Johan Peringskiöld on Kristina and the provinces of Uppland

Source:

Monumentorum Sueo-Gothicorum, book 1, page 10, by Johan Peringskiöld, 1710

https://books.google.com/books?id=e9RDAAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina&source=gbs_navlinks_s

The account:

Vtaf Vplandens norra Landskaper äre yttermera twänne Landzhöfdinge-dömen inrättade: Nemligen / Gäfleborgs Lähn och Westerbottns Lähn / med en Lagman tilsammans försedde. Vnder Gäfleborgs Lähn eller Wester Norlands Landzhöfdinge döme / hafwer Hennes Mayst. Drottning CHRISTINA med sin Kongl. Regering lagt Gestrikeland / Medelpad / Helsingeland / Ångermanland och Jämtaland; hwaröfwer Hr. Christer Posse til Bergzhammar och Roo Anno 1637. den 29. Novemb. förordnades den första Landzhöfdinge / bekommandes på Gäfleborg sitt säte och Hemwist.

Öfwer Westerbottn war Baltzar Bäck Ståthållare och Öfwerste öfwer Siölapparna / vthi Kong CARL den IX. tijd. Men Hennes Maytt. Drottning CHRISTINA blef vthaf särdeles orsaker bewekter / at fatta Westerbottnen med Vmå- / Lulå- / Pithå[-] / Tornö- och Kimi- Lappmarkar vnder ett wist Landzhöfdinge-döme för sig särskilt; Hwar öfwer Hennes Maytt. åhr 1638. den 5. Januarii til Landzhöfdinge anförordnade Herr Stellan Mörner til Tuna och Högsäter / gifwandes honom i Vmo stad sitt säte / hwilket i forna tiders Historier kallas Ymesland.

Vpsala Ärchiebiskops-döme blef jämwäl wid samma tijd förminskat / i det att därifrån togs Angermanland / Medelpad och Jämteland / samt Westerbottn / til en Superintendenties inrättande / hwaröfwer Drottning CHRISTINA åhr 1647. den 3. Junii förordnade sin Hof-Predicant M. Petrum Steuchium, at wara den första Superintendent.

With modernised spelling:

Utav Upplandens norra landskaper äro yttermera tvenne landshövdingedömen inrättade, nämligen Gävleborgs län och Västerbottens län, med en lagman tillsammans försedde. Under Gävleborgs län eller Västernorrlands landshövdingedöme haver Hennes Majestät drottning Kristina med sin Kungliga Regering lagt Gästrikland, Medelpad, Hälsingland, Ångermanland och Jämtland, varöver herr Christer Posse til Bergshammar och Ro anno 1637 den 29 novembris förordnades den förste landshövdinge, bekommandes på Gävleborg sitt säte och hemvist.

Över Västerbotten var Balthasar Bäck ståthållare och överste över sjölapparna uti kung Karl den IX:s tid. Men Hennes Majestät drottning Kristina blev utav särdeles orsaker bevekter att fatta Västerbotten med Umeå, Luleå, Piteå, Torne och Kemi lappmarkar under ett visst landshövdingedöme för sig särskilt, varöver Hennes Majestät år 1638 den 5 januari till landshövdinge anförordnade herr Stellan Mörner till Tuna och Högsäter, givandes honom i Umeå stad sitt säte, vilket i forna tiders historier kallas Umsland.

Uppsala ärkebiskopsdöme blev jämväl vid samma tid förminskat, i det att därifrån togs Ångermanland, Medelpad och Jämtland samt Västerbotten till en superintendenties inrättande, varöver drottning Christina år 1647 den 3 juni förordnade sin hovpredikant, magistro Petrum Steuchium, att vara den förste superintendent.

Latin translation (by Peringskiöld):

Porro segregatis ab invicem Borealibus Uplandiæ Provinciis, binæ hinc Præfecturæ emerserunt, Gevaliensis atque Westerbothniensis, quibus adjunctus Legifer, qui litibus cognoscendis dirimendisq; præesset. CHRISTINÆ quondam Augustæ temporibus id statutum fuit, ut Gevaliensi sive occidentali Norlandiarum Præfecturæ subjicerentur Gestricia, Medelpadia, Helsingia, Angermannia, atque Jemtia; Atqui anno MDCXXXVII. die 29. Novembris, primus Provinciæ illius Præfectus Regiis literis confirmatus est vir illustris Christiernus Posse, Hæreditarius in Berghammar & Roo; cui arcem Gevaliensem, veluti muneris sui sedem, postea inhabitare concessum.

