Philibert de la Mare's anecdote about Kristina making some young Swedish ladies sing dirty French songs for the French ambassador Gaspard Coignet de la Thuilerie, without the ladies understanding a word of what they were singing, undated

Sources:

Mélanges de M. Philibert Delamare, conseiller au parlement de Dijon, commencez en 1673 et copiez sur le ms. original; view 192, Bibliothèque nationale de France, Département des Manuscrits

https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b9057283t/f192.item

Œuvres de Descartes, correspondance IV: juillet 1643-avril 1647, page 541, published by Charles Adam and Paul Tannery, 1901; original at the University of California

https://books.google.com/books?id=qcY3AQAAMAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=%C5%92uvres+de+Descartes&source=gbs_navlinks_s

Queen of Caprice: A Biography of Kristina of Sweden, pages 72 to 73, by Paul Lewis, 1962

The anecdote:

1165.

J'ai oui dire à feu Mr. de Saumaise, qui auoit esté Enseigne des Gardes de la Reine Christine de Suede, que pendant que Mr. de la Tuillérie estoit Ambassadeur de france auprés d'elle, elle Faisoit apprendre à chanter a Ses Demoiselles Suedoises les plus dissolues Chansons qui Se chantassent en France, et quand elle estoit en ses humeurs gayes elle disoit à Mr. de la Tuillerie, «Monsieur l'Ambassadeur, je Vous veux faire entendre la musique de mes Filles», et le menant dans son Cabinet elle faisoit chanter ces Chansons là par Ses filles, lesquelles n'entendant pas le françois, les chantoient d'aussi bonne Foi que Si ç'eut esté quelques Chansons bien Serieuses.

With modernised spelling:

1165.

J'ai ouï dire à feu Monsieur de Saumaise, qui avait été enseigne des gardes de la reine Christine de Suède, que, pendant que Monsieur de la Thuilerie était ambassadeur de France auprès d'elle, elle faisait apprendre à chanter à ses demoiselles suédoises les plus dissolues chansons qui se chantassent en France, et quand elle était en ses humeurs gaies, elle disait à Monsieur de la Thuillerie: «Monsieur l'ambassadeur, je vous veux faire entendre la musique de mes filles»; et, le menant dans son cabinet, elle faisait chanter ces chansons-là par ses filles, lesquelles, n'entendant pas le français, les chantaient d'aussi bonne foi que si c'eût été quelques chansons bien sérieuses.

Adam's and Tannery's transcript of the anecdote:

J'ay ouy dire à feu M. de Saumaise, qui avoit esté enseigne des gardes de la Reyne Christine de Suéde, que, pendant que M. de la Tuillerie estoit ambassadeur de France aupres d'elle, elle faisoit apprendre à chanter à ses demoiselles suédoises les plus dissolues chansons qui se chantassent en France, et quand elle estoit en ses humeurs gaies, elle disoit à Mr de la Tuillerie: «M. l'ambassadeur, je vous veux faire entendre la musique de mes filles»; et le menant dans son cabinet, elle faisoit chanter ces chansons là par ses filles, lesquelles n'entendants pas le françois, les chantoient d'aussy bone foy que si c'eust esté quelques chansons bien sérieuses.

With modernised spelling:

J'ai ouï dire à feu M. de Saumaise, qui avait été enseigne des gardes de la reine Christine de Suède, que, pendant que M. de la Thuilerie était ambassadeur de France auprès d'elle, elle faisait apprendre à chanter à ses demoiselles suédoises les plus dissolues chansons qui se chantassent en France, et quand elle était en ses humeurs gaies, elle disait à Monsieur de la Thuilerie: «Monsieur l'ambassadeur, je vous veux faire entendre la musique de mes filles»; et, le menant dans son cabinet, elle faisait chanter ces chansons-là par ses filles, lesquelles, n'entendants pas le français, les chantaient d'aussi bonne foi que si c'eût été quelques chansons bien sérieuses.

Swedish translation (my own):

1165.

Jag hörde den salige monsieur de Saumaise, som varit fänrik för drottning Kristina av Sveriges vakter, säga att medan monsieur de la Thuilerie var fransk ambassadör hos henne, lärde hon unga svenska jungfrur att sjunga de mest lösaktiga sånger som sjöngs i Frankrike, och när hon var i sitt glada humör, sade hon till monsieur de la Thuilerie: »Monsieur l'ambassadeur, jag vill att Ni skall höra mina flickors musik«; och när hon ledde honom in i sitt kabinett fick hon sina flickor att sjunga dessa sånger, som, utan att förstå franska, sjöng dem i lika god tro som om de hade varit några mycket allvarliga sånger.

English translation (my own):

1165.

I heard the late Monsieur de Saumaise, who had been ensign of the guards of Queen Kristina of Sweden, say that, while Monsieur de la Thuilerie was French ambassador to her, she taught young Swedish ladies to sing the most dissolute songs that were sung in France, and when she was in her cheerful humours, she said to Monsieur de la Thuilerie: "Monsieur l'ambassadeur, I want you to hear the music of my girls"; and, leading him into her cabinet, she made her girls sing these songs, who, not understanding French, sang them in as good faith as if they had been some very serious songs.

Above: Kristina.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated July 9/19 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, image 31/page 26 in Juli-September 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis+8cb4d115-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Wij Hafwer [sic] Her Commissarier widh den Danske Fredz Tractaten beKommit Eder skrifwelse aff den 1. huius, och där aff förnummit eder hafwa tillHopafattat, och igenom Mediatoren De la Thuillerie communicerat dhe Danske Commissarier Edre förre Articler, Hafwe och effter längden sedt och Vthförligen förstådt, Huru Wijda Wederparten sigh på Hwar och en part i sÿnnerheet Hafwer declarerat, Hvilket är Oß till godt rättelse, Wette nu der widh inthet något sÿnnerligit att påminna, Vthan låte Oß Allernådigst behaga Edert procedere, inthet twiflandes, J Warde icke mindre de öfrige Artickler som de Danske disputera, än som sielfwe assecurations Puncter, drifwandes så Högt till Wår och Fädernes landsens tiänst, som medh Tractat och beHörlige remonstrationer göras Kan och J sielfwe practicabele finne, effter som Wij och Wele Här medh Hafwa Oß och wåre förrige till Eder afgångne resolutioner aff d. 25. och 28. Junij refererat, Hvilke Wij förmode wara Eder tidigt inHändigade, önskandes att alt motte å Wår sijda winna ett gott Vthslagh. Vthi det öfrige, låte Wij Eder nådigst förnimma, att LandzHöffdingarne, Bisperne och Stapel Städernes Fullmechtige som Wij Hafwe Hijt förskrifwa låtit, äre nu fuller mästedels Här anKomne, Män so̊ Hafwe Wij ännu inthet Wela[t] begÿnna mötet, föränsom Wij få ifrån Eder någon wijdare rättelse om Hvadh resolution De la Thuillerie Kan sedermehra Hafwa bracht Eder ifrån Wederparten om Wår försäkringh, och om Han sigh något närmare Eder Honom föreslagne conditioner sigh beqwämat Hafwer, Hv̇arom Wij i mårgon någon Wißheet förwänte. Befahle Eder Här medh etc.

