Kristina's open letter appointing Schering Rosenhane as ambassador to France, dated April 12/22 (New Style), 1648

Sources:

CHRISTINE DE SUÈDE (1626-1689), Lot 71 in Manuscrits Anciens Et Modernes, Monday, November 16, 2026, at drouot.com:

https://drouot.com/fr/l/35728483-christine-de-suede-1626-1689-p-s-christina-stockholm-22

Riksarkivet, images 103 and 104/pages 101 to 102 in Tyskt och latinskt registratur (1648); Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis+8cb4d130-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

—

"CHRISTINE DE SUÈDE (1626-1689)

P.S. « Christina », Stockholm 22 avril 1648 ; 1 page in-fol., grand sceau aux armes sous papier ; en latin.

Nomination de Schering ROSENHANE comme ambassadeur en France auprès du Roi très chrétien (Louis XIV)."

"KRISTINA OF SWEDEN (1626-1689)

P.S. 'Christina', Stockholm, April 22, 1648; 1 folio page, large seal with coat of arms under paper; in Latin.

Appointment of Schering Rosenhane as ambassador to France to the Most Christian King (Louis XIV)."

The letter:

NOS CHRISTINA DEJ Gratia, Suecorum, Gothorum, Vandalorumqz designata Regina et Princeps hæreditaria, Magna Princeps Finlandiæ, Dux Esthoniæ et Careliæ, Jngriæqz Domina. Notum testatumqz facimus præsentibus literis Nostris. Quod cum Ordinario Nostro apud Christianissimum Regem Fratrem ac Foederatum Nostrum Charissimum Legato, Magnifico et Generoso Nobis sincerè fideli, Scheringio Rosenhane, Hæreditario in Torp et Haneberg, injunxerimus, ut quotannis Summam Tredecim Millium Ducentorum triginta duorum cum dimidio thalerorum Jmperialium dimidiâ eorum quantitate singulis terminis atqz in Foedere præfixis temporibus è subsidijs Gallicis accipiat, et in usus Nostros convertat. Jccircò potestatem et facultatem dedimus, prouti potestatem et facultatem vigore quoqz præsentium illi damus ut præfatam Summam Tredecim Millium ducentorum triginta duorum cum dimidio Jmperialium thalerorum bipartitis vicibus è dictis Subsidijs annuatim recipiat, facto acceptationis istius initio, post Soluta subsidio pro termino proximè instante æstivali. Requirimus autem in hunc finem omnes, quos hæc res concernit, inprimis verò Christianissimi Regis Præfectos rei Numariæ, ut præmemorato Legato Nostro supra hic insertam Summam quotannis numerare et ê Subsidijs annuis detrahere dignentur. Nos eam acceptationem ratam gratamqz habituræ Sumus. Jn quorum fidem præsentes literas nostras manu propria subscriptas sigillo Nostro Regio firmari fecimus. Dabantur in Regia Nostra Stockholmensi die 22 Aprilis Anno 1648.

Christina

With modernised spelling:

Nos Christina, Dei gratia Suecorum, Gothorum, Vandalorumque designata Regina et Princeps Hæreditaria; Magna Princeps Finlandiæ; Dux Estoniæ et Careliæ; Ingriæque Domina, notum testatumque facimus præsentibus litteris Nostris, quod cum ordinario Nostro apud Christianissimum Regem, Fratrem ac fœderatum Nostrum carissimum, legato, magnifico et generoso Nobis sincere fideli, Scheringio Rosenhane, hereditario in Torp et Haneberg, injunxerimus, ut quotannis summam tredecim millium ducentorum triginta duorum cum dimidio thalerorum imperialium dimidia eorum quantitate singulis terminis atque in fœdere præfixis temporibus e subsidiis Gallicis accipiat, et in usus Nostros convertat.

Iccirco potestatem et facultatem dedimus, prouti potestatem et facultatem vigore quoque præsentium illi damus ut præfatam summam tredecim millium ducentorum triginta duorum cum dimidio imperialium thalerorum bipartitis vicibus e dictis subsidiis annuatim recipiat, facto acceptationis istius initio, post soluta subsidio pro termino proxime instante æstivali.

Requirimus autem in hunc finem omnes, quos hæc res concernit, inprimis vero christianissimi regis præfectos rei numariæ, ut præmemorato legato Nostro supra hic insertam summam quotannis numerare et e subsidiis annuis detrahere dignentur. Nos eam acceptationem ratam gratamque habituræ sumus. In quorum fidem præsentes litteras Nostras manu propria subscriptas Sigillo Nostro Regio firmari fecimus. Dabantur in Regia Nostra Stockholmensi, die 22 aprilis anno 1648.

Christina.

Copy of the letter (Riksregistraturet):

NOS CHRISTINA etc. Notum testatumqz facimus præsentibus literis nostris; Qvod cum Ordinario Nostro apud Christianissimum Regem, Fratrem ac Foederatum Nostrum Charissimum, Legato, Magnifico et Generoso Nobis Sincerè fideli, Scheringio Rosenhane, Hæreditario in Torp et Haneberg, injunxerimus, vt qvotannis Summam Tredecim Millium Ducentorum Triginta duorum cum dimidio Thalerorum Jmperialium dimidiâ eorum qvantitate singulis terminis atqz in Foedere præfixis temporibus è subsidijs Gallicis accipiat, et in vsus Nostros convertat: Jdcirco potestatem et facultatem dedimus, prouti potestatem et facultatem vigoré [qvoqz] præsentium illi damus, vt præfatam Summam Tredecim Millium ducentorum triginta duorum cum dimidio Jmperialium Thalerorum bipartitis vicibus è dictis Subsidijs annuatim recipiat: facto acceptationis istius initio post soluta subsidia pro termino proximè instante æstivali. Reqvirimus autem in hunc finem omnes qvos hæc res concernit, inprimis verò Christianissimi Regis Præfectos rej numariæ, vt præmemorato Legato Nostro Supra hic insertam Summam qvotannis numerare, et è Subsidijs annuis detrahere dignentur. Nos eam acceptationem ratam gratamqz habituræ Sumus. Jn qvorum fidem etc.

With modernised spelling:

Nos Christina, etc. Notum testatumque facimus præsentibus litteris Nostris, quod cum ordinario Nostro apud Christianissimum Regem, Fratrem ac fœderatum Nostrum charissimum, legato, magnifico et generoso Nobis sincere fideli, Scheringio Rosenhane, hereditario in Torp et Haneberg, injunxerimus, ut quotannis summam tredecim millium ducentorum triginta duorum cum dimidio thalerorum imperialium dimidia eorum quantitate singulis terminis atque in fœdere præfixis temporibus e subsidiis Gallicis accipiat, et in usus Nostros convertat.

Idcirco potestatem et facultatem dedimus, prouti potestatem et facultatem vigore [quoque] præsentium illi damus, ut præfatam summam tredecim millium ducentorum triginta duorum cum dimidio imperialium thalerorum bipartitis vicibus e dictis subsidiis annuatim recipiat, facto acceptationis istius initio post soluta subsidia pro termino proxime instante æstivali.

Requirimus autem in hunc finem omnes quos hæc res concernit, inprimis vero Christianissimi Regis præfectos rei numariæ, ut præmemorato legato Nostro supra hic insertam summam quotannis numerare, et e subsidiis annuis detrahere dignentur. Nos eam acceptationem ratam gratamque habituræ sumus. In quorum fidem, etc.

French translation (my own):

Nous Christine, par la grâce de Dieu, désignées reine et princesse héréditaire des Suédois, des Goths et des Vandales; grande princesse de Finlande; duchesse d'Estonie et de Carélie; et dame d'Ingrie, faisons savoir et attester par la présente lettre que Nous avons ordonné, avec Notre ordinaire, au Très Chrétien Roi, Notre très cher Frère et allié, que Notre magnifique, généreux et sincèrement fidèle ambassadeur, Schering Rosenhane, héritier de Torp et de Haneberg, reçoive annuellement la somme de treize mille deux cent trente-deux thalers et demi impériaux, soit la moitié de leur montant, à chaque terme et aux dates fixées par le traité, prélevée sur les réserves françaises, et qu'elle soit convertie à Notre profit.

