Showing posts with label 1673. Show all posts
Showing posts with label 1673. Show all posts

Wednesday, September 17, 2025

Bartolomeo Lupardi's dedication to Kristina of Giacomo Francesco Bussani's libretto for Antonio Sartorio's "Il Massenzio", performed at the Tor di Nona theater in 1674, dated December 13/23 (New Style), 1673

Source:

Il Massenzio: dramma per musica, rappresentato in Roma nel nuovo Teatro di Tor di Nona nel presente anno 1674, dedication by Bartolomeo Lupardi, libretto by Giacomo Francesco Bussani, music by Antonio Sartorio, 1674; original at the UNC Music Library (University of North Carolina at Chapel Hill)


The dedication:

SACRA REAL
MAESTA'.
ESCE alla luce quel Massenzio, il cui nome forse sarebbe stato più chiaro, s'egli fusse vissuto negli antri più oscuri del Mondo; poiche immerso trà le Magie più nere, dominato da la propria Tirannide, dominaua, e tiranneggiaua Roma infelice. Nel presente Dramma, Augustissima Regina, si rappresentano, come Pittura in iscorcio i suoi fatti, e misfatti; e perche maggiormente risplendano si è pensato mettergli in paragone d'vn soggetto opposto, pieno di Religione, e di Eroiche Virtù: Però si è scritto sù la fronte del Libro il gran Nome di V. M., che per seguir Dio hà saputo con magnanimo rifiuto gettare i Scettri, e calpestar le Corone, dopo hauer con infinite Vittorie conquistato Prouincie, e Regni, che poi con la sua somma generosità, e giustitia dispensò à chi più le parue, all'hora maggiormente trionfante, quando (come quì Costantino) inalberò la Croce. Supplico humilmente V. M. honorar de la sua Protezzione questa Opera, e di gradire gli atti del mio ossequio, con cui profondamente à V. M. m'inchino. Roma 23. Decembre 1673.
Di V. M.
Humiliss. Diuotiss. Obligatiss. Seru.
Bartolomeo Lupardi.

With modernised spelling:

Sacra Real Maestà,
Esce alla luce quel Massenzio, il cui nome forse sarebbe stato più chiaro, s'egli fosse vissuto negli antri più oscuri del mondo; poiché, immerso tra le magie più nere, dominato dalla propria tirannide, dominava e tiranneggiava Roma infelice. Nel presente dramma, augustissima regina, si rappresentano, come pittura in iscorcio, i suoi fatti e misfatti e, perché maggiormente risplendano, si è pensato mettergli in paragone d'un soggetto opposto, pieno di religione e di eroiche virtù.

Però si è scritto sulla fronte del libro il gran nome di Vostra Maestà, che, per seguir Dio, ha saputo con magnanimo rifiuto gettare i scettri e calpestar le corone dopo aver con infinite vittorie conquistato provincie e regni, che poi, con la sua somma generosità e giustizia, dispensò a chi più le parve, allora maggiormente trionfante, quando (come qui Costantino) inalberò la Croce. Supplico umilmente Vostra Maestà onorar della sua protezione questa opera e di gradire gli atti del mio ossequio, con cui profondamente a Vostra Maestà m'inchino. Roma, 23 dicembre 1673.
Di Vostra Maestà
umilissimo, divotissimo, obbligatissimo servitore
Bartolomeo Lupardi.

French translation (my own):

Sacrée Majesté Royale,
Voici Maxence qui s'enfonce dans les ténèbres, lui dont le nom aurait sans doute été plus approprié s'il avait vécu dans les recoins les plus sombres du monde; car, plongé dans la magie la plus noire et dominé par sa propre tyrannie, il régna et tyrannisa la malheureuse Rome. Dans ce drame, très auguste reine, ses faits et ses méfaits sont représentés comme dans une peinture en raccourci; et, pour les faire ressortir encore davantage, on a choisi de le comparer et de l'opposer à un sujet opposé, plein de piété et de vertus héroïques.

Cependant, le grand nom de Votre Majesté est inscrit en tête de cet ouvrage, elle qui, pour suivre Dieu, a su renoncer avec magnanimité aux sceptres et fouler aux pieds les couronnes après avoir conquis des provinces et des royaumes par d'innombrables victoires, que elle a ensuite, avec sa suprême générosité et sa justice, accordées à ceux qu'elle juge dignes, triomphant ainsi plus glorieusement encore lorsque (comme Constantin ici) elle a élevé la Croix. Je supplie humblement Votre Majesté d'honorer cet ouvrage de sa protection et d'accepter les témoignages de mon respect, avec lesquels je m'incline profondément devant Votre Majesté. Rome, le 23 décembre 1673.
De Votre Majesté
le très humble, très dévoué et très obligé serviteur
Barthélemy Lupardi.

Swedish translation (my own):

Heliga Kungliga Majestät,
Där träder Maxentius fram i ljuset, vars namn kanske hade varit mer passande om han hade levt i världens mörkaste vrår; ty, nedsänkt i den svartaste magi, dominerad av sin egen tyranni, härskade och tyranniserade han över det olyckliga Rom. I detta drama, durchlauchtigaste drottning, framställs hans gärningar och missgärningar, som i en förkortad målning; och för att få dem att lysa fram ännu starkare har man tänkt sig att jämföra honom med en motsatt karaktär, full av religion och heroiska dygder.

Emellertid har Ers Majestäts stora namn inskrivits längst fram i denna bok, Ni som, för att följa Gud, har vetat hur Ni skulle storsint avstå från spiror och trampa ner kronor efter att ha erövrat provinser och kungadömen med oändliga segrar, vilka Ni sedan, med Er högsta generositet och rättvisa, skänkte vem Ni än ansåg värdig, och därmed segrade ännu större när Ni (liksom Konstantin här) reste Korset. Jag ber ödmjukt Ers Majestät att hedra detta verk med Ert beskydd och att acceptera min respektfulla handlingar, med vilka jag djupt bugar mig för Ers Majestät. Rom, den 23 december 1673.
Ers Majestäts
ödmjukaste, hängivnaste, mest förpliktade tjänare
Bartolomeo Lupardi.

English translation (my own):

Sacred Royal Majesty,
There goes into the light Maxentius, whose name perhaps would have been more fitting had he lived in the darkest corners of the world; for, immersed in the blackest magic, dominated by his own tyranny, he ruled and tyrannised over unhappy Rome. In this drama, Most August Queen, his deeds and misdeeds are represented, as in a foreshortened painting; and, to make them shine forth even more brightly, one has thought to compare and contrast him with an opposite character, full of religion and heroic virtues.

However, the great name of Your Majesty has been inscribed at the front of this book, you who, in order to follow God, have known how to magnanimously give up scepters and trample crowns after having conquered provinces and kingdoms with infinite victories, which you then, with your supreme generosity and justice, bestowed upon whomever you deemed worthy, thus triumphing even more greatly when (like Constantine here) you raised the Cross. I humbly beg Your Majesty to honour this work with your protection and to accept the acts of my respect, with which I profoundly bow to Your Majesty. Rome, December 23, 1673.
Your Majesty's
most humble, most devoted, most obliged servant
Bartolomeo Lupardi.


Above: Kristina.

Wednesday, May 7, 2025

Kristina's letter to Marquis Orazio Bourbon del Monte, with postscripts in her own handwriting, dated February 8/18 (New Style), 1673

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; IX: Negoziati della regina per salire al trono di Polonia; Lettere e instruzzioni per el marchese del Monte; Lettres au marquis del Monte; 125: Christine de Suède au marquis del Monte, Rome, 18 février 1673 (digitisation page 164v-165r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Negoziati della regina per salire al trono di Polonia, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, page 453, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759; original at the National Library of Naples (Biblioteca Nazionale Vittorio Emanuele III)



"Enfin, la Reine reçut nouvelle du Marquis (Le 18. Février 1673. Neg. di Pol. p. 176.), qu'il avoit entre ses mains les expéditions de la confirmation du Recès, de l'exercice de la Religion, & de la justice contre Appelmann, les trois plus grands Articles qui avoient fait envoyer le Marquis del Monte en Suède.

Christine lui témoigna la vive joye qu'elle en ressentoit, en s'estimant heureuse d'avoir employé un Cavalier si fidéle & si honoré qu'il l'étoit, dans cette négociation, l'assurant que ses peines & ses fatigues ne seroient pas perdues."

"Finally, the Queen received news from the Marquis (February 18, 1673. Negoziati di Polonia, page 176.) that he had in his hands the expeditions [documents] for the confirmation of the recess, the exercise of religion, and the justice against Appelman, the three most important articles that had caused the Marquis del Monte to be sent to Sweden.

Kristina expressed to him the vivid joy she felt, esteeming herself happy to have employed such a faithful and honoured cavalier as he was in this negotiation, assuring him that his pains and fatigues would not be lost."

