Showing posts with label Livonia. Show all posts
Showing posts with label Livonia. Show all posts

Saturday, October 18, 2025

Summary of Coenraad van Beuningen's letter to the government of the United Provinces in The Hague, dated October 30/November 9 (New Style), 1652

Source:

Handlingar rörande Sverges historia, volume 4, page 280, published by Anders Fryxell, 1843


The letter summary:

... [Stockholm] den 9 November 1652. — Kronan hade vid riksdagen begärt 3 à 4,000,000 gulden, att dermed betala sin skuld. Adeln biföll. Som skäl till nya utskrifningen uppgafs spända förhållanden med grannar, mest med Brandenburg. Drottningens garde skulle till Liffland; dock, sade man sig öfvertygad om Polens fredlighet; Rumpf (också ett Holländskt sändebud i Sverige) tviflar; serdeles emedan man berättade, att både Polen och Ryssland samlade trupper vid Lifflands gränsor. — Grefve Oxenstjerna hade utmärkt goda egenskaper. Han reste nu till Revel, som ståthållare, men väntades tillbaka om 3 à 4 månader, för att brukas i rikets angelägnaste värf.

With modernised spelling:

... [Stockholm], den 9 november 1652. — Kronan hade vid Riksdagen begärt 3 à 4,000,000 gulden, att därmed betala sin skuld. Adeln biföll. Som skäl till nya utskrivningen uppgavs spända förhållanden med grannar, mest med Brandenburg. Drottningens garde skulle till Livland; dock, sade man sig övertygad om Polens fredlighet; Rumpf (också ett holländskt sändebud i Sverige) tvivlar, särdeles emedan man berättade att både Polen och Ryssland samlade trupper vid Livlands gränsor. — Greve Oxenstierna hade utmärkt goda egenskaper. Han reste nu till Reval som ståthållare, men väntades tillbaka om 3 à 4 månader, för att brukas i rikets angelägnaste värv.

English translation (my own):

... Stockholm, November 9, 1652. — At the Riksdag, the Crown had requested 3 to 4,000,000 guilders, with which to pay its debt. The nobility agreed. Tense relations with neighbours, mostly with Brandenburg, were given as the reason for the new discharge. The Queen's guard was going to Livonia; however, they said they were convinced of the peacefulness of Poland; Rumpf (also a Dutch envoy in Sweden) is doubtful, especially as it was said that both Poland and Russia were gathering troops at Livonia's borders. — Count Oxenstierna had excellent qualities. He now travelled to Reval as governor, but was expected back in 3 to 4 months, to be used in the realm's most pressing affairs.


Above: Kristina.


Above: Coenraad van Beuningen.

Note: Reval is the old German and Swedish name for the Estonian capital city of Tallinn.

Thursday, February 13, 2025

Postscript from Kristina's letter to Manuel Texeira, dated March 1/11 (New Style), 1679

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Varii Poscretti della regina al Signore Texeira; Lettres à Texeira; 125: Christine de Suède à Texeira, [s. l.], 11 mars 1679 (digitisation page 141v-142r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The postscript:

11. Marzo — Quì habbiamo la disfatta dell'armata di Livonia, ed io non ne dubito, mà mi Sorprende il ueder che voi non me ne dite niente, credo bene che non vi Sia altra battaglia, ne disfatta che quella della fame, e del freddo che senz'altro hauerà fatto périre questa miserabil armata, il tempo ci chiarirà –

With modernised spelling:

11 marzo. —
Qui abbiamo la disfatta dell'armata di Livonia, ed io non ne dubito, ma mi sorprende il veder che voi non me ne dite niente. Credo bene che non vi sia altra battaglia, nè disfatta che quella della fame e del freddo che senz'altro avrà fatto perire questa miserabil armata. Il tempo ci chiarirà.

French translation (my own):

Le 11 mars. —
Nous avons ici la défaite de l'armée livonienne, et je n'en doute pas, mais je suis surprise de voir que vous ne m'en dites rien. Je crois qu'il n'y a pas d'autre combat, ni de défaite que celle de la faim et du froid, qui aura certainement fait périr cette misérable armée. Le temps nous éclairera là-dessus.

Swedish translation (my own):

Den 11 mars. —
Här har vi den livländska arméns nederlag, och jag tvivlar inte på det, men jag är förvånad över att se att Ni inte berättar något om det. Jag tror att det inte finns någon annan strid eller nederlag än hungerns och kylans, som säkerligen kommer att ha fått denna eländiga armé att gå under. Tiden kommer att klargöra detta för oss.

English translation (my own):

March 11. —
We have here the defeat of the Livonian army, and I do not doubt it, but I am surprised to see that you tell me nothing about it. I believe that there is no other battle, nor defeat than that of hunger and cold, which will certainly have made this miserable army perish. Time will clarify this for us.


Above: Kristina.

Postscript from Kristina's letter to Manuel Texeira, dated February 1/11 (New Style), 1679

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Varii Poscretti della regina al Signore Texeira; Lettres à Texeira; 124: Christine de Suède à Texeira, [s. l.], 11 février 1679 (digitisation page 141v-142r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The postscript:

11. febr[aro] — Jo stimo certo che quest'armata di Livonia non Seruirà ad altro che à far perder la Liuonia alla Suetia, la quale è gouernata al presente in modo che non puol produrre altri effetti Dio faccia che m'inganni —

With modernised spelling:

11 febbraro. —
Io stimo certo che quest'armata di Livonia non servirà ad altro che a far perder la Livonia alla Svezia, la quale è governata al presente in modo che non puol produrre altri effetti. Dio faccia che m'inganni! —

French translation (my own):

Le 11 février. —
Je crois certainement que cette armée livonienne ne servira à rien d'autre qu'à faire perdre à la Suède la Livonie, qui est gouvernée à présent d'une manière qui ne peut produire d'autres effets. Dieu veuille que je me trompe! —

Swedish translation (my own):

Den 11 februari. —
Jag tror verkligen att denna livländska armé inte kommer att tjäna något annat syfte än att få Sverige att förlora Livland, som för närvarande styrs på ett sätt som inte kan ge andra effekter. Gud give att jag har fel! —

English translation (my own):

February 11. —
I certainly believe that this Livonian army will serve no other purpose than to cause Sweden to lose Livonia, which is governed at present in a way that cannot produce other effects. God grant that I am mistaken! —


Above: Kristina.