Nous lui avons conféré le pouvoir et l'autorité, comme Nous lui en conférons également par les pouvoirs actuels, de recevoir ladite somme de treize mille deux cent trente-deux thalers impériaux et demi en deux versements annuels sur lesdites subventions, dès l'acceptation initiale de celle-ci, après le versement de la subvention pour le trimestre d'été précédent.

A cette fin, Nous prions tous ceux que cette affaire concerne, et en particulier les préfets des finances du Roi Très Chrétien, de bien vouloir comptabiliser annuellement ladite somme pour Notre susdit légat et de la déduire des subventions annuelles. Nous considérerons cette acceptation comme ratifiée et Nous Nous en réjouirons. En foi de quoi, Nous avons fait apposer Notre Sceau Royal sur la présente lettre, signée de Notre main. Faite à Notre Château de Stockholm, le 22 avril 1648.

Christine.

Swedish translation (my own):

Vi Kristina, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes Drottning och Arvfurstinna; Storfurstinna till Finland; Hertiginna uti Estland och Karelen; Fru över Ingermanland göre härmed veterligen att Vi har förordnat genom en anvisning till den Allerkristligaste Konungen, Vår käraste Bror och bundsförvant att Vår storslagne, generöse och uppriktigt trogne ambassadör Schering Rosenhane, arvherre till Torp och Haneberg, årligen skall uppbära summan trettontusen tvåhundratrettiotvå och ett halvt kejserliga daler (hälften av beloppet vid varje betalningstillfälle, enligt de tider som fastställts i fördraget) ur de franska medlen, för att dessa skall användas för Våra ändamål.

Vi har givit honom makt och befogenhet, såsom Vi genom denna brevs kraft ger honom makt och befogenhet att uppbära den ovannämnda summan av trettontusen tvåhundratrettiotvå och en halv kejserliga daler i två rater från de nämnda subventionerna, med början när detta har godtagits och sedan subventionen för den omedelbart föregående sommarterminen har utbetalats.

I detta syfte anmodar Vi alla dem som detta berör — i synnerhet den Allerkristligaste Konungens finansförvaltare — att behaga utbetala den ovan angivna summan årligen till Vår ovannämnde legat, samt att avräkna beloppet från de årliga subventionerna. Vi betraktar detta samtycke som bekräftat och välkommet. Till yttermera visso har Vi låtit förse detta Vårt brev, undertecknat med egen hand, med Vårt Kungliga Sigill. Gjort på Vårt Slott i Stockholm den 22 april 1648.

Kristina.

English translation (my own):

We Kristina, by the grace of God, designated Queen and Hereditary Princess of the Swedes, Goths and Vandals; Grand Princess of Finland; Duchess of Estonia and Karelia; and Lady of Ingria, make known and testified by Our present letter that We have ordered with Our ordinary to the Most Christian King, Our dearest Brother and ally, for Our magnificent and generous and sincerely faithful ambassador, Schering Rosenhane, heir to Torp and Haneberg, to receive annually the sum of thirteen thousand, two hundred thirty-two and a half Imperial Talers, half of their amount, at each term and at the times fixed in the treaty, from the French reserves, and for them to be converted to Our uses.

We have given him power and authority, as We do also give him the power and authority by the present powers, to receive the aforementioned sum of thirteen thousand, two hundred thirty-two and a half Imperial Talers in two installments from the said subsidies annually, upon the initial acceptance of this, after the subsidy for the immediately preceding summer term has been paid.

To this end, We request all those whom this matter concerns, especially the Most Christian King's prefects of finance, to deign to count the sum inserted here above annually to Our aforementioned legate and deduct it from the annual subsidies. We will consider this acceptance ratified and welcome. In faith of which We have caused Our present letter, signed with Our own hand, to be sealed with Our Royal Seal. Given at Our Castle in Stockholm, April 22, 1648.

Kristina.

Above: Kristina.

Above: King Louis XIV of France.

Above: Schering Rosenhane.

Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings. —

Georg Nordensvan on Kristina's visit to Paris in September 1656, year 1924

Source:

Drottning Kristinas pariserfärd, article written by Georg Nordensvan for Ord och Bild, trettiotredje årgången: 1924, part 2, pages 109 to 111, 1924; issues donated to Projekt Runeberg from a library in Växjö and from the University Library in Linköping

https://runeberg.org/ordochbild/1924/0129.html

—

Above: Georg Nordensvan.

Posted on September 8, 2026, the 370th anniversary of Kristina's arrival in Paris.

The article:

Drottning Kristinas pariserfärd

Av Georg Nordensvan

FRANSMÄNNEN kalla den genuine parisaren »parisien de Paris» — vi svenskar beteckna den franska typens stockholmska motsvarighet med det mera vulgära ordet rännstensunge, ett ord som F. U. WRANGEL med förkärlek använder om sig själv.

Han har sina barndomsminnen från Stockholms Faubourg St. Germain, excellensernas kvarter vid Stora Trädgårdsgatan, som den då hette. Via Karl den trettondes torg och Blasieholmen sträckte sig hans intresse småningom ut över hela staden. Visserligen hörde han ej till de stillasittande, som förlade sitt sommarnöje i torget och sin brunnsresa till vattenbutiken i västra allén, tvärt om reste han gärna allt ifrån sin ungdom och träffades på 1870-talet i Düsseldorf, Paris och Venedig, men han kom alltid hem igen till sin huvudstad. Hans intressen, studier och författarskap rörde sig först och sist omkring stockholmiana, mera dock kring Holmia antiqua än hodierna, kring Stockholms historia och minnesmärken. Det är en meningslös ödets nyck som flyttat denne i ovanlig grad intresserade och sakkunnige specialist utanför det område, där han var i ordets fulla bemärkelse hemma.

Han var dock ej uteslutande stockholmsforskare, han var därjämte genealog och personhistoriker. Han utgav Personhistorisk tidskrift och Svenska adelns ättartavlor m. m., och sedan han slagit ner sina bopålar i Paris har han huvudsakligen idkat historiskt författarskap och med förkärlek skildrat svenska personligheter på främmande mark.

Han citerade en gång — i sin intressevärda bok »Paris förr och nu», som han utgav 1909 under författarmärket W. Legran — Johan Oxenstiernas hyllning till Frankrike som »utlänningarnas fosterland», det lyckliga land, där hövligheten är naturaliserad, hedern blomstrar, rättvisa skipas, där konst, sång och skämt försköna tillvaron, där olyckan ej tages på allvar, långvarig kärlek ej är på modet och ett mod aldrig är långvarigt. Det var för 300 år sedan en vittberest svensk gjorde dessa iakttagelser.

Ett kapitel i den nämnda boken behandlar »Svensk storfrämmande i Paris på 1600-talet»: Axel Oxenstiernas besök vid Ludvig XIII:s hov 1635 i ändamål att underhandla med Richelieu, Karl X Gustavs studieresa till Paris som ung pfalzgreve 1638 och exdrottning Kristinas första besök hos den unge Ludvig XIV och hos Mazarin, Frankrikes regent 1656. De studier, han där framlägger, har han sedan ytterligare utarbetat i två böcker Axel Oxenstiernas resa till och i Frankrike — utgiven 1914 — och Drottning Kristinas resa från Rom till franska hovet 1656, som nyligen utkommit.

Till boken om Kristina — som givit den omedelbara anledningen till dessa rader — har forskaren samlat hittills oanvänt källmaterial i 33 olika arkiv i Frankrike, 11 i Italien och 2 i Spanien. Att skriva böcker är ej alltid ett latmansgöra. Han har följt drottning Kristinas spår på hennes väg från Marseille norrut genom ett 20-tal små och större städer fram till Paris, och han genomgår mottagningsprogrammet i alla dessa städer med en noggrannhet, som onekligen frestar läsaren att hoppa över ett och annat stycke i texten. Ceremonielet befinnes nämligen vara tröttsamt enahanda — presentationer, deputationer och orationer utan all ända. Men då det höga föremålet ej tröttnade på att i långrandiga bombastiska haranger bli kallad den tionde musan och kyrkans yngsta dotter, som nu övergått till den sanna tron — »till kristendomen», yttrade en av talarna — så bör även läsaren kunna smälta vältaligheten, som i själva verket är i hög grad betecknande för tiden och smaken.