Sceptrum tenente CAROLO IX. Lapponibus juxta oram maritimam colentibus, Præfecti titulo præfuit Balthasar Bäck. Sed anno M DC. XXXVIII. die 5. Jan. idoneas ob causas maluit CHRISTINA, Bothniam occidentalem, cum Umensi, Lulensi, Pithensi, Tornensi, Kimenisque Lapponiis, Præfecti peculiaris inposterum regendas fore ministerio. Adeoque regio Diplomate Præfecturæ munus commissum Stellano Mörner / Hæreditario in Tuna & Högsäter; cui sedes assignata urbs Uma, priscis Historiarum scriptoribus nuncupata Ymelandia.

Circa eadem tempora, nova quin etiam constitutione ordinatum fuit, ut separata ab Archiepiscopatu Upsalensi, Angermannia, Medelpadia, Jemtia, Bothniaque occidentali, provinciis Superintendens præesset, rerum Ecclesiasticarum supremam curam atque inspectionem habiturus. Quod munus anno MDCXLVII. die 3. Junii collatum fuit regio antehac Concionatori Aulico M. Petro Steuchio.

With modernised spelling:

Porro segregatis ab invicem borealibus Uplandiæ provinciis, binæ hinc præfecturæ emerserunt, Gevaliensis atque Westerbothniensis, quibus adjunctus legifer, qui litibus cognoscendis dirimendisque præesset. Christinæ quondam Augustæ temporibus id statutum fuit, ut Gevaliensi sive occidentali Norrlandiarum præfecturæ subjicerentur Gestricia, Medelpadia, Helsingia, Angermannia, atque Jemtia; atqui anno 1637 die 29 novembris, primus provinciæ illius præfectus Regiis litteris confirmatus est vir illustris Christiernus Posse, hæreditarius in Berghammar et Ro; cui arcem Gevaliensem, veluti muneris sui sedem, postea inhabitare concessum.

Sceptrum tenente Carolo IX Lapponibus juxta oram maritimam colentibus, præfecti titulo præfuit Balthazar Bäck. Sed anno 1638 die 5 januarii idoneas ob causas maluit Christina, Bothniam occidentalem, cum umensi, lulensi, pithensi, tornensi, kimenisque Lapponiis, præfecti peculiaris inposterum regendas fore ministerio. Adeoque regio diplomate præfecturæ munus commissum Stellano Mörner, hæreditario in Tuna et Högsäter; cui sedes assignata urbs Uma, priscis historiarum scriptoribus nuncupata Umelandia.

Circa eadem tempora, nova quin etiam constitutione ordinatum fuit, ut separata ab archiepiscopatu upsalensi, Angermannia, Medelpadia, Jemtia, Bothniaque occidentali, provinciis superintendens præesset, rerum ecclesiasticarum supremam curam atque inspectionem habiturus. Quod munus anno 1647 die 3 junii collatum fuit regio antehac concionatori aulico magistro Petro Steuchio.

French translation (my own):

Dans les provinces du nord de l'Uplande, deux gouvernorats ont aussi été créés, à savoir le comté de Gèflebourg et le comté de Västerbotten, avec un homme de loi nommé conjointement. Sous le comté de Gèflebourg ou le gouvernorat de Norrland occidental, Sa Majesté la reine Christine, avec sa régence royale, a ajouté le Géstricie, le Medelpad, le Helsingland, l'Angermanie et le Jempterland, dont le seigneur Christer Posse de Bergshammar et Ro, le 29 novembre 1637, a été nommé premier gouverneur, recevant à Gèflebourg son siège et sa résidence. 

Balthasar Bäck était gouverneur de Västerbotten et colonel des Lapons de la mer à l'époque du roi Charles IX. Mais Sa Majesté la reine Christine, pour des raisons particulières, fut poussée à prendre la Botnie-Occidentale avec les laponies d'Umeå, Luleå, Piteå, Torné et Kemi sous un certain gouvernement qui lui était propre, à la tête duquel Sa Majesté nomma le 5 janvier 1638 le seigneur Stellan Mörner gouverneur de Tuna et Högsäter. Son siège fut attribué à la ville d'Umeå, qui dans l'histoire ancienne est appelée Umsland.

