter ju bronsmedaljer mer än andra metaller, även om de giriga är mer förtjusta i guld och silver. Skriv till mig allt Ni vet om England och Köln. Jag skickar Er det andra svaret till Generalstaterna. Gud välsigne Er.

English translation of the original (my own):

Rome, August 7, 1688.
Monsieur Brémont,
You reason very correctly about the affairs of England. It is certain that they are in the state I predicted long ago. God can work miracles, that is beyond doubt; but He is not always in the humour to do them, and He has His reasons for that. I hope that he will do for the good cause everything that will be best for his glory, and that of this brave King, who has no other fault than his too great zeal; but I hope for little good news from that country in the future. I fear the army no less than Parliament. God grant that I am wrong, but I no longer hope for anything good.

The Jesuits and the grey, white or black monks, when they govern, only serve to lose everything. Their only job is to pray to God. They spoil every other profession in which they meddle. The writing of the moderate Catholic seems to me a beautiful play.

Send me, if you can, the medal of the Prince of Orange, which is causing a great stir here. I would like it in bronze, if you can have it, for my cabinet, because you know that connoisseurs value bronze medals more than other metals, although the greedy are more fond of gold and silver. Be exact to write to me everything you know about England and Cologne. I am sending you the second response to the States General. God prosper you.


Above: Kristina.

Kristina's letter to Monsieur de Bremond, dated April 23/May 3 (New Style), 1687

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore Bremont; 43: Christine de Suède à Brémont, Rome, 3 mai 1687 (digitisation pages NP-51r to 51v-52r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 149, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760




The letter (with Kristina's handwriting in italics; this transcript added after receiving permission and guidance on March 19, 2024 from Elizabeth Denton, the Head of the Collection of Patrimonial Documents):

Rome ce 3. May 1687.
Mr. Bremont; Le public vous est obligé de tout ce que vous contribuez a l'union entre Le Roy d'Angleterre et Le Prince d'Orange, et moy en mon particulier Je vous Sçauray un gré tres grand de tout ce que vous auez fait et ferés Contniuent a cette union; Car il n'y a rien que Je Souhaitte plus que de voir celle de L'Angleterre et de L'Hollande qui depend à mon gré de la bonne intelligence de ces deux grands Princes, et J'espere de cette union la mortification de la france tost ou tard, qui est une des choses du Monde que Je desire le plus apres celle de voir deuant de mourir un grand et digne Pape assis dans le Throne de Rome. C'est ce que Je Souhaitte le plus apres mon Salut; Je dis peu, Car Je Souhaitte ce beau Spectacle mesme autant que mon Salut, et ma confience en Dieu est Si grande que J'espere qu'il m'en fera la grace. Jl y va de Sa gloire, et Je ne crois pas qu'il abbandonnera Son Eglise dans la desolation ou Elle est a present. Jl est temps que Sa puissante main Se fasse connoistre et qu'elle ne tarde plus. Voilà tout ce que Je puis vous dire en responce de la vostre. mais J'ay receu une Seconde de vous, et pour reponce ie vous dis que ce que vous Souhaittez est raisonnable et il n'est pas difficile de vous Satisfaire, et Je vous promets que vous aurés la Musique de mon Accademie; mais elle ne Seruira de rien en vos quartiers; Car ou trouuer des gens capables de la chanter et de la joüer? Mr. Sidney qui l'a entendue, il vous dira que cela est impossible; Mais a tout hazard Je vous promets de vous enuoyer la Musique, et ie voudray qu'il me cousta encore autant qu'elle m'a cousté de pouuoir en donner le plaisir a Mad[am]e la Princesse; mais Je crois cela impossible. Adieu.