Det faller av sig självt, att denna drottning utan land var föremål för en mängd skvaller och lögnhistorier. Samtida brev- och memoarskrivare omtalade henne gärna som en äventyrerska och intrigör. Högdragen och absolut likgiltig för vad plebs tänkte och tyckte, utmanade hon obesvärat lögnsmideriet och sensationslystnaden. Under sin resa till Paris blev hon naturligtvis föremål för nyfikenhet från höga och låga, hon väckte förvåning och även intresse hos dem som fingo se henne på nära håll, och reseskildraren är ej den ende som blivit en smula intagen i den resande amazonen.

Hon visar sig i denna skildring från sin älskvärdaste sida. Hon var endast 30 år gammal [sic], hennes uppsyn var »ljus och angenäm», mademoiselle de Montpensier fann, att hon såg ut »som en liten vacker gosse». Hon uppträdde med okonstlad värdighet och besvarade förbindligt de mångordiga tirader, hon måste åhöra. De förnäma herrarna och damerna vid drottning Annas hov i Compiègne, som naturligtvis representerade tidens högst stående människoart, tyckas ha mött henne med en viss överlägsenhet. Men hon var dem vuxen. Till en början befanns det, att hon kände till allas släktförhållanden och kärleksintriger, och detta visar ju att hon var en bildad dam, men hon kände även gott till Frankrike, och hon förvånade genom sina kunskaper i en mängd olika ämnen, som hovmänniskorna hade föga begrepp om. Hon försatte dem i en underordnad ställning, som gjorde dem försagda. En rapportör skrev, att hon rörde sig så ledigt och hemvant att det föreföll som vore hon härskarinna på platsen och omgiven av sitt eget hov och inte av Frankrikes.

När man här läser om Kristina, flyga tankarna ofta nog till Gustav III. Det saknas ej likhet de båda emellan. Båda ägde stor begåvning och båda voro fulla av motsägelser. Båda ingåvo beundran och hat, lovsjöngos och smädades. Båda voro oroliga naturer, rastlöst ivriga, upptagna av ständigt nya planer, uppslag, beräkningar. Övermodiga, fåfänga och inbilska voro de. Kristina var lik Gustav III också i sin nöjeslystnad och sin smak för ceremonier — fast hon själv kunde sätta sig över reglerna för ett korrekt uppförande höll hon strängt på etiketten. Men det var endast vid undantagstillfällen hon nedlät sig till att lägga an på att vinna, fängsla, avväpna genom personlig älskvärdighet. Gustav III var mera kvinnligt behagsjuk än Kristina och vida mera skådespelare.

Om Gustav III:s utseende skrev Gjörwell, att hans porträttörer ha svårt att träffa likheten, då hans ansikte så ofta förändrar karaktären. Om Kristina yttrar en fransk ambassadör, att ett enda porträtt ej är tillräckligt för att ge en föreställning om hennes utseende — hennes ansikte förändras efter hennes själs rörelser, så att man knappast känner igen henne.

I ett avseende var hon absolut olik Gustav III: i sin fullkomliga saknad av fosterlandskärlek. —

I boken om Kristinas resa finner man även underhållande skildringar av hennes liv i Rom under hennes första vistelse där, då hon ännu var ny på platsen, residerade i palazzo Farnese, diskuterade filosofi och vetenskaper med kardinaler och lärde, omgav sig med ett hov av tvetydiga figurer och med ett eget garde, som ej heller gjorde sig väl känt, och hade dåliga affärer, så att hon måste sälja eller pantsätta sina dyrbarheter och vigga av själva hans helighet. Det var påven som bekostade hennes resa till dess hon landsteg i Frankrike för att sedan fortsätta som franske konungens gäst. Resan gick sjöledes från Civita Vecchia på fyra påvliga galärer, som roddes av en mängd galärslavar, sammankedjade och eländiga att åse. Några stycken dogo på vägen. För övrigt fylldes de fyra farkosterna av ett brokigt sällskap — vid pass 300 andliga, munkar och pilgrimer, som passat på detta tillfälle att få göra resan över de farliga djupen. Drottningens personliga svit bestod av endast 66 personer av olika nationalitet — det var ett anspråkslöst antal på denna tid. Axel Oxenstierna hade vid sin resa till Frankrike 200 personer i sitt följe. Men när Ludvig XIV med sitt hov begav sig till sin här i Flandern, säges hans sällskap ha uppgått till 15,000 personer.

Hur det gick till att resa på denna tid skildras i ett par lärorika, roande och avskräckande kapitel i de båda reseböckerna.

Axel Oxenstierna liksom Kristina gjorde resan till Paris för att förhandla politik med var sin kardinal, Richelieu och Mazarin, som båda styrde Frankrike med oinskränkt makt. Kristina — yttrar författaren — var underlägsen Mazarin i det avseendet, att hon var ärlig. I ett brev till sin förtrogne i Rom kardinal Azzolino skildrade hon Mazarin som »en försiktig, skicklig och listig man», som »utger sig för att vara en hederlig karl och lyckas ibland att ge sig sken därav». Om Richelieu hade Axel Oxenstierna efter underhandlingarna de båda statsmännen emellan skrivit till sin broder: »Dock hoppas jag, att medan han sålunda vill fiska uti grumligt vatten, skall han själv råka däri över öronen, så att han ej lätt skall återigen komma därutur.»

Det var en ärlig mans fromma önskan. Den gick naturligtvis ej i uppfyllelse. Även i våra yttersta tiders statsstyrekonst ger fiske i grumligt vatten de mest lysande och ärofulla resultat.

[F. U. WRANGEL: Drottning Kristinas resa från Rom till franska hovet 1656. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.]

English translation (my own):

Queen Kristina's journey to Paris

By Georg Nordensvan

THE FRENCH call the genuine Parisian "parisien de Paris" — we Swedes designate the Stockholm equivalent of the French type with the more vulgar word rännstensunge [street urchin], a word that F. U. WRANGEL fondly uses about himself.

He has childhood memories of Stockholm's Faubourg St. Germain, the district of the excellencies on Stora Trädgårdsgatan, as it was then called. Via Karl den trettondes torg and Blasieholmen, his interest gradually extended to the entire city. Admittedly, he was not one of the sedentary people who placed their summer fun in the square and their well-trip to the water shop in the western avenue, on the contrary, he liked to travel from his youth and in the 1870s met in Düsseldorf, Paris and Venice, but he always came home again to his capital city. His interests, studies and writing revolved first and foremost around Stockholmiana, more around Holmia antiqua than hodierna, around Stockholm's history and monuments. It is a meaningless twist of fate that has moved this unusually interested and expert specialist outside the area where he was, in the full sense of the word, at home.

However, he was not exclusively a Stockholm researcher; he was also a genealogist and personal historian. He published Personhistorisk tidskrift and Svenska adelns ättartavlor, etc., and since he settled in Paris he has mainly pursued historical writing and has a fondness for depicting Swedish personalities on foreign soil.

He once quoted — in his interesting book "Paris förr och nu", which he published in 1909 under the pen name W. Legran — Johan Oxenstierna's tribute to France as "the homeland of foreigners", the happy country where politeness is naturalised, honour flourishes, justice is done, where art, song and jokes beautify life, where misfortune is not taken seriously, long-lasting love is not in fashion, and courage is never long-lasting. It was 300 years ago that a well-travelled Swede made these observations.

A chapter in the aforementioned book deals with "Svensk storfrämmande i Paris på 1600-talet": Axel Oxenstierna's visit to Louis XIII's court in 1635 for the purpose of negotiating with Richelieu, Karl X Gustav's study journey to Paris as a young Count Palatine in 1638 and ex-Queen Kristina's first visit to the young Louis XIV and to Mazarin, the Regent of France in 1656. The studies he presents there have since been further elaborated in two books: Axel Oxenstiernas resa till och i Frankrike — published in 1914 — and Drottning Kristinas resa från Rom till franska hovet 1656, which have recently been published.