Christina ./.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc. Vi have, herr kommissarier vid den danska fredstraktaten, bekommit Eder skrivelse av den 1 hujus och därav förnummit Eder hava tillhopa fattat och igenom mediatoren de la Thuilerie kommunicerat de danska kommissarier Edra förra artikler.

Have ock efter längden sett och utförligen förstått huruvida vederparten sig på var och en part i synnerhet haver deklarerat, vilket är Oss till god rättelse. Vete nu därvid inte något synnerligt att påminna, utan låte Oss allernådigst behaga Edert procedur, inte tvivlandes I varda icke mindre de övriga artiklar som de danska disputera än som själva assekurationspunkter, drivandes så högt till Vår och Fäderneslandsens tjänst som med traktat och behörliga remonstrationer göras kan och I själva praktikabla finna, eftersom Vi ock vele härmed hava Oss och Våra förriga till Eder avgångna resolutioner av den 25 och 28 juni refererat, vilka Vi förmode vara Eder tidigt inhändigade, önskandes att allt måtte å vår sida vinna ett gott utslag.

Uti det övriga låte Vi Eder nådigst förnimma att landshövdingarna, bisparna och stapelstädernas fullmäktiga som Vi have hit förskriva låtit äro nu fuller mestadels här ankomna, men så have Vi ännu inte vela[t] begynna mötet förrän som Vi få ifrån Eder någon vidare rättelse om vad resolution de la Thuilerie kan sedermera hava bragt Eder ifrån vederparten om Vår försäkring och om han sig något närmare Eder honom föreslagna konditioner sig bekvämat haver, varom Vi imorgon någon visshet förvänte. Befalle Eder härmed, etc.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc. Nous avons, Messieurs les commissaires au traité de paix danois, reçu votre lettre du 1er du courant et appris par elle que vous vous êtes réunis et, par l'intermédiaire du médiateur de la Thuilerie, avez communiqué vos articles antérieurs aux commissaires danois.

Nous avons aussi parfaitement vu et compris en détail jusqu'où la partie adverse s'est prononcée sur chaque partie en particulier, ce qui est une bonne information pour Nous. Nous n'avons rien de particulier à vous rappeler, mais Nous Nous sommes très gracieusement laissées plaire par votre procédure, ne doutant pas que vous ne considérerez les autres articles contestés par les Danois que comme des points d'assurance, insistant autant que possible sur Notre service et celui de la Patrie, grâce à un traité et à des remontrances appropriées, et que vous jugerez vous-mêmes réalisables. Nous avons aussi renvoyé par la présente, et Nos précédentes, à vos résolutions des 25 et 28 juin, que Nous supposons vous avoir été remises de bonne heure, souhaitant une issue favorable de notre côté.

Pour le reste, Nous vous faisons savoir très gracieusement que les gouverneurs des provinces, les évêques et les plénipotentiaires des villes d'étape que Nous avons convoqués sont pour la plupart arrivés. Cependant, Nous n'avons pas encore voulu commencer la réunion avant d'avoir reçu de votre part de plus amples informations sur la résolution que de la Thuilerie a pu vous apporter ultérieurement de la part de la partie adverse concernant Notre assurance, et s'il a accepté les conditions que vous lui avez proposées, sur lesquelles Nous attendons de certitude demain. Nous vous recommandons, etc.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc. We have, lord commissioners to the Danish peace treaty, received your letter of the 1st of this month and learned from it that you have gathered together and, through the mediator de la Thuilerie, communicated your previous articles to the Danish commissioners.

We have also completely seen and understood in detail how far the opposing party has declared itself on each party in particular, which is to Our good information. We do not know anything particular to remind you of, but We most graciously let Ourself be pleased with your procedure, not doubting that you will no less consider the other articles that the Danes dispute than as points of assecuration themselves, pushing as highly for Our and the Fatherland's service as can be done with treaty and proper remonstrances and that you yourselves find practicable, as We have also hereby referred Ourself and Our previous letters to your previous resolutions of June 25 and 28, which We assume have been delivered to you early, wishing that everything may have a good outcome on our side.

For the rest, We most graciously let you know that the province governors, the bishops and the plenipotentiaries of the staple cities whom We have had summoned hither have now mostly arrived here, but We have not yet wanted to begin the meeting until We receive from you any further information as to what resolution de la Thuilerie may have subsequently brought you from the opposing party regarding Our assurance and whether he has fallen in line with the conditions proposed to him by you, about which We expect some certainty tomorrow. We hereby commend you, etc.

Kristina.

Above: Kristina.

Note: A staple city was a city that was allowed to trade with foreign countries. The concept was begun in Sweden in 1636. The Swedish (and also one Finnish and one Karelian) staple cities were Stockholm, Nyköping, Norrköping, Söderköping, Kalmar, Åbo (Turku), Viborg (Vyborg) and Visby.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated July 2/12 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, image 8/page 3 in Juli-September 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis+8cb4d115-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Wij beKomme i förgår medh ordinarie Posten, Tro Män och Commissarier Edert breff aff dato d. 25. Junij, så och en Copia aff Eder affgångne skrifwelse Till Oß, Vnder dato den 21. Eiusdem i meningh affsändt, att så frampt Originalet icke wore medh expressen anKommit, Wij då des inneHoldh aff bem:te Copia Hadhe att förnimma. J den senare Eder skrifwelse förmähle J Huru som General Wrangel Hafwer satt i Landh på BornHolm och bracht Hela öön i wårt wåldh och devotion. Nu såsom Gudh wåre wapn och Krigz actioner så mildeligen på en och annan ort Wälsignar, och Hafwe Wij orsak Honom therföre att tacka, så och bidia om widare bijstondh. Berörde Eder skrifwelse aff den 24. Junij är oß den 27. Wäl inHändigat, på huilken Wij och dagen effter, Hafwe låtit affgå Wårt swar till Eder. Och såsom Wij, så där Vthinnan som elliest i Wårt sedermera breff aff gångit den 24. passato, Hafwer nådigest Vnderrättadt Eder om Wår ÿttersta meningh och resolution öfwer fredzconditionerne, och Huadh Eder aff de Danske igenom De la Thuillerie om S. Chrones Satisfaction och försäkringh, är offererat wordet, så wele Wij nu Hafwa Oß refererat på be:te wåre skrifwelser och widh den resolution som Wij Eder då där öfwer Hafwa gifwit, låta bewenda, Warandes endels i den meningh begrepne att Tractaten widh denne tidh skall wara i det nehrmeste Kommen till Sluth emellan Eder och dem Danske, önskandes att alt motte Hafwa wunnit, skee och än Kunne Winna ett gott Vthslagh. Wij twifler [sic] fuller inthet att J all[a]reda Hafwa adviserat FeldtMarskalken Hr. Gustaff Horn och Admiralerne sampt flere wåre Generaler, Huru wijda i medh tractaten Kommen är; Jcke deß mindre Hafwe wij för gott ansedt att nu låta wåre egne breff där om till dem affgå, aff sådant inneHoldh som J aff Hoos fogade Copia Hafwer till att see. Sielfwe brefwet sände Wij och Här Hoos, nådeligen begärandes, att J den, nähr Eder så gott sÿnnes och saken det fordrar, dem Huart till sin orth Generalerne till effterrättelse affsända. Och befahle Eder etc.