With modernised spelling:

Rome, ce 3 mai 1687.
Monsieur Brémont;
Le public vous est obligé de tout ce que vous contribuez à l'union entre le roi d'Angleterre et le prince d'Orange, et moi en mon particulier je vous saurai un gré très grand de tout ce que vous avez fait et ferez contniuant [sic] à cette union, car il n'y a rien que je souhaite plus que de voir celle de l'Angleterre et de l'Hollande, qui dépend à mon gré de la bonne intelligence de ces deux grands princes; et j'espère de cette union la mortification de la France tôt ou tard, qui est une des choses du monde que je désire le plus, après celle de voir devant de mourir un grand et digne pape assis dans le trône de Rome.

C'est ce que je souhaite le plus après mon salut. Je dis peu, car je souhaite ce beau spectacle même autant que mon salut, et ma confiance en Dieu est si grande que j'espère qu'il m'en fera la grâce. Il y va de sa gloire, et je ne crois pas qu'il abandonnera son Église dans la désolation où elle est à présent. Il est temps que sa puissante main se fasse connaître et qu'elle ne tarde plus.

Voilà tout ce que je puis vous dire en réponse de la vôtre, mais j'ai reçu une seconde de vous, et pour réponse je vous dis que ce que vous souhaitez est raisonnable et il n'est pas difficile de vous satisfaire, et je vous promets que vous aurez la musique de mon Academie; mais elle ne servira de rien en vos quartiers, car où trouver des gens capables de la chanter et de la jouer? Mr. Sidney, qui l'a entendue, vous dira que cela est impossible; mais, à tout hasard, je vous promets de vous envoyer la musique, et je voudrai qu'il me coûta encore autant qu'elle m'a coûté de pouvoir en donner le plaisir à Madame la princesse; mais je crois cela impossible. Adieu.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Le 3. Mai 1687.
Le Public vous est obligé de toute la part que vous avez à l'union entre le Roi d'Angleterre & le Prince d'Orange; & moi en mon particulier je vous saurai beaucoup de gré de tout ce que vous avez fait & ferez pour continuer cette union, car il n'y a rien que je souhaite plus, que de voir celle d'Angleterre & de Hollande, qui depend selon moi de la bonne intelligence de ces deux grands Princes. J'espére que cette union mortifiera la France tôt ou tard, ce qui est une des choses du monde que je desire le plus, après celle de voir, avant de mourir, un grand & digne Pape assis sur le Trône de Rome. C'est ce que je souhaite le plus après mon salut, je dis plus, car je souhaite même ce beau spectacle, autant que mon salut: & ma confiance en Dieu est si grande, que j'espére qu'il m'en fera la grace. Il y va de sa gloire, & je ne crois pas qu'il abandonne son Eglise dans la désolation où elle est à-présent. Il est tems que sa puissante main se fasse connoître, & qu'elle ne tarde plus. Voilà tout ce que je puis vous dire en réponse à la vôtre. Vous m'avez écrit une seconde Lettre, & en réponse je vous dirai que ce que vous souhaitez est raisonnable, & il n'est pas difficile de vous satisfaire. Je vous promets que vous aurez la musique de mon Académie, mais elle ne servira de rien en vos quartiers; car où trouver des gens capables de la chanter & de la jouer? Mr. Sidney, qui l'a entendue, vous dira que cela est impossible, mais à tout hazard je vous promets de vous l'envoyer; & je voudrois qu'il m'en coûtât encore autant qu'elle m'a coûté, de pouvoir en donner le plaisir à Madame la Princesse, mais je crois la chose impossible. Adieu.