L'archevêché d'Upsal fut également réduit en même temps, en ce sens que l'Angermanie, le Medelpad et le Jempterland ainsi que le Botnie-Occidentale furent retirés de là pour y établir une surintendance, dont la reine Christine nomma le 3 juin 1647 son prédicateur de cour, M. Pierre Steuchius, comme premier surintendant.

English translation (my own):

Of the northern provinces of Uppland, two county governorships have also been established, namely Gävleborg County and Västerbotten County, with a lawman jointly appointed. Under Gävleborg's county or Västernorrland's governorship, Her Majesty Queen Kristina, with her royal regency, added Gästrikland, Medelpad, Hälsingland, Ångermanland and Jämtland, over which Lord Christer Posse of Bergshammar and Ro, in 1637, on November 29, was appointed the first governor, receiving at Gävleborg his seat and residence.

Balthasar Bäck was governor of Västerbotten and colonel of the sea Lapps in the time of King Karl IX. But Her Majesty Queen Kristina, for special reasons, was moved to take Västerbotten with Umeå, Luleå, Piteå, Torne and Kemi lappmarks under a certain governorship of her own, over which Her Majesty in 1638, on January 5, appointed Lord Stellan Mörner as governor of Tuna and Högsäter. He was given his seat in the city of Umeå, which in ancient histories is called Umsland.

The Uppsala archbishopric was also reduced at the same time, in that Ångermanland, Medelpad and Jämtland as well as Västerbotten were taken from there for the establishment of a superintendency, over which Queen Kristina, in 1647, on June 3, appointed her court preacher, Mr. Petrus Steuchius, to be the first superintendent.

Above: Kristina.

Above: Johan Peringskiöld.

Note: The word "Lapp", is a term formerly used to refer to the indigenous Sámi people and is now considered derogatory. Not addressing this would be the same as pretending there's no problem with it.

Famous anecdote about Kristina wondering if women are coming to kiss her because of her looking like a man, during the 1656 visit to France

Source:

Recreationes academicæ Grossianiæ, oder: Anleitungen junge Stands-Personen auf eine leichte und biss dato noch unbekannte Art zu einer standesmässigen Erudition nach dermaliger Weltart und dann zu Erlernung der vier occidentalischen Sprachen zugleich und ohne Confusion in der Erlanger Ritter-Academie anzuführen, pages 258 to 259, by Christoph Adam Gross von Trockau, 1713

https://books.google.com/books?id=kqdhn841S3sC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=christine+de+suede&source=gbs_navlinks_s

The anecdote:

La Reine Christine de Suede étoit toûjours en justaucorps, & en perruque d'homme: Lors qu'elle vint à Fontainebleau, plusieurs Dames de la cour, en l'allant saluër, s'avancerent pour la baiser, elle y trouva un peu à redire; «qu'elle fureur ont ces Dames, à me baiser! est ce à cause que je ressemble à un homme?»

With modernised spelling:

La reine Christine de Suède était toujours en justaucorps et en perruque d'homme. Lorsqu'elle vint à Fontainebleau, plusieurs dames de la Cour, en l'allant saluer, s'avancèrent pour la baiser. Elle y trouva un peu à redire: «Quelle fureur ont ces dames à me baiser! Est ce à cause que je ressemble à un homme?»

Italian translation (by von Trockau):

Andava la Regina di Suezia sempre vestita da uomo; con giustacore, è peruca: giunta a Fontanableo, e andatala à inchinare molte Dame della Corte, volleano darle il bacio, ella vi trovò un poco di difficoltà, e disse, «qual rabbia hanno queste Dame di baciarmi, è egli perche io rassomiglio ad un uomo?»

Spanish translation (by von Trockau):

La Reina de Suecia Christina estaba siempre vestida de hombre. Con justacor y perruca[.] Viniendo a Fondeneblo muchas cortesanas vinieron, a saludarle y besarle. Ella a esta accion se retiraba, y decia «que locura prende a estes mugeres debesarme, por ventura es porque parecco hombre?»

Latin translation (by von Trockau):

Regina Sueciæ, Christina, semper induta erat tunica cum coma adscititia virili: cùm Fontem Bellaqueum venisset, multæ fœminæ ex Aula, eam salutaturæ, adibant ad eam osculandam. Habebat autem in eo, quod reprehendebat illa, «qualis furor, ait, agitat has fœminas me osculandi, an fortè quiaviro similis videor?»