Christina ./.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc. Vi bekommo i förrgår med ordinarie posten, tro män och kommissarier, Edert brev, av dato den 25 juni, så ock en kopia av Eder avgångna skrivelse till Oss, under dato den 21 ejusdem, i mening avsänt att såframt originalet icke vore med expressen ankommet Vi då dess innehåll av bemälte kopia hade att förnimma. I den senare Eder skrivelse förmäla I hurusom general Wrangel haver satt i land på Bornholm och bragt hela ön i Vårt våld och devotion. Nu, såsom Gud våra vapen och krigsaktioner så mildeligen på en och annan ort välsignar, ock have Vi orsak honom därföre att tacka, så ock bedja om vidare bistånd.

Berörda Eder skrivelse av den 24 juni är Oss den 27 väl inhändigad, på vilken Vi ock dagen efter have låtit avgå Vårt svar till Eder; och såsom Vi så därutinnan som eljest i Vårt sedermera brev avgånget den 24 passato haver nådigast underrättat Eder om vår yttersta mening och resolution över fredskonditionerna och vad Eder av de danska igenom de la Thuilerie om Sveriges Kronas satisfaktion och försäkring är offererat vordet, så vele Vi nu hava oss refererat på bemälte Våra skrivelser och vid den resolution som Vi Eder då däröver have givit låta bevända, varandes endels i den mening begripna att traktaten vid denna tid skall vara i det närmaste kommen till slut emellan Eder och dem danska, önskandes att allt måtte hava vunnit. Ske ock än kunne vinna ett gott utslag!

Vi tvivle fuller inte att I all[a]reda hava aviserat fältmarskalken herr Gustaf Horn och amiralerna samt flera Våra generaler huruvida I med traktaten kommen är; icke dess mindre have Vi för gott ansett att nu låta Våra egna brev därom till dem avgå, av sådant innehåll som I av hosfogade kopia haver till att se. Själva brevet sände Vi ock härhos, nådeligen begärandes att I den, när Eder så gott synes och saken det fordrar, dem vart till sin ort generalerna till efterrättelse avsända; och befalle Eder, etc.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc. Nous avons reçu avant-hier par la poste, féals hommes et commissaires, votre lettre du 25 juin, ainsi qu'une copie de celle que vous Nous avez adressée le 21 du même, avec l'intention que, si l'original ne Nous était pas parvenu par exprès, Nous en apprenions le contenu par la copie adressée. Dans votre dernière lettre, vous expliquez comment le général Wrangel a débarqué à Bornholm et a amené toute l'île sous Notre domination et Notre dévotion. Or, alors que Dieu bénit si gracieusement nos armes et nos actions de guerre dans un endroit ou un autre, Nous avons aussi des raisons de le remercier pour cela et de prier pour qu'il Nous soutienne davantage.

Votre lettre du 24 juin Nous a été remise le 27, et Nous vous avons aussi répondu le lendemain. Comme Nous vous l'avions déjà fait savoir, dans Notre lettre du 24 du passé, de Notre opinion et de Notre résolution sur les conditions de paix, ainsi que sur les propositions des Danois, par l'intermédiaire de de la Thuilerie, concernant la satisfaction et l'assurance de la Couronne de Suède, Nous Nous référons maintenant à Nos lettres et à la résolution que Nous vous avions alors donnée à ce sujet, étant entendu que le traité entre vous et les Danois était presque terminé, et Nous souhaitons que tout se soit bien déroulé. Puissions-nous également parvenir à une issue heureuse!

Nous ne doutons pas que vous ayez déjà informé le feldmaréchal, seigneur Gustave Horn, les amiraux et plusieurs de Nos généraux de l'état d'avancement du traité; néanmoins, Nous avons jugé bon de leur adresser Nos propres lettres à ce sujet, dont vous pourrez lire le contenu dans la copie ci-jointe. Nous avons aussi fait parvenir la lettre elle-même ici, vous priant de bien vouloir, lorsque vous le jugerez opportun et lorsque la situation l'exigera, la transmettre aux généraux dans leurs localités respectives pour information; et Nous vous recommandons, etc.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc. We received the day before yesterday through the ordinary post, faithful men and commissioners, your letter, dated June 25, as well as a copy of your letter sent to Us, dated the 21st of the same month, with the intention that if the original had not arrived by express, We would then learn its contents by the addressed copy. In your latter letter you state how General Wrangel has landed on Bornholm and brought the whole island into Our realm and devotion. Now, as God so graciously blesses our weapons and war actions in one place and another, We also have cause to thank Him for this and also to pray for His further support.

Your letter of June 24 was delivered to Us on the 27th, to which We also sent Our reply to you the following day; and as We have previously and otherwise in Our later letter sent on the 24th of this past month most graciously informed you of Our ultimate opinion and resolution on the peace conditions and what has been offered to you by the Danes through de la Thuilerie regarding the satisfaction and assurance of the Crown of Sweden, so We have now referred to Our said letters and to the resolution that We then gave you on that subject, it being partly understood in the sense that the treaty at this time should be almost at an end between you and the Danes, wishing that everything has been successful. May we also be able to achieve a good outcome!

We have no doubt that you have already notified the field marshal Lord Gustaf Horn and the admirals and several of Our generals of how far you have come with the treaty; nevertheless, We have considered it good to now send Our own letters to them about it, of such content as you will see from the attached copy. We also sent the letter itself here, graciously desiring that you, when you see fit and when the matter requires it, send it to the generals in their respective places for their information; and We commend you, etc.

Kristina.

Above: Kristina.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated June 28/July 8 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, images 496 to 497/pages 1107 to 1108 in April-Juni 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d114-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Troo män och Commissarier till Danske Fredztractaten, Wij finge j gåhr edert breef Dateradt Söderåker then 21. huius och sij der af Huru widt Mediatoren de la Thuillerie War Kommen, och dee Danske genom Honom Hade Offererat Eder Hele Hallandh till Vnderpant och försäkringh på Wiße Åhr, Men J äntå stodo ahn, och begärade ther till een deel af Blekingen, och att conditionerne af een Vnderpant måtte förandras j een ewerdeligh cession.

Nu skrefwe Wij den 25. huius Här ifrån [Vbsala] eder till Hwadh Wår ÿtterste meningh War om conditionibus pacis, ther på J och Kunde sluta medh danmark; Wette thee intet till förandra, Men låthe ther Widh bewända. Nu sedan Wij förnimme, att Hele Hallandh Oß och Sweriges Chrono Offereras, göre J Wäl att J ther widh Hafwe urgerat, Först på een deel af Blekingen, Sedan och, att begge eller etthera måtte cederas ewerdeligen. Tÿ panterättigheten skall icke allenast Widh retentionen /: ther landen elliest Holles medh spitze finger :/ förorsaka difficulteten Vthan och Widh deß afträdende caussera Nÿe beswär. Therföre tÿcker Oß Wara bättre, att J Heller skulle taga Hallandh till ewerdelig cession, ther then stode till nåå, tå Wedertager Hwadh J Kunne Obtinera, och Eder tillbiudes, och der medh j Herrens Nampn slute, alt som Wij Eder näst för dette månde tilltroo. Och befalle Eder Här medh Gudh Alzmechtigh sÿnnerligh[en] Nådeligen.