Postscript from Kristina's letter to Manuel Texeira, dated January 18/28 (New Style), 1679

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Varii Poscretti della regina al Signore Texeira; Lettres à Texeira; 123: Christine de Suède à Texeira, [s. l.], 28 janvier 1679 (digitisation page 141v-142r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The postscript:

1679. 28. Gen[aro] — Dell'armata di Liuonia credo che non farà altra fine Se non quella di morir di fame, e di freddo; del resto Staremo à vedere –

With modernised spelling:

1679. 28 gennaro. —
L'armata di Livonia credo che non farà altra fine se non quella di morir di fame e di freddo; del resto staremo a vedere.

French translation (my own):

1679. Le 28 janvier. —
Je crois que l'armée livonienne n'aura d'autre fin que de mourir de faim et de froid; au reste, on verra.

Swedish translation (my own):

1679. Den 28 januari. —
Jag tror att den livländska armén inte kommer att ha något annat ände än att dö av hunger och kyla; för resten får vi se.

English translation (my own):

1679. January 28. —
I believe that the Livonian army will have no other end than to die of hunger and cold; for the rest, we will see.


Above: Kristina.

Wednesday, February 12, 2025

Postscript from Kristina's letter to Manuel Texeira, dated December 21/31 (New Style), 1678

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Varii Poscretti della regina al Signore Texeira; Lettres à Texeira; 122: Christine de Suède à Texeira, [s. l.], 31 décembre 1678 (digitisation page 140v-141r)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Manuscrits de la reine Christine: Lettere della regina ai suoi ministri, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258).


The postscript (with Kristina's handwriting in italics):

1678. 31. Dec[embr]e. — Gl'auuisi Sono tutti pieni dell'armata di Livonia, mà mi Scandalizzo di voi, che sete vn'huomo di garbo, in veder che la crediate anche voi, mi parè impossibile di creder che li Suedesi faccino quest'errore di mandar quest'armata dopo la perdita totale d'Alemagna, poiche certo non Seruità ad altro che à perderla, e la livonia con lei, e piaccia à Dio che la lega delli Polacchi cò Moscouiti non Sia contro la Suezia in vece di farla contro il Turco, come Si dice, certo è che mai haueranno una più bella occasione di questa p[er] ricuperare la Liuonia di questa et lJngria, Staremo à vedere[.]

With modernised spelling:

1678. 31 dicembre. —
Gl'avvisi sono tutti pieni dell'armata di Livonia, ma mi scandalizzo di voi, che sete un'uomo di garbo, in veder che la crediate anche voi. Mi pare impossibile di creder che li svedesi faccino quest'errore di mandar quest'armata dopo la perdita totale d'Alemagna, poiché certo non servita ad altro che a perderla e la Livonia con lei; e piaccia a Dio che la lega delli polacchi co' moscoviti non sia contro la Svezia in vece di farla contro il turco, come si dice. Certo è che mai avranno una più bella occasione di questa per ricuperare la Livonia e l'Ingria; staremo a vedere.

French translation (my own):

1678. Le 31 décembre. —
Les gazettes sont tous pleins de l'armée livonienne, mais je suis scandalisée de vous, qui êtes un homme de grâce, de voir que vous y croyez aussi. Il semble impossible de croire que les Suédois aient commis cette erreur d'envoyer cette armée après la perte totale de l'Allemagne, car cela ne servait certainement à rien d'autre qu'à la perdre et la Livonie avec elle; et plaise à Dieu que la ligue des Polonais avec les Moscovites ne soit pas contre la Suède au lieu de contre le Turc, comme on dit. Il est certain qu'ils n'auront jamais une meilleure occasion que celle-ci de recouvrer la Livonie et l'Ingrie; nous verrons.

Polish translation (my own):

1678. 31 grudnia. —
Gazety są pełne armii inflanckiej, ale jestem zgorszona, widząc, że pan, człowieku łaski, wierzy w to. Wydaje się niemożliwe, aby Szwedzi popełnili ten błąd, wysyłając tę armię po całkowitej stracie Niemiec, bo z pewnością nie służyło to żadnemu innemu celowi, jak tylko utracie ich i Inflant wraz z nimi; i oby Bóg raczył, aby sojusz Polaków z Moskalami nie był przeciwko Szwecji, a przeciwko Turkowi, jak to się mówi. Pewne jest, że nigdy nie będą mieli lepszej okazji niż ta, aby odzyskać Inflanty i Ingrię; zobaczymy.

Russian translation (my own):

1678. 31 декабря. —
В газетах полно ливонской армии, но я возмущена Вами, человеком благодати, тем, что Вы тоже верите в это. Кажется невозможным поверить, что шведы совершили бы эту ошибку, отправив эту армию после полной потери Германии, поскольку она, безусловно, не послужила никакой другой цели, кроме как потерять ее и Ливонию вместе с ней; и да будет угодно Богу, чтобы союз поляков с московитами был не против Швеции, а против турка, как кто-то говорит. Несомненно, у них никогда не будет лучшей возможности чем эта вернуть Ливонию и Ингерманландию; посмотрим.

Swedish translation (my own):

1678. Den 31 december. —
Tidningarna är alla fulla av den livländska armén, men jag är skandaliserad av Er, som är en hedersman, att se att Ni också tror på det. Det förefaller omöjligt att tro, att svenskarna skulle göra detta misstag att sända denna armé efter Tysklands totala förlust, ty det tjänade säkert inget annat syfte än att förlora den och Livland med den; och må det behaga Gud att polackernas förbund med moskoviterna inte är mot Sverige istället för mot turken, som man säger. Det är säkert att de aldrig kommer att få en bättre möjlighet än så här att återfå Livland och Ingermanland; vi får se.

English translation (my own):

1678. December 31. —
The gazettes are all full of the Livonian army, but I am scandalised by you, who are a man of grace, to see that you also believe it. It seems impossible to believe that the Swedes would make this error of sending this army after the total loss of Germany, for it certainly served no purpose other than to lose it and Livonia with it; and may it please God that the league of the Poles with the Muscovites is not against Sweden instead of against the Turk, as one says. It is certain that they will never have a better opportunity than this to recover Livonia and Ingria; we will see.


Above: Kristina.

Monday, July 15, 2024

Excerpt of report in "La Gazette de France" on Kristina sending three warships to Riga to bring Erik Ryning back from Livonia, dated November 12/22 (New Style), 1644

Source:

Recueil des gazettes nouvelles et relations de toute l'année mille six cents quarante-quatre (№ 152, Nouvelles ordinaires du 24e décembre 1644), page 1041, published 1645, by Théophraste Renaudot; Gallica, Bibliothèque nationale de France


The report excerpt:

De Dantzic, le 22 Novembre 1644.
La Reine de Suéde a n'aguéres envoyé trois navires de guerre vers Riga, pour conduire à Stokholm, le sieur Errich Runing Gouverneur de la Livonie. ...