Swedish translation (my own):

Drottning Kristina av Sverige var alltid i justaucorps och en mansperuk. När hon kom till Fontainebleau kom flera hovdamer fram för att kyssa henne, som skulle hälsa på henne. Hon fann ett litet fel med detta: »Vilken raseri dessa damer har att kyssa mig! Är det för att jag ser ut som en man?«

English translation (my own):

Queen Kristina of Sweden was always in a justaucorps and a man's wig. When she came to Fontainebleau, several ladies of the court, going to greet her, came forward to kiss her. She found a little fault with this: "What a fury these ladies have to kiss me! Is it because I look like a man?"

Above: Kristina.

Kristina's charter for a Sámi school, dated November 5/15 (Old Style), 1634

This charter ordering for villages in what is now Norrbotten County to pay a sum of 5,000 dollars to a "Lappish" school was signed by the seven year old Kristina's regency council on November 5/15 (Old Style), 1634.

Sources:

Riksarkivet, image 140/page 1174 in Oktober-December 1634; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d0e9-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The History of Lapland Wherein Are shewed the Original, Manners, Habits, Marriages, Conjurations, &c. of that people, John Scheffer, 1674

https://archive.org/details/SchefferHistoryofLaplandOxford1674Nbo/page/n41

Original Latin version of the book, year 1634

https://litteraturbanken.se/forfattare/SchefferusJ/titlar/Lapponia/sida/77/faksimil

French translation, year 1678:

https://www.doria.fi/handle/10024/69482

Dutch translation, year 1682:

https://www.doria.fi/handle/10024/69467

The charter:

Wij Christina etc. Giöre witterligit, adt såßom Kongl. Maij:tt wår Ellschelige Kiere Herrfader Loffwärdigst, hafwer af Sÿnnerligh Christelig Kierleek och bewåg till Gudz ordz och Hans helige Församblingz Vbbÿggelße och eenkannerligen adt för nödga henne iblandh wåre Vndersåther, som wijdast Vthj Norlanden besidtne ähre, nådigst gådt funnet, adt een Schola Vthj Vma Lapmarcken anrädtas schulle, och till Directorem öfuer den samme förordnat wår och Sweriges Rijkes Troo Man, Rådh, och Præsident Vthj wår Hoffrädt j Jönekiöping Vbsala Academiæ Cantzler, sampt Lagman öfuer Norre Finne Lagsagu, Oß Ellscheligh, Edle och wälborne her Johan Skÿdte, Frijherre till Duderoff, Herre till Grönßö, Strömßerum och Skÿdteholm Riddare, och effter honom hans posteritet j Lijke måtto Directionen öfwer den samme adt hafua, såßom och gifwidt till be:te Scholes Vnderhåldh, all behållen Kÿrckietijende, som af Vma Sochn åhrligen Kan falla: Så hafue wij här medh och j dhedte wårdt öpne breeffz Krafft weeladt, icke allena huadh j så måtto af Högstbe:te Sahl. Kongl. Maij:tt Hellßosambligen ähr stadgadt, ratificera och stadfästa, Vthan och emedan wälbe:te her Johan Skÿtte hafuer deels af sitt egidt förähradt deels af androm förskaffadt till samme Lappe Scholes Vnderhåldh Femtusend daler gådt Sölfwermÿndt, Vnderdånigst bediendes adt såßom samme Capital nu ähr j Kopper Compagniedt hoos Oß och Cronan, thedt ähr wijdere hoos Oß och Cronan måtte ståendes blifua, och för deß afgående jnteresse /: räcknendes Otte pro cento om åhredt :/ någre Bÿar j Nordlanden inrÿmmes be:te Lappe Schola till Vnderhåldh Dÿ hafue wij den samme till een brukeligh Vnderpant för samme [...] Vnndt och bewilliadt efftersch:ne wåre och Cronones Bÿar j Vma Sochn Vthj wästerbodtn, Röbeek Mantal 22 5/8 Stöcksiöö mantal Otte 3/16. Krabbilet Mantal Trij 9/16 Baggebölet Mantal Tu 27/32 Kåddis Mantal Tu 5/16 och brännelandh Mantall Tu 11/16 dem medh alle wiße och Owiße Pertzelers ordinariè åhrlige Rändta adt niuta och behålla, och dem inthedt adt affträda, för ähn be:te 5000. D:r Swänscht Sölfwermÿnt åht lappe Scholan blifwa erlagde och betallte. Befahle fördenskuld wår Landzhöffdinge och alle andre som dhedte wedkommer adt dee meehr och offtbe:te Lappe Schola wid samme Pandt handhafwe icke tillstädiandes adt den här emot må skee till præjudicio och förfång j någon mådto. Till ÿdtermehre wißo. etc. ...