For the book about Kristina — which has provided the immediate reason for these lines — the researcher has collected previously unused source material in 33 different archives in France, 11 in Italy, and 2 in Spain. Writing books is not always a lazy job. He has followed Queen Kristina's footsteps, on her way from Marseille north through some 20 small and large cities to Paris; and he goes through the reception program in all these cities with a thoroughness that undoubtedly tempts the reader to skip a paragraph or two in the text. The ceremonial is found to be tiresomely monotonous — presentations, deputations and orations without end. But since the lofty object did not tire of being called in long-winded, bombastic harangues the tenth Muse and the youngest daughter of the Church, who had now converted to the true faith — "to Christianity", one of the orators said — the reader should also be able to digest the eloquence, which is in fact highly indicative of the time and taste.

It goes without saying that this queen without a country was the subject of a multitude of gossip and mendacious stories. Contemporary letter writers and memoirists liked to refer to her as an adventuress and intriguer. Arrogant and absolutely indifferent to what the plebs thought and felt, she effortlessly challenged the fabrication of lies and the desire for sensationalism. During her trip to Paris, she naturally became the object of curiosity from high and low; she aroused surprise and even interest in those who got to see her up close; and the travel writer is not the only one who has become a little taken with the travelling Amazon.

She appears in this description from her most amiable side. She was only 30 years old [sic], her appearance was "bright and pleasant"; Mademoiselle de Montpensier found that she looked "like a pretty little boy". She behaved with artless dignity and answered obligingly the long-winded tirades she had to listen to. The noble lords and ladies at Queen Anne's court in Compiègne, who naturally represented the highest standing of the people of the time, seem to have met her with a certain superiority. But she was more mature than them. At first it was found that she knew everyone's family relations and love intrigues, and this shows that she was an educated lady; but she also knew France well, and she surprised with her knowledge of a wide variety of subjects, of which the courtiers had little idea. She placed them in a subordinate position, which made them timid. One reporter wrote that she moved so freely and at home that it seemed as if she were the mistress of the place and surrounded by her own court and not by France's.

When one reads about Kristina here, thoughts often fly to Gustav III. There is no lack of similarity between the two. Both possessed great talent, and both were full of contradictions. Both aroused admiration and hatred, were praised and reviled. Both were anxious natures, restlessly eager, constantly occupied with new plans, ideas, calculations. They were arrogant, vain and conceited. Kristina was also like Gustav III in her lust for pleasure and her taste for ceremony — although she herself could set herself above the rules of correct conduct, she strictly adhered to etiquette. But it was only on exceptional occasions that she condescended to set about winning, captivating, disarming through personal amiability. Gustav III was more femininely eager to please than Kristina and far more of an actor.

Regarding Gustav III's appearance, Gjörwell wrote that his portraitists had difficulty in achieving a likeness, as his face so often changed his character. Regarding Kristina, a French ambassador stated that a single portrait was not sufficient to give an idea of her appearance — her face changed according to the movements of her soul, so that one could hardly recognise her.

In one respect she was absolutely unlike Gustav III: in her complete lack of patriotism. —

In the book about Kristina's journey, one also finds entertaining descriptions of her life in Rome during her first stay there, when she was still new to the place, residing in the Palazzo Farnese, discussing philosophy and sciences with cardinals and learned men, surrounding herself with a court of ambiguous figures, and with her own guard, who also did not make themselves known; and she had bad affairs, so that she had to sell or pawn her valuables and borrow from His Holiness himself. It was the Pope who paid for her journey until she landed in France and then continued as the guest of the French King. The journey was by sea from Civitavecchia on four papal galleys, rowed by a multitude of galley slaves, chained together and miserable to look at. A few died on the way. Moreover, the four vessels were filled with a motley company — around 300 clergymen, monks and pilgrims, who took this opportunity to make the journey across the dangerous depths. The Queen's personal suite consisted of only 66 people of different nationalities — a modest number at that time. Axel Oxenstierna had 200 people in his suite on his journey to France. But when Louis XIV and his court set out for his army in Flanders, his party is said to have amounted to 15,000 people.

How it was to travel at this time is described in a couple of instructive, entertaining and discouraging chapters in both travel books.

Axel Oxenstierna, like Kristina, made the trip to Paris to negotiate politics with their respective cardinals, Richelieu and Mazarin, who both ruled France with unlimited power. Kristina — the author states — was inferior to Mazarin in the respect that she was honest. In a letter to her confidant in Rome, Cardinal Azzolino, she described Mazarin as "a cautious, skillful and cunning man", who "pretends to be an honest man and sometimes manages to give the appearance of it". About Richelieu, Axel Oxenstierna had written to his brother after the negotiations between the two statesmen: "However, I hope that while he thus wants to fish in murky water, he himself will fall into it over his ears, so that he will not easily get out of it again."

It was the pious wish of an honest man. It was, of course, not fulfilled. Even in the statecraft of our extreme times, fishing in murky water yields the most brilliant and glorious results.

[F. U. WRANGEL: Drottning Kristinas resa från Rom till franska hovet 1656. Stockholm, P. A. Norstedt & Söner.]

Mothers' Day for Maria Eleonora

(this edit was originally in my Instagram Story for Mothers' Day 2024)

New scans!

Just yesterday, on March 10, 2026, Riksarkivet made available the scans (dated February 27) of K 400 (Nr 7) of the Azzolino Collection: the batch of chronologically ordered letters from 1655 to 1657! It's a very exciting day and I can't wait to explore this archive.

Link to the archive here (please consider that at the time of writing, people outside Sweden like myself may still have trouble accessing the site without a VPN, it's been like this since December but the people at Riksarkivet have been working to fix this and other issues):

Riksarkivet, Kungliga arkiv; Azzolinosamlingen; K 400 (Nr 7)/Kronologiskt ordnad brevserie. I.

https://sok.riksarkivet.se/?postid=Arkis+1dd9839f-b2b7-43ca-9b78-e97e2be553ce&s=Balder

I hope this may be of interest to any other Kristina aficionados out there and those interested in the 17th century as a whole, whether you're professional, academic or amateur (I'm only the latter, but it's still very important to me). It's always a powerful experience to be able to look through these windows into that world, and especially with this year making 400 years since Kristina was born.

Deed of gift signed by Kristina, dated September 17/27 (Old Style), 1647

Source:

Gåvobrev undertecknat drottning Kristina, 1647, at Bukowskis.com (auction of February 27, 2026)

https://www.bukowskis.com/sv/lots/1691990-gavobrev-undertecknat-drottning-kristina-1647

"Drottning Kristina (1626-1689):

Egenhändig signatur 'Christina' Skrivet med bläck på pergament. Ca 57 × 40 cm.

Berör överlåtelse av gods.

Smärre fläckar. Vikveck."

"Queen Kristina (1626-1689):

Personal signature 'Christina' Written in ink on parchment. Approx. 57 × 40 cm.

Relates to transfer of property.

Minor stains. Folds."

