Summary of Coenraad van Beuningen's letter to the government of the United Provinces in The Hague, dated April 16/26 (New Style), 1653

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 4, pages 283 to 284, published by Anders Fryxell, 1843

https://runeberg.org/afhandlsve/4/0291.html

The letter summary:

... [Stockholm] d. 26 April 1653. — Alla svenska riksråder missnöjda, att Joachum Groot Johan ännu qvarhölls i Amsterdam. — Beuningen hade nu på 10:de veckan förgäfves sökt företräde hos Axel Oxenstjerna, som förebar sjukdom och göromål. Ulfeld, som ännu var sjuk i benen, har beslutat med första fara till Liffland eller Preussen.

With modernised spelling:

... [Stockholm] den 26 april 1653. — Alla svenska riksråder missnöjda att Joachim Grote Johann ännu kvarhölls i Amsterdam. — Beuningen hade nu på 10:e veckan förgäves sökt företräde hos Axel Oxenstierna, som förebar sjukdom och göromål. Ulfeldt, som ännu var sjuk i benen, har beslutat med första fara till Livland eller Preussen.

English translation (my own):

... Stockholm, April 26, 1653. — All Swedish councilmen dissatisfied that Joachim Grote Johann was still detained in Amsterdam. — Beuningen had now in the 10th week vainly sought precedence from Axel Oxenstierna, who excused himself by illness and affairs. Ulfeldt, who was still ill in his legs, has decided to go to Livonia or Prussia at the first opportunity.

Summary of Coenraad van Beuningen's letter to the government of the United Provinces in The Hague, dated January 8/18 (New Style), 1653

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 4, page 282, published by Anders Fryxell, 1843

https://runeberg.org/afhandlsve/4/0290.html

The letter summary:

... [Stockholm] d. 18 Jan. 1653. — Drottningen hade gifvit en stor fest på trettondedagen. Hollands segrar mot England och andra vigtiga skäl skulle troligen omintetgöra förslaget mot Danmark. Kejsarn och romerska riksdagen vägrade Sverge investitur på Pommern och Bremen, tills Brandenburg blifvit tillfredsställdt. — De på riksdagen beviljade pengarna troddes långsamt inflyta. — Man talte om att öka hofstaten. — Sverge påstod, att Groot Johan, som bekommit rekommendationsbref från Kristina, icke utan förakt för henne kunnat kastas och hållas i fängelse.

With modernised spelling:

... [Stockholm] den 18 januari 1653. — Drottningen hade givit en stor fest på trettondedagen. Hollands segrar mot England och andra viktiga skäl skulle troligen omintetgöra förslaget mot Danmark. Kejsaren och romerska riksdagen vägrade Sverige investitur på Pommern och Bremen tills Brandenburg blivit tillfredsställt. — De på Riksdagen beviljade pengarna troddes långsamt inflyta. — Man talte om att öka hovstaten. — Sverige påstod, att Grote Johann, som bekommit rekommendationsbrev från Kristina, icke utan förakt för henne kunnat kastas och hållas i fängelse.

English translation (my own):

... [Stockholm], January 18, 1653. — The Queen had given a great feast on Epiphany. Holland's victories against England and other important reasons would probably defeat the proposal against Denmark. The Emperor and the Roman Reichstag refused Sweden investiture in Pomerania and Bremen until Brandenburg was satisfied. — The money granted by the Riksdag was believed to have a slow effect. — There was talk of increasing the court state. — Sweden claimed that Grote Johann, who received a letter of recommendation from Kristina, could not be thrown and kept in prison without contempt for her.

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Summary of Coenraad van Beuningen's letter to the government of the United Provinces in The Hague, dated December 25, 1652/January 4, 1653 (New Style)

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 4, page 281, published by Anders Fryxell, 1843

https://runeberg.org/afhandlsve/4/0289.html

The letter summary:

... [Stockholm] d. 4 Jan. 1653. — Man var i Sverge envis angående Groot Johan, som dock hade att tacka sig sjelf för olyckan. Man tycktes söka skäl att klaga öfver Holland. Rykte gick, att i hemliga rådet blifvit föreslaget af drottningen att redan denna vinter sända ett fartyg med kontraband genom sundet, och der utsprida, att det skulle till England, och om det af holländska fartygen der blifver angehbelt, deröfver querellera med Holland och Danmark. Rumpf vet ej, hvad han skall tro; än orimligare rykten hade blifvit besannade.