With modernised spelling:

Vi Kristina, etc., göre vetterligt att såsom Kungliga Majestät vår älsklige käre herrfader lovvärdigst haver av synnerlig kristlig kärlek och bevåg till Guds ords och hans heliga församlings uppbyggelse och enkannerligen att för nödga henne ibland våra undersåter som vidast uti Norrlanden besittna äro nådigst gott funnit att en skola uti Umeå Lappmarken anrättas skulle, och till directorem över densamma förordnat vår och Sveriges Rikes tro man, råd och president uti vår Hovrätt i Jönköping, Uppsala Academiæ kansler samt lagman över Norrfinne lagsagu, oss älsklig, ädle och välborne herr Johan Skytte, friherre till Duderhof, herre till Grönsö, Strömserum och Skytteholm riddare, och efter honom hans posteritet i lika måtto direktionen över densamma att hava, såsom ock givit till bemälte skolas underhåll all behållen kyrkotiende som av Umeå socken årligen kan falla, så have vi härmed och i detta vårt öppna brevs kraft velat icke allena vad i så måtto av högstbemälte salige Kungliga Majestät hälsosamligen är stadgat, ratificera och stadfästa, utan ock emedan välbemälte herr Johan Skytte haver dels av sitt eget förärat, dels av androm förskaffat till samma Lappeskolas underhåll femtusen daler gott silvermynt, underdånigst bedjandes att såsom samma kapital nu är i Kopparkompaniet hos oss och Kronan, det är vidare hos oss och Kronan måtte ståendes bliva, och för dess avgående intresse (räknandes åtta pro cento om året) några byar i Norrlanden inrymmes bemälte Lappeskola till underhåll. Ty have vi densamma till en bruklig underpant för samma [...] unt och beviljat efterskrevna våra och Kronones byar i Umeå socken uti Västerbotten: Röbäck Mantal 22 5/8; Stöcksjö mantal åtta 3/16; Klabbölet mantal tre 9/16; Baggbölet mantal tu 27/32; Kåddis mantal tu 5/16; och Brännland mantal tu 11/16, dem med alla vissa och ovissa persedlers ordinarie årliga ränta att njuta och behålla och dem inte att avträda förrän bemälte 5,000 daler svenskt silvermynt åt Lappeskolan bliva erlagde och betalte. Befalle fördenskull vår landshövding och alla andra som detta vidkommer att de mer- och oftbemälte Lappeskola vid samma pant handhave, icke tillstädjandes att den häremot må ske till præjudicio och förfång i någon måtto. Till yttermera visso, etc. ...

Latin translation (by Schefferus):

Nos Christina D. G. Suecorum, Gothorum, Vandalorum Electa Regina & Princeps hæreditaria, Magna Princeps Finlandiæ, Princeps Esthoniæ & Careliæ, Domina Ingriæ, significamus, quemadmodum Celsiss. Rex olim Sueciæ Pater noster dilectiss. singulari amore pietatis, & religioso affectu promovendæ Ecclesiæ Dei, præsertim ut converterentur barbari in extrema Septentrionis ora videntes ad plenam Dei cognitionem verumqz, Christianismum ordinaverit institutionem Scholæ Lapponicæ in Marchia Vmensi, & Directorem ejus operis fecerit Nostrum Regnique Sueciæ fidelem Senatorem, Præsidem Iudicii Regii in Gothia Iune copiæ instituti, Cancellarium Academiæ Vpsaliensis & Legiferum citerioris Finlandiæ, nobis dilectum prælustrem Dominum Iohannem Skytte, L. B. in Duderhoff, Dominum in Grœnsiæ, Strœmsrum, & Skytteholm, Equitem Auratum, post cujus obitum concesserit ejus posteritati directionis ejusdem Scholæ potestatem, clementer additis illi exercitio decimis de granario Vmensi quotannis Coronæ debitis. Quare Nos potestate harum litterarum non solum confirmamus salutarem constitutionem, Nostri pie demortui Parentis, sed simul notum facimus, Prælustrem Dominum Iohannem Skytte comportasse in usum Scholæ Lapponicæ pecuniam de sua & aliorum piorum donatione collectam quinque millium thalerorum monetæ argenteæ, quam integram numeravit Compagniæ Cupreæ rogans humilime, ut ea summa in illa compagnia Nobis & Coronæ reservetur, nosque pro usura hujus pecuniæ quotannis, octo pro cento reddenda, demus Scholæ Lapponicæ usum villarum in Norlandia, ut coloni illarum, suas reddant nominatæ Scholæ contributiones. Quod clementer approbamus, dantes loco hypothecæ usumfructum ex his nostris & coronæ villis in Parœcia Vma & West Bothnia constitutis Roebæk 12. prædia 5/8 Stæksioe duo 3/16 Klabbiler tria 9/16 Baggaboelet duo 27/32 Kuddis duo 5/16 Bræneland duo 11/16 hæc prædia quotannis solvent Scholæ Lapponicæ suas exactiones ordinarias & extraordinarias hactenus impositas, idque facient coloni horum prædiorum sine intermissione, quam diu retinemus summam 5000. thalerorum compagniæ numeratam, donec illam restituerimus integram Scholæ Lapponicæ. Quapropter mandamus nostris officiariis, omnibusque quorum interest, ne præscriptam hypothecam auferant eidem Scholæ ante redditam pecuniam, neve ullam injuriam aut præjudicium contra hoc Edictum nominatæ Scholæ inferant, aut inferri sinant. In confirmationem hujus instrumenti subscripserunt suam manum nostri respective Tutores & Regni Administratores, Regioqz sigillo confirmarunt Edictum. Datum Holmiæ 5. Novemb. 1634.