Christina.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc.

Tro män och kommissarier till danska fredstraktaten,

Vi fingo igår Edert brev, daterat Söderåkra den 21 hujus, och se därav huru vitt mediatoren de la Thuilerie var kommen, och de danska genom honom hade offererat Eder hela Halland till underpant och försäkring på vissa år; men I ändå stodo an och begärade därtill en del av Blekingen och att konditionerna av en underpant måtte förändras i en evärdelig cession.

Nu skrevo Vi den 25 hujus härifrån [Uppsala] Eder till vad vår yttersta mening var om conditionibus pacis, därpå I ock kunde sluta med Danmark; veta de intet till förändra, men låta därvid bevända. Nu sedan Vi förnimme att hela Halland Oss och Sveriges Krono offereras, göra I väl att I därvid hava urgerat, först på en del av Blekingen, sedan ock att bägge eller ettdera måtte cederas evärdeligen, ty panträttigheten skall icke allenast vid retentionen (där landen eljest hålles med spetsfinger) förorsaka diffikulteten, utan ock vid dess avträdande kausera nya besvär. Därföre tycker Oss vara bättre att I hellre skulle taga Halland till evärdelig cession (där den stode till nå); då vedertager vad I kunna obtinera och Eder tillbjudes, och därmed i Herrens namn sluta allt som Vi Eder näst för detta månde tilltro; och befalle Eder härmed Gud Allsmäktig synnerlig[en] nådeligen.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc.

Féals hommes et commissaires du traité de paix danois,

Nous avons reçu hier votre lettre, datée de Söderåkra, le 21 du courant, et Nous y voyons jusqu'où était allé le médiateur de la Thuilerie, et les Danois, par son intermédiaire, vous avaient offert tout le Halland comme garantie et assurance pour certaines années; mais vous avez insisté encore et demandé en outre une partie du Blekinge et que les conditions d'une garantie soient changées en une cession perpétuelle.

Nous vous avons écrit le 25 du courant [d'Upsal] concernant Nos intentions concernant les conditions de paix que vous pourriez aussi conclure avec le Danemark; ils ne voient aucun changement à apporter, mais ils laissent les choses telles quelles. Or, comme Nous voyons que la totalité du Halland Nous est offerte, ainsi qu'à la Couronne de Suède, vous avez bien fait de Nous l'imposer, d'abord sur une partie du Blekinge, puis sur la cession perpétuelle des deux ou de l'un d'eux. Car le droit de gage engendrerait non seulement des difficultés de conservation (si les terres sont détenues du bout des doigts), mais aussi de nouveaux troubles lors de sa cession. Nous pensons donc qu'il est préférable que vous preniez le Halland à perpétuité (si tel était le cas jusqu'à présent); acceptez ensuite ce que vous pouvez obtenir et ce qui vous est offert, et ainsi, au nom du Seigneur, concluez tout ce que Nous vous confierons en dehors de cela; et par la présente, Nous vous recommandons tous gracieusement à Dieu Tout-Puissant.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc.

Faithful men and commissioners to the Danish peace treaty,

We received your letter yesterday, dated Söderåkra on the 21st of this month, and We see from it how far the mediator de la Thuilerie had come, and the Danes through him had offered you all of Halland as collateral and insurance for certain years; but you still insisted and requested in addition a part of Blekinge and that the conditions of a collateral should be changed into a perpetual cession.

Now, We wrote on the 25th of this month from here [Uppsala] to you about Our ultimate intention regarding the conditions of peace, upon which you could also conclude with Denmark; they know nothing to change, but they let it remain as is. Now, as we perceive that the whole of Halland is being offered to Us and the Crown of Sweden, you do well to have urged it, first on a part of Blekinge, then also that both or one of them should be ceded in perpetuity, for the right of pledge will not only cause difficulties in retention (if the lands are otherwise held with a fingertip), but also in its cession cause new troubles. We therefore think it better that you should rather take Halland in perpetuity (if it stood until now); then accept what you can obtain and are offered to you, and thereby, in the Lord's name, conclude everything that We will entrust to you aside from this; and We hereby graciously commend all of you to God Almighty.

Kristina.