Swedish translation (my own):

Den 3 maj 1687.
Allmänheten är skyldig Er för all den del Ni har i föreningen mellan konungen av England och prinsen av Orange; och jag personligen kommer att vara Er mycket tacksam för allt Ni har gjort och kommer att göra för att fortsätta denna förening, ty det finns inget jag önskar mer än att se Englands och Hollands, som enligt min mening beror på den goda intelligensen av dessa två stora furstar. Jag hoppas att denna union kommer att mortifiera Frankrike förr eller senare, vilket är en av de saker i världen som jag mest önskar, efter det att se, innan jag dör, en stor och värdig påve sittande på Roms tron. Det här är det jag önskar mest efter min frälsning, jag säger mer, ty jag till och med önskar detta vackra skådespel lika mycket som för min frälsning; och min tillit till Gud är så stor att jag hoppas att han skall ge mig nåden. Hans ära står på spel, och jag tror inte att han överger sin Kyrka i den ödeläggelse den befinner sig i för närvarande. Det är dags att hans mäktiga hand gjorde sig känd och att den inte dröjde längre. Det är allt jag kan säga till Er som svar på Ert brev. Ni har skrivit ett andra brev till mig, och som svar skall jag säga Er att det Era önskemål är rimliga, och det är inte svårt att tillfredsställa Er. Jag lovar Er att Ni kommer att få musiken från min Akademi, men den kommer att vara värdelös i Era kvarterer, ty var finner man folk som kan sjunga och spela den? Mr. Sidney, som har hört det, kommer att säga Er att det är omöjligt, men när som helst lovar jag att skicka det till Er; och jag skulle vilja att det fortfarande skulle kosta mig lika mycket som det har kostat mig, för att kunna ge prinsessan nöjet av det, men jag tror att det är omöjligt. Farväl.

English translation (my own):

May 3, 1687.
The public is obliged to you for all the part you have in the union between the King of England and the Prince of Orange; and I personally will be very grateful to you for all that you have done and will do to continue this union, for there is nothing I wish more than to see that of England and Holland, which depends, in my opinion, on the good intelligence of these two great princes. I hope that this union will mortify France sooner or later, which is one of the things in the world that I most desire, after that of seeing, before I die, a great and worthy Pope seated on the Throne of Rome. It is what I wish the most after my salvation, I say more, because I even wish for this beautiful spectacle as much as for my salvation; and my confidence in God is so great that I hope He will give me the grace. His glory is at stake, and I do not believe that He is abandoning his Church in the desolation in which it is at present. It is time that His mighty hand made itself known, and that it did not delay any longer. That is all I can say to you in response to your letter. You have written me a second letter, and in reply I will tell you that what you wish is reasonable, and it is not difficult to satisfy you. I promise you that you will have the music from my Academy, but it will be useless in your quarters, for where will one find people capable of singing and playing it? Mr. Sidney, who has heard it, will tell you that it is impossible, but at any chance I promise to send it to you; and I would like it to still cost me as much as it has cost me, so as to be able to give the pleasure of it to the Princess, but I believe the thing impossible. Goodbye.

Dutch translation of the original (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Rome, 3 mei 1687.
Monsieur Brémont,
Het publiek is u dankbaar voor alles wat u bijdraagt ​​aan de unie tussen de koning van Engeland en de prins van Oranje, en ik zal u in het bijzonder zeer dankbaar zijn voor alles wat u hebt gedaan en zult doen om deze unie voort te zetten, want er is niets dat ik meer verlang dan die van Engeland en Holland te zien, die naar mijn oordeel afhankelijk is van het goede begrip van deze twee grote prinsen; en ik hoop van deze unie de vernedering van Frankrijk vroeg of laat, wat een van de dingen in de wereld is die ik het meest verlang, na het zien van een grote en waardige paus gezeten op de troon van Rome vóór de dood.

Dit is wat ik het meest wil na mijn redding. Ik zeg weinig, omdat ik dit prachtige schouwspel net zo graag wil als mijn redding, en mijn vertrouwen in God is zo groot dat ik hoop dat hij mij de genade zal schenken. Zijn glorie staat op het spel, en ik geloof niet dat hij zijn Kerk in de verlatenheid waarin zij zich nu bevindt, zal verlaten. Het is tijd dat zijn machtige hand zich kenbaar maakt, en dat mag niet langer duren.