French translation:

NOUS Christine, par la Grace de Dieu éleüe Reine & Princesse heritiere des Suedois, des Goths, & des Wandales, grande Princesse de Finlande, Princesse d'Estonie & de Carelie, Dame d'Ingrie: Declarons, comme autre-fois tres-haut & tres-puissant Roi de Suede, nôtre tres-aimé Pere, porté par un amour singulier de la pieté, & par une affection religieuse d'augmenter l'Eglise de Dieu, & sur tout de faire que les Nations barbares, qui vivent sur les frontieres les plus éloignées du Septentrion, soient converties & ammenées à la pleine connoissance de Dieu, & au Christianisme, auroit ordonné l'institution d'une Ecole de Lapons en la Marke d'Uma, & auroit constitué Directeur de cette affaire, nôtre fidele Senateur & du Roiaume de Suede, President du Jugement Roial établi en la Gothie de Junecopie, Chancelier de l'Université d'Upsal, & Legislateur de la Finlande citerieure, nôtre amé & illustre Seigneur Jean Skytte, franc Baron de Duderhoff, Seigneur de Groencie, Stroemsrum, & Skytteholm, Chevalier à la chaîne d'or: aprés la mort duquel, il auroit acordé à ses heritiers le droit & l'authorité de la direction de ladite Ecole, & pour l'entretien des fonctions de la même Ecole, il auroit par sa clemence ajoûté les Decimes du grenier d'Uma, qui sont deües tous les ans à la Couronne. A CES CAVSES, pour la teneur & force de ces presentes Lettres, non seulement nous confirmons cette constitution salutaire de nôtre dit Pere pieusement decedé; mais nous faisons encore en même tems sçavoir, que le susdit tres-illustre Seigneur Jean Skytte à aporté au profit de l'Ecole des Lapons une somme d'argent, amassé de ses deniers, & de la donation faite par quelques autres devotes personnes, de la valeur de cinq milles thalers de la monnoie d'argent, qu'il a comtée entiere à la compagnie des Cuivres: Nous requerant tres-humblement, que ladite somme nous fut reservée, & à la Couronne en cette Compagnie, & que nous, pour la rente annuelle de cet argent, sur le pied de huit paiables pour cent, donnions à ladite Ecole des Lapons l'usufruit des Metairies de la Norlande, en forte que les Fermiers d'icelles paient à ladite Ecole leurs contributions; Ce que nous approuvons donnans pour hipotheque d'usufruit desdites Metairies à nous apartenantes & à la Couronne, situées en ladite Paroisse d'Uma, & en la Westbothnie, sçavoir de