The letter:

Wij Christina medh Gudz Nådhe Sẅeriges Göthes och Wändes Vthkorade Drottningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken öfwer Jngermannelandh. Giöre witterligitt, att Såßom Oß Elskelige wåre och Sweriges Rijkes, för detta Warande respectivè Förmÿndare och Regeringh, Hafve Vthj Wåra Omÿndiga åhr, till Rijksens och Fädherneslandsens Vnderstödh och erhållande Wedh deß åliggiande store- och märkelige Krigz beswär funnit nödigt, att Vnder Arfftligit frelse Vplåta Wåra och Cronones godz åth Wårt Ridderskap och Adhel Her i Rijket, och till Cronones mera nÿtta inräkna låtit storegården och SaltpetterHielpen, j Rijks Daleren skattet å sex mark, och sedhan att gifuas Halffemte Daler pro Cento, effter sedwanligh och i Wår Sahl. Käre H.r fadhers tidh gilladhe Paxe [?] och Wärderingh; Altså och emädhan Wij genom gudz nådige försÿn och bistånd Komne till Wåre mÿndige åhr, och trädde i wårt Rijkes Regeringh, Hafue sielfue befunnit Regementet Wara store beswär, särdeles genom och Widh deße Krighen VnderKastadh, och Wij det till lijsa och Vnderstädhia, mädhan Rijksens Ständer och Vndersåtare icke äre medh Högre Skatt och pålagar att beswära, Hafve ibland andra [...] ändelige och öflige medhel, medh wårt elskelighe Rijkz Rådz rådhe, beslutit, att emot förbe:te och sidst brukelige prijs och räntors inräknande och Wärderingh till [...] och försellia några Wåre och Cronones godz, åth Wåre trogna Män och Vndersåtare af Ridderskapet och Adhelen Her i Rijket, som oß och Cronan medh deras medhel tillHielp och Vndsetningh, [...] Mela och [...]. Hwarföre sedhan oß och Cronan Wår tro Man och Landzhöfdinge öfuer Skaraborgz lähn, Ädhel och Wälbördigh Carl Siggeson Rosendufva till Skålltorp etc. Hafuer sigh tilbudhit och præsenterat att Vndsettia och erläggia een summa af FämHundradhe Nijotijo Otte Rijks Daler in Specie, fÿratio fem öre; femton ⅕ thl. Silfuer mÿnt; Och der emot af oß Vnderdånigst begärat effterskrifna Wåre- och Cronones godz, belägne Vthj Elfsborgz lähn, Külingz Heradh, Kärrue Sokn, Moo, Der Oloff åbor skatteHemman Ett Heelt. Swen Ibidem skatteHemman Ett Heelt; Huilke Hemman renta åhrligen i Spanmåhl, och åtskillige andra partzeler, medh Landt[...] och SaltpetterHielp en tillsammans effter Wår Cammar Ordningh j Penningar Vträknadh Fÿratijo Daler, Tretton öre, siutton, ⅗ thl. godt gängse Silfuer mÿnt, för Hwilka godz och ränta be:te Carl Siggeson Rosendufwa, Oß och Cronan förbe:te summa Fämhundradhe Nijotijo Otte Rijkz Daler, fÿratio fäm öre, femtio ⅕ thl. till fullo nöije och Vthj rätt [...] Wärde erlagdt och betalt Hafuer. Dÿ afHända Wij Oß, Åkar, Ängh, Skogh, mark, fiskia och fiskiewatn, Strömar, Quarn och Quarnaställen, Torpar, Torpestädher, och [...] i Wåto och torro, närbij och fierran, intet Vndantagandes af allt det, som dertill lÿdher, medh rätta legat Hafuer och Lagligen tillwinnas Kan, till att niuta, bruka och [...], till [...] och frelsa, aldeles som andra sina Arfue godz och flere Wåre trogne Män och Vndersåtare af adel Vtj wårt Rijke deras Wälfångne ägendom och frelse godz effter privilegiernes lÿdelse och inneHåld jnneHafua och besittia; Och Der så Hände, som Wij doch icke Wele förmodha, att ett eller flere af förbe: Hemman och legenheter ginge be:te Carl Siggeson Rosendufua, mädh någon rätt ifrån; Då förplichte Wij Oß, Wåre effterKommande och Sweriges Crono, att erläggia Honom, Hans Huusfrw eller Erfuingar, så [...] godz i lijka ränta och legenheet igen, innan Sex wekur näst der effter, Vthan någon Widlÿfftighet eller Vpskoff, Så Wele Wij och, så ock befala Her medh Wårt Cammar Rådh och Cammarerare, att dereffter detta Wårt brefs dato Wåre- och Cronones Jordeböcker förandra och Her effter rätta, förandes in förbe: Hemman och deß legenheter, för be:te Carl Siggeson Rosendufuas, Hans Huusfrues och Erfuingars fulKomlige frelse. Hwadh Skötträttigheten WedKommer, skall mehrbe:te Carl Siggeson Rosendufua, Hans Huusfru eller Erfuingar, icke Hafua macht, att trängia Jordäganden ifrån sin rätta börd; Vthan godh Wilia och samptÿckie Hans, som Lagh förmår. Till ÿttermera Wißo, är detta medh wår egen Hand Vnderskrifuit och medh Wårt Secret bekräfftat. Datum Stokholm den Siüttonde Septembris Åhr efter Christi börd, Ettüsend sexhündrade på thet Fÿratijonde och Siünde ⸓

Christina

/ Bengdt

Hanßonn

/ Jochim

Schütte

Above: Kristina.

Christmas letter to Kristina from Geronima Pignatelli Tagliavia, the Princess of Avellino, dated December 5/15 (New Style), 1678

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; IV: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina; Lettere de Principi d'Eccelenza alla Regina; Lettres de la Princesse d'Avellino; 61: Princesse d'Avellino à Christine de Suède, Naples, 15 décembre 1678 (digitisation page 64v-65r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-201911416114611774

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3642] (consulté le 25/12/2025 07:40).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Merry Christmas, everyone! (God jul, allihopa!)

The letter:

Real Maestà.

J desideri impatienti dell'animo mio, che giurano immortal diuotione à V R[ea]l M[aes]tà, mi Sollecitano all'attestationi di quelche, alle Sue Sublimità, professa il douuto della mia osseruanza: Con che, augurando a V. R[ea]l M[aes]tà le Solennità del Santiss[i]mo Natale grauide di tutte le prosperità imaginabili, le ricordo, altreSi, gli osseruantiss[i]mi ossequij d'una Serua, che Supplichevole implora, non meno feliciss[i]me compiuterezze alle Sue glorie, che l'assistenza Diuina alle Sue più che Regie azioni: mentre con tutta riuerenza à V. R[ea]l M[aes]tà profondam[en]te m'inchino — Napoli 15. dec[emb]re 1678[.]

D. S. V. R[ea]l M[aes]tà

Humi[lissi]ma Serva

la Pr[incipes]sa de Auell[in]o[.]

With modernised spelling:

Real Maestà,

I desideri impazienti dell'animo mio, che giurano immortal divozione a Vostra Real Maestà, mi sollecitano all'attestazioni di quelche alle sue sublimità professa il dovuto della mia osservanza; con che, augurando a Vostra Real Maestà le solennità del Santissimo Natale gravide di tutte le prosperità immaginabili, le ricordo altresì gli osservantissimi ossequi d'una serva che supplichevole implora non meno felicissime compiuterezze alle sue glorie, che l'assistenza divina alle sue più che regie azioni; mentre, con tutta riverenza, a Vostra Real Maestà profondamente m'inchino. — Napoli, 15 dicembre 1678.

Di Sacra Vostra Real Maestà

umilissima serva

la Principessa de Avellino.

French translation (my own):

Majesté Royale,

Les désirs impatients de mon âme, qui jure une dévotion immortelle à Votre Majesté Royale, me poussent à l'offrir les témoignages du profond respect que je professe à son grandeur; et, en lui souhaitant, Votre Majesté Royale, les solennités de la Très Sainte Nativité, comblées de toutes les prospérités imaginables, je l'offre également l'hommage le plus respectueux d'une servitante qui implore humblement non seulement l'heureux accomplissement de ses gloires, mais aussi l'assistance divine dans ses actions plus que royales; tandis qu'avec toute révérence, je m'incline profondément devant Votre Majesté Royale. — Naples, le 15 décembre 1678.

De Votre Sacrée Majesté Royale

la très humble servante

la Princesse d'Avellino.

Swedish translation (my own):

Kungliga Majestät,

Min själs otåliga begär, som svär odödlig hängivenhet till Ers Kungliga Majestät, ber mig att avge intyg om den vederbörliga iakttagelse jag bekänner mig till Er sublimitet; och med detta, önskande Ers Kungliga Majestät den Heligaste Julens högtidlighet, fylld av all tänkbar välgång, avger jag också den mest observanta hyllningen till en tjänare som bönfallande bönfaller inte bara om den lyckligaste uppfyllelsen av Er härlighet, utan också gudomlig hjälp i Era mer än kungliga handlingar; medan jag med all vördnad djupt bugar för Ers Kungliga Majestät. — Neapel, den 15 december 1678.