With modernised spelling:

De Dantzig, le 22 novembre 1644.
La reine de Suède a naguère envoyé trois navires de guerre vers Riga pour conduire à Stockholm le sieur Eric Ryning, gouverneur de la Livonie. ...

Swedish translation (my own):

Från Danzig, den 22 november 1644.
Drottningen av Sverige har nyligen skickat tre örlogsfartyg till Riga för att föra herr Erik Ryning, landshövding i Livland, till Stockholm. ...

English translation (my own):

From Danzig, November 22, 1644.
The Queen of Sweden has recently sent three warships to Riga to bring Lord Erik Ryning, governor of Livonia, to Stockholm. ...


Above: Kristina.

Note: Danzig is the German name for what is now the Polish city of Gdańsk.

Friday, May 5, 2023

Kristina's resolution for Peder Juel, dated January 29/February 8 (Old Style), 1648

Source:

Rigsarkivet, pages 3 to 4 in Sverige: Resident Peder Juels og Mogens Høegs gesandtskabsarkiver: Ordrer og breve m.m. (1648-1655) (Original, Papir m.m.)




The resolution:

Kongl. Maij:tz till Swerige. etc. etc.
Resolution
Gifwen Kongl. Maij:tz i danmarck wälförordnade Resident här widh thet Kongl. Hoffwet, Edel och Wälbördige Pädher Juul på hans inlefwererade Memorial emoth Johan Cothenium Auditeuren i Lijffland.

Att Hennes Kongl. Maij:tz Tiänare och Auditeur Vthj Lijfflandh, Johan Cothenius skall sigh hafwa Vnderståt Vthj näst förledne Åhr 1647 att oppreppa på nÿtt igen, och till Vnderkännelse att instämma åthskillige saker, som Vthj Hanß Kongl. Maij:tz i danmarckz Regementz tijdh på Ösell ähro igenom ordentligh process och domb wordne ändade och Vthförde, och först begÿnt medh sin Faders Christophori Cothenij saak, hwilcken för sin grofwe förseelse skulldh, skall wara Anno 1639 af Officis removerat: Williandes och så der nest sin egen och sin Broders saak j lijka motto oppreppa, och den, emot dem gifne och executerade domb, till en nÿ ransakningh och censur Komma låtha; Såsom och dem, som då wore deras dommare haffwa straffat till en stoor penninge Summa, och på alt detta öfvergifvit i näst förledne Åhr en Calumnios och diffamos Klage Libell till Hennes Kongl. Maij:tz Gouverneur på Ößell Anders Erichßon, emot Edle och Wälbördige Anders Bille, den tijdh warande Gouverneur på Ösell, medh sampt dee gode Män, som och då wore Landt Rådh därsammestädes, thet hafwer Hennes Kongl. Maij:t af innelagde Her Residentens Scripto wäl förmärckt och intagit. Och såsom Her Residenten jämpte detta förmäler, att Hans Kongl. Maij:t i danmarck sigh till Hennes Kongl. Maij:t försijr, att Hennes Kongl. M:t icke warder tillstädiandes, att hwadh Vnder Hans Kongl. Maij:tz i danmarckz Regemente på Ösell, igenom ordentligh process ähr drifwit och slutit, nu skulle igen retracteras och censureras, mÿckit mindre att wälbem:te Anders Bille, och föreskrefne LandtRådh på Ösell, således skulle oskÿlldigt på deras Ähra omgrijpas, Vthan att Han Cothenius, derföre motte blifwa stält till rätta och straffas: Altså gifwes Her Residenten här på detta till swar, att Hennes Kongl. Maij:t intet behagar, att nogre saker som Vnder Kongl. Maij:tz j danmarckz Regemente förmedelst ordenteligh process och domb ähre Vthförde, och slåttade, skole oppreppas, och nogon nÿ Censur Vnderkastas. Och efftersom Hennes Kongl. Maij:t icke weet, hwadh som Kan wara å färde, och Huru sigh medh denne saak egentligen monde föreretta; Så will Hennes Kongl. Maij:t låta sitt breef här om, afgåå till Gouverneuren på Ösell, att förfahra Huru här medh ähr beskaffat, och den Ordre stella, att dee saker som Vnder Kongl. Maij:tz j danmarckz Regemente ähre ordent- och Laghligen afdömde, skole blifwa oppreppade. Vthj alt öfrigit, finnes Kongl. Maij:t altijdh willigh och benägen att giöra alt hwadh som Kan Vnderbÿggia och stÿrckia all kärt roligh Wän- och Naboerskap emellan deße Lofflige Nordiske Rijken, hwilcket Hennes Kongl. Maij:t intet twiflar, att her Residenten warder Hanß Kongl. Maij:t i danmarck sin herre tillbörligen refererandes. Actum Stockholm den 29 Januarij Åhr 1648. /
Christina

With modernised spelling:

Kungliga Majestäts till Sverige, etc, etc., Resolution.
Given Kungliga Majestäts i Danmark välförordnade resident här vid det Kungliga Hovet, ädel och välbördige Peder Juel på hans inlevererade memorial emot Johan Cothenium, auditören i Livland.

Att Hennes Kungliga Majestäts tjänare och auditör uti Livland, Johan Cothenius, skall sig hava understått uti nästförledna år 1647 att upprepa på nytt igen och till underkännelse att instämma åtskilliga saker som uti Hans Kungliga Majestäts i Danmarks regementstid på Ösel äro igenom ordentlig process och dom vordna ändade och utförde, och först begynt med sin faders Christophori Cothenii sak, vilken för sin grova förseelses skull skall vara anno 1639 av officis removerad, viljandes också därnäst sin egen och sin broders sak i lika måtto upprepa, och den emot dem givna och exekuterade dom till en ny rannsakning och censur komma låta, såsom ock dem som då voro deras domare hava straffat till en stor penningesumma och på allt detta övergivit i nästförledna år en calumnios och diffamos klagolibell till Hennes Kungliga Majestäts guvernör på Ösel, Anders Eriksson, emot ädle och välbördige Anders Bille, den tid varande guvernör på Ösel, med samt de goda män som ock då voro landtråd därsammastädes, det haver Hennes Kungliga Majestät av innelagde herr Residentens scripto väl förmärkt och intagit.