Above: Kristina.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated June 25/July 5 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, images 489 to 492/pages 1100 to 1103 in April-Juni 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d114-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Troo män och Commissarier till Danske Fredz tractaten, Wij Hafwe Oß på 3. eller 4. dagar Hijt förfogat [till Vbsala], Här Wij och j gåhr finge edert breeff dateradt Söderåkra den 18. huius, Vthj Hwilke[t]h J förmäle Hwadh then Frantzösiske Ambassadeuren Thuillerie Kortt tillförenne Hafwer ifrån dee Danske Commissarierne bracht Eder för een resolution och förKlaringh öfwer Satisfactionen och cautionen för Oß och Sweriges Chrona, af them Danskom att præsterat, Nämbligen, att the Offerere Oß Jämptelandh, Ösell och Gottlandh, för Ewerdeligh Ego till Satisfaction; Men Halmstadh och Laholm för een caution och Securitet, af Oß och Sweriges Chrono att beHållas på 25. åhr, eller där omtrent. Där widh Han skall icke allenast Hafwa rådt dee Danske till Cessionen, af Hele Hallandh, vthan och sökt att inducera Eder till een sådan acceptation Vnder een hÿpothek, Hwilken Han Hafwer Hållet före Kunna så clausuleras, att then emoth een ewerdeligh caution wore till Hålla, och icke stodo till restituera, förr än Sweriges Chrono blefwe på annat sätt försäkradt; Wij Hafwe och seedt Hwadh J ther medh Hafwe inwändt, både att Hallandh och Blekingen måtte cederas in perpetuum, iämwäl och Hwadh difficulteter Woro till befahra, så Widh retentionen af hÿpotheken, som elliest widh een nÿ tractat framdeles öfwer een annan försäkring. Till Hwilken ända J och Hade affärdat Secreteraren Jßraelßon, ther oppå besÿnnerligen preßa att såsom Wij och Chronan medh ingen vnderpanth Woro nogsampt försäkrade och benögde, Så måtte och Ambassadeuren Winläggia sigh till skaffa Hele Hallandh, och störste delen af Blekingen på någre näst Christianstadh belägne Häraden när, till een ewerdeligh caution, Vnder Oß och Sweriges Chrono. Der öfwer J endtligen förfråge eder, anten J öfwer een sådan tillbuden conditioneradh hÿpothek skole accordera, eller och låta tractaten gåå sär? Till nådigst swar och Vnderrättelse om Wår meningh och resolution Härvthinnan, tacke Wij Eder gunsteligen för then möda och flijt J widh tractaten och till skaffa Oß och Chronan een godh och säker fridh anwände, och begära ännu af eder, J icke wille låta wara eder för swårt thervthinnan continuera, till deß ther oppå Kan winnas ett godt och fridligit Vthslagh. Der till nu så mÿcket större Hopp blickar och sigh teer, som Wij sij Wederparthen sigh till skääl läncka och närmare Wåre postulater sigh beqwäma. Nu Hafwe Wij taget edert breeff för Oß, och låtet det Oß medh flijt föreläsa; Och såsom Wij befinne thenne saken wara af stor consideration och betänckiande, så Hafwe Wij och then medh Wåre Här närwarande Rijkzens Rådh öfwerlagt, och befunnet thenne sidste dee Danskes Offerte icke långt gåå ifrån the postulater och grader Wij Eder medh Secreteraren tillskickade vthj nästförleden Aprilis Månadh. När Wij nu Hooß Oß Wäl öfwerwäga Wår och Rijkzens nährwarande Stat och alle sakers tillståndh, och dem iämpnföre medh och dömma af dee prægnante skähl J införe och deducere j edert Handbreef till Oß skrefwit och afgånget den 17. huius, Tå måste Wij beKänna, Friden wara Oß och Wårt Rijke Nÿttigare och tilldrägeligare, än att Wij j Kriget medh stor last af Wåre egne vndersåthare och äfwentÿr af Krigets lopp och Vthgångh, skulle j längden continuera, när Wij elliest genom tractater Kunde nåå een sådan caution, ther igenom Wij och Sweriges Chrono, icke allenast på någre Åhr, Vthan ewerdeligen woro försäkrade; jcke mindre ähn Oß skeer och Wederfahres contentement och Satisfaction medh ewerdeligh Cession af Jämptelandh, Gottlandh och Ösell, vnder Oß och Sweriges Chrono; Och frijheten för Wåre och Rijkzens Vndersåtheres och Clienters commercier på een skäligh och beständig footh inrättes och Stabilieras. Therföre, och såsom J commerciernas richtigheet, och Wår Satisfaction j landh Hafwa af Wederparthen och effter förre giorde afftaal erhållet, Så göre J och mÿcket wäl, att J stå vppå een ewerdeligh Caution och försäkringh. Kunne J vthan ruptur af tractaten then nåå medh cession af Hela Hallandh och Blekingen, Wäl och gott; Kunne J och icke, tå består oppå och urgerer, att J få Hela Hallandh och Christianopels lähn af Blekingen: Kan thet och icke gåå, att tå Hele Hallandh medh Fästningar och landh, cederas Oß och Chronan till ewerdeligh Securitet för commercierne j Sundet och Belt, och Christianopell raseres och Oß tillbörligen försäkres, att ingen Befästningh skall bÿggas emillan Callmar och Christianstadh. Men skulle och thette icke Wela gåå Vthan tractatens ruptur, then Wij dock icke Wele förmoda, när Wij Ambassadeurens gifne Hopp och dee Danskes offerter considerere tå Wore een tingh, att sedan J till Satisfaction Hade erhållet, Jämtlandh medh Herredalen, Gottlandh och Ösell, jure perpetuo Vnder Oß och Sweriges Chrono, jämwäl och alt wore richtigt och Klart medh frijheten af commercien j och genom Sundet, effter förre aftal som ähr thet förnämbste Här widh att taga j acht, och een saak som Hafwer satt Oß j Kriget medh Danmark; J tå låthe eder contentera, medh thet som offereres och biudes till Securitet; Men låther ther till icke lätt Komma, Vthan stå j förston̄e på the förre grader, och att alt Kan erhållas till Ewerdeligh caution och Egho. Men förr ähn tractaten skulle gå säär, tager cautionen och Securiteten j Fästningar och landh Vnder een hÿpothek och pant att besittias af Oß och Sweriges Chrono, på then längste tijdh J Kunne accordera; till 100. 50. eller endtligen 25. åhr, Och att Oß sedan Widare måtte tillbörligen försäkras öfwer commerciernes och deres nu tillaccorderade och oturberade lopp och frijheet; Och att alt skeer medh så godh circumscription och förwarelse som möijeliget ähr och Widh Jnstrumentens förfärdigande Kan skee, att framdeles och nähr Åhren Wore om och förbij, icke något nÿtt Krigh j stället för een nÿ eller Widare försäkringh, Wore till befahra Oß och effterKommanden; Det öfrige skiutandes på tijden och Gudz försÿn och Disposition. Thet Wore och gott, att Skärdala medh den Holmen som ligger j Elfwen cederades Oß och Chronan af them Danskom, och elliest erHölles, Hwadh sigh göra låther, medh afskaffande af begge Rijken Swerige och Danmark emillan Här till Wahrande tollfrijheet /: Sundheet elliest Vndantagandes :/ j alla måtto. Men Kunde tollfrijheten emillan Swerige och Norie Hafwa sin gångh, thet tÿcker Oß fuller Wara een Kosteligh och godh tingh; Hwilken saak j Wäl dömma Vthur eder Jnstruction, iämwäl och thet rådslagh som j Stockholm debatteredes in Januario och Februario Åhr 1644, effter som och Eder Her Rijkz Cantzler både sielfwe Här till förde Consilierne ähre beKände, och J bäst Wette till dijudicera commerciernes Egenskaper; Hafwe och Eder tillHanda in loco Lovis de Geer, medh Hwilken J Här om widare Kunne deliberera, och sedan Hooß Eder taga den resolution, som J funne bäst, och ähr af Wederparthen, Vthan ruptur af alt thet förbemälte, till nåå och erHålla. Wij tilltroo Eder Nådeligen, att J effter eder plickt och beKänte discretion och åhuga till främia Wår och Rijkzens tiänst, tage alle saker j godh och noga ackt; Och ändock Wij Wäl troo, att alt mehrendeels skall Wara slutet Eder och dem Danskom emillan, och deße Hafwe sigh ännu närmare eder förslagh och postulater accommoderat, förr än thette Wårt breef Kommer eder tillHanda, så Hafwe Wij lijkWäl funnet gott dette eder till fullKomblig och endtligh Vnderrättelse j thenne tractaten, tillKomma låta. Önske af Gudh Wälsignelse till Consilierne och lÿckeligh framgångh, så och itt godt och önskeliget Vthslagh på thenne tractaten. Befallandes Eder Gudh etc.

Christina.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc.

Tro män och kommissarier till danska fredstraktaten,

Vi have Oss på 3 eller 4 dagar hit förfogat [till Uppsala], här Vi ock igår fingo Edert brev, daterat Söderåkra den 18 hujus, uti vilket I förmäla vad den fransyske ambassadören Thuilerie kort tillförne haver ifrån de danska kommissarierna bragt Eder för en resolution och förklaring över satisfaktionen och kautionen för oss och Sveriges Krona av dem danskom att presterat, nämligen att de offerere Oss Jämtland, Ösel och Gotland för evärdelig ägo till satisfaktion, men Halmstad och Laholm för en kaution och sekuritet av Oss och Sveriges Krono att behållas på 25 år eller däromtränt.