Ers Heliga Kungliga Majestäts

ödmjukaste tjänarinna

Prinsessan av Avellino.

English translation (my own):

Royal Majesty,

The impatient desires of my soul, which swear immortal devotion to Your Royal Majesty, solicit me to offer attestations of the due observation I profess to your sublimity; and with this, wishing Your Royal Majesty the solemnities of the Most Holy Christmas, filled with all imaginable prosperities, I also offer the most observant homage of a servant who supplicatingly implores not only the most happy fulfillment of your glories, but also divine assistance in your more than royal actions; while, with all reverence, I profoundly bow to Your Royal Majesty. — Naples, December 15, 1678.

Your Sacred Royal Majesty's

most humble servant

the Princess of Avellino.

Above: Kristina.

Christmas letter to Kristina from the Duchess of Tarragona, dated November 23/December 3 (New Style), 1682

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; V: Lettere communi; Lettere delle qualli non s'intende il nome; Lettre 249  Duchesse de Tarragona à Christine de Suède, Madrid, 3 décembre 1682 (digitisation page 314v-315r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-2019111410112811425

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere communi, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3643] (consulté le 25/12/2025 06:51).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Merry Christmas, everyone! (God jul, allihopa!)

The letter (signature difficult to read, so I have omitted it):

Sacra Real Maestá.

Quand'io vengo à render tributo alla Soprhumana Clemenza di V[ost]ra Maestà, mi par dividere propitio il Cielo, e cortese cotesto Clima Romano. Sarà perciò vna parte d'Jnfluenze benevoli, che questo rendimento di Vassallaggio arrivi in grado alla Maestà V[ost]ra Con i felici Voti, che le ne porto Jn augurij di Prosperità Jn questo tempo, ed ogn'altro. Siano pertanto Cosi fortunate le Santissime feste di Natale à V. M[aes]ta Come escono augurate da V[ost]ra Serva antiquissima della Maestà V[ost]ra et io meriti d'impetrarne da Sua Diuina M[aes]ta tanta gratia Come dalla M[aes]ta V[ost]ra gradimento. Jntanto, che humilissimamente, me le Jnchino. Madrid li 3. Xbre 1682[.]

Di V[ost]ra M[aes]ta Seren[issi]ma

[...]

With modernised spelling:

Sacra Real Maestà,

Quand'io vengo a render tributo alla soprumana clemenza di Vostra Maestà, mi par dividere propizio il cielo e cortese codesto clima romano. Sarà perciò una parte d'influenze benevoli che questo rendimento di vassallaggio arrivi in grado alla Maestà Vostra con i felici voti che le ne porto in auguri di prosperità in questo tempo ed ogn'altro. Siano pertanto così fortunate le santissime feste di Natale a Vostra Maestà come escono augurate da vostra serva antichissima della Maestà Vostra ed io meriti d'impetrarne da Sua Divina Maestà tanta grazia come dalla Maestà Vostra gradimento; intanto che umilissimamente me le inchino. Madrid, li 3 dicembre 1682.

Di Vostra Maestà Serenissima...

French translation (my own):

Sacrée Majesté Royale,

Lorsque je viens rendre tribut à la clémence surhumaine de Votre Majesté, il me semble que le ciel est propice et que ce climat romain est bienveillant. Que cet acte de vasselage soit donc accompagné d'influences favorables, et qu'il parvienne à Votre Majesté avec les vœux sincères de prospérité que je l'offre en ce moment et pour toujours. Que les fêtes sacrées de Noël soient aussi heureuses pour Votre Majesté que le souhaite sa plus ancienne servante, et que je mérite de Sa Divine Majesté autant de grâce que j'en reçois de Votre Majesté; cependant, je m'incline très humblement devant lui. Madrid, le 3 décembre 1682.

De Votre Sacrée Majesté Royale...

Swedish translation (my own):

Heliga Kungliga Majestät,

När jag kommer för att hylla Ers Majestäts övermänskliga nåd, förefaller det mig att himlen är gynnsam och detta romerska klimat är välvilligt. Må denna vasallskapsakt därför åtföljas av välvilliga inflytanden och nå Ers Majestät med de innerliga önskningar om välstånd som jag erbjuder Er i denna tid och alltid. Må Julens heligaste högtider vara lika lyckosamma för Ers Majestät som de önskas av Ers äldste tjänare, och må jag från Hans Gudomliga Majestät förtjäna lika mycket nåd som jag får från Ers Majestät; under tiden bugar jag ödmjukast för Er. Madrid, den 3 december 1682.

Ers Heliga Kungliga Majestäts...

English translation (my own):

Sacred Royal Majesty,

When I come to pay tribute to Your Majesty's superhuman clemency, it seems to me that Heaven is propitious and this Roman climate is benevolent. May this act of vassalage therefore be accompanied by benevolent influences, reaching Your Majesty with the heartfelt wishes for prosperity that I offer you at this time and always. May the most holy feasts of Christmas be as fortunate for Your Majesty as they are wished for by your oldest servant, and may I merit from His Divine Majesty as much grace as I receive from Your Majesty; in the meantime, I most humbly bow to you. Madrid, December 3, 1682.

Your Sacred Royal Majesty's...

Above: Kristina.

Christmas letter to Kristina from the Duchess of Tarragona, dated November 24/December 4 (New Style), 1681

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; V: Lettere communi; Lettere delle qualli non s'intende il nome; Lettre 245  Duchesse de Tarragona à Christine de Suède, Madrid, 4 décembre 1681 (digitisation page 307v-308r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-2019111410112811421

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere communi, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3643] (consulté le 25/12/2025 05:39).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Merry Christmas, everyone! (God jul, allihopa!)

The letter:

Sacra R[eal] Maesta.

Le Prosperità, che nell'imminente Santissimo Natale io auguro inchinata à Suoi piedi à V[ost]ra Maesta, Son proportionate al desiderio, che conseruo eternamente di vederla felicissima, e m'assecura l'infinita Clemenza della M[aes]ta V[ost]ra Che Si degnarà Sempre riceverne le espressioni del mio Ossequio nel grado, che meritano i Voti, Con Cui le accompagno. Di tanto humilmente Supplico V M[aes]ta e della Sua Continuata, e potentissima Protetione. mentre alla Sacra Real Maesta Sua profondissimamente m'inchino. Madrid 4.

Xbre 1681[.]

Di V. S. R. M[aes]ta

humilis[i]ma

deuotis[i]ma

oblig[adisi]ma

serua

la duquesa de

Tarago[na][.]

With modernised spelling:

Sacra Real Maestà,

Le prosperità che nell'imminente Santissimo Natale io auguro, inchinata a' suoi piedi a Vostra Maestà, son proporzionate al desiderio che conservo eternamente di vederla felicissima; e m'assecura l'infinita clemenza della Maestà Vostra che si degnerà sempre riceverne le espressioni del mio ossequio nel grado che meritano i voti con cui le accompagno. Di tanto umilmente supplico Vostra Maestà e della sua continuata e potentissima protezione, mentre alla Sacra Real Maestà Sua profondissimamente m'inchino. Madrid, 4 dicembre 1681.

Di Vostra Sacra Real Maestà

humilísima, devotísima, obligadísima serva

la Duquesa de Tarragona.

French translation (my own):

Sacrée Majesté Royale,

Les vœux de prospérité que j'adresse à Votre Majesté pour cet imminent et Très Saint Noël, prosternée à ses pieds, sont proportionnés au désir que je conserve éternellement de lui voir comblée de bonheur; et l'infinie clémence de Votre Majesté m'assure qu'elle daignera toujours accueillir les expressions de mon respect avec la bienveillance qu'elles méritent. J'en supplie Votre Majesté humblement, et j'implore sa protection continuée et très puissante, tandis que je m'incline profondément devant Votre Sacrée Majesté Royale. Madrid, le 4 décembre 1681.

De Votre Sacrée Majesté Royale

la très humble, très dévouée, très obligée servante

la Duchesse de Tarragone.