The letter (with Kristina's handwriting in italics):

March[es]e del Monte, Hò riceuute tutte le v[ost]re Lett[er]e de' 21, e 28. di Dec[embr]e e de' 5. e degl'8. di Gen[aro] alle quali non m'occorre far altra risposta Se non che la nuoua datami d'hauer in vostra mano le Spedizioni della Conférmat[io]ne del Recesso, dell'essercizio della Relig[io]ne e della giustizia contr'Appelman mi hà rallegrata à quel Segno che potete imaginarui, riserbandomi à faruelo conoscer meglio quando Sarete quì ove io u'attendo con impatienza; però Subito che hauete aggiustati gl'interessi di Pomer[ani]a venitevene con quella diligenza che ui Sarà possibile, e Dio vi conserui, e prosperi. Di Roma li 18. febr[aro] 1673.

Jl nostro Carnevale et finito in Scorncio per la morte del nostro povero s[igno]r. Card[ina]l. Roberti, io hò sentito questa perdita Sin à lanimo, perche veramente hò perduto un Grand amico, dio mi Conservi quelli che restano a rivederci presto
La Regina
/ M Santinj

Voi havete fatto miracoli et io godo di esser stata Cosi ben servita Comme sono dun Caval[ie]r. fedele et honorato Comme Sete. Voi Crediate mi che le Vostre fatiche non Sarrano perdute.

With modernised spelling:

Marchese del Monte,
Ho ricevute tutte le vostre lettere de' 21 e 28 di dicembre e de' 5 e degl'8 di gennaro, alle quali non m'occorre far altra risposta se non che la nuova datami d'aver in vostra mano le spedizioni della confermazione del recesso, dell'esercizio della religione e della giustizia contr'Appelman mi ha rallegrata a quel segno che potete immaginarvi, riserbandomi a farvelo conoscer meglio quando sarete qui, ove io v'attendo con impazienza. Però subito che avete aggiustati gl'interessi di Pomerania, venitevene con quella diligenza che vi sarà possibile; e Dio vi conservi e prosperi. Di Roma, li 18 febbraro 1673.

Il nostro Carnevale è finito in scorncio [sic] per la morte del nostro povero signor cardinal Roberti. Io ho sentito questa perdita sin a l'animo, perché veramente ho perduto un grand amico. Dio mi conservi quelli che restano a rivederci presto.
La Regina.
M. Santini.

Voi avete fatto miracoli, ed io godo di esser stata così ben servita, come sono, d'un cavalier fedele ed onorato come sete. Voi crediate mi che le vostre fatiche non saranno perdute.

French translation (my own):

Marquis del Monte,
J'ai bien reçu vos lettres des 21 et 28 décembre et des 5 et 8 janvier, auxquelles je n'ai pas besoin de faire d'autre réponse à vous donner que la nouvelle que vous avez entre vos mains les expéditions de la confirmation du recès, de l'exercice de la religion et de la justice contre Appelman m'a réjoui au plus haut point que vous puissiez imaginer, me réservant de vous la faire connaître plus en détail lorsque vous serez ici, où je vous attends avec impatience. Cependant, dès que vous aurez ajusté les intérêts de la Poméranie, venez avec toute la diligence possible; et Dieu vous conserve et vous prospère. De Rome, le 18 février 1673.

Notre Carnaval s'est terminé en désordre par la mort de notre pauvre cardinal Roberti. J'ai ressenti cette perte jusqu'au plus profond de mon âme, car j'ai véritablement perdu un grand ami. Que Dieu préserve ceux qui restent pour nous revoir bientôt.
La Reine.
M. Santini.

Vous avez fait des miracles, et je suis heureuse d'avoir été bien servie, comme je la suis, par un cavalier fidèle et honoré comme vous. Croyez-moi que vos fatigues ne seront pas perdues.

Swedish translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Markis del Monte,
Jag har mottagit alla Era brev av den 21 och 28 december samt av den 5 och 8 januari, på vilka jag inte behöver ge något annat svar än att nyheten om att Ni har i Era händer expeditionerna av bekräftelsen av recessen, av religionsutövandet och av rättvisan mot Appelman har glatt mig i största utsträckning Ni kan tänka Er, och jag förbehåller mig att låta Er veta det bättre när Ni är här, där jag väntar Er med otålighet. Emellertid, så snart Ni har ordnat Pommerns intressen, kom med all den flit som är möjlig för Er; och Gud bevare och välsigne Er. Från Rom, den 18 februari 1673.

Vår Karneval avslutas i oordning med vår stackars kardinal Robertis död. Jag har känt denna förlust ända in i min själ, ty jag har verkligen förlorat en stor vän. Må Gud bevara dem som återstår för att snart få se oss igen.
Drottningen.
M. Santini.

Ni har gjort mirakel, och jag njuter av att ha blivit väl tjänad, som jag är, av en trogen och hedrad kavaler som Ni är. Tro mig att Era ansträngningar inte kommer att vara förgäves.

English translation (my own):

Marquis del Monte,
I have received all your letters of December 21 and 28 and of January 5 and 8, to which I need not make any other answer than that the news given to me of you having in your hands the expeditions of the confirmation of the recess, of the exercise of religion and of justice against Appelman has rejoiced me to the greatest extent you can imagine, reserving myself to make it known to you better when you are here, where I await you with impatience. In the meantime, as soon as you have adjusted the interests of Pomerania, come with all the diligence that will be possible for you; and may God preserve and prosper you. From Rome, February 18, 1673.

Our Carnevale is ended in disorder by the death of our poor Cardinal Roberti. I have felt this loss down to my soul, for I have truly lost a great friend. May God preserve those who remain to see us again soon.
The Queen.
M. Santini.

You have done miracles, and I enjoy having been served well, as I am, by a faithful and honoured cavalier as you are. Believe me that your fatigues will not be lost.


Above: Kristina.

Note: Cardinal Carlo Roberti had passed away on February 4/14 (New Style), 1673. He was 68 years old.

Wednesday, January 29, 2025

Kristina's letter to Archduchess Anna de' Medici of Austria, congratulating her on her daughter Claudia Felicitas' upcoming marriage to Holy Roman Emperor Leopold I, dated September 6/16 (New Style), 1673

Source (the Archduchess is misidentified as Maria Anna Josepha (1654-1689)):

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VII: Lettere della regina a principi; Lettere all archiduchesse; Lettres à l'archiduchesse; 118: Christine de Suède à l'archiduchesse Anne, Rome, 16 septembre 1673 (digitisation page 103v-104r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine : Lettere della regina a principi, 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The letter:

All'Arcid[uches]sa Anna di
Jnspruch
16 Sett[embr]e 73
                              —
[...]
La parte che V A hà [...] data all mi matrim[onio] Stabilito tra l'Jmperatore ala se[renissi]ma Arciduch[ess]a Sua figlia è Stata riceuuta da me con quei Sentim[en]ti di contentezza che Sono proportionati al cordialiss[imo] affetto ch'io conseruo Sempre all'A. V. et alla piena volonta con cui partecipo de felici Successi della Sua Casa. Me ne rallegro p[er]o al'A. V. di tutto c[u]ore e la ringr[azio] dell'espress[io]ni ch'ella m'hà fattemi q[ues]te occ[asio]ne assicurandola ch'io mi [...] Sempre con Summo gusto quelle di farmi [...]
D V A

With modernised spelling:

All'arciduchessa Anna di Innsbruck.
16 settembre '73. —
La parte che Vostra Altezza ha data al matrimonio stabilito tra l'imperatore alla serenissima arciduchessa sua figlia è stata ricevuta da me con quei sentimenti di contentezza che sono proporzionati al cordialissimo affetto ch'io conservo sempre all'Altezza Vostra ed alla piena volontà con cui partecipo de' felici successi della sua Casa. Me ne rallegro però all'Altezza Vostra di tutto cuore e la ringrazio dell'espressioni ch'ella m'ha fattemi queste occasione, assicurandola ch'io mi [...] sempre con summo gusto quelle di farmi [...]
di Vostra Altezza...

French translation (my own):

A l'archiduchesse Anne d'Innsbruck.
Le 16 septembre '73. —
La part que Votre Altesse a donnée du mariage établi entre l'empereur et la sérénissime archiduchesse sa fille a été reçue par moi avec ces sentiments de contentement qui sont proportionnés à la plus cordiale affection que je conserve toujours pour Votre Altesse et à la pleine volonté avec laquelle je participe aux heureux succès de son Maison. Je me réjouis cependant de tout mon cœur avec Votre Altesse, et je la remercie des expressions qu'elle m'a faits à cette occasion, l'assurant que je me fais toujours [...] avec très grand plaisir de me rendre [...]
de Votre Altesse...

Swedish translation (my own):

Till ärkehertiginnan Anna av Innsbruck.
Den 16 september '73. —
Den part som Ers Höghet har givit av äktenskapet mellan kejsaren och den durchlauchtigste ärkehertiginnan, Er dotter, har mottagits av mig med de känslor av belåtenhet som står i proportion till den hjärtligaste tillgivenhet som jag alltid bevarar för Ers Höghet och till fullo med viljan med vilken jag deltar i Ert Huss lyckliga framgångar. Emellertid gläds jag med Ers Höghet av hela mitt hjärta, och jag tackar Er för de uttryck som Ni har gjort till mig vid detta tillfälle, försäkrande Er att jag alltid [...] med största nöje får göra mig [...]
Ers Höghets...