Därvid han skall icke allenast hava rått de danska till cessionen av hela Halland, utan ock sökt att inducera Eder till en sådan acceptation under en hypotek, vilken han haver hållit före kunna så klausuleras att den emot en evärdelig kaution vore till hålla och icke stode till restituera förrän Sveriges Krono bleve på annat sätt försäkrad.

Vi have ock sett vad I därmed hava invänt, både att Halland och Blekingen måtte cederas in perpetuum, jämväl ock vad diffikulteter vore till befara så vid retentionen av hypoteken som eljest vid en ny traktat framdeles över en annan försäkring, till vilken ände I ock hade avfärdat sekreteraren Israelsson, däruppå besynnerligen pressa att såsom Vi och Kronan med ingen underpant vore nogsamt försäkrade och benöjda, så måtte ock ambassadören vinnlägga sig till skaffa hela Halland och största delen av Blekingen på några näst Kristianstad belägna häraden när till en evärdelig kaution under Oss och Sveriges Krono.

Däröver I äntligen förfråga Eder anten I över en sådan tillbuden konditionerad hypotek skola ackordera eller ock låta traktaten gå sär. Till nådigst svar och underrättelse om Vår mening och resolution härutinnan, tacke Vi Eder gunstligen för den möda och flit I vid traktaten och till skaffa Oss och Kronan en god och säker fred använda, och begäre ännu av Eder I icke ville låta vara Eder för svårt därutinnan kontinuera till dess däruppå kan vinnas ett gott och fredligt utslag, därtill nu så mycket större hopp blickar och sig ter som Vi se vederparten sig till skäl länka och närmare Våra postulater sig bekväma.

Nu have Vi tagit Edert brev för Oss och låtit det Oss med flit föreläsa; och såsom Vi befinne denna saken vara av stor konsideration och betänkande, så have Vi ock den med Vårt här närvarande Riksens Råd överlagt och befunnit denna sista de danskas offert icke långt gå ifrån de postulater och grader Vi Eder med sekreteraren tillskickade uti nästförliden aprilis månad. När Vi nu hos Oss väl överväge Vår och Riksens närvarande stat och alla sakers tillstånd och dem jämnföre med och döme av de pregnanta skäl I införa och deducera i Edert handbrev till Oss, skrivet och avgånget den 17 hujus, då måste Vi bekänna freden vara Oss och Vårt Rike nyttigare och tilldrägligare än att Vi i kriget med stor last av Våra egna undersåtare och äventyr av krigets lopp och utgång skulle i längden kontinuera när Vi eljest genom traktater kunde nå en sådan kaution därigenom Vi och Sveriges Krono icke allenast på några år, utan evärdeligen vore försäkrade icke mindre än Oss sker och vederfares kontentement och satisfaktion med evärdelig cession av Jämtland, Gotland och Ösel under Oss och Sveriges Krono och friheten för Våra och Riksens undersåtares och klienters kommercier på en skälig och beständig fot inrättes och stabilieres.

Därföre, och såsom I kommerciernas riktighet och Vår satisfaktion i land hava av vederparten och efter förra gjorda avtal erhållit, så göra I ock mycket väl att I stå uppå en evärdelig kaution och försäkring. Kunna I utan ruptur av traktaten den nå med cession av hela Halland och Blekingen, väl och gott; kunna I ock icke, då består uppå och urgerar att I få hela Halland och Kristianopels län av Blekingen. Kan det ock icke gå, att då hela Halland med fästningar och land cederes Oss och Kronan till evärdelig sekuritet för kommercierna i Sundet och Bält, och Kristianopel raseres och Oss tillbörligen försäkres att ingen befästning skall byggas emellan Kalmar och Kristianstad.

Men skulle ock detta icke vilja gå utan traktatens ruptur, den Vi dock icke vele förmoda, när Vi ambassadörens givna hopp och de danskas offerter konsiderere, då vore en ting att sedan I till satisfaktion hade erhållit Jämtland med Härjedalen, Gotland och Ösel jure perpetuo under Oss och Sveriges Krono, jämväl ock allt vore riktigt och klart med friheten av kommercien i och genom Sundet efter förra avtal, som är det förnämsta härvid att taga i akt och en sak som haver satt Oss i kriget med Danmark.

I då låte Eder kontentera med det som offereres och bjudes till sekuritet; men låter därtill icke lätt komma, utan stå i förstone på de förra grader och att allt kan erhållas till evärdelig kaution och ägo. Men förrän traktaten skulle gå sär, tager kautionen och sekuriteten i fästningar och land under en hypotek och pant att besittas av Oss och Sveriges Krono på den längsta tid I kunna ackordera till — 100, 50 eller äntligen 25 år, — och att Oss sedan vidare måtte tillbörligen försäkras över kommerciernas och deras nu tillackorderade och oturberade lopp och frihet och att allt sker med så god cirkumskription och förvarelse som möjligt är; och vid instrumentens förfärdigande kan ske att framdeles och när åren vore om ock förbi icke något nytt krig i stället för en ny eller vidare försäkring, vore till befara Oss och efterkommanden, det övriga skjutandes på tiden och Guds försyn och disposition.

Det vore ock gott att Skärdala med den holmen som ligger i älven cederades Oss och Kronan av dem danskom och eljest erhölles, vad sig göra låter med avskaffande av bägge riken Sverige och Danmark emellan härtill varande tullfrihet (Sundet eljest undantagandes) i alla måtto; men kunde tullfriheten emellan Sverige och Norge hava sin gång, det tycker Oss fuller vara en kostlig och god ting, vilken sak I väl döma utur Eder instruktion, jämväl ock det rådslag som i Stockholm debatterades in januario och februario år 1644, eftersom ock Eder, herr Rikskansler, både själva härtill förda konsilierna äro bekända, och I bäst veta till dijudicera kommerciernas egenskaper.

Hava ock Eder tillhanda in loco Louis de Geer, med vilken I härom vidare kunna deliberera och sedan hos Eder taga den resolution som I funne bäst och är av vederparten utan ruptur av allt det förbemälte till nå och erhålla. Vi tilltro Eder nådeligen att I efter Eder plikt och bekända diskretion och åhåga till främja Vår och Riksens tjänst tage alla saker i god och noga akt; och ändock Vi väl tro att allt merendels skall vara slutet Eder och dem danskom emellan och dessa hava sig ännu närmare Eder förslag och postulater ackommoderat förrän detta Vårt brev kommer Eder till handa, så have Vi likväl funnit gott detta Eder till fullkomlig och ändtlig underrättelse i denna traktaten tillkomma låta. Önske av Gud välsignelse till konsilierna och lycklig framgång, så ock ett gott och önskligt utslag på denna traktaten. Befallandes Eder Gud, etc.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc.

Féals hommes et commissaires du traité de paix danois,

Nous sommes arrivées ici [à Upsal] il y a 3 ou 4 jours, où Nous avons aussi reçu votre lettre d'hier, datée de Söderåkra du 18 de ce mois, dans laquelle vous déclarez que l'ambassadeur de France Thuilerie vous a brièvement apporté une résolution et une déclaration des commissaires danois concernant la satisfaction et la garantie pour Nous et la Couronne de Suède de ce que les Danois ont fait, à savoir qu'ils Nous offrent Jempterland, Ösel et Gotlande pour la possession perpétuelle pour satisfaction, mais Halmstad et Laholm pour une garantie et une sécurité à conserver par Nous et la Couronne de Suède pendant 25 ans ou à peu près.