Swedish translation (my own):

Heliga Kungliga Majestät,

Den välgång som jag önskar Ers Majestät för denna kommande Allraheligaste Jul, böjd vid Era fötter, står i proportion till den önskan jag evigt bevarar att se Er ytterst lyckliga; och Ers Majestäts oändliga nåd försäkrar mig om att Ni alltid kommer att behaga ta emot uttrycken för min undergivenhet i den grad som de önskningar med vilka jag åtföljer dem förtjänar. Jag ber ödmjukt Ers Majestät om detta, och om Ert fortsatta och mäktigaste beskydd, medan jag djupt bugar för Ers Heliga Kungliga Majestät. Madrid, den 4 december 1681.

Ers Heliga Kungliga Majestäts

ödmjukaste, hängivnaste, mest förpliktade tjänarinna

Hertiginnan av Tarragona.

English translation (my own):

Sacred Royal Majesty,

The prosperities that I wish for Your Majesty for this coming Most Holy Christmas, bowed at your feet, are proportionate to the desire I eternally preserve to see you most happy; and Your Majesty's infinite clemency assures me that you will always deign to receive the expressions of my obsequiousness in the degree that the wishes with which I accompany them deserve. I humbly beg this of Your Majesty, and of your continued and most powerful protection, while I profoundly bow to Your Sacred Royal Majesty. Madrid, December 4, 1681.

Your Sacred Royal Majesty's

most humble, most devoted, most obliged servant

the Duchess of Tarragona.

Above: Kristina.

Christmas letter to Kristina from Giulia Diodati de Beauregard, dated December 13/23 (New Style), 1679

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; V: Lettere communi; Lettre 128  Julie Diodati de Beauregard à Christine de Suède, Lucques, 23 décembre 1679 (digitisation pages 161v-162r to 162v-163r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-20191113101114364133

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere communi, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3643] (consulté le 25/12/2025 04:47).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

Merry Christmas, everyone! (God jul, allihopa!)

The letter:

Madame

Jose esperer que V M[aies].te rend asses de iustice aux Sentim[en]ts respectueux que iay pour elle pour estre persuadeé que les v[o]eux que ie fais pour la prosperite de ces iours et de ces desire[s] ne ce retranchent pas a cette Seule Saison non Madame ils Sont Continuels et ardents et Si la divine providence Les rendent heureux vostre Maieste navroit rien a desirer pour la felicite la miene Madame ne cera iamais parfaite que ie ne porte aux pieds de V. M[aies].te les assurance[s] du Zele que iay pour elle et du profent respect avec le quel ie ceray toute ma vie

Madame de V M[aies]te

tres heumble tres ob[e]isant[e] tres

Soumise et tres obligeé Servante

Julie Diodaty de Beauregard[.]

a Lucque[s] ce 23 Xbr[e] 1679[.]

With modernised spelling:

Madame,

J'ose espérer que Votre Majesté rend assez de justice aux sentiments respectueux que j'ai pour elle pour être persuadée que les vœux que je fais pour la prospérité de ses jours et de ses désires ne se retranchent pas à cette seule saison — non, Madame, ils sont continuels et ardents; et si la divine providence les rendent heureux, Votre Majesté n'aurait rien à désirer pour la félicité. La mienne, Madame, ne sera jamais parfaite que je ne porte aux pieds de Votre Majesté les assurances du zèle que j'ai pour elle et du profond respect avec lequel je serai toute ma vie,

Madame,

de Votre Majesté

très humble, très obéissante,

très soumise et très obligée servante

Julie Diodati de Beauregard.

A Lucques, ce 23 décembre 1679.

Swedish translation (my own):

Madam,

Jag vågar hoppas att Ers Majestät gör mig rättvisan att tro att de respektfulla känslor jag har för Er är sådana att Ni kommer att bli övertygad om att de önskningar jag uttrycker för Era dagars välgång och Era önskningar inte är begränsade till enbart denna tid — nej, madam, de är ständiga och innerliga; och om den gudomliga försynen gör dem lyckliga, skulle Ers Majestät inte ha något kvar att önska för Er lycka. Min egen, madam, kommer aldrig att vara fullständig förrän jag kan lägga vid Ers Majestäts fötter försäkringarna om den nit jag har för Er och den djupa respekt med vilken jag kommer att vara hela mitt liv,

madam,

Ers Majestäts

ödmjukaste, lydigaste,

underdånigaste och mest förpliktade tjänarinna

Giulia Diodati de Beauregard.

Lucca, den 23 december 1679.

English translation (my own):

Madame,

I dare to hope that Your Majesty does me the justice of believing that the respectful sentiments I have for you are such that you will be persuaded that the wishes I express for the prosperity of your days and your desires are not limited to this season alone — no, Madame, they are continual and ardent; and if Divine Providence renders them happy, Your Majesty would have nothing left to desire for your felicity. My own, Madame, will never be complete until I can lay at Your Majesty's feet the assurances of the zeal I have for you and the profound respect with which I will be all my life,

Madame,

Your Majesty's

most humble, most obedient,

most submissive and most obliged servant

Giulia Diodati de Beauregard.

Lucca, December 23, 1679.

Above: Kristina.

Christmas letter to Kristina from Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi, dated December 10/20 (New Style), 1683

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; IV: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina; Lettere de Principi d'Eccelenza alla Regina; Lettres de Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi; 15: Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi à Christine de Suède, Pistoia, 20 décembre 1683 (digitisation page 14v-15r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-201911410114684018

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3642] (consulté le 19/12/2025 22:52).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

The letter:

Sacra Real Maestà.

Quéi rispetti, che m'hanno sempre eccitata à venerare con vna diuotione senza pari il Nome, e le sublimi virtù della M. V., mi porgono ancora l'ardire di Comparire nè vicini giorni del Sant[issi]mo Natale alla sua Real presenza per offerirle il solito tributo dell'vmiliss[i]ma Seruitù mia, con l'annuntio d'ogni felicità, e Consolatione. Degnisi la M. V. di rimaner insieme persuasa, ché il desiderio, che téngo d'aggiungerle altri Contrasegni délla mia Somma riverenza, corrisponda in tutte le parti alla memoria, che Conseruo delle gratie dispensatemi dalla gran generosità del Suo animo, per prenderne motiuo di raddoppiarmele tante della Continuatione del Suo benigniss[i]ma patrocinio, che con i Suoi Reali Cenni, et à V. M. fò profondiss[i]mo inchino. Pistoia 20 Xbre

1683[.]

D V. M.

Humil[issi]ma Deuot[issi]ma et Obligat[issi]ma Serua

M[ari]a Mad[alen]a Rospigliosi Panciatichi[.]

With modernised spelling:

Sacra Real Maestà.

Quei rispetti che m'hanno sempre eccitata a venerare con vna divozione senza pari il nome e le sublimi virtù della Maestà Vostra mi porgono ancora l'ardire di comparire ne' vicini giorni del Santissimo Natale alla sua real presenza per offerirle il solito tributo dell'umilissima servitù mia, con l'annunzio d'ogni felicità e consolazione. Degnisi la Maestà Vostra di rimaner insieme persuasa che il desiderio che tengo d'aggiungerle altri contrasegni della mia somma riverenza corrisponda in tutte le parti alla memoria che conservo delle grazie dispensatemi dalla gran generosità del suo animo, per prenderne motivo di raddoppiarmele tante della continuazione del suo benignissima patrocinio che con i suoi reali cenni; ed a Vostra Maestà fo profondissimo inchino. Pistoia, 20 dicembre 1683.

Di Vostra Maestà

umilissima, divotissima ed obbligatissima serva

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

French translation (my own):

Sacrée Majesté Royale,

Ces sentiments de respect qui m'ont toujours inspiré une vénération sans égale pour le nom et les sublimes vertus de Votre Majesté me donnent encore le courage de me présenter, dans les prochains jours de la Sainte Noël, devant sa présence royale pour l'offrir le tribut habituel de ma plus humble servitude, en lui souhaitant toute félicité et consolation. Que Votre Majesté daigne rester persuadée que le désir que j'ai d'ajouter de nouveaux témoignages de ma profonde révérence correspond en tout point au souvenir que je garde des grâces dont j'ai été comblé par la grande générosité de son âme, afin que je puisse y trouver un motif de les redoubler grâce à la continuation de sa très bienveillant patronage, que je sollicite humblement par ses commandements royaux; et à Votre Majesté je m'incline très profondément. Pistoia, le 20 décembre 1683.