English translation (my own):

To Archduchess Anna of Innsbruck.
September 16, '73. —
The part that Your Highness has given of the marriage established between the Emperor and the Most Serene Archduchess your daughter has been received by me with those feelings of contentment that are proportionate to the most cordial affection that I always preserve for Your Highness and to the full will with which I participate in the happy successes of your House. In the meantime, I rejoice with Your Highness with all my heart, and I thank you for the expressions that you have made to me on this occasion, assuring you that I always [...] with the greatest pleasure in making myself [...]
Your Highness'...


Above: Kristina.


Above: Leopold I, Holy Roman Emperor.


Above: Claudia Felicitas, Archduchess of Austria.


Above: Her mother, Anna de' Medici, Archduchess of Austria.

Note: Archduchess Claudia Felicita of Austria would marry the Holy Roman Emperor Leopold I on October 5/15 (New Style), 1673.

Monday, January 27, 2025

Kristina's open letter occasioned by the death of King Jan II Kazimierz of Poland, dated December 31, 1672/January 10, 1673 (New Style)

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; 2: Papiers de Christine de Suède, complément II; Lettre 43  Christine de Suède à ?, Rome, 10 janvier 1673 (digitisation page 82v-83r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément II, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 bis 2).


The letter:

LA REGINA
CHRISTINA ALEXANDRA
Essendo vacata per la morte del Rè Casimiro di Polonia Nostro Zio la Superiorità della Chiesa e pertinenze di S. Brigida della Nostra Nazione di Suezia, porta in Roma nella Piazza farnese, e uolendo Noi prenderne l'attual possesso con il presente N[ost]ro Chirografo constituiamo à tal effetto nostro Procuratore il Duca di Poli n[ost]ro Camerier magg[ior]e concedendo al medemo ogni facoltà di prender à nostro nome il d[ett]o possesso, e confirmar per hora à nostro beneplacito e tutti gl'Vfficiali, e Ministri di d[ett]a Chiesa, e particolarm[en]te i Cappellani, et altri che assistono al seruizio di essa: Jn fede di che Sarà il pr[ese]nte n[ost]ro Chirografo Sottoscritto di n[ost]ra Real mano, e munito col n[ost]ro Sigillo Regio. Dato in Roma li X Gennaro 1673 —
Christina Alessandra
/ P Matteo Santinj

With modernised spelling:

La Regina Cristina Alexandra.
Essendo vacata per la morte del re Casimiro di Polonia, Nostro zio, la superiorità della chiesa e pertinenze di Santa Brigida della Nostra nazione di Svezia, porta in Roma nella Piazza Farnese, e volendo Noi prenderne l'attual possesso con il presente Nostro chirografo, constituiamo a tal effetto Nostro procuratore il duca di Poli, Nostro camerier maggiore, concedendo al medemo ogni facoltà di prender a Nostro nome il detto possesso e confermar per ora a Nostro beneplacito e tutti gl'uffiziali e ministri di detta chiesa, e particolarmente i cappellani ed altri che assistono al servigio di essa. In fede di che, sarà il presente Nostro chirografo sottoscritto di Nostra Real Mano e munito col Nostro Sigillo Regio. Dato in Roma, li 10 gennaro 1673. —
Cristina Alessandra.
Padre Matteo Santini.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

La Reine Christine Alexandra.
Considérant que la mort du roi Casimir de Pologne, Notre cousin, a fait disparaître la prérogative de l'église et des dépendances de Sainte-Brigitte de Notre nation de Suède, sise à Rome sur la Place Farnèse, et que Nous désirons en prendre possession effective par ce chirographe, Nous nommons le duc de Poli, Notre grand chambellan, comme Notre procureur à cet effet, lui concédant toute faculté de prendre possession en Notre nom et de confirmer pour le moment à Notre gré tous les officiers et ministres de ladite église, et particulièrement les chapelains et autres qui aident à son service. En foi de quoi, ce chirographe sera signé de Notre Main Royale et apposé de Notre Sceau Royal. Donné à Rome, le 10 janvier 1673. —
Christine Alessandra.
Père Matthieu Santini.

Swedish translation (my own):

Drottningen Kristina Alexandra.
Såsom döden av konung Kasimir av Polen, Vår kusin, har lämnat privilegiet för kyrkan och tillhörigheter till den heliga Birgitta av Vår nation Sverige, belägen i Rom på Piazza Farnese, och eftersom Vi vill ta den i verklig besittning med detta Vår kirograf, utser Vi hertigen av Poli, Vår överkammarherre, till Vår prokurator för detta ändamål, och ger honom all förmåga att ta nämnda besittning i Vårt namn och för att tills vidare till Vårt nöje bekräfta alla tjänstemän och ministrar i nämnda kyrkan, och särskilt prästerna och andra som hjälper till i dess tjänst. Till yttermera visso skall denna Vår kirograf undertecknas av Vår Kungliga Hand och försättas med Vårt Kungliga Sigill. Given i Rom, den 10 januari 1673. —
Kristina Alessandra.
Fader Matteo Santini.

English translation (my own):

Queen Kristina Alexandra.
Whereas the death of King Kazimierz of Poland, Our cousin, has vacated the prerogative of the church and appurtenances of Saint Birgitta of Our nation of Sweden, located in Rome in the Piazza Farnese, and as We wish to take actual possession of it with this Our chirograph, We appoint the Duke of Poli, Our grand chamberlain, as Our procurator for this purpose, conceding to him all faculty to take said possession in Our name and to confirm for the time being at Our pleasure all the officers and ministers of the said church, and particularly the chaplains and others who assist in its service. In faith whereof, this Our chirograph shall be signed by Our Royal Hand and affixed with Our Royal Seal. Given in Rome, January 10, 1673. —
Kristina Alessandra.
Father Matteo Santini.


Above: Kristina.


Above: King Jan II Kazimierz of Poland.

Notes: The last Vasa ruler of Poland and Kristina's cousin, King Jan II Kazimierz of Poland, had just recently passed away on December 6/16 (New Style), 1672.

The Duke of Poli = Giuseppe Lotario Conti, 6th Duke of Poli and Guadagnolo (1651-1724).

Monday, June 17, 2024

Letter to Kristina from Eleonore Magdalene of Neuburg, future Holy Roman Empress consort, dated February 8/18 (New Style), 1673

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; Lettere di Principi d'Altezza dirette alla Regina; Miscellanea politica; Lettres de l'impératrice Eléonore; 18: Eléonore de Neubourg à Christine de Suède, Vienne, 18 février 1673 (digitisation page 37v-38r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine : Lettere di Principi d'Altezza dirette alla Regina, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The letter:

Ser[enissi]ma Regina Sig[no]ra Sorella Mia Amat[issi]ma. Há bien rágione V M[aes]tá, di promettersi l'opera mia, in quanto possa accorrerle, perche sono in effetto disposta, à mostrar affettuosis[si]ma parcialità nelli suoi interessi. Jn conformità di ció donque non solo hó passato un efficace off[ici]o col Ré, e con la Regina di Polonia, miei figli dilet[issi]mi, circa l'hereditá presesa dá V M[aes]tà, sopra li effetti lasciati dal defonto Ré Casimiro, má di piú hó imposto particolarm[en]te all'Ablegato Ces[are]o, residente in quella Corte, che ui applichi anco la sua cura, e sollicitat[io]nè. se poi sará di bisogno, metter in Campo altre diligenze, saró pronta, à contribuirle, ne tralasciarò dimostrat[io]ne alcuna, che possa accreditarmi, d'esser dà dovero
Di V M[aes]tà
Aff[ettuosa] Sorella
eleonore.
Viena li 18 di febr[aro] 1673

With modernised spelling:

Serenissima Regina,
Signora Sorella mia amatissima,
Ha bien ragione, Vostra Maestà, di promettersi l'opera mia in quanto possa accorrerle, perché sono in effetto disposta a mostrar affettuosissima parzialità nelli suoi interessi. In conformità di ciò dunque, non solo ho passato un efficace uffizio col re e con la regina di Polonia, miei figli dilettissimi, circa l'eredità presesa da Vostra Maestà sopra li effetti lasciati dal defonto re Casimiro, ma di più ho imposto particolarmente all'ablegato cesareo, residente in quella corte, che vi applichi anco la sua cura e sollicitazione se poi sarà di bisogno metter in campo altre diligenze. Sarò pronta a contribuirle, ne tralasciarò dimostrazione alcuna che possa accreditarmi d'esser da dovero
di Vostra Maestà
affettuosa Sorella
Eleonora.
Vienna, li 18 di febbraro 1673.

French translation (my own):

Sérénissime Reine,
Madame, ma Sœur très aimée,
Vous avez raison, Votre Majesté, de vous promettre mon aide dans la mesure où je peux la hâter, car je suis en effet disposé à témoigner la plus affectueuse partialité dans vos intérêts. Par conséquent, conformément à cela, non seulement j'ai passé une office effective auprès du roi et de la reine de Pologne, mes enfants très aimés, concernant l'héritage pris par Votre Majesté des effets laissés par feu le roi Casimir, mais en outre j'ai particulièrement imposée à l'ablégate impérial, résident à cette cour, qui appliquera aussi son soin et sa sollicitation s'il s'avère nécessaire de mettre en œuvre d'autres diligences. Je serai prête à y contribuer, je ne laisserai de côté aucune démonstration qui puisse me créditer d'être dûment
de Votre Majesté
l'affectionnée Sœur
Éléonore.
Vienne, le 18 février 1673.