Ce faisant, il aura non seulement conseillé aux Danois de céder tout le Halland, mais il aura également cherché à vous inciter à une telle acceptation en vertu d'une hypothèque, qui, a-t-il dit, pourrait être stipulée de telle manière qu'elle serait détenue contre une garantie perpétuelle et ne serait pas restituée jusqu'à ce que la Couronne de Suède soit assurée d'une autre manière.

Nous avons aussi vu ce à quoi vous avez objecté, à savoir que le Halland et le Blekinge doivent être cédés à perpétuité, ainsi que les difficultés qu'il y aurait à craindre, tant dans la conservation de l'hypothèque que dans un autre cas, dans un nouveau traité à l'avenir sur une assurance différente. A cette fin, vous avez aussi renvoyé le secrétaire Israelsson et avez alors particulièrement insisté sur le fait que, comme Nous et la Couronne serions suffisamment assurées et satisfaites de l'absence de garantie, l'ambassadeur devrait également s'efforcer d'obtenir tout le Halland et la plus grande partie du Blekinge dans un district près de Christianstad pour une garantie perpétuelle sous Notre responsabilité et celle de la Couronne de Suède.

Vous vous demandez alors si vous accepterez une telle hypothèque conditionnelle ou si vous laisserez le traité dérailler. Pour une réponse gracieuse et d'information sur Notre opinion et Notre résolution, Nous vous remercions chaleureusement pour les efforts et la diligence dont vous avez fait preuve dans le traité et pour obtenir, pour Nous et la Couronne, une paix saine et sûre. Nous vous prions aussi de ne pas vous laisser trop entraver dans votre poursuite jusqu'à ce qu'une issue favorable et pacifique soit obtenue, ce qui est d'autant plus encourageant que Nous voyons l'autre partie se rallier à la raison et accepter Nos demandes plus sereinement.

Nous avons maintenant pris votre lettre devant Nous et l'avons lue à haute voix avec diligence; et comme Nous trouvons cette question d'une grande importance, Nous l'avons aussi examinée avec Notre actuel Conseil du Royaume et avons constaté que cette dernière offre des Danois ne s'éloignait pas des postulats et des degrés que Nous vous avons envoyés par l'intermédiaire du secrétaire au mois d'avril, l'avant-dernier mois. Quand Nous considérons maintenant Notre état actuel et celui du Royaume et l'état de toutes choses et que Nous les comparons et jugeons d'après les raisons importantes que vous introduisez et déduisez dans votre lettre manuscrite, écrite et envoyée le 17 du courant, alors Nous devons avouer que la paix est plus bénéfique et plus appropriée pour Nous et Notre Royaume que de continuer la guerre avec le grand fardeau de Nos propres sujets et les aventures du cours et de l'issue de la guerre alors qu'autrement nous pourrions par le biais de traités obtenir une telle garantie, par laquelle Nous et la Couronne de Suède serions assurées non seulement pour quelques années, mais pour toujours, tout comme Nous recevons et recevrons contentement et satisfaction avec la cession éternelle du Jempterland, Gotlande et Ösel à Nous et à la Couronne de Suède et que la liberté du commerce de Nos sujets et clients et de ceux du Royaume soit établie et stabilisée sur une base raisonnable et permanente.

Par conséquent, comme vous avez reçu de l'autre partie la vérité sur le commerce et Notre satisfaction territoriale, et après les accords antérieurs, vous ferez aussi bien de vous appuyer sur une garantie et une assurance éternelles. Si vous pouvez, sans rompre le traité, y parvenir avec la cession de tout le Halland et du Blekinge, tant mieux; sinon, vous devrez insister et insister pour que vous obteniez du Blekinge tout le Halland et le comté de Christianopel. Si cela ne peut pas non plus être fait, que tout le Halland, avec ses forteresses et ses terres, Nous soit cédé, ainsi qu'à la Couronne, en garantie éternelle du commerce dans le Sund et le Belt, que Christianopel soit rasé et que Nous soyons dûment assurées qu'aucune fortification ne sera construite entre Calmar et Christianstad.

Mais si cela ne peut pas se produire sans la rupture du traité, ce que Nous ne voulons pas supposer, compte tenu de l'espérance donné par l'ambassadeur et des offres des Danois, alors ce serait une chose qu'après que vous ayez reçu le Jempterland avec Herdalie, Gotlande et Ösel comme satisfaction de droit de perpétuité sous Nous et la Couronne de Suède, ainsi que que tout soit en ordre et clair avec la liberté de commerce dans et à travers le Sund selon les accords précédents, ce qui est la chose la plus importante à prendre en compte à cet égard et une question qui Nous a mis en guerre avec le Danemark.

Vous vous contenterez alors de ce qui vous est offert et proposé en garantie; mais ne vous laissez pas aller à la facilité, tenez-vous-en d'abord aux degrés précédents et à ce que tout puisse être obtenu en garantie et propriété éternelles. Mais avant que le traité ne soit compromis, prenez la garantie et la sûreté des forteresses et des terres sous hypothèque et engagez-vous à les posséder, ainsi que la Couronne de Suède, pour la durée la plus longue que vous pourrez convenir — 100, 50 ou enfin 25 ans — et que Nous soyons alors dûment assurées du commerce, de son déroulement et de sa liberté désormais assignés et sans problème, et que tout soit fait avec la meilleure circonscription et la meilleure surveillance possible. Une fois les instruments établis, il sera possible qu'à l'avenir et lorsque les années seront écoulées, si une nouvelle guerre ne remplace pas une nouvelle ou une nouvelle assurance, elle soit redoutée pour Nous et Notre postérité, laissant le reste à l'attente du temps et à la providence et à la volonté de Dieu.

Il serait aussi bon que Skärdala, ainsi que l'îlot qui se trouve dans la rivière, Nous soient cédés et que la Couronne soit obtenue d'eux par les Danois et soit conservée par ailleurs, ce qui peut être fait avec l'abolition de la liberté douanière entre les deux royaumes de Suède et de Danemark (à l'exception du Sund) à tous égards; mais si la liberté douanière entre la Suède et la Norvège pouvait suivre son cours, Nous pensons que ce serait une chose précieuse et bonne, dont vous jugerez bien d'après vos instructions, ainsi que d'après le conseil qui a été débattu à Stockholm en janvier et février 1644, car vous, Monsieur le grand chancelier, connaissez bien les deux conseils apportés ici, et vous savez mieux que quiconque comment juger les caractéristiques du commerce.