With modernised spelling:

... [Stockholm] den 4 januari 1653. — Man var i Sverige envis angående Grote Johann, som dock hade att tacka sig själv för olyckan. Man tycktes söka skäl att klaga över Holland. Rykte gick att i hemliga rådet blivit föreslaget av drottningen att redan denna vinter sända ett fartyg med kontraband genom Sundet och där utsprida att det skulle till England, och om det av holländska fartygen där bliver angebellt, däröver kverelera med Holland och Danmark. Rumpf vet ej vad han skall tro; än orimligare rykten hade blivit besannade.

English translation (my own):

... [Stockholm] January 4, 1653. — They in Sweden were stubborn about Grote Johann, who, however, had himself to thank for his misfortune. They seemed to be looking for reasons to complain about Holland. It was rumoured that in the secret Council it had been proposed by the Queen to send a ship with contraband through the Sound already this winter and there spread the word that it would go to England, and if it was barked at by the Dutch ships there, then to quarrel with Holland and Denmark. Rumpf does not know what to believe; even more unreasonable rumours had been proven true.

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Summary of Peder Juel's letter to Christoffer Urne, the Grand Chancellor of Denmark, and the government of Denmark in Copenhagen, dated November 12/22 (Old Style), 1653

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 1, page 99, published by Anders Fryxell, 1836

https://runeberg.org/afhandlsve/1/0105.html

https://books.google.com/books?id=o0wCAAAAYAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=drottning+christina+1664&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

... [Stockholm] 12 Nov. 1653. Pimentelli och hans jesuit. — Hollands beslut om Groot Johan. — Juel sjelf reste till hofvet i Uppsala.

With modernised spelling:

... [Stockholm] 12 november 1653. Pimentelli och hans jesuit. — Hollands beslut om Grote Johann. — Juel själv reste till hovet i Uppsala.

English translation (my own):

... ... Stockholm, November 12, 1653. Pimentel and his Jesuit. — Holland's decision on Grote Johann. — Juel himself traveled to the court in Uppsala.

Summary of Peder Juel's letter to Peder Charisius, dated November 18/28 (Old Style), 1653

Source:

Bidrag til Dronning Christinas, det svenske Hofs og Corfitz Ulfeldts Historie, i Aarene 1651-1655, af Peder Juul's utrykte Breve til Charisius, article by Christian Molbech in Historisk tidsskrift, volume 5, pages 360 to 361, published by Den Danske Historiske Forening, 1844

https://books.google.com/books?id=hZBvHpda3WkC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=Historisk+tidsskrift,+V&source=gbs_navlinks_s

The letter summary:

Den 18de Novbr. [Gesandten var d. 16de ankommen til Upsala. Dronningen havde ladet bestille Logis for alle fremmede Ministre, undtagen for den hollandske (v. Beuning), der selv maatte see at "tinge sig Huus."] — De for Grotjohans Skyld arresterede hollandske Handelsmænd, med Gods og Varer, ere nu frigivne tilligemed deres Gods."

With modernised spelling:

Den 18. november. [Gesandten var den 16. ankommen til Uppsala. Dronningen havde ladet bestille logis for alle fremmede ministre, undtagen for den hollandske (van Beuning), der selv måtte se at "tinge sig hus."] — De for Grotjohans skyld arresterede hollandske handelsmænd, med gods og varer, ere nu frigivne tilligemed deres gods."

English translation (my own):

November 18. [The envoy had arrived at Uppsala on the 16th. The Queen had ordered lodgings for all foreign ministers except for the Dutch one (van Beuning), who had to "get himself a house."] — The Dutch merchants who were arrested for Grote Johann's sake, with their goods and merchandise, are now released together with their goods."