Swedish translation (my own):

Durchlauchtigste Drottning,
Min mest älskade fru Syster,
Ni har rätt, Ers Majestät, att lova Er själv min hjälp i den mån jag kan skynda på det, ty jag är verkligen benägen att visa den mest tillgivna partiskheten i Era intressen. Därför, i enlighet härmed, har jag inte bara passerat ett effektivt ämbete hos konungen och drottningen av Polen, mina mest älskade barn, angående arvet som Ers Majestät tagit från de effekter som den salige konung Kasimir lämnat, utan jag har dessutom särskilt åläggat den kejserliga ablegaten, resident i det hovet, som också kommer att tillämpa sin omsorg och uppmaning om det blir nödvändigt att genomföra annan flit. Jag skall vara beredd att bidra till den, jag skall inte utelämna någon betygelse som kan få Er att tro att jag är plikttroget
Ers Majestäts
tillgiven Syster
Eleonore.
Wien, den 18 februari 1673.

English translation (my own):

Most Serene Queen,
Madame, my most loved Sister,
You are right, Your Majesty, to promise yourself my help insofar as I can hurry it, for I am indeed disposed to show most affectionate partiality in your interests. Therefore, In accordance with this, not only have I passed an effective office with the King and Queen of Poland, my most beloved children, regarding the inheritance taken by Your Majesty from the effects left by the late King Kazimierz, but moreover I have particularly imposed on the imperial delegate, resident in that court, who will also apply his care and solicitation if it becomes necessary to implement other diligence. I will be ready to contribute to it, I will not leave out any demonstration that can credit me with being dutifully
Your Majesty's
affectionate Sister
Eleonore.
Vienna, February 18, 1673.


Above: Kristina.


Above: Eleonore Magdalene of Neuburg.

Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings.

Monday, May 20, 2024

Philibert de la Mare's anecdote about Kristina's saying about the French court, year 1673

Source:

Mélanges de M. Philibert Delamare, conseiller au parlement de Dijon, commencez en 1673 et copiez sur le ms. original; view 32, Bibliothèque nationale de France, Département des Manuscrits


The anecdote:

178.
La Reyne Christine de Suede disoit qu'en la Cour de france on Venoit à bout de toutes choses & par le moyen des femmes &c.

With modernised spelling:

178.
La reine Christine de Suède disait qu'en la cour de France on venait à bout de toutes choses et par le moyen des femmes, etc.

Swedish translation (my own):

178.
Drottning Kristina av Sverige sade att i Frankrikes hov uppnåddes allt genom kvinnor osv.

English translation (my own):

178.
Queen Kristina of Sweden said that in the court of France everything was achieved through women, etc.


Above: Kristina.

Philibert de la Mare's anecdote about Kristina and Jacques Carpentier de Marigny, year 1673

Source:

Mélanges de M. Philibert Delamare, conseiller au parlement de Dijon, commencez en 1673 et copiez sur le ms. original; view 10, Bibliothèque nationale de France, Département des Manuscrits


The anecdote:

25.
Mr. de Marrigny S'appelloit Carpentier en son nom de Famille et estoit de Niuernois. C'estoit un Esprit fort Enjoüé & qui faisoit bien envers. Jl alla en Suede voir la Reyne Christine auant qu'elle eut quitté la Couronne, Elle l'aimoit, & lui Ennuié du Séjour mal plaisant de ce Royaume là [il] disoit quelques fois auec la liberté naturelle des Poëtes à cette Princesse qu'il n'auoit pas voulu Changer Sa Terre de Marrigny Contre Son Royaume. Au commencement des mouuements de France il retourna de Suede, & S'estant chagriné Contre le Ministre fit une Satyre appellée la Mazarinade, pour laquelle il fut cherché à Paris. Mais S'estant Sauué Sur des toits il Evita la Colere de ce Ministre qui lui vouloit cruellement mal, & l'eut fait perir S'il l'eut attrapé. A la fin il trouua moyen de sortir de Paris et de Se retirer en Flandres vers Mr. le Prince. Jl Vient de mourir d'apoplexie qui le prit au Palais à Paris Sur la Fin de Januier 1673.

With modernised spelling:

25.
Monsieur de Marigny s'appellait Carpentier en son nom de famille et était de Nivernais. C'était un esprit fort enjoué et qui faisait bien envers. Il alla en Suède voir la reine Christine avant qu'elle eut quitté la Couronne. Elle l'aimait et lui ennuyait du séjour mal plaisant de ce royaume-là. [Il] disait quelquefois avec la liberté naturelle des poètes à cette princesse qu'il n'avait pas voulu changer sa terre de Marigny contre son royaume. Au commencement des mouvements de France, il retourna de Suède, et, s'étant chagriné contre le ministre, fit une satire appellée La Mazarinade, pour laquelle il fut cherché à Paris. Mais, s'étant sauvé sur des toits, il évita la colère de ce ministre, qui lui voulait cruellement mal, et l'eût fait périr s'il l'eût attrapé. A la fin, il trouva moyen de sortir de Paris et de se retirer en Flandre vers Monsieur le prince. Il vient de mourir d'apoplexie, qui le prit au palais à Paris sur la fin de janvier 1673.

Swedish translation (my own):

25.
Monsieur de Marigny hette Carpentier i sitt efternamn och var från Nivernais. Han var en mycket glad ande som gjorde bra ifrån sig mot andra. Han reste till Sverige för att träffa drottning Kristina innan hon lämnade Kronan. Hon älskade honom och uttråkade honom med den obehagliga vistelsen i det riket. [Han] sade ibland, med dikternas naturliga frihet, till denna prinsessa att han inte ville byta ut sitt land Marigny mot sitt rike. I början av rörelserna i Frankrike återvände han från Sverige, och efter att ha blivit upprörd på ministern gjorde han en satir som hette La Mazarinade, för vilken han söktes i Paris. Men efter att ha flytt till hustaken undvek han denna ministers ilska, som grymt önskade honom illa och skulle ha dödat honom om han hade fångat honom. Till slut hittade han ett sätt att lämna Paris och dra sig tillbaka till Flandern till monsieur prinsen. Han har just dött av apoplexi, som tog honom i palatset i Paris i slutet av januari 1673.

English translation (my own):

25.
Monsieur de Marigny was called Carpentier in his last name and was from Nivernais. He was a very cheerful spirit who did well towards others. He went to Sweden to see Queen Kristina before she left the Crown. She loved him and bored him with the unpleasant stay in that kingdom. [He] sometimes said, with the natural freedom of poets, to this princess that he did not want to exchange his land of Marigny for his kingdom. At the beginning of the movements in France, he returned from Sweden, and, having become upset with the minister, made a satire called La Mazarinade, for which he was sought in Paris. But, having fled to the rooftops, he avoided the anger of this minister, who cruelly wished him harm and would have killed him if he had caught him. In the end, he found a way to leave Paris and retire to Flanders to Monsieur the Prince. He has just died of apoplexy, which took him at the palace in Paris at the end of January 1673.


Above: Kristina.


Above: Jacques Carpentier de Marigny.

Thursday, July 6, 2023

Kristina's letter to Claes Tott, dated July 22/August 1 (Old Style), 1673

Source:

Riksarkivet, page 21 in K 90; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv



The letter:

Monsieur le Comte Tott, Par le memoire icy ioint Vous Verréz l'interest, dont il est question pour la Religion de Malte, qui est asséz important pour l'obliger à me demander mon secours auprès de Vous dans la conioncture presente: Cette Religion est composée de tant de braues et honnestes gens, que Je ne puis me dispenser de la fauoriser en cette occasion, et Je Vous puis asseurer, Sincerement que Je veux Vous estre obligée Si Vous les fauoriseréz dans leurs iustes pretentions, qui sont protegées mesme du Roy de france. Vous obligeréz aussy Mons.r le Cardinal d'Hassia, qui estant proche Parent du Roy Vostre Maistre merite mesme Vostre particuliere consideration puisque l'interest de son Prioré luy est tres considerable, et Je Vous Seray Sensiblem[en]t obligée Si Vous faitez connoistre à tant d'honnestes Gens, qui Sont des mes Amis qu'on ne S'est pas trompé en la confiance, que l'on prend à mes offices. Je prie Dieu qu'il Vous tienne en Sa Sainte, et digne garde. Rome ce 22 Juillet
1673.
Christine Alessandra
/ l'Abbe Santini

With modernised spelling:

Monsieur le comte Tott,
Par le mémoire ici-joint, vous verrez l'intérêt dont il est question pour la religion de Malte, qui est assez important pour l'obliger à me demander mon secours auprès de vous dans la conjoncture présente. Cette religion est composée de tant de braves et honnêtes gens que je ne puis me dispenser de la favoriser en cette occasion, et je vous puis assurer sincerement que je veux vous être obligée si vous les favoriserez dans leurs justes prétensions, qui sont protegées même du roi de France. Vous obligerez aussi Monsieur le Cardinal d'Assia, qui, étant proche parent du roi votre maître, mérite même votre particulière considération, puisque l'intérêt de son prieuré lui est très considérable; et je vous serai sensiblement obligée si vous faites connaître à tant d'honnêtes gens, qui sont de mes amis, qu'on ne s'est pas trompé en la confiance que l'on prend à mes offices. Je prie Dieu qu'il vous tienne en sa sainte et digne garde. Rome, ce 22 juillet 1673.
Christine Alessandra.
L'Abbé Santini.