Roebæk douze fermes 1/8

de Stæksioe deux 3/16

de Klabbiler trois 5/16

de Baggaboelet deux 27/32

de Kuddis deux 5/16

de Bræneland deux 11/16

Ces Fermes paieront tous les ans à Ecole des Lapons les taxes ordinaires & extraordinaires, qui leur ont été jusques à present imposées par les mains des Fermiers; & ce incessament & pendant tout le tems que nous retiendrons par devers nous ladite somme de cinq mille thalers consignées entre les mains de ladite compagnie, & jusques à ce qu'elle ait été restituée par nous à l'Ecole des Lapons. Pour ces causes, nous deffendons á tous nos Officiers, & à tous ceux à qui il apartiendra d'oter la susdite hipotheque à ladite Ecole, avant que lesdits deniers lui aient été restituez; ni de faire, ou permettre qu'il soit fait aucun tort prejudice à la susdite Ecole, contre la teneur de ce present Edit. En confirmation de cet Acte, nos Tuteurs respectivement & Administrateurs du Roiaume, l'ont signé de leur main, & ont fait apposer le Seel Roial à l'Edit. DONNÉ à Sthokolm le cinquiéme Novembre mil six cent trente-quatre. Voici les noms de ces Administrateurs. Gabriel Oxenstierna Gustavi F. R. Drotsetus. Jacobus de la Gardie R. Archimaréchal. Charles Caroli Gyldenhielm R. Admiral. Pierre Baner en la place du R. Chancelier. Gabriel Oxenstierna R. Thresorier.

Dutch translation:

WY, CHRISTINA, by der gratie Gods verkooren Koninginne en Erf-Princes van Sweden, Gotten en Wandalen, Groot-Princes van Finland, Estonie en Karelien, Vrouw van Ingria: verklaren, gelijk te vooren den Hoog-verheven en Magtigen Koning van Sweden, Onse seer lieve Vader, welke door een groote liefde van Godsdienstigheid ingenomen was om Gods Kerke te vermeerderen, en de barbarische Volkeren, welke op de ver af gelegen Frontieren van het Noorden woonden, te bekeeren, en te brengen tot de volle kennisse Gods en Christi; soo heeft Hy geordonneert een Schoole binnen Lapland, in 't Mark van Uma; waar toe hy gesteld heeft tot Directeur, onsen getrouwen Raedsheer van 't Koninkrijk Sweden, President van 't Koninklijk Vonnis in Gotland van Junecopi, Cancelier van d' Universiteit te Upsal, en Wet-gever van aen dees sijde gelegene Finland, onse Vriend en Voordestige Heer JOHAN SKYTT, Vrij-Heer te Duderhoff, Heer van Groenci, Stroemstum, en Skytteholm, Ridder van de Gulde Ketting: Na welkers dood heeft hy geaccordeert met sijn Heeren van 't Regt en d' Authoriteit der Bedieningen van de geseide School; soo heeft hy door sijn mildigheid daer by gedaen de Tienden der Koorn-solder van Uma, welke jaerlijks aen de Kroon betaelt wierden. Derhalven bevestigen Wy niet alleen 't geen Onse voornoemde Vader door Godsdienstigheid vast gesteld heeft; maer doen ook ten desen tijden weten, dat den voor-gemelden Uitmuntenden Heer JOHAN SKYTT, tot profijt der Schoolen in Lapland heeft opgebragd; en van de Sijne, met eenige andere devote Persoonen heeft vergaderd, de Zomme van vijf-duisend Daelders, gemunt geld, die hy aen de Compangie van 't Kooper heeft aengeteld: Soo versoeken Wy beleefdelijk, dat de voorseide Zomme, voor Ons en voor de Kroon, in dese Compagnie des Koopers bewaerd werde, en dat Wy tot een Jaerlijkse Rente van dit geld, tegen agt ten honderd aen de voorseide Schoole der Lappen, van d' Inkomsten van Norland geven; op Conditie dat de Mayers der selve, aen deselve School haer Contributien betalen; 't welk Wy Approberen; haer gevende tot Hypotheek, de geseide Land goederen, die Ons en de Kroon toebehooren, gelegen in de meer-gemelde Parochie van Uma, en West-Botnia; namelijk van