Dat is alles wat ik u kan vertellen in antwoord op uw brief, maar ik heb een tweede van u ontvangen, en in antwoord daarop vertel ik u dat wat u wilt redelijk is en dat het niet moeilijk is om u tevreden te stellen, en ik beloof u dat u de muziek van mijn Academie zult hebben; maar het zal in uw verblijf niet van nut zijn, want waar kunt u mensen vinden die in staat zijn om het te zingen en te spelen? Mijnheer Sidney, die het wel heeft gehoord, zal u vertellen dat dit onmogelijk is; maar in het geval dat, beloof ik u de muziek te sturen, en ik wou dat het mij net zoveel kost als het mij kostte om het genoegen ervan aan mevrouw de prinses te kunnen geven; maar ik geloof dat dat onmogelijk is. Vaarwel.

Swedish translation of the original (my own):

Rom, den 3 maj 1687.
Monsieur Brémont,
Allmänheten är skyldig till Er för allt Ni bidrar till föreningen mellan konungen av England och prinsen av Orange, och jag kommer i synnerhet att vara Er mycket tacksam för allt Ni har gjort och kommer att göra för att fortsätta denna förening, eftersom det finns intet som jag önskar mer än att se Englands och Hollands, som efter mitt gottfinnande beror på dessa två stora furstars goda förståelse; och jag hoppas från denna förening Frankrikes fördärvning förr eller senare, vilket är en av de saker i världen som jag önskar mest, efter att före döden se en stor och värdig påve sitta på Roms tron.

Detta är vad jag önskar mig mest efter min frälsning. Jag säger lite, för jag vill ha detta vackra skådespel lika mycket som min frälsning, och min tillit till Gud är så stor att jag hoppas att han ska ge mig nåden. Hans ära står på spel, och jag tror inte att han kommer att överge sin Kyrka i den ödeläggelse som den är nu. Det är dags för hans mäktiga hand att göra sig känd, och den får inte fördröja.

Det är allt jag kan säga Er som svar på Ert brev, men jag har fått ett andra från Er, och som svar säger jag Er att det Ni vill ha är rimligt och det är inte svårt att tillfredsställa Er, och jag lovar Er att Ni kommer att ha musiken från min Akademi; men det kommer inte att vara till någon nytta i Ert rum, för var kan Ni finna folk som kan sjunga och spela den? Mr. Sidney, som har hört det, kommer att berätta att detta är omöjligt; men i fallet lovar jag att sända Er musiken, och jag skulle vilja att det skulle kosta mig lika mycket som det kostade mig att kunna ge nöjet av den till madam prinsessan; men jag tror att det är omöjligt. Farväl.

English translation of the original (my own):

Rome, May 3, 1687.
Monsieur Brémont,
The public is obliged to you for everything you contribute to the union between the King of England and the Prince of Orange, and I in particular will be very grateful to you for everything you have done and will do continuing this union, because there is nothing that I wish more than to see that of England and Holland, which depends at my discretion on the good understanding of these two great princes; and I hope from this union the mortification of France sooner or later, which is one of the things in the world that I desire most, after that of seeing before death a great and worthy pope seated on the throne of Rome.

This is what I want most after my salvation. I say little, because I want this beautiful spectacle as much as my salvation, and my trust in God is so great that I hope He will give me the grace. His glory is at stake, and I do not believe that He will abandon His Church in the desolation in which it is now. It is time for His mighty hand to make itself known, and it must not delay.

That is all I can tell you in response to your letter, but I have received a second one from you, and in response I tell you that what you want is reasonable and it is not difficult to satisfy you, and I promise you that you will have the music of my Academy; but it will be of no use in your quarters, because where can you find people capable of singing and playing it? Mr. Sidney, who has heard it, will tell you that this is impossible; but, in case, I promise to send you the music, and I would like it to cost me as much as it cost me to be able to give the pleasure of it to Madame the princess; but I believe that to be impossible. Goodbye.