Swedish translation (my own):

Herr greve Tott,
Genom det här bifogade memorialen kommer Ni att se intresset i fråga för religionen i Malta, vilket är tillräckligt viktigt för att tvinga den att be om min hjälp från Er i den nuvarande konjunkturen. Denna religion består av så många modiga och ärliga människor att jag inte kan avstå från att gynna den vid detta tillfälle, och jag kan uppriktigt försäkra er att jag vill vara skyldig till Er om Ni gynnar dem i deras rättvisa anspråk, som är skyddade till och med av kungen av Frankrike. Ni skall också förplikta kardinalen d'Assia, som, som är en nära släkting till kungen, Er herre, till och med förtjänar Er speciella hänsyn, ty hans priorats intresse är mycket stort för honom; och jag skall vara djupt tacksam mot Er om Ni låter så många ärliga människor, som är mina vänner, veta att de inte har tagit fel i det förtroende de har för mina tjänster. Jag ber till Gud att han har Er i sin heliga och värdiga bevaring. Rom, den 22 juli 1673.
Kristina Alessandra.
Abboten Santini.

English translation (my own):

Lord Count Tott,
By the memorandum attached here, you will see the interest in question for the religion of Malta, which is important enough to oblige it to ask for my help from you in the present conjuncture. This religion is composed of so many brave and honest people that I cannot refrain from favouring it on this occasion, and I can sincerely assure you that I want to be obliged to you if you will favour them in their just pretensions, which are protected even by the King of France. You will also oblige the Cardinal d'Assia, who, being a close relative of the King, your master, even deserves your particular consideration, as the interest of his priory is very considerable to him; and I will be deeply obliged to you if you let so many honest people, who are friends of mine, know that they have not been mistaken in the confidence they place in my offices. I pray to God that He have you in His holy and worthy keeping. Rome, July 22, 1673.
Kristina Alessandra.
Abbot Santini.


Above: Kristina.


Above: Claes Tott.

Wednesday, May 31, 2023

Letter to Kristina from King Karl XI, dated December 27, 1672/January 6, 1673 (Old Style)

Sources:

Riksarkivet, image 741/page 738 in December 1672; Riksregistraturet


Mémoires concernant Christine, volume 2, pages 152 to 154, Johan Arckenholtz, 1751


Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, pages 448 to 450, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759






The letter:

Stormechtigste Drottning
Högtährade Ellskelige K FruModer.
Jag hafwer vtaf Eders Maij:ttz behagelige Skrifwelse wäll förnummit, huruledes tillståndet i Pohlen, samt Christenhetenes närwarande wilkohr hafwer föranlåtet och bewekt Påwen till at Kasta sine tanker på mig, och hädan ifrån sökia hielp och vndsättning emot den fahra som be:te Konungarijke Polen och sedan the flere angrensande vtaf Christenheetenes arffiende Turken och deß anhang wid denne tijden sÿnes tillstöta, så och af hwad orsak Ed: M:tt hafwer welat sig thetta ärende åtaga hoos mig at föreställa och drifwa, effter tÿ theß extraordinarie envoÿè Marqvisen del Monte widare förKlarat och munteligen andragit hafwer. Nu såsom iag hafwer skähl at berömma den gode försorg och omwårdnat som Påfwen i Rom drager i detta fallet för Cronan Polens säkerheet och wällstånd at icke det Rijke, hwilket i förre tider hafwer warit en stark och mechtig förborg för hele Christenheten må nu så plötzligen förfalla i Turkens händer, och icke allenast sielf blifwa honom till Profz, vtan och therigienom bana honom wägen till dee öfrige nästgräntzande länders förderf och vndergång, så är det sammaledes mig heel[t] KärKommet, det E M:tt hafwer behagat låta bruka sin vnderhandling i detta ährendet, efftersom theß wanlige affection emot mig samt hafwande gode Kundtskap om mit och mit Rijket[z] interesse, nogsamt giöra mig försäkrade det Eders May:tt lär bätre än någon annan både willia och kunna vtföra detsamma till et godt och önskeligit slut at iag denne saken af mig sielf länge sedan haf:r behiärtat och vtj mine Rådslag, så wäll hafft mit ögnemärke vppå Cronan Pålens gemene bästa, som i sÿnnerhet på Turkens förehafwande [...] thet Kan för hela werlden Klarligen wijsas vtaf mine månge afskickningar till Cronan Polen mine skrifftelige swar till twenne deße Konungars giorde ansökningar om min vndsättning mit trogne bearbetande, det iag i the förledne åhren och än dageligen anwänder till Christenhetens inbÿrdes fred och enigheet men eenKannerligen den afsändningen iag nÿligen hafwer giordt till Cronan af Muskou, så och den handling som iag wid Keijserlige Hoffwet nu för tijden låter till den ända anbiuda förmedelst min egen härwarande minister then iag ther till instruerat och fullmechtigat hafwer, vtj den förmodan at såsom Keijsarn sÿnes i anseende till Cronan Pohlen sampt sine egne Länders trÿggheet, hafwa stort interesse at främja det motstånd som emot Turken Kunde giöras, Jag ochså skulle ther finna Kunna en lijka beredwilligheet till et så hällsosamt Wärk. Och ehuruwähl iag vtj en deel af detta icke till denne Dag är blefwen mät med then allfwarlige cooperation som iag hade wäntat, och förbij Kunde ther af giöras owillig at tänkia el:r wärka något till theres förswar och säkerheet, hwilcke låta så lijke bekÿmmer siälfwe therom påskijna, så skall lichwähl Christenhetenes allmänne wällferd altid ännu hafwa hoos mig öfwerwichten iemwähl tillföllie ther aff inthe medell af mig vtslåås, som iag pröfwar wara ther till beforderligit, allenast iag och sielf min egen säkerheet ther wijd finna Kan, fördenskull, såsom iag seer saken inte falla långt ifrån then intention iag altid hafwer fördt, så skulle iag i det öfrige önska at then vtj sielfwe conditionerne måtte så faciliteras at thet blefwe för mig görligit then at ingå och emottaga. Eders M:tt Kiänner nögsampt mit Rijkes Situation och huruledes iag icke Kan mig et sådant werk vppåtaga, med mindre iag tillijka måtte sättia mig hemma vtj den förfarning at rÿggen blifwer mig vppå alle oförmodelige Händelser säker; Theßvtan är vnderholldningen af en Krigzmacht vppå långt aflägne orter mÿcket Kostsammare, och fordrar mer reda medell än then som man hafwer i norden och altid sielf Kan Komma till vndsättning; Så är och mine egne Länders fara för den Turkiske machten än inthz så när, at jag just therföre skall behöfwa at [...] mig i någon widlÿfftigheeten och emädan alt sådant wiser på then ene sijdan then Kostnadt och äfwentÿr som thetta Wärket hafwer med sig, och på then andre det oskähl som wore at willia låta thet på mig sielf allena anKomma, tÿ will iag till E: M:ttz omdömme hafwa hemställt om iag icke Kunde hafwa störste fog ibland the förnemligaste conditionerna at fordra et anseenligit Subsidium i penningar, såsom och at älliest på något giörligit sätt försee min säkerheet Till det första hafwer wäll Eders M:ttz Envoÿe allareda sig sålunda vtlåtet thet bem:te vndsättning icke annorledes wore till förstående än emoth wiße Subsidier hwilcket iag förthenskull will hafwa ther hän vtstält så och mig i det fallet refererat på andre Potentaters exempel med hwilcke iag för detta sådane tractater hafwer ingådt, särdeles wijd den triple alliancen, hwarest man den proportion som thesamme tillförende emillan min Secoursen och sine Subsidier hafwe träffat Kan hämta igen och till detta tillfället så wijda lämpa som omstendigheeterne det medgifwa, Men hwad säkerheten angår, såsom den består icke allenast i den försäkring mig bör gifwas om ber:de Subsidiernes richtige erläggande hele den tijden igienom, som vndsättningen wara Kunde, vtan och i thet att till sielfwe Secoursen præsteras then trÿggheet som then vtj et fremmande Land nödwändigt behöfwer; altså hoppas iag det Eders M:tt hafwer bägge deße vtj billig consideration och enKannerligen det sidste, hwilcket allena dependerar af den tractat som iag med Cronan Pohlen sluta måste, wille therhän låta i så gode termer recommendera at the icke för något mißtroende skull som här tillsÿnes wara händt sielfwe stå sig i någon, och then säkerheet mig förwägra, vtan hwilken iag någon anseenlig Krigzmacht icke lärer Kunna afsända och efwentÿra på så wijda aflägne orter. Hwar till det och icke ringa skulle Kunna hielpa om lijka gode Officier måtte göras wid det Keijserlige Hoffwet, at såsom thet sÿnes vtj detta ährendet wara mehr än någon annan interesserat, thet ochså sig till samme måhl beqwäma och med mig förbinda wille, till föllie af the månge contestationer som på theß sida allaredo therom giorde äre: Efftersom och hela detta ährendet skulle Kan skee låta sig bäst thersammastädes afhandla, för the hinder skulle som Eders M:tt wähl wet lägga mig i wägen at iag med Påfwen sielf icke Kan träda i tractat eller Skrifftwäxling. Hwilcket alt ehuruwähl iag hafwer låtet E: M:ttz envoÿe widlÿfftigare remonstrera, jag lichwähl icke haf:r welat här förbijgå vtj Kortheet at vpreepa på thet E M:tt må theraf sluta Kunna med hwad Sinceritet iag täncker till agera, och fördenskull låta sig wara theß mehr angelägit detta med behörig Secretesse af försichtigheet till det bästa at mesnagera thet af E: M:ttz Moderlige affection och Hiertelag iag wißerligen förwänter, williandes i fall något godt vtj detta för hela Christenheeten högt anlägne ährende slutas Kan, hällst hafwa E: M:tt den ähran förvndt, at sådant igienom theß gode och förnämlige tillskÿndan är bracht till wäga. Sluteligen befaller E: M:tt iag vtj Gudz mechtige beskÿdd till all sielfbegärlig hugnadt och wällgång SonKiärligen. etc.
Eders Maij:ttz
Carolus.