Och såsom herr Residenten jämte detta förmäler att Hans Kungliga Majestät i Danmark sig till Hennes Kungliga Majestät förser att Hennes Kungliga Majestät icke varder tillstädjandes att vad under Hans Kungliga Majestäts i Danmarks regemente på Ösel igenom ordentlig process är drivet och slutet nu skulle igen retrakteras och censureras, mycket mindre att välbemälte Anders Bille och föreskrevna landtråd på Ösel således skulle oskyldigt på deras ära omgripas, utan att han Cothenius därför måtte bliva ställd till rätta och straffas.

Alltså gives herr Residenten härpå detta till svar att Hennes Kungliga Majestät inte behagar att några saker som under Kungliga Majestäts i Danmarks regemente förmedelst ordentlig process och dom äro utförde och slutade skulle upprepas och någon ny censur underkastas. Och eftersom Hennes Kungliga Majestät icke vet vad som kan vara å färde och huru sig med denna sak egentligen månde förerätta, så vill Hennes Kungliga Majestät låta sitt brev härom avgå till guvernören på Ösel att förfara huru härmed är beskaffat och den order ställa att de saker som under Kungliga Majestäts i Danmarks regemente äro ordent- och lagligen avdömde skulle bliva upprepade. Uti allt övrigt, finnes Kungliga Majestät alltid villig och benägen att göra allt vad som kan underbygga och styrka all kärt rolig vän- och naboskap emellan dessa lovliga nordiske riken, vilket Hennes Kungliga Majestät inte tvivlar att herr Residenten varder Hans Kungliga Majestät i Danmark sin herre tillbörligen refererandes. Actum Stockholm, den 29 januari år 1648.
Kristina.

French translation (my own):

Résolution de Sa Majesté Royale de Suède, etc., etc.
Donné au résident bien nommé de Sa Majesté Royale du Danemark ici à la Cour Royale, le noble et vertueux Pierre Juel, sur son mémoire soumis contre Jean Cothenius, l'auditeur de Livonie.

Que le serviteur et auditeur de Sa Majesté Royale en Livonie, Jean Cothenius, a dû prendre sur lui au cours de la dernière année 1647 de répéter à nouveau et en reconnaissance d'accepter plusieurs choses qui, pendant le règne de Sa Majesté Royale du Danemark sur Ösel, ont suivi un processus approprié et ont été achevés et exécutés, et ont d'abord commencé par le cas de son père Christophe Cothenius, qui, en raison de sa faute grave, devait être démis de ses fonctions en 1639, voulant également répéter son propre cas et celui de son frère dans une égale mesure, et de laisser le jugement rendu et exécuté contre eux venir à une nouvelle enquête et censure, comme aussi ceux qui étaient alors leurs juges les ont punis d'une forte somme d'argent et ont donné l'année dernière sur tout cela un libelle calomnieux et diffamatoire au gouverneur de Sa Majesté Royale d'Ösel, André Ericsson, contre le noble et vertueux André Bille, le gouverneur d'Ösel à l'époque, avec les bons hommes qui étaient aussi alors conseillers là-bas, que Sa Majesté Royale a bien noté et compris de la lettre ci-jointe du Monsieur le résident.

Et comme Monsieur le résident transmet aussi que Sa Majesté Royale du Danemark assure Sa Majesté Royale que Sa Majesté Royale ne permettra pas que ce qui a été conduit et terminé pendant le règne de Sa Majesté Royale du Danemark sur Ösel par le biais d'une procédure appropriée soit à nouveau rétracté et censuré, encore moins que ledit André Bille et lesdits conseillers d'Ösel seraient ainsi innocemment attaqués en leur honneur, mais que Cothenius serait donc traduit en justice et puni.

Monsieur le résident reçoit donc ceci en réponse que Sa Majesté Royale ne souhaite pas que certaines choses qui, pendant le règne de Sa Majesté Royale du Danemark, ont été exécutées et terminées au moyen d'une procédure et d'un jugement réguliers soient répétées et soumises à une nouvelle censure. Et comme Sa Majesté Royale ne sait pas ce qui peut se passer et comment cette affaire sera traitée, Sa Majesté Royale souhaite envoyer sa lettre à ce sujet au gouverneur d'Ösel pour qu'il procède à ce qui est prévu par la présente et ordonne que les choses qui ont été correctement et légalement condamnées pendant le règne de Sa Majesté Royale du Danemark seraient répétées. Pour tout le reste, Sa Majesté Royale est toujours disposée et encline à faire tout ce qui peut étayer et renforcer toute l'amitié et le voisinage chers et calmes entre ces louables royaumes nordiques, auxquels Sa Majesté Royale ne doute pas que Monsieur le résident se référera dûment pour Sa Majesté Royale du Danemark, son maître. Fait à Stockholm, le 29 janvier 1648.
Christine.

English translation (my own):

Her Royal Majesty of Sweden's, etc., etc., Resolution.
Given to His Royal Majesty of Denmark's well-appointed resident here at the Royal Court, the noble and virtuous Peder Juel, on his submitted memorial against Johan Cothenius, the auditor in Livonia.

That Her Royal Majesty's servant and auditor in Livonia, Johan Cothenius, must have taken it upon himself in the past year 1647 to repeat again and in acknowledgment to agree to several things which during His Royal Majesty of Denmark's reign over Ösel have gone through proper process and have been finished and carried out, and first began with the case of his father Christophorus Cothenius, who, because of his gross misconduct, was to be removed from office in 1639, wanting also to repeat his own and his brother's case in equal measure, and to let the judgment given and executed against them come to a new investigation and censure, as also those who were then their judges have punished them to a large sum of money and gave in the past year on all this a calumnious and defamatory libel to Her Royal Majesty's governor of Ösel, Anders Eriksson, against the noble and virtuous Anders Bille, the governor of Ösel at the time, with the good men who were also then councilmen there, that Her Royal Majesty has well noted and understood from the Lord Resident's enclosed letter.

And as the Lord Resident also conveys that His Royal Majesty in Denmark assures Her Royal Majesty that Her Royal Majesty will not allow that what has been driven and ended during His Royal Majesty of Denmark's reign over Ösel through proper process is would again be retracted and censured, much less that the aforementioned Anders Bille and the aforewritten councilmen on Ösel would thus be innocently attacked on their honour, but that Cothenius therefore be brought to justice and punished.