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Excerpt from Peder Juel's letter to Peder Charisius, dated October 22/November 1 (Old Style), 1653

Source:

Bidrag til Dronning Christinas, det svenske Hofs og Corfitz Ulfeldts Historie, i Aarene 1651-1655, af Peder Juul's utrykte Breve til Charisius, article by Christian Molbech in Historisk tidsskrift, volume 5, page 359, published by Den Danske Historiske Forening, 1844

https://books.google.com/books?id=hZBvHpda3WkC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=Historisk+tidsskrift,+V&source=gbs_navlinks_s

The letter excerpt:

Den 22de Octbr. "Jeg maa lade Ham vide, at Kronen Sverrige haver nu nogenlunde løftet Masken op, og ladet see sin Affection mod Hollænderne, i det Dronningen i Gaar lod tage to af de rigeste Kiøbmænd fra Amsterdam, som her ere, fangne og sætte dem i Barnhuset, hvor de som haver forbrudt Ære og Liv bevares, og alle andre af samme Nation lod hun tage deres Varer, Penge og Regnskabsbøger fra, og for en Deel lod hun sætte Vagt for Logementet. Understatholderen, som giorde Executionen, sagde, at saasnart som Grotjohan kom løs, som uden Aarsag sad fangen udi Holland, saa skulde Hollænderne ogsaa her løslades. Mr. Beuning begierte strax Audience hos Dronningen; men hun lod sig undskylde med sin Indisposition, uanseet at hun havde kun Snue, og Pimentelli og Andre vare Dagen igiennem hos hende.... Han var i Aftes hos Cantzleren, og besværede sig over slig uformodenlig procedure. Cantsleren svarede, at Dronningen havde resolveret, at lade to Hollændere tractere paa samme Maneer som Grotjohan skeede; men om de Andres Godses Arrest vidste han intet. Han vilde dog forsikkre Hr. Beuning, at Kronen Sverrige ingen anden Intention end til al Venskab, havde. — Mig er sagt, at Dronningen vil skikke Greven af Dohnau til Generalstaterne. Mine Tanker herom ere, at Dronningen vil true sig contentement til af Generalstaterne, og derforuden fortiene sig, ved slige ubillige procedurer, bedre Conditioner af Parlamentet. — Med Durelli Avocation fra Danmark beroer det; eftersom Dronningen ikke behager den Raalamb, som Cantsler Oxenstierne vilde have did i hans Sted. — Dronningen havde vel forleden blev lovet Grev Magnus at skrive til Paris mod Bourdelot; men som Greven det saa haardt urgerede, saa blev han anderledes derover tilsinds."

With modernised spelling:

Den 22. oktober. "Jeg må lade ham vide, at Kronen Sverige haver nu nogenlunde løftet masken op, og ladet se sin affektion mod hollænderne, i det dronningen i går lod tage to af de rigeste købmænd fra Amsterdam, som her ere, fangne og sætte dem i Barnhuset, hvor de som haver forbrudt ære og liv bevares, og alle andre af samme nation lod hun tage deres varer, penge og regnskabsbøger fra, og for en del lod hun sætte vagt for logementet. Understatholderen, som gjorde eksekutionen, sagde, at såsnart som Grote Johan kom løs, som uden årsag sad fangen udi Holland, så skulle Hollænderne også her løslades. Monsieur Beuning begærte strax audience hos dronningen, men hun lod sig undskylde med sin indisposition, uanset at hun havde kun snue, og Pimentelli og andre vare dagen igennem hos hende....

Han var i aftes hos kansleren, og besværede sig over slig uformoden[t]lig procedure. Kansleren svarede, at dronningen havde resolveret, at lade to hollændere traktere på samme manér som Grote Johan skedde; men om de andres godses arrest vidste han intet. Han vilde dog forsikre hr. Beuning, at Kronen Sverige ingen anden Intention end til al venskab, havde. — Mig er sagt, at dronningen vil skikke greven af Dohna til Generalstaterne. Mine tanker herom ere, at dronningen vil true sig contentement til af Generalstaterne, og derforuden fortjene sig, ved slige ubillige procedurer, bedre konditioner af Parlamentet. — Med Durelli avokation fra Danmark beror det, eftersom dronningen ikke behager den Rålamb, som kansler Oxenstierna ville have did i hans sted. — Dronningen havde vel forleden blev lovet grev Magnus at skrive til Paris mod Bourdelot, men som Greven det så hårdt urgerede, så blev han anderledes derover tilsinds."