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning,
Högtärade Älskliga Kära Frumoder,
Jag haver utav Eders Majestäts behagliga skrivelse väl förnummit huruledes tillståndet i Polen samt kristenhetens närvarande villkor haver föranlåtit och bevekt påven till att kasta sina tanker på mig och hädanifrån söka hjälp och undsättning emot den fara som bemälte Konungarike Polen och sedan de flera angränsande utav kristenhetens arvfiende turken och dess anhang vid denna tiden synes tillstöta, så ock av vad orsak Eders Majestät haver velat sig detta ärende åtaga hos mig att föreställa och driva, efterty dess extraordinarie envoajé markisen del Monte vidare förklarat och muntligen andragit haver.

Nu såsom jag haver skäl att berömma den goda försorg och omvårdnad som påven i Rom drager i detta fallet för Kronan Polens säkerhet och välstånd att icke det Rike, vilket i förra tider haver varit en stark och mäktig förborg för hela kristenheten, må nu så plötsligen förfalla i turkens händer och icke allenast själv bliva honom till provs, utan ock därigenom bana honom vägen till de övriga nästgränsande länders fördärv och undergång, så är det sammaledes mig hel[t] kärkommet det Eders Majestät haver behagat låta bruka sin underhandling i detta ärendet, eftersom dess vanliga affektion emot mig samt havande goda kunskap om mitt och mitt Riket[s] intresse nogsamt göra mig försäkrad det Eders Majestät lär bättre än någon annan både vilja och kunna utföra detsamma till ett gott och önskligt slut att jag denna saken av mig själv länge sedan haver behjärtat och uti mina rådslag såväl haft mitt ögnamärke uppå Kronan Polens gemena bästa.

Som i synnerhet på turkens förehavande [...] det kan för hela världen klarligen visas utav mina många avskickningar till Kronan Polen mina skriftliga svar till tvenne dessa konungars gjorda ansökningar om min undsättning, mitt trogna bearbetande det jag i de förledna åren och än dagligen använder till kristenhetens inbyrdes fred och enighet, men enkannerligen den avsändningen jag nyligen haver gjort till Kronan av Moskau, så ock den handling som jag vid kejsarliga hovet nu för tiden låter till den ända anbjuda förmedelst min egen härvarande minister den jag därtill instruerat och fullmäktigat haver uti den förmodan att såsom kejsaren synes i anseende till Kronan Polen samt sina egna länders trygghet hava stort intresse att främja det motstånd som emot turken kunde göras, jag också skulle där finna kunna en lika beredvillighet till ett så hälsosamt verk.

Och ehuruväl jag uti en del av detta icke till denna dag är bleven mätt med den allvarliga kooperation som jag hade väntat och förbi kunde därav göras ovillig att tänka eller verka något till deras försvar och säkerhet, vilka låta så lika bekymmer själva därom påskina, så skall likväl kristenhetens allmänna välfärd alltid ännu hava hos mig övervikten jämväl tillfölje därav inte medel av mig utslås som jag prövar vara därtill beforderligt, allenast jag och själv min egen säkerhet därvid finna kan. Fördenskull, såsom jag ser saken inte falla långt ifrån den intention jag alltid haver fört, så skulle jag i det övriga önska att den uti själva konditionerna måtte så faciliteras att det bleve för mig görligt den att ingå och emottaga.

Eders Majestät känner nogsamt mitt Rikes situation och huruledes jag icke kan mig ett sådant verk uppåtaga med mindre jag tillika måtte sätta mig hemma uti den förfaring att ryggen bliver mig uppå alla oförmodliga händelser säker. Dessutan är underhållningen av en krigsmakt uppå långt avlägna orter mycket kostsammare och fordrar mer reda medel än den som man haver i norden och alltid själv kan komma till undsättning, så är ock mina egna länders fara för den turkiska makten än inte så när att jag just därför skall behöva att [...] mig i någon vidlyftigheten; och emedan allt sådant viser på den ena sidan den kostnad och äventyr som detta verket haver med sig, och på den andra det oskäl som vore att vilja låta det på mig själv allena ankomma, ty vill jag till Eders Majestäts omdöme hava hemställt om jag icke kunde hava störste fog ibland de förnämligaste konditionerna att fordra ett ansenligt subsidium i penningar, såsom ock att eljest på något görligt sätt förse min säkerhet.

Till det första haver väl Eders Majestäts envoajé allareda sig sålunda utlåtit det bemälte undsättning icke annorledes vore till förstående än emot vissa subsidier vilket jag fördenskull vill hava därhän utställt, så ock mig i det fallet refererat på andra potentaters exempel med vilka jag förr detta sådana traktater haver ingått, särdeles vid den trippla alliansen, varest man den proportion som desamma tillförne emellan min sekursen och sina subsidier hava träffat kan hämta igen och till detta tillfället så vida lämpa som omständigheterna det medgiva.

Men vad säkerheten angår, såsom den består icke allenast i den försäkring mig bör givas om berättade subsidiernas riktiga erläggande hela den tiden igenom som undsättningen vara kunde, utan ock i det att till själva sekursen presteras den trygghet som den uti ett främmande land nödvändigt behöver, alltså hoppas jag det Eders Majestät haver bägge dessa uti billig konsideration och enkannerligen det sista, vilket allena dependerar av den traktat som jag med Kronan Polen sluta måste ville därhän låta i så goda termer rekommendera att de icke för något misstroende skull som här tillsynes vara hänt själva stå sig i någon och den säkerhet mig förvägra, utan vilken jag någon ansenlig krigsmakt icke lär kunna avsända och äventyra på så vida avlägna orter.

Vartill det ock icke ringa skulle kunna hjälpa om lika goda officier måtte göras vid det kejsarliga hovet, att såsom det synes uti detta ärendet vara mer än någon annan interesserat, det också sig till samma mål bekväma och med mig förbinda ville, till följe av de många kontestationer som på dess sida allaredo därom gjorda äro, eftersom ock hela detta ärendet skulle kanske låta sig bäst därsammastädes avhandla, för de hinder skulle som Eders Majestät väl vet lägga mig i vägen att jag med påven själv icke kan träda i traktat eller skriftväxling.

Vilket allt ehuruväl jag haver låtit Eders Majestäts envoajé vidlyftigare remonstrera, jag likväl icke haver velat här förbigå uti korthet att upprepa på det Eders Majestät må därav sluta kunna med vad sinceritet jag tänker till agera och fördenskull låta sig vara dess mer angeläget detta med behörig sekretess av försiktighet till det bästa att menagera det av Eders Majestäts moderliga affektion och hjärtelag jag visserligen förvänter, viljandes i fall något gott uti detta för hela kristenheten högt anlägna ärende slutas kan helst hava Eders Majestät den äran förunt att sådant igenom dess goda och förnämliga tillskyndan är bragt tillväga. Slutligen befaller Eders Majestät jag uti Guds mäktiga beskydd till all självbegärlig hugnad och välgång sonkärligen, etc.
Eders Majestäts
Carolus.

French translation (by Arckenholtz):

Madame, j'ai appris, par l'agréable lettre de Votre Majesté, que l'état présent de la Pologne & de la Chrêtienté en général a porté le Pape à jetter les yeux sur moi, pour demander secours d'ici contre le danger que le Roïaume de Pologne & d'autres Païs voisins ont à craindre, en ce tems-ci, de l'ennemi héréditaire du nom Chrêtien, le Turc & ses adhérans: comme aussi par quel motif V. M. s'est chargée d'insinuer & de pousser cette affaire auprès de moi, ce que votre Envoïé Extraordinaire, le Marquis del Monte, m'a expliqué plus amplement de bouche.

Comme je ne puis que louer le soin que le Pape de Rome fait paroître à cet égard pour la sûreté & le bien-être de la Couronne de Pologne, de crainte que ce Roïaume, qui du tems passé a été le boulevart & la barrière de toute la Chrêtienté, ne tombe inopinément entre les mains du Turc, qui par-là se fraïeroit le chemin à la ruine & à la désolation des païs circonvoisins; de même il m'est fort agréable, qu'il ait plu à V. M. de s'emploïer dans cette affaire, puisque son affection envers moi & la connoissance qu'elle a de mes intérêts & de ceux de mon Roïaume, m'assurent qu'elle est mieux en état que qui que ce soit, de conduire cette affaire à une fin désirable.