The Lord Resident is therefore given this in response that Her Royal Majesty does not wish that some things which during His Royal Majesty of Denmark's reign were carried out and ended by means of due process and judgment should be repeated and subjected to any new censure. And as Her Royal Majesty does not know what may be going on and how this matter will actually be dealt with, Her Royal Majesty wishes to send her letter on this matter to the Governor of Ösel to proceed with what is hereby provided and to order that the things which were properly and lawfully condemned during His Royal Majesty of Denmark's reign would be repeated. For all the rest, Her Royal Majesty is always willing and inclined to do everything that can substantiate and strengthen all the dear and calm friendship and neighbourliness between these laudable Nordic kingdoms, which Her Royal Majesty has no doubt that the Lord Resident will duly refer for His Royal Majesty of Denmark, his master. Done at Stockholm, January 29, 1648.
Kristina.


Above: Kristina.

Note: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.

Monday, April 17, 2023

Kristina's letter to Lorentz Broberg, dated November 12/22 (Old Style), 1660

Source:

Riksarkivet, page 40 in K 89; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv




The letter (copy):

Christina Alexandra.
Aldenstundh Licentverwalter Lorentz von Brobergen, Wij nådigst hafwe bewilliat, Borgemästare och Rådh j Wår Stadh Arensborg vthaf alle dee ankommande Skepp, sampt in- och vthgående wahrur at måga opbära tree- och toolags Penningar, och andre omkostningar, aldeles effter det skick maneer och Taxa som i så måtto, vthj Pernaw och andre orter i Liefland för denna tijden öfligen är; Hwarföre är härmedh Wår alfwarlige willie och befallningh, det J dem vthj deß opbärande, så mÿcket Eder tillstår, assistere, icke låtandes någon Skeppare sitt Siöpaß bekomma, för än Han till Stadhen ofwanbem:te Rättigheet wederbörligen aflagt och förnögt hafwer; Hwarmedh skeer Wår nådige willie ett nöije, Och Wij befalle Eder Gudh. Stockhollm d. 12. Novemb. 1660.
Christina Alexandra.
J Stropp.

With modernised spelling:

Kristina Alexandra.
Alldenstund, licentförvaltare Lorentz von Brobergen, Vi nådigst have beviljat borgemästare och Råd i Vår Stad Arensburg utav alla de ankommande skepp samt in- och utgående varor att måga uppbära [...] och tolags penningar och andra omkostningar, alldeles efter det skick, maner och taxa som i så måtto uti Pernau och andra orter i Livland förr denna tiden övligen är, varför är härmed Vår allvarliga vilje och befallning det I dem uti dess uppbärande, så mycket Eder tillstår, assistere, icke låtandes någon skeppare sitt sjöpass bekomma förrän han till Staden ovanbemälte rättighet vederbörligen avlagt och förnöjt haver. Varmed sker Vår nådiga vilje ett nöje; och Vi befalle Eder Gud. Stockholm, den 12 novembris 1660.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.

French translation (my own):

Christine Alexandra.
Considérant que, administrateur des licences, Laurent von Brobergen, Nous avons très gracieusement accordé au bourguemaître et au conseil de Notre Ville d'Arensbourg l'autorisation de collecter [...] et de l'argent supplémentaire et d'autres frais de tous les vaisseaux à l'arrivée et des marchandises entrantes et sortantes, entièrement selon à la condition, à la manière et à l'impôt, comme il est d'usage à Pernau et dans d'autres endroits de Livonie avant cette époque, c'est donc et par la présente Notre volonté et Notre commandement sérieux que vous les assistiez à leur collecte, autant qu'il vous est permis, non permettant à tout capitaine d'obtenir son forfait mer jusqu'à ce qu'il ait dûment soumis et satisfait le droit susvisé à la Ville. Notre gracieuse volonté s'en ferait un plaisir; et Nous vous recommandons à Dieu. Stockholm, le 12 novembre 1660.
Christine Alexandra.
J. Stropp.

English translation (my own):

Kristina Alexandra.
Whereas, license administrator Lorentz von Brobergen, We have most graciously granted the mayor and council of Our City of Arensburg to be allowed to collect [...] and extra money and other costs from all the arriving ships and incoming and outgoing goods, completely according to the condition, maner and tax, as is customary in Pernau and other places in Livonia before this time, it is therefore and hereby Our serious will and command that that you assist them in their collecting, as much as is permitted to you, not allowing any skipper to obtain his sea pass until he has duly submitted and satisfied the aforementioned right to the City. Our gracious will would be done a pleasure thereby; and We commend you to God. Stockholm, November 12, 1660.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.


Above: Kristina.

Note: Arensburg and Pernau are the German names for the Estonian towns of Kuressaare and Pärnu.

Thursday, February 9, 2023

Kristina's open letter for Reinhold von Buxhoeveden, dated October 27/November 6 (Old Style), 1660

Source:

Riksarkivet, page 28 in K 89; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv



The letter (copy):

Christina Alexandra.
Göre wetterligen, det wij af serdeles gunst och nåde hafwe förvndt och effterlåtit, effter såsom wij och förmedelst detta, Nådigst förvnne och effterlåte, Wår troo Mann och landtRådh på Ösell, Oß Elskelig, Edle och Wälb: Reinholt von Buxhöfweden, at måga så länge Han LandtRådetz Embete bekläder, för sigh och dhe sine frij, och vthan någon särskillt betaalning, blifwa öfwer Mooniske Sunden åt Liffland fram och tillbaka, öfwersatt, enär hans tarfwer det fordra kunna. Wij befalle fördenskull alle som wederböre hermedh alfwarligen att dhe Honom Reinholt von Buxhöfweden, eller Hans angehörige, emot denna wår nådige willie, intet hinder eller meen tillfoge. Till etc. etc. Stockholm d. 27. Octob. 1660.
Christina Alexandra.
J Stropp.

With modernised spelling:

Kristina Alexandra.
Göre vetterligen det Vi av särdeles gunst och nåde have förunt och efterlåtit, eftersåsom Vi ock förmedelst detta nådigst förunne och efterlåte, Vår tro man och landtråd på Ösel, Oss älsklig, ädle och välborne Reinhold von Buxhoeveden, att måga så länge han landtrådets ämbete bekläder, för sig och de sina fri och utan någon särskilt betalning, bliva över moonska sunden åt Livland fram och tillbaka översatt, enär hans tarver det fordra kunna. Vi befalle fördenskull alla som vederböra härmed allvarligen att de honom Reinhold von Buxhoeveden eller hans angehöriga emot denna Vår nådiga vilje inte hinder eller men tillfoge. Till, etc. etc. Stockholm, den 27 octobris 1660.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.