Above: Kristina.


Above: King James II of England and VII of Scotland.


Above: William (Willem), Prince of Orange.


Above: Mary, Princess of Orange.

Wednesday, October 19, 2022

Kristina's letter to Roger Palmer, 1st Earl of Castlemaine, in favour of Lady Charlotte Dudley of Northumberland, dated September 24/October 4 (New Style), 1687

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VI: Lettere a principi d'altezza e d'eccellenza; Lettere a principi d'eccelenza : lettere al Vice-re di Napoli; Lettre 353  Christine de Suède au duc de Castlemaine, [s. l.], 4 octobre 1687 (digitisation page 307v-308r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere a principi d'altezza e d'eccellenza, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 4, page 64, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1760



The letter (with Kristina's handwriting in italics; this transcript added after receiving permission and guidance on March 19, 2024 from Elizabeth Denton, the Head of the Collection of Patrimonial Documents):

Mons[ieu]r le Comte de Castelmaine. Je prends la confiance de Vous enuoyer la Lettre icy iointe, que J'ay escrite au Roy Mon frere Vostre Maistre en faueur de Mad[emoisel]le Charlotte Dudley de Northumbrie, dont Vous verrèz le contenù, Vous priant de la presenter de Ma part au Roy, et de l'accompagner de Vos bons offices pour luy obtenir l'honneur, qu'elle desire si ardemment Vous asseurant que m'interessant de tout mon coeur en [...] sa fortune, Je Vous tiendray vn conte exact des faueurs bons offices que Vous luy ferez renderes en ma consideration priant Dieu qu'il Vous tienne en Sa Sainte garde. Rome ce 4.e Octobre 1687 —
L'Abbe Santinj

With modernised spelling:

Monsieur le comte de Castlemaine,
Je prends la confiance de vous envoyer la lettre ici-jointe que j'ai écrite au Roi mon frère, votre maître, en faveur de Mademoiselle Charlotte Dudley de Northumbrie, dont vous verrez le contenu, vous priant de la présenter de ma part au Roi et de l'accompagner de vos bons offices pour lui obtenir l'honneur qu'elle désire si ardemment, vous assurant que m'intéressant de tout mon cœur en sa fortune. Je vous tiendrai compte des bons offices que vous lui renderez [sic] en ma considération, priant Dieu qu'il vous tienne en sa sainte garde. Rome, ce 4 octobre 1687. —
L'abbé Santini.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Le 4. Octobre 1687.
Monsieur le Comte de Castelmaine, j'ai la confiance de vous envoyer la Lettre ci-jointe, que j'ai écrite au Roi mon Frére, votre Maître, en faveur de Mademoiselle Charlotte Dudley de Nortumbrie, dont vous verrez le contenu; vous priant de le présenter de ma part au Roi, & de l'accompagner de vos bons offices pour lui obtenir l'honneur qu'elle desire si ardemment: vous assurant que m'intéressant de tout mon cœur en sa fortune, je vous tiendrai compte des bons offices que vous lui rendrez en ma considération; priant Dieu qu'il vous tienne en sa sainte garde.

Swedish translation (my own):

Den 4 oktober 1687.
Herr greve av Castlemaine,
Jag har förtroendet att skicka Er det bifogade brevet som jag skrivit till konungen min bror, Er herre, till förmån för fröken Charlotte Dudley av Northumberland, vars innehåll Ni kommer att se; bedjande Er att för min räkning framlägga det för konungen och att åtfölja det med Era goda tjänster för att erhålla henne den ära som hon så ivrigt önskar. Försäkrande Er att jag av hela mitt hjärta är intresserad av hennes fortun, och jag kommer att ta hänsyn till de goda tjänster Ni ger henne i min konsideration, bedjande Gud att han har Er i sin heliga vård.