En m'expliquant là-dessus avec V. M., il ne me sera pas difficile de montrer aux yeux de tout le monde, qu'il y a déja longtems de mon propre mouvement j'ai pris cette affaire à cœur, & que dans mes délibérations j'ai envisagé le bien général de la Pologne, en faisant de meures réfléxions sur l'invasion dont le Turc l'a menaçée. J'en puis donner pour preuves non seulement mes missions reïtérées à la Couronne de Pologne, mais aussi mes réponses données par écrit aux sollicitations, que deux de ses Rois ont faites de mon secours. C'est aussi à cette même fin que j'ai emploïé ces années passées mes soins, & que je les emploïe encore actuellement pour porter la Chrêtienté à la Paix & à l'union: c'est à ce même but que tend particulièrement la mission que j'ai faite nouvellement au Czar de Moscovie, & la négociation que j'ai entamée à la Cour de l'Empereur, par mon Ministre Plénipotentiare, à qui j'ai donné des instructions relatives à cette affaire, dans l'espérance, que comme l'Empereur, & par l'égard de la Couronne de Pologne, & par rapport à la sûreté de ses propres païs, a un grand intérêt à faciliter l'assistance qu'on pourroit donner contre le Turc, je le trouverois également disposé à concourir au même bût salutaire: & quoique jusques ici on n'ait pas répondu à mon attente par une coopération sérieuse, & que par-là on m'eut mis en état de penser ou d'effectuer quelque chose pour la défense & la sûreté de ceux qui paroissent eux-mêmes s'en soucier si peu; néanmoins le bien général de la Chrêtienté prévaudra toûjours sur moi, & en conséquence, je ne refuserai rien de ce que je jugerai convenable à cette fin, pourvû seulement que j'y puisse trouver ma propre sûreté. Or m'apperçevant que l'affaire même ne s'éloigne pas beaucoup des idées que j'en ai euës de tout tems: tout ce que je souhaite c'est que l'on facilite les conditions desorte, qu'il me soit possible de les accepter.

V. M. connoit assez la situation de mon Roïaume & que je ne puis me prêter à une affaire de cette importance, à moins qu'en même tems je ne mette mes affaires du dedans dans une posture à avoir le dos libre, & que je sois sûr contre tout accident imprévû. L'entretien d'une Armée éloignée du païs, demande outre cela plus de dépenses & de plus grandes sommes d'argent comptant, qu'une armée à portée d'être toûjours fournie & sécouruë: les provinces de mon Roïaume ne sont pas encore à beaucoup près si exposées au danger d'une invasion des Turcs, qu'à cause d'elles je sois obligé de m'embarquer dans une affaire qui peut avoir de si grandes suites.

Toutes ces considérations faisant voir d'un côté les grandes dépenses & le hazard dont cette entreprise seroit accompagnée, & de l'autre, le peu de prudence qu'il y auroit à vouloir moi-même en porter seul tout le poids; je remets au jugement de V. M. si je n'ai pas toute la raison du monde de prétendre préallablement un gros subside en argent, comme aussi de pouvoir autant qu'il est possible à ma propre sûreté.

Quant au prémier point, l'Envoïé de V. M. s'est déja expliqué en sorte, qu'on ne s'attend, au secours demandé, qu'à condition de fournir de certains subsides. Ce que j'ai à y remarquer, c'est qu'en ce cas-là, je me rapporte aux éxemples d'autres Puissances, avec lesquelles j'ai conclu ci-devant de pareils traitez, surtout à celui de la triple Alliance, d'où on peut apprendre & appliquer au cas dont il s'agit ici, la proportion stipulée entre mon secours & les subsides.

Mais pour ce qui regarde la sûreté, puisqu'elle ne consiste pas seulement dans l'assurance, qui me sera donnée pour que les subsides soïent païés immanquablement pendant tout le tems que le secours sera fourni, mais aussi en ce qu'il soit donné au dit secours telle garantie, dont il aura nécessairement besoin dans un païs étranger; J'espère que V. M. voudra bien considérer ces deux points & réfléchir surtout sur le dernier, qui dépend uniquement du traité à conclure avec la Pologne, à laquelle je voudrois que cette affaire fût proposée en termes pressans, & qui levassent toute la défiance, où elle paroit être entrée, afin qu'elle n'y mît plus d'obstacle, en me refusant la sûreté requise, sans laquelle je ne saurois faire marcher une armée considérable au hazard de la ruiner dans un païs si éloigné. Ce qui ne faciliteroit pas peu cette affaire, ce seroit d'emploïer les mêmes bons offices à la Cour Impériale, laquelle y est intéressée plus que nulle autre. Je souhaiterois qu'elle visât au même but, en se liant étroitement avec moi, en conséquence des promesses réïtérées qu'elle m'a faites là-dessus. Cette négociation pourroit même se finir plus commodément à cette Cour-là, à cause des obstacles, qui s'y trouvent ici, V. M. sachant, que je ne saurois entrer moi-même directement en négociation & en commerce avec le Pape.

Quoique j'aïe fait remontrer ce que ci-dessus à l'Envoïé de V. M., qui est actuellement à ma Cour, je n'ai pas voulu manquer de le répéter ici en racourci, afin que V. M. puisse par-là juger de la sincérité de mon intention & ménager cette affaire avec d'autant plus de secrèt & de prudence: ce que je me promèts sûrement de l'affection maternelle que V. M. a pour moi, & à cause de cela, si on vient à bout de conclure quelque chose de bon dans une affaire aussi salutaire au bien de toute la Chrêtienté; je voudrois que l'honneur d'y avoir le plus contribué en revint préférablement à V. M.

Au reste, je recommande V. M. à la protection du Tout-puissant, en lui souhaitant toute sorte de prospérité. à Stockholm, ce 27. Décembre 1672.
De Votre Majesté
le bien affectionné fils
CHARLES
Jean Olivekrans.

French translation (my own):

Très Puissante Reine,
Madame ma très chère Mère,
De l'agréable lettre de Votre Majesté, j'ai bien appris comment l'état des choses en Pologne et les conditions actuelles de la chrétienté ont amené et poussé le pape à jeter ses pensées sur moi et à rechercher désormais aide et sauvetage contre le danger qui a assailli le royaume de Pologne, puis les divers pays voisins par l'ennemi héréditaire de la chrétienté, le Turc, et sa suite, à cette époque semble s'accroître, ainsi que pour quelle raison Votre Majesté a voulu entreprendre de me représenter cette affaire et de la poursuivre, comme  son envoyé extraordinaire, le marquis del Monte, a encore expliqué et présenté de bouche.

Maintenant, comme j'ai des raisons de louer les bons soins que le pape à Rome prend dans ce cas pour la sécurité et la prospérité de la Couronne de Pologne, que le Royaume, qui dans les temps anciens a été un rempart fort et puissant pour l'ensemble de la chrétienté, peut ne pas maintenant tomber si soudainement entre les mains du Turc et non seulement devenir son test, mais aussi lui ouvrir ainsi la voie pour provoquer la destruction et la chute des autres pays voisins, il m'est en même temps très cher qu'il a plu à Votre Majesté de laisser sa négociation être utilisée dans cette affaire, car son affection habituelle envers moi, ainsi que la connaissance suffisante et bonne qu'elle a de mes intérêts et de ceux de mon Royaume, m'a assuré que Votre Majesté veut et peut, mieux que quiconque, mener à bien la même chose pour une fin bonne et souhaitable dans cette affaire que j'ai longtemps considérée, ainsi que le fait que j'ai l'œil sur le bien commun de la Pologne de la Couronne et dans mes consultations.

Comme en particulier sur l'entreprise du Turc [...] il peut être clairement montré au monde entier par mes nombreuses dépêches à la Couronne de Pologne, mes réponses écrites aux deux supplications faites à moi par ces rois pour mon sauvetage, mes fidèles travaillant que j'ai utilisé ces dernières années et utilisent encore quotidiennement pour la paix mutuelle et l'unité de la chrétienté, mais surtout de la dépêche que j'ai récemment faite à la Couronne de Moscou, ainsi que de l'acte que j'offre à cette fin à la Cour impériale par  mon propre ministre actuel, que j'ai instruit et autorisé à cet effet, sous l'hypothèse que l'empereur semble, en ce qui concerne la couronne de Pologne et la sécurité de ses propres terres, avoir un grand intérêt à favoriser la résistance qui pourrait  être faite contre le Turc, j'y trouverais aussi une égale disponibilité pour un travail aussi sain.

Et bien que dans une partie de cela je n'aie pas été jusqu'à ce jour rassasié de la coopération sérieuse que j'attendais, et bien qu'ils puissent ainsi être rendus réticents à penser ou à agir pour leur défense et leur sécurité, eux qui montrent tant d'anxiété eux-mêmes à ce propos, le bien-être général de la chrétienté aura donc et néanmoins toujours prédominance chez moi; et par conséquent, aucun moyen n'est exclu par, car j'essaie d'être propice à cela et par là à ma propre sécurité. Pour cette raison, comme je vois que la chose ne tombe pas loin de l'intention que j'ai toujours eue, je souhaiterais du reste que, dans les conditions elles-mêmes, elle soit si facilitée qu'il devienne possible pour moi d'y entrer et la recevoir.