English translation (my own):

October 22. "I must let him know that the Crown of Sweden has now more or less lifted the mask and shown its affection towards the Dutch, in that yesterday the Queen had two of the richest merchants from Amsterdam, who are here, taken, captured and put in the Children's Home, where those who have violated honour and life are preserved, and all others of the same nation; she had their goods, money and account books taken from them, and for a part she had a guard posted at the lodge. The subgovernor who did the execution said that as soon as Grote Johann was released, who sat imprisoned in Holland for no reason, then the Dutch were to be released here as well. Monsieur Beuning immediately requested an audience with the Queen, but she excused herself with her indisposition, regardless of the fact that she only had a runny nose, and Pimentel and others spent the the day through with her....

He was with the Chancellor last night and troubled himself over such an unexpected procedure. The Chancellor replied that the Queen had resolved to let two Dutchmen treat in the same manner as Grote Johann had done; but of the arrest of the estates of the others, he knew nothing. However, he wanted to assure Mr. Beuning that the Crown of Sweden had no other intention than to be all friendship. — I am told that the Queen will send Count Dohna to the States General. My thoughts on this are that the Queen will threaten herself with contentment from the States General, and therefore deserve, by such unfair procedures, better conditions from Parliament. — With Durell's avocation from Denmark, it is because the Queen does not like Rålamb, whom Chancellor Oxenstierna wanted to be there in his place. — The Queen had the other day promised Count Magnus to write to Paris against Bourdelot, but as the Count urged it so hard, he changed his mind about it."

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Above: Chancellor Axel Oxenstierna.

Above: Christoph Delphicus zu Dohna.

Above: Magnus de la Gardie.

Above: Pierre Bourdelot.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, dated November 22, 1653

Kristina wrote this letter to Axel Oxenstierna on November 22, 1653. She/he/they approves what Oxenstierna has arranged in the "arrest case". Since speaking with van Beuningen and getting assurances from him in [Joachim] Grote Johann's case, she has given orders that the arrest be relieved. Kristina expresses her/his/their great appreciation of Oxenstierna.

Source:

https://sok.riksarkivet.se/oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&infosida=drottning-kristina&Efternamn=Kristina&Titel=Drottning&hide_clear=true&page=92&postid=ao_4050&tab=post#tab

The letter:

af Vpsala den 22 Novemb. 1653
Her Rix Cantzler. Jagh har got funnit den dispositionnen som i arestsaken af E. sket är och seder mera har Jagh talt wedh Bevningen om samma saken och [...] som han skriftlighen har lowat at migh J GrotJohans sak skal ske satisfaction så som Jagh derpå intet lengre welat scrupvlera vtan har genst stelt ordre om arestens relaxation och sam̃a ordre afgår medh denna post. J det öwriga är Jagh gladh at hawa nåt denna occasion at kvnna E. professera att Jingen i wedten är som medh högre estime wardar E. stora meriter än som Jagh och att kunna E. försäkr att Jagh aldrigh annorlvnda om E. sal tala och tenkia än som E. rare dugh det meriterar
Christina

The letter according to the website's transcript:

Af Upsala den 22 november 1653

Her Rixcantzler

Jagh har got funnit den dispositionen som i arestsaken af eder sket är, och sedermera har jagh talt vedh Beuningen om samma saken och [...] som han skriftlighen har lovat, at migh i GrotJohans sak skal ske satisfaction; så som jagh derpå intet lengre velat scrupulera utan har gen[a]st stelt ordre om arestens relaxation, och samma ordre afgår medh denna post. I det övriga är jagh gladh at hava nåt denna occasion at kunna eder professera at ingen i vedten är som medh högre estime vardar e[dra] stora meriter än som jagh och att kunna eder försäkr[a] att jagh aldrigh annorlunda om eder s[k]al tala och tenkia än som eder rare dugh det meriterar

Christina.

Above: Kristina.

Above: Coenraad van Beuningen.

Above: Axel Oxenstierna.