English translation (my own):

October 4, 1687.
Lord Earl of Castlemaine,
I have the confidence to send you the enclosed letter which I wrote to the King my brother, your master, in favour of Lady Charlotte Dudley of Northumberland, the contents of which you will see; begging you to present it on my behalf to the King, and to accompany it with your good services to obtain for her the honour which she so ardently desires. Assuring you that, being interested with all my heart in her fortune, I will take into account the good services you render her in my consideration, praying God that He have you in His holy keeping.

Swedish translation of the original (my own):

Herr greve av Castlemaine,
Jag tar förtroendet att skicka Er det bifogade brevet som jag har skrivit till konungen min bror, Er herre, till förmån för fröken Charlotte Dudley av Northumberland, vars innehåll Ni kommer att se, bedjande Er att presentera det å mina vägnar för konungen och att åtfölja det med Er goda tjänster för att erhålla henne den ära hon så brinnande begär, försäkrande om att jag av hela mitt hjärta är intresserad av hennes lycka. Jag kommer att ta hänsyn till de goda tjänster som Ni tilldelar henne i min konsideration, bedjande till Gud att han skall hålla Er i sin heliga bevaring. Rom, den 4 oktober 1687. —
Abboten Santini.

English translation of the original (my own):

Milord Count of Castlemaine,
I take the confidence to send you the enclosed letter which I have written to the King my brother, your master, in favour of Lady Charlotte Dudley of Northumberland, the contents of which you will see, begging you to present it on my behalf to the King and to accompany it with your good offices to obtain for her the honour she so ardently desires, assuring you that I am interested with all my heart in her fortune. I will take into account the good offices that you render to her in my consideration, praying to God that He hold you in His holy keeping. Rome, October 4, 1687. —
Abbot Santini.


Above: Kristina.


Above: Roger Palmer, 1st Earl of Castlemaine.

Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings.

Wednesday, January 19, 2022

Kristina's letter to Johan Olivekrantz, dated December 11/21, 1688

Source:

Mémoires concernant Christine, volume 2, page 296, Johan Arckenholtz, 1751


The letter:

Le Prince d'Orange est & sera Roi d'Angleterre pour toute sa vie, & il n'y aura pas d'autre. Sans être Astrologue j'ai prédit tout ce qui est arrivé au Roi d'Angleterre, & l'affaire de la persécution des Huguenots de France a été le coup fatal pour ce pauvre Prince, trop bigot & trop peu politique, qui s'est perdu pour se laisser gouverner par la maudite race des Jésuites & des Moines, qui gâtent toûjours toutes les choses dont ils se mêlent.

J'approuve au reste tout ce que vous avez fait, ainsi que la conduite du Marquis, du quel je suis très-satisfaite. Dites-le lui de ma part. Continuez avec le même zéle à me servir tous deux & je serai toûjours satisfaite de vous. Je vous prie de m'informer ponctuellement des résolutions qu'on prendra en Suède sur les affaires publiques: car je réglerai mes résolutions là-dessus, & je pourrai faire des projèts à la Suède, qui, peut-être, lui pourroient être & avantageux, & glorieux, si Elle vouloit me croire. Adieu.

Vous aurez sû déja, que la Reine d'Angleterre avec le Prince de Galles sont arrivés en France: que le Roi s'en est enfuit dans une frégate, sans qu'on sache ne qu'il est dévenu. Pauvre Prince, je le plains: mais j'estime & admire le Prince, qui se rend si digne de sa fortune. Cette catastrophe fera changer la situation des affaires à toute l'Europe, & je ne vois rien de plus formidable dans le monde, que l'Angleterre & la Hollande unies ensemble. A l'heure qu'il est je crois que tout doit trembler devant une si terrible puissance. Voilà mon sentiment. Adieu.