Votre Majesté connaît assez bien la situation de mon royaume et comment je ne puis entreprendre un tel travail que si je dois aussi rentrer chez moi de manière à ce que mes arrières soient à l'abri de tous les événements imprévus. De plus, le maintien d'une force militaire dans des endroits éloignés est beaucoup plus coûteux et nécessite des moyens plus prêts que ceux dont on dispose dans le nord, et eux-mêmes peuvent toujours être remplacés, de sorte que le danger de mes propres pays pour la puissance turque est également pas encore telle qu'il me faudrait donc entrer dans certains détails; et parce que tout cela montre d'une part le coût et l'aventure que comporte ce travail, et d'autre part le déraisonnable que serait de vouloir le laisser venir à moi seul, je veux donc m'être soumis au jugement de Votre Majesté si je ne pouvais pas avoir le plus grand sens parmi les conditions les plus nobles pour exiger une subvention considérable en argent, ainsi que pour assurer autrement ma sécurité d'une manière pratique.

En premier lieu, l'envoyé de Votre Majesté s'est déjà exprimé de cette façon que l'allégement demandé ne serait entendu autrement qu'en échange de certaines subventions, que je veux donc y faire exposer, et j'ai donc aussi cité les exemples d'autres potentats avec qui j'ai antérieurement conclu de tels traités, notamment à la triple alliance, où l'on a vu la proportion qui, la même ajoutée entre mon secours et leurs subsides, peut être retrouvée à nouveau et pour cette occasion,  aussi convenablement que les circonstances le permettent.

Mais, en ce qui concerne la caution, puisqu'elle consiste non seulement dans l'assurance qui doit m'être donnée du paiement correct desdites subventions pendant toute la durée que pourrait prendre le remplacement, mais aussi dans le fait que la caution elle-même  est pourvue de la sécurité dont elle a nécessairement besoin dans un pays étranger, j'espère donc que Votre Majesté a ces deux considérations équitables et qu'elle voudra peut-être y recommander le dernier, qui dépend uniquement du traité que j'ai à conclure avec la Couronne de Pologne, en si bons termes qu'en raison d'une certaine méfiance comme ici semble s'être produite, ils ne s'y opposeraient en aucune manière et me refuseraient cette sécurité, sans laquelle je ne pourrais envoyer aucune force militaire considérable et risquer dans des endroits si éloignés.

A quoi il serait d'une grande aide si des officiers aussi bons devaient être faits à la Cour impériale, qu'il semble être plus intéressé par cette affaire que quiconque, qu'aussi dans le même but, il semble être commode et disposé à me rejoigner, conformément aux nombreuses objections qui ont déjà été faites à son sujet, car toute cette affaire serait peut-être mieux réglée là-bas, car les obstacles, comme Votre Majesté le sait bien, mettraient sur ma route que je ne puis conclure un traité ou un échange de lettres avec le pape lui-même.

Tout cela, bien que j'aie permis à l'envoyé de Votre Majesté de faire des remontrances plus éloquentes, je n'ai cependant pas voulu négliger de répéter brièvement ici que Votre Majesté doit donc savoir avec quelle sincérité j'entends agir, et donc qu'elle se laisse aller plus urgent, par prudence, de gérer cela avec le secret qui convient pour le mieux, ce que j'attends certainement de l'affection maternelle de Votre Majesté, voulant, au cas où quelque chose de bon serait conclu dans cette affaire d'une grande importance pour toute la chrétienté, que Votre Majesté peut de préférence avoir l'honneur avant qu'une telle chose ne soit provoquée par sa bonne et noble incitation. Enfin, je recommande filialement Votre Majesté à la puissante protection de Dieu et à tout bonheur et prospérité désirables, etc.
de Votre Majesté
Charles.

English translation (my own):

Most Powerful Queen,
My dearly beloved Lady Mother,
From Your Majesty's pleasant letter I have well learned how the state of affairs in Poland and the present conditions of Christendom have caused and moved the Pope to cast his thoughts on me and henceforth to seek help and rescue against the danger that have beset the kingdom of Poland and then the several neighbouring countries by the hereditary enemy of Christendom, the Turk, and his retinue at this time seems to be increasing, as also for what reason Your Majesty has wished to undertake to represent this matter to me and pursue it, as your envoy extraordinaire, the Marquis del Monte, has further explained and presented by mouth.

Now, as I have reason to praise the good care which the Pope in Rome takes in this case for the safety and prosperity of the Crown of Poland, that the Kingdom, which in former times has been a strong and powerful bulwark for the whole of Christendom, may not now so suddenly fall into the Turk's hands and not only become his test, but also thereby pave the way for him to bring about the destruction and downfall of the other neighbouring countries, it is at the same time very dear to me that it has pleased Your Majesty to let your negotiation be used in this matter, as your usual affection towards me, as well as the sufficient and good knowledge you have of my and my Kingdom's interests, has me assured that Your Majesty will and can, better than anyone else, carry out the same to a good and desirable end to this matter which I have long considered, as well as that I have my eye on the common good of Crown Poland and in my consultations.

As especially on the Turk's enterprise [...] it can be clearly shown to the whole world from my many dispatches to the Crown of Poland, my written answers to the two supplications made by these kings for my rescue, my faithful working that I have used in the past years and still daily use for the mutual peace and unity of Christendom, but especially from the despatch I have lately made to the Crown of Moscow, as well as the act which I offer to that end at the imperial court through my own present minister, whom I have instructed and authorised for that purpose, under the assumption that as the Emperor seems, in regard to the Crown of Poland and the security of his own lands, to have a great interest in promoting the resistance that could be made against the Turk, I should also find there an equal readiness for such a healthy work.

And although in a part of this I have not to this day been satiated with the serious cooperation which I had expected, and although they could thereby be made unwilling to think or act anything for their defense and safety, they who show so much anxiety themselves about it, the general welfare of Christendom will therefore and nevertheless always still have predominance with me; and as a result of that, no means are not excluded by, as I try to be conducive to that and thereby to and my own security. For this reason, as I see the matter does not fall far from the intention I have always had, I would for the rest wish that, in the conditions themselves, it would be so facilitated that it become feasible for me to enter into it and receive it.

Your Majesty knows well enough the situation of my Kingdom and how I cannot undertake such a work unless I also have to go home in such a way that my back will be secure against all unforeseen events. Furthermore, the maintenance of a military force in distant places is much more costly and requires more ready means than those which one has in the north, and they themselves can always be replaced, so the danger of my own countries to the Turkish power is also not yet such that I would therefore need to go into some detail; and because all that shows on the one hand the cost and adventure that this work entails, and on the other the unreasonableness that would be to want to let it come to myself alone, I therefore want to have submitted to Your Majesty's judgment if I could not have the greatest sense among the noblest conditions to demand a considerable subsidy in money, as well as to otherwise provide for my safety in some practicable way.

In the first place, Your Majesty's envoy has already expressed himself in this way that the requested relief would not be understood in any other way than in return for certain subsidies, which I therefore want to have set out to there, and I have therefore also referred to the examples of other potentates with whom I have previously entered into such treaties, especially at the triple alliance, where one has seen the proportion which, the same added between my succour and their subsidies, can be retrieved again and for this occasion, as suitably as the circumstances allow.

But as far as the security is concerned, as it consists not only in the assurance that should be given to me about the correct payment of the said subsidies throughout the entire time that the replacement could take, but also in the fact that the security itself is provided with the security that it necessarily needs in a foreign country, so I hope Your Majesty has both of these in fair consideration and that you would perhaps want to recommend there the last, which depends solely on the treaty I have to conclude with the Crown of Poland, in such good terms that they would not, due to some mistrust as here seems to have happened, oppose it in any way and deny me that security, without which I would not be able to send any considerable military force and risk it in places so far away.

To which it would be of no small help if equally good officers were to be made at the imperial court, that it seems to be more interested in this matter than anyone else, that also to the same end it seems to be convenient and willing to connect with me, in accordance with the many objections which have already been made about it on its side, as this whole matter would perhaps be best dealt with there, because the obstacles would, as Your Majesty well knows, put in my way that I cannot enter into a treaty or an exchange of letters with the Pope himself.

All of which, although I have allowed Your Majesty's envoy to remonstrate more eloquently, I nevertheless have not wanted to neglect to briefly repeat here that Your Majesty must therefore know with what sincerity I intend to act, and therefore that you let it be all the more urgent to, out of prudence, manage this with proper secrecy for the best, which I certainly expect from Your Majesty's motherly affection, willing, in case something good is concluded in this matter of great importance to the whole of Christendom, that Your Majesty may preferably have the honour before such a thing be brought about by your good and noble prompting. Finally, I filially commend Your Majesty to God's mighty protection and to all desirable happiness and prosperity, etc.
Your Majesty's
Carolus.


Above: Kristina.


Above: Pope Clement X.


Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her cousin Karl Gustav, Karl's father, as her son in order to make him her heir, he inherited that title upon his father's death.