French translation (my own):

Christine Alexandra.
Nous faisons savoir que Nous, par faveur et grâce particulières, avons accordé et donné, comme Nous accordons et donnons aussi très gracieusement par la présente, Notre féal homme et officier sur Ösel, Notre bien-aimé, noble et bien-né Reinhold von Buxhœveden, d'être libre d'être transporté à travers le détroit de Moon vers la Livonie dans les deux sens, selon ses besoins, tant qu'il occupe le poste de conseiller foncier, pour lui-même et les siens, et sans aucun paiement spécial. Nous ordonnons donc et par la présente sérieusement à toutes les personnes concernées de ne pas entraver ou nuire à Reinhold von Buxhœveden ou à sa famille contre Notre gracieuse volonté. En foi de quoi, etc., etc. Stockholm, le 27 octobre 1660.
Christine Alexandra.
J. Stropp.

English translation (my own):

Kristina Alexandra.
We make it known that We, out of particular favour and grace, have granted and given, as We also hereby most graciously grant and give, Our faithful man and officer on Ösel, Our well-beloved, noble and well-born Reinhold von Buxhoeveden, to be free to be transported across Moon Sound to Livonia back and forth, as his needs require, as long as he holds the office of land councilman, for himself and his family, and without any special payment. We therefore and hereby seriously command all concerned that they do not hinder or harm Reinhold von Buxhoeveden or his family against this Our gracious will. For further assurance, etc., etc. Stockholm, October 27, 1660.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.


Above: Kristina.

Notes: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.

Moon is the Swedish name for the Estonian island of Muhu (also known in Estonian as Muhumaa).

Friday, November 19, 2021

Letter in Kristina's name to the governor and council of Riga on plans for Gustav Adolf's funeral in June, dated February 27/March 9 (Old Style), 1634

Source:

Riksarkivet, page 160 in K 19, Konung Gustaf II Adolf, Kungliga arkivet




The letter:

Christina etc.
Wår ÿnnest och benägenheet medh Gudh Alzmechtigh tillförende. Eder ähr trogne vndersåthere Bårgmästare och Rådh vthi Wår Stadh Riga vthan widare påminnelße, nogsampt witterligit, huru som Gudh den allrahögste, hafwer för detta igenom sin Gudomelige försÿn och nådige willia behagat, af denna Wärlden kalla, Fordomb den Stormächtigste Högborne Furste och Herre, Her Gustaf Adolph den andre och Store, Sweriges, Götes och Wendes Konung, Storfurste till Finlandh, Hertigh vthi Estlandh och Carelen, Herre vthöfwer Jngermanlandh, Wår Högstährade Käre Herfader, Christeligh och Höghberömligh vthi åminnelße, hwars siäl Gudh medh alle Christtrognas, ewinnerligen frögda och hugswala wille; Och emädan Högstbem:te Sahl: Maij:tz lijk, nu en tämmeligh rum tijdh hafwer stådt öfwer Jorden, och här effter inted annat kräfwer, än att må medh tillbörlige Konungzlige ceremonier nedhsatt blifwa, hwilkedh Wij ärne vthi Junij månadh nästkommande att skee låta; Dedh ähr fördenskull Wår nådige willie och befallningh, att J någre af edert medell förordna, och medh nöijachtige Fullmachter auctorisere, som på eder Stadz wägnar, samme Konungzlige begrafningh bijwista kunna, och ähre aldrasidst till den X. Junij här vthi Stockholm tillstädes, medh kläder så stofferadhe, såsom till en sådan Solenn begrafningh dem behöfwes och anståår, hwilkedh Wij nådigst wele att J således effterkomma, Och förblifwe eder medh all Konungzligh nåde bewågne. Befallandes eder Gudh Alzmechtigh nådeligen. Af Stockholm den 27. Februarij Anno 1634.

Lijka lÿdande till Borgmästare och Rådh vthi
Gäfle,
Narfwen
Dorpt
Pernou

Jtem till Her Philip Schedingh, att tillseija alle Landhsåtherne vthi Estlandh

Till Nilß Aßerßon att tillseija alle Maÿorer vthi Jngermanlandh.

Till Anders Erikßon att tillseija all Adelen vthi den Rigische och Pernauske district, så månge som till deres wanna åhr kombne ähre, och af siukdom icke förhindras.

Till Ståthållaren Jöran Jacobßon, att tillseija all Adelen vthi dedh Kåkenhusische gebietedh.

Till Ståthållaren Jost Taubet, att tillseija all Adelen vthi dedh Dorptische gebietedh.

Till Låndtrådet i Estlandh att förordna någre af deres medell hijt vpp.
G G O:      J H:     C C:      C T:


Above: Kristina.

Tuesday, November 3, 2020

Axel Oxenstierna's letter to Kristina recommending Simon Schultz's widow to the Ascherade estate in Livonia, dated January 4/14 (Old Style), 1635

Source:

Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, förra afdelningen, trettonde bandet, brev 1635, januari-augusti, P. A. Norstedts & Söner, 1949


The letter:

Stormechtigste Drotning,
allernådigste fröken.
Mig hafver framlidne Simon Schultz, öfverstelieutenampts för artiglerijd, effterlåtne enckia häruthe förebracht, huruledes sal. Kongl. May:tt (glorvärdigest i åminnelse) för någon tijd sedan skall nådigest hafva förlähnt hennes salige man ded hused Ascherad i Lijfland ved Dühnen beläget sampt med dertil lydande godz ock gårder på behagelig tijd, och hoos E. Kongl. May:tt hon nu om vijdare prolongation eller arfflig possession af samma godz för sine små barn ährnar i underdånigheet att ahnsökia, hvartill hon denne min underdånige recommendation af mig hafver begäradt, hvilcken jag henne så mycket mindre hafver velet förvägra, som mig väll ähr vetterligit, att hennes sal. man länge hafver tient och sin charge till Sverriges chrones tienst med all flijt och troheet förträdt, så att högstbe:te sal. Kongl. May:tt hafver hafft deraf ett gott nöye; ähr och omsijder deröfver uthi en reputerlig occasion kommen om lifvedt och altså icke obilligt meriteret, att hans qvarrlåtne hustru och barn sådan hans giorde tiänst något måtte till gode åthniuta; hade och fuller uthan tvifvel kunnat någor vijdare recompens nåå, hvar sal. Kongl. May:tz continuerlige krigzexpeditioner och deropå oförmodelig och högstbeklagande fölgde dödzfall icke hade ded förhindrat.