Les lettres arrivent si tard, qu'il est impossible de vous répondre sur tout. Je vous répons comme je puis. Tout ce que je vous puis dire, est, que je vous commande d'attendre de pié ferme la fin de la diète à Stockholm, aussi bien que le Marquis. Car cette Diète est de la dernière importance pour moi. Le reste par l'ordinaire prochain. Rome ce 11/21 Décembre 1688.
CHRISTINE ALEXANDRA.

Swedish translation (my own):

Prinsen av Orange är och kommer att bli kung av England under hela sitt liv, och ingen annan. Utan att vara en astrolog förutspådde jag allt som skett med kungen av England, och frågan om förföljelsen av Frankrikes Huguenoter var det dödliga slaget för denna stackels prins, för trångsynt och för litet politisk, som tillåtit sig att styras av den förbannade rasen av Jesuiterna och munkarna, som alltid förstör alla saker som de blandar sig in i.

Dessutom godkänner jag allt Ni har gjort, såväl som markisen uppförande, som jag är mycket nöjd med. Berätta detta för honom på mina vägnar. Fortsätt med att tjäna mig med samma iver, och jag kommer alltid att vara nöjd med Er. Jag ber Er att informera mig punktligt om de resolutioner som kommer att fattas i Sverige om offentliga ärenden, ty jag vill lösa mina resolutioner om detta och jag vill kunna göra planer för Sverige, som kanske kan vara såväl fördelaktigt som härligt, om hon skulle tro mig. Farväl.

Ni har redan vetat att drottningen av England med prinsen av Wales anlände till Frankrike, att Kungen flydde i en fregatt, utan att någon visste att han hade begett sig. Stackels prinsen, jag har synd på honom, men jag värderar och beundrar prinsen, som gör sig själv så värdig sin förmögenhet. Denna katastrof kommer att förändra affärssituationen för hela Europa, och jag ser inget mer formidabelt i världen än England och Holland förenas tillsammans. För närvarande tror jag att alla måste skälva före en sådan fruktansvärd kraft. Det här är min känsla. Farväl.

Breven kommer så sent att det är omöjligt att svara på allt. Jag svarar Er så bra jag kan. Allt jag kan säga Er är att jag beordrar Er att vänta hårt på slutet av Riksdagen i Stockholm, liksom markisen, ty denna Riksdag är av yttersta vikt för mig. Resten kommer med den nästa post. Rom, den 11/21 december 1688.
Kristina Alexandra.

English translation (my own):

The Prince of Orange is and will be King of England for his entire life, and there will be no other. Without being an astrologer, I predicted everything that happened to the King of England, and the affair of the persecution of the Huguenots of France was the fatal blow for this poor Prince, too bigoted and not political enough, who allowed himself to be governed by the accursed race of Jesuits and monks, who always spoil all things in which they meddle.

Aside from this, I approve of all that you have done, as well as the Marquis' conduct, with which I am very satisfied. Tell him that on my behalf. Continue to serve me with this same zeal, and I will always be satisfied with you. I beg you to inform me punctually of the resolutions that will be taken in Sweden on public affairs, for I will settle my resolutions on this, and I will be able to make plans for Sweden, which, perhaps, it could be both advantageous and glorious, if she would believe in me. Farewell.

You will have already known that the Queen of England has arrived in France with the Prince of Wales, that the King fled in a frigate, without anyone knowing that he had left. Poor prince, I pity him, but I esteem and admire that prince, who proves himself so worthy of his fortune. This disaster will change the situation of affaires for all of Europe, and I see nothing more formidable in the world than England and Holland united together. By now I believe that everyone must tremble before such a terrible power. This is my sentiment. Farewell.

The letters arrive so late that it is impossible to answer you on everything. I'm answering you as best I can. All I can tell you is that I order you to wait firmly for the end of the Riksdag in Stockholm, as well as the Marquis, because this Riksdag is of the utmost importance to me. The rest I will write by the next ordinary. Rome, this December 11/21, 1688.
Kristina Alexandra.


Above: Kristina.


Above: Johan Olivekrantz.