De Votre Majesté

la très humble, très dévouée et très obligée serviteuse

Marie Madeleine Rospigliosi Panciatichi.

Swedish translation (my own):

Heliga Kungliga Majestät,

De känslor av respekt som alltid har inspirerat mig att med oöverträffad hängivenhet vörda Ers Majestäts namn och sublima dygder ger mig fortfarande modet att under de kommande dagarna av den Heliga Julen framträda inför Er kungliga närvaro för att erbjuda Er den vanliga hyllningen av min ödmjukaste tjänande, med tillkännagivandet av all lycka och tröst. Må Ers Majestät behaga förbli övertygad om att den önskan jag har att lägga till ytterligare tecken på min fullkomliga vördnad i alla avseenden motsvarar det minne jag bevarar av de nåder som skänkts mig genom Er själs stora generositet, så att jag kan ta detta som ett motiv att fördubbla dem genom fortsatt Ert mest välvilliga beskydd, vilket jag ödmjukt ber om med Era kungliga befallningar; och för Ers Majestät bugar jag djupt. Pistoia, den 20 december 1683.

Ers Majestäts

ödmjukaste, hängivnaste och mest förpliktade tjänarinna

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

English translation (my own):

Sacred Royal Majesty,

Those sentiments of respect that have always inspired me to venerate with unparalleled devotion the name and sublime virtues of Your Majesty still give me the courage to appear in the coming days of the Holy Christmas before your royal presence to offer you the usual tribute of my most humble servitude, with the announcement of every felicity and consolation. May Your Majesty deign to remain persuaded that the desire I have to add further tokens of my consummate reverence corresponds in every respect to the memory I preserve of the graces bestowed upon me by the great generosity of your soul, so that I may take this as a motive to redouble them through the continuation of your most benign patronage, which I humbly request with your royal commands; and to Your Majesty I bow most deeply. Pistoia, December 20, 1683.

Your Majesty's

most humble, most devoted and most obliged servant

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

Above: Kristina.

Above: Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

Christmas letter to Kristina from Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi, dated December 10/20 (New Style), 1681

Source:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; IV: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina; Lettere de Principi d'Eccelenza alla Regina; Lettres de Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi; 14: Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi à Christine de Suède, Pistoia, 20 décembre 1681 (digitisation page 13v-14r)

https://calames.abes.fr/pub/#details?id=Calames-201911410114684017

Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere di principi d'eccellenza, nunzy Apostolici e ministri alla regina, : , 1601-1700.

[En ligne sur https://folia.scdi-montpellier.fr/recherche-folia/3642] (consulté le 19/12/2025 22:17).

The Foli@ online digital heritage library is here:

https://ged.biu-montpellier.fr/florabium/jsp/portal/index_patrimoine.jsp

Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).

The letter:

Sacra Real Maestà

Non è la riverenza, con che hò professato di vènerar sempre il Nome, e l'eccelse virtù di V M in grado tanto inferiore, che non fosse bastante à rappresentarle anco senza le mie divote espressioni, quale sia il desiderio, che di continuo nodrisco nell'animo delle magg[io]ri felicitá della M V. Con tutto ció io m'avanzo à far palesi à V M questi miei riverentiss[i]mi Sentimenti col solito tributo d'ossequio, che le porgo nella congiuntura delle vicine feste di Natale, perche vorrei accreditar tanto appresso la clemenza della M. V. l'humilissima servitù mia, ch'vna volta si hauesse à degnare di honorerla de Suoi Reali Cenni, et me appunto imploro dalla sua benignità questa gratia col più vivo della mia divotione Et à V M fò profondiss[i]mo inchino. Pistoia 20 Xbre

1681[.]

D V M

Hum[ilissi]ma Deu[otissi]ma et Obligat[issi]ma Serua

M[ari]a Mad[alen]a Rospigliosi Panciatichi[.]

With modernised spelling:

Sacra Real Maestà,

Non è la riverenza con che ho professato di venerar sempre il nome e l'eccelse virtù di Vostra Maestà in grado tanto inferiore che non fosse bastante a rappresentarle anco senza le mie divote espressioni, quale sia il desiderio, che di continuo nodrisco nell'animo delle maggiori felicità della Maestà Vostra. Con tutto ciò io m'avanzo a far palesi a Vostra Maestà questi miei riverentissimi sentimenti, col solito tributo d'ossequio che le porgo nella congiuntura delle vicine feste di Natale, perché vorrei accreditar tanto appresso la clemenza della Maestà Vostra l'umilissima servitù mia ch'una volta si avesse a degnare di onorerla de' suoi reali cenni ed me appunto imploro dalla sua benignità questa grazia col più vivo della mia divozione; ed a Vostra Maestà fo profondissimo inchino. Pistoia, 20 dicembre 1681.

Di Vostra Maestà

umilissima, divotissima ed obbligatissima serva

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

French translation (my own):

Sacrée Majesté Royale,

Ce n'est pas la révérence avec laquelle j'ai toujours professé de vénérer le nom et les sublimes vertus de Votre Majesté, malgré mon inférieure condition, qui est insuffisant pour l'exprimer, même sans mes expressions de dévouement, le désir que je nourris continuellement en mon cœur pour les plus grandes félicités de Votre Majesté. Néanmoins, je m'avance de faire connaître à Votre Majesté ces sentiments très révérentes, en l'offrant le tribut habituel de mon obséquiosité à la conjoncture des prochaines fêtes de Noël, car je souhaite ainsi recommander ma très humble servitude à la clémence de Votre Majesté, afin qu'elle daigne un jour m'honorer de ses commandements royaux; et j'implore cette grâce de votre bénignité avec la plus vive dévotion; et je m'incline très profondément devant Votre Majesté. Pistoie, le 20 décembre 1681.

De Votre Majesté

la très humble, très dévouée et très obligée serviteuse

Marie Madeleine Rospigliosi Panciatichi.

Swedish translation (my own):

Heliga Kungliga Majestät,

Det är inte den vördnad med vilken jag alltid har bekänt mig vörda Ers Majestäts namn och sublima dygder, i min underordnad rang, som är otillräcklig för att, även utan mina hängivna uttryck, framföra den önskan jag ständigt när i mitt hjärta efter Ers Majestäts största lycka. Ändå vågar jag göra dessa vördnadsfulla känslor kända för Ers Majestät, med den vanliga hyllning av undergivenhet som jag framför i samband med de annalkande Julhögtiderna, eftersom jag sålunda vill anbefalla min ödmjuka tjänst till Ers Majestäts nåd så att Ni en dag må värdigas ära mig med Era kungliga befallningar; och jag bönfaller om denna nåd från Er välvilja med min livligaste hängivenhet; och jag bugar djupt för Ers Majestät. Pistoia, den 20 december 1681.

Ers Majestäts

ödmjukaste, hängivnaste och mest förpliktade tjänarinna

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

English translation (my own):

Sacred Royal Majesty,

It is not the reverence with which I have always professed to venerate the name and the sublime virtues of Your Majesty, in my inferior rank, that is insufficient to represent to you, even without my devoted expressions, the desire I continually nourish in my heart for Your Majesty's greatest felicities. Nevertheless, I venture to make these most reverent sentiments known to Your Majesty, with the usual tribute of obsequiousness that I offer on the conjuncture of the approaching feasts of Christmas, because I would like to thus commend my humble service to Your Majesty's clemency that you might one day deign to honour me with your royal commands; and I implore this grace from your benignity with my liveliest devotion; and I bow most deeply to Your Majesty. Pistoia, December 20, 1681.

Your Majesty's

most humble, most devoted and most obliged servant

Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.

Above: Kristina.

Above: Maria Maddalena Rospigliosi Panciatichi.