Såsom jag nu väl veet, att E:s Kongl. May.tt nådigest gerne seer enckior och faderlösa barn hulpne och försörgde och särdeles deres, som af fädernesslandet genom deres tiänst hafve giordt sig något meriterede, altså hafver jag och icke kunnatt underlåtha E:s Kongl. May:tt henne med sijne små barn (dem hon obligerer sig till E:s Kongl. May:tz och fädernesslandsens tienst effter bästa macht att upföda) till nådig befordran i underdånigheet att recommendere, och, endoch hon på sin sal. mans vegne fuller hafver för hans tienst någon rät att fordra, hvaraff hon sig och sine barn hade kunnadt försöria, så hafver hon dochlikväll för allehanda olägenheet skuld till dato icke kunnadt blifva betalt; kan altså väll tänckia, att, der hon af E:s Kongl. May:tt och Sveriges crona icke blifver på något sätt hulpen, skulle hon fuller till äfventyrs med sine små barn lijda nöd och armod. Om nu E:s Kongl. May:tt nådigest täckes så vijdt ahnsee hennes lägenheet och antingen med prolongation opå förlähningen af godzet eller nådigest transferere ded arffligen in på barnen, ded låther E:s Kongl. May:tz allernådigste disposition jag underdånigest oförgrijpeligen vara heemstält, och E:s Kongl. May:tt härmed i Gudz, thens Aldrahögstes, milde beskydd till all god lijfzsundheet, stadig välmågo och ett lycksaligt, god[t] regemente och mig altijd i dess nåde underdånigest befallat, förblifvandes
E:rs Kongl. May:ttz
underdånigste, trogne och hörsame tiänere
Axell Oxenstierna.
Maintz den 4 januarij anno 1635.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

Wednesday, September 23, 2020

Drawing of coin depicting Kristina that was minted in Riga in 1644

Source:

Thesaurus nummorum sueo-gothicorum: studio indefesso Eliae Brenneri L. annorum spatio collectus, secundum seriem temporum dispositus, atqve e tenebris, cum commentatione in apricum prolatus; accessit ejusdem auctoris Libellus de nummophylaciis Sveciae: de scriptoribus rei nummariae svethicae, atque de thesauris, seu variis vetustorum nummorum cumulis, passim per Sveoniam fortuito casu repertis, 1731




Monday, March 9, 2020

Letter signed by Kristina's regency council in Estonian translation, year 1638

Source:

Valik eesti kirjakeele vanemaid mälestisi, vihk 1, by Albert Saareste and A.R. Cederberg, Akadeemilise Emakeele Seltsi Kirjastus, Tartu, 1927


The letter:

Meije Christina Jummala Armust Rohtzi Gothi ninck Wendimah errawallitzetut Kunningas ninck Perritzförstin, Suhrförstin ülle Sohmemah, Hertzogin ülle Esthi ninck Careli-Mah, Neitzikenne ülle Jngermanni-Mah, anname tehda, eth se Kircko wallitzuß meije Lÿfflandi Mah sees ennemuisto lebbi Södda ninck Waino wehgka ricko tut ninck maha jehnut; eth meije sest kül woisime tundma, kui wehgka tarwiß ollex, eth sehlsammas üx körgkest oppetut, tarck ninck auwuß Jssand Pischopix sahx sehdtut, ke se rascke-Ammeti Töh woix hennesse pehle wotta, ninck nende Mahkirckode Aßjat hehsti sehtma ninck hajama, Minckperrast meije Kunninglickust Murrest mitte üxpeineß meije truwide Allambade iho-erraniß kahß nende Hinge Kaßwo otzime, ninck olleme sex Ammetix errawallitzenut meije truwi Allamba sedda auwsa, tarcka ninck körgkest oppetut M. Joach. Ihering. ke Jummalast suhre Tarckusse sahnut, ninck enne sedda Aigka Kirck-Issand olnut Nÿcöping-Linnaß, tussa temma se pöha Ristikircko seeß omma Ammeti töh hehsti, ussinast ninck auwsast tehnut. Leckitame seperrast ninck sehtame sedesamma M. Joach. Ihering. sesinnase awwa Ramatho kah öhex Pischopix ülle Tallina ninck Lÿfflandi-Mah. Ninck peap temme Kohus ninck Ammet ollema, eth temma meile ninck meije Rohtzi-Rickussel keicke-Aßjade siddes truw jehp, keicke Kahjo ninck Wigka, miß temma merckap Kirckode pehl tulla, aigsast meile tehda annap, ninck keicke omma Wehje ninck Hohle kah sedda parrandama ninck keelma aitap. Keick ennambast agkas peap temma Murre kandma, eth Jummala önnistegkija Sanna keickede Lÿfflandi-Mah Kirckode siddes woix puchstast, selgkest ninck ilmarickmatta oppetut sahma, ninda kudt se nende Prophetide ninck Apostlide Rahmatode sees on ülleßkirjotut, ninck se öigke, keicke wannamba ninck ilmarickmatta Tunnistuße siddeß (kumb enne sadda Ahstat Augspurgi-Linnaß andti) erraseljetut ninck se Kogkodusse sees (kumb ennemuisto Upsali-Linnaß öheß kohs olli) öhe Meele kahs wastowottetut, ilma keicke Ebbaustcko ninck Jnnimesse Sehdusse. Öhe Sanna kahs, temma peap tehdma, eth temma Ammet ninck Kohus on, Jummala, Kirckode ninck henneße Ammeti Aßjat sesinnase Lÿfflandi Mah siddes ninda hajada, eth keick Jummala Auwux ninck se Ristikogkodusse Kaßwux keicke parramba Murre ninck Hohle kah sahp ette wottetut ninck eddeßpitte sahtetut, Ninck peap temma hendeß omma Ammeti sees ninda piddama, eth temma kui temma seperrast Jummala, meite n. öhe igkalicko auwsa Risti Jnnimesse wasto julgkest tahap kostada. Kesckime seperrast keickelle, kumbat Lÿfflandi Mahs nende Kolm-Jummala-Seissussede sees ellawat, Moißnickul ninck Mahsaxalle, Koddanickulle ninck MahRahwal, Kirck-Jssandalle ninck Kuhljalle, eth nemmat seddasamma Jssanda M. Joach. Ihering. ommax öigkex Pischoppix wastowotma ninck piddama, ninck temma Sanna keicke temma Ammeti Aßjade siddes, ninda kudt Kohuß on, kuhlma peawat. Ninck kudt meije kindlast sepehle lohtame eth üx igkameeß sesinnase Mah siddes tedda ommax öigkex Hinge-Voormündrix sahp piddama ninck temma, kudt Kohus on, armastam auwustama: ninck ninda tahame meije kahs wastadicko, kuß kekit kangke ninck kuhlmatta wastoseisija sahx löidtut, eth meije Kubernator ni hehsti kudt needt Radi-Jssandat Lÿfflandi Mah sees sel Pischopil Abbimeehex tullewat, keicke öigkusse sees temma jures seißwat ninck ussinast tedda kaitzwat, ninck keick kurjat Kircko aßjat, kudt kohus ninck tarwiß on, nuchtlema aitwat. Sedda peawat tehhale pannema keick, kenne kette Kunninga pohlest se Kohus on andtut. Ninck eth sesamma meije Kesck sedda parramb sahp meeles peetut ninck techtut, on sesinnane Ramath meije Pitzati kah ninck nende keicke suhrede Rohtzi Rickusse Voormündride Kirja kahs kinnitut, kumb andti Stockholmi Linnaß enne pohl-kolm Ahstat.
L.S.