Roebæk, twaelf Pagt-goederen 3/8

Van Stæksioe twee 3/16

Van Krabbiler drie 9/16

Van Baggaboelet twee 27/32

Van Kuddis twee 5/16

Van Bræneland twee 11/16

Dese Pagt-goederen sullen alle Jaren aen de Laplandse School, de ordinare en Extraordinare Taxen betalen, die haer tot nog toe zijn opgeleid; en dat door de handen van de Mayers, of die de Landen bewoonen: 't Welke on-op-houdelijk en geduurende al den tijd, dat Wy by Ons de voorñ: Zomme van vijf-duisend Daelders, in handen van die Compagnie hebben; en tot deselve weder aen de Schoole der Lappen, tot haer onderhoud als anders mogt gegeven werden. Om deser oorsaken, verbieden Wy alle onse Officiers, en alle de gene welke op-gemelde Hypotheek dier Schoole mogt komen te pretenderen, voor dat die geseide Penningen haer mogten zijn gerestitueert, niets te doen of toe te laten dat eenig molest aen die Schoole gedaen werden, tegen 't Verbod van dit tegenwoordig Edict. Tot Comfirmatie van dese Acte, hebben de Voogden en Administrateurs van dit Koninkrijk, die met Haer eigen Hand Onderteikend, en het Koninklijke Zegel daer aen doen hangen. Actum in Stokholm den vijfden November, M DC XXXIV.

The charter (in English translation):

WE CHRISTINA by the Grace of God Queen elect and hereditary Princess of the Swedes, Goths and Vandals, Queen of Finland, Esthonia, Carelia, and Ingria, do declare, that whereas our dearly beloved Father, somtimes King of Swedland, did out of his singular zeal and religious affection for the promoting of the Church of God, especially in the Northern parts of his Dominions, institute a Laplandish School in the Province of Uma, and did constitute our trusty and well beloved Senator the illustrious Lord John Skytte, Senator of the Kingdom of Sweden, President of our Roial Council in Gothland, Chancellor of our University of Upsal, High Commissioner of South-Finland, free Baron of Duderhoff, Lord of Grænsia, Stræmfrum and Skytteholm, Knight, to be superviser of this work, setling the same power upon his Posterity after his decease, and bountifully allowing to this design out of the stores of Uma the yearly Tithes due to the Crown; We therefore by vertue of these Letters patents to not only confirm that wholsom Constitution of our pious Father deceased, but do also certify that the illustrious Lord John Skytte hath brought in the sum of 5000 Dollars of silver given by himself and his pious friends for the use of the Laplandish School, which entire sum he hath paid to the Copper-Company, humbly intreating that the said sum may remain in that Company to Us and our Crown, and that We for the yearly interest of the said money allowing 8 per Cent, would give to the Laplandish School the use of certain Villages in Norlands, that the inhabitants thereof may pay their taxes to the aforesaid School; which We graciously approving, do give, as a security, the benefit and profit of these following Villages belonging to Us and our Crown in the Provinces of Uma and West Bothnia; Roebeck 12 Farms 5/8. Stækfive 2. 3 61. Clabbiler 3. 9/16. Baggaboelet 2. 27/32. Kuddis 2. 5/16. Bræneland 2. 11/16. These Farms shall yearly pay to the Laplandish School all their ordinary and extraordinary taxes which are hitherto imposed, which their inhabitants are hereby commanded to do without intermission, during the time that we retain the aforesaid sum of 5000 Dollars, paid to the Copper-Company, until We shall have restored the sum entire to the Laplandish School. Wherefore We command our Officers, and all whom it may concern, that they subtract not from the said School the aforesaid sum given in security, before such time as the money may be restored; and that they do not offer nor suffer to be offered any injury or prejudice to the aforesaid School, contrary to this our Edict, in confirmation whereof Ours and the Kingdoms Protectors and Administrators have hereto set their hands, and sealed it with the Roial Seal. Dated at Stockholm, Novemb. 5. 1634.

Above: Kristina.

Notes: The word "Lapp" is an antiquated and now offensive term for the indigenous Sámi people. To not acknowledge offensive language towards peoples is to ignore it and deny its offensive qualities. The Sámi live in the north of Sweden as well as in the north of Norway, Finland and the Kola Peninsula of Russia, although in the distant past their range in Norway and Sweden might have extended further south. They are distantly related to the Finns, the Estonians, the Hungarians and the various Balto-Finnic, Finno-Ugric and Uralic peoples of Latvia, Russia and Siberia.

Röbäck is a locality in Umeå Municipality, Västerbotten County.

Stöcksjö is a locality in Umeå Municipality, Västerbotten County.

Klabböle is a small village in Umeå Municipality, Västerbotten County.

Baggböle is a small village in Umeå Municipality, Västerbotten County.

Kåddis is a small village in Umeå Municipality, Västerbotten County.

Brännland is a locality in Umeå Municipality, Västerbotten County.