Gabriel Oxenstierna,
Gustawi Poick,
Rohtzi Rickusse Truchß.

Jacob de la Gardie
Rohtzi Rickusse Marsch.

Claus Fleming,
Rohtzi Rickusse Admiral-assemel.

Axel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Cantzler.

Gabriel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Schatzmeister.



Above: Kristina.

Wednesday, June 12, 2019

Charter signed by Kristina for Lorentz Jauch, dated January 20/30 (Old Style), 1651

On January 20/30 (Old Style), 1651, Kristina signed this charter giving Lorentz Jauch the right to open bookshops in some cities in Finland and Livonia and to set up a printing press.

Source:

https://digi.kansalliskirjasto.fi/teos/binding/1974418?page=75&term=Wij&term=Christina&term=wij

The letter:

Wij Christina etc. Göre witterligit, att såsom Wij gärne see Studiers och boklige konsters wärkelige befordring och tillwäxt här i Wårt Rijke och derunderliggiande Provincier, låte Oss och högt anlägit wara, att dess conditioner och wilkor altijdh måge blifwa förökadhe och förbättrade der till wij och all omkostnadh hafwe hafft och än hafwe ospar, så myckit någon sin möjeligit och Rijkzens Staat tilldrägeliget är. Altså emädan ibland andre medel som slijkt nyttigt och högnödigt wärck befordra, äre godhe och complette tryckerij och booklåder icke de ringaste; Och wij fornimma at widh wår Academia i Åbo och Dorpt så wäl som i Liflandh slijke nödige medell här till icke hafwa warit så inrättadhe, som medh rätta hafwa bordt och sakzens wichtigheet krafft och fordrat; Hwarföre Aldenstundh wår trooundersåthe och Bookförare ährligh och förståndigh Lorentz Jauch hafwer sigh tillbudit, att icke allenast inrätta och hålla uthi Refwel en skön boklåda, så och dijt förskaffa ett Complett Tryckerij och det medh koppar stickare, tryckare, Press och Formschneider försörie; uthan och inhämpta hijt in i Rijket, der så behöfwas en godh bookbindare, så och förskaffa till Åbo, Dorpt och Narfwen allehanda dugelige och nyttige Böker och Authores; Hwarmedh så wäl den Studerandhe Ungdomen dersammastädz, som andre der till Lusthafwandhe, hwar efter sitt wilkor och condition, förskälig betahlning må kunna försöries. Dy hafwe wij icke allenast welat bewillia i detta hans vnderdånige anbiudandhe, vthan och honom detta Wårt nådige Privilegium, till sådan hans wälmeentes intentions befrämmiandhe, gifwa och meddela; Göre det och i krafft af detta wårt öpne breef så och medh efterfölliandhe wilkor;

1.) Skole bem:te Lorentz Jauchs Booktryckiare medh Geseller och annat deres nödige folck vthi Refwel må boo och wistas, och detta deras Handtwärck på bästa sätt som de kunna och förmå, uthom stadzens beswär och vthlagor, idka och drifwa.

2.) Bem:te Jauch skall och hafwa macht och tillståndh, der at låta vpläggia allehanda godhe och nyttige böker, så uthi åthskillige främmande språck, som uthi Landzens egit, bådhe de som tillförende publiceradhe äre, eller de här effter publiceras kunna; doch dem uthan präiudis och förfång, som anten medh serdeles och Special Privilegio på een eller annan book af oss tillförende äre försedde, eller här effter kunna benådes.

3.) Hwadh Paper som enskijlt och allena för dhenne Typographien är uthaf nödhen och behöfwas, det bewillie och effterlåte wij honom ifrån främmande vthrijkes orter Licent- och Tullfritt at låta föra dijt till Refwell; doch skall han icke må något der af uth androm föryttra och försällia.

4.) Jämpte den Licentz och Tullfrijheet, som wij nådigst förunne på alla inkommande så tryckte materier och bööker som Bönde Pergamen till hans och hans egen bokbindernes behoof, bewillia Wij och effterlåte honom, at ifrån dato uthi nästfölliandhe tijo åhrs tijdh skola så uthi Refwel som Åbo, Dorpt och Narfwen må hafwa och hålla öpne bodher och booklåder, och der uthur sine tryckte materier och bööker distrahera och försällia.

5.) Skall mehrbe:te Jauch uthi förbe:te tijo åhrs tijdh få hålla i Refwel een egen bookbindare, serdeles för de trychte materier, som han sielf will inbindha och försällia låta; Hwilken Bookbindare så wähl som alt annat hans folck uthi bookhandelen brukadhe, icke skole i medlertijdh medh någon stadzens tunga eller uthlagor beswäras, uthan därföre alldeles frije och quitte wara.

6.) Och på det förbe:te Typographia så mycket bättre må vnderhållas, och nyttige bööker för skäligt prijs till sahlu införes, bewillie och förordne Wij mehrbe:te Lorentz Jauch till åhrligt Salarium och beställningh fembhundrade D:r Sölf:r mt uthaff portorio i Refwell att bekomma och vndfå, hwar emoot hans skall wara förplichtat, så länge oss behageligit är honom sådant låta åthniuta att hålla på sin egen bekostnadh der i Refwell twå Trycke Presser stadighe uthi arbete, försedde medh godhe och der till hörige Personer, gott Paper så och alle handa slagz zierlige typis bookstafwer, som uthi Hållandh eller Leipzig och Frankfurth kunna wara till att bekomma. Desslijkest och skall han införa de bästa Editioner af Bökerne som till fångz ähro, och dem hwarie en försällia, efter ordinarie och wahnlige Holländske Taxen. Här alle detta widhkommer och för Wår skull wele och skole göra och låta, hafwe sigh att att efterrätta, icke görandes mehrbe:te Lorentz Jauch här emot hinder mehn eller förfång i någon måtto. Till yttermehra wisso etc.
Christina


Above: Kristina, year 1650.