Vous avez aussi à votre disposition, en ce lieu, Louis de Geer, avec qui vous pourrez délibérer davantage sur ce sujet et prendre ensuite la résolution qui vous semblera la meilleure et la plus importante, sans rompre avec tout ce qui était prévu et obtenu. Nous espérons sincèrement que, conformément à votre devoir, à votre discrétion et à votre souci de promouvoir Notre service et celui du Royaume, vous prendrez toutes les questions en considération. Bien que Nous croyions que tout sera en grande partie conclu entre vous et les Danois et qu'ils se seront encore plus étroitement adaptés à vos propositions et demandes avant que cette Notre lettre ne vous parvienne, Nous avons néanmoins jugé bon de vous communiquer ces informations complètes et définitives dans ce traité. Nous souhaitons la bénédiction divine sur vos conseils, un heureux succès et une issue heureuse pour ce traité. Nous vous recommandons à Dieu, etc.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc.

Faithful men and commissioners to the Danish peace treaty,

We arrived here [to Uppsala] 3 or 4 days ago, where We also received your letter yesterday, dated Söderåkra on the 18th of this month, in which you state what the French ambassador Thuilerie has briefly brought to you a resolution and declaration from the Danish commissioners regarding the satisfaction and guarantee for Us and the Crown of Sweden of what the Danes have done, namely that they offer Us Jämtland, Ösel and Gotland for perpetual possession for satisfaction, but Halmstad and Laholm for a guarantee and security to be kept by Us and the Crown of Sweden for 25 years or thereabouts.

In doing so, he will have not only advised the Danes to cede all of Halland, but he has also sought to induce you to such an acceptation under a mortgage, which he has said could be so stipulated that it would be held against a perpetual guarantee and would not be restituted until the Crown of Sweden were insured in some other way.

We have also seen what you have objected to, both that Halland and Blekinge must be ceded in perpetuity, as well as what difficulties there would be to fear, both in the retention of the mortgage and otherwise in a new treaty in the future over a different assurance, to which end you had also dismissed secretary Israelsson and thereupon particularly pressed that as We and the Crown would be sufficiently insured and satisfied with no collateral, so the ambassador should also endeavour to obtain all of Halland and the greater part of Blekinge in some district near Kristianstad for a perpetual guarantee under Us and the Crown of Sweden.

Thereupon you finally ask yourselves whether you will agree to such a contingently conditioned mortgage or also let the treaty go astray. As a gracious reply and information about Our opinion and resolution herein, We thank you favourably for the effort and diligence you have used in the treaty and in obtaining for Us and the Crown a good and secure peace, and We further desire of you that you not let it be too difficult for you to continue therein until a good and peaceful outcome can be obtained, for which now so much greater hope appears that we see the other party linking itself to reason and becoming more comfortable with Our requests.

Now, We have taken your letter before Us and let it be diligently read aloud to Us; and as We find this matter to be of great consideration, We have also considered it with Our present Council of the Realm and found this last offer of the Danes not to go far from the postulates and degrees We sent you with the secretary in the month of April, the month before last. When We now consider Our and the Realm's present state and the state of all things and compare them with and judge from the pregnant reasons you introduce and deduce in your handwritten letter to Us, written and sent on the 17th of this month, then We must confess that peace is more beneficial and more suitable for Us and Our Realm than that We should continue in the war with great burden of Our own subjects and adventures of the course and outcome of the war when otherwise We could through treaties reach such a guarantee, through which We and the Crown of Sweden would be assured not only for a few years, but forever, no less than We are and will receive contentment and satisfaction with the eternal cession of Jämtland, Gotland and Ösel to Us and the Crown of Sweden and that the freedom for Our and the Realm's subjects' and clients' commerce be established and stabilised on a reasonable and permanent basis.

Therefore, and as you have received the truth about the commerce and our satisfaction in land from the other party and after previous agreements made, you also do very well to stand on an eternal guarantee and assurance. If you can, without rupture of the treaty, reach it with the cession of all of Halland and Blekinge, that is well and good; if you cannot, then you must insist and urge that you get all of Halland and Kristianopel County from Blekinge. If that also cannot be done, that then all of Halland with its fortresses and land be ceded to Us and the Crown as eternal security for the commerce in the Sound and Belt, and that Kristianopel be razed and that We be duly assured that no fortification shall be built between Kalmar and Kristianstad.

But if this also cannot happen without the rupture of the treaty, which We do not want to assume, when We consider the ambassador's given hope and the Danes' offers, then it would be one thing that after you had received Jämtland with Härjedalen, Gotland and Ösel as satisfaction by law of perpetuity under Us and the Crown of Sweden, as well as that everything would be right and clear with the freedom of commerce in and through the Sound according to previous agreements, which is the most important thing to take into account in this regard and a matter that has put Us in the war with Denmark.

You would then let yourselves be content with what is offered and offered for security; but do not let this come easily, but stand in the first place on the previous degrees and that everything can be obtained for eternal guarantee and property. But before the treaty can go astray, take the guarantee and security in fortresses and land under a mortgage and pledge to be possessed by Us and the Crown of Sweden for the longest time you can agree to — 100, 50 or finally 25 years, — and that We should then be duly assured of the commerce and their now assigned and untroubled course and freedom and that everything be done with as good circumscription and custody as possible; and when the instruments are made, it can be done that in the future and when the years are over, if there is no new war instead of a new or further assurance, it would be feared for Us and Our posterity, leaving the rest to the delay in time and God's providence and disposition.

It would also be good if Skärdala, along with the islet that lies in the river, were ceded to Us and the Crown was obtained from them by the Danish and otherwise were kept, which can be done with the abolition of the customs freedom between the two kingdoms of Sweden and Denmark (excepting the Sound) in all respects; but if the customs freedom between Sweden and Norway could take its course, We think it would be a valuable and good thing, the which matter you will judge well from your instructions, as well as from the counsel that was debated in Stockholm in January and February 1644, as you, Lord Grand Chancellor, are familiar with both the counsels brought here, and you know best how to judge the characteristics of commerce.

You also have at your disposal in the place Louis de Geer, with whom you can further deliberate on this and then make the resolution which you found best and which is of the utmost importance without rupture of all that was intended to be achieved and obtained. We graciously trust that you will, according to your duty and professed discretion and concern to promote Our and the Kingdom's service, take all matters into good and careful consideration; and although We believe that everything will be mostly concluded between you and the Danes and that they will have accommodated themselves even more closely to your propositions and requests before this Our letter reaches you, We have nevertheless found it good to let you have this complete and final information in this treaty. We wish for God's blessing on the counsels and for happy success, as well as a good and desirable outcome for this treaty. We commend you to God, etc.

Kristina.

Above: Kristina.

Notes: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.

Skärdala (Skårdal) was formerly a small area of land on the east side of the Göta River (Göta älv) at the height of Bohus Fortress and a few kilometers south. This area is defined as an exclave that belonged to Norway for about 200 years until 1658, but lacked a land border with these lands. A fortification, Skårdal Fort (located in Ale Municipality in Västra Götaland County in western Sweden), was built by the Danes on the heights above the present Bohus school and was involved in fighting during the Hannibal Feud of 1644-1645. The fort was captured by the Swedes in the autumn of 1644, but was retaken by the Danes under the command of Ove Giedde on January 27, 1645. Bohuslän would not be incorporated into Sweden until 1658.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated June 21/July 1 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, images 445 to 447/pages 1056 to 1058 in April-Juni 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d114-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Kristina's handwritten letter of the previous day to Axel Oxenstierna is here:

https://kingkristina.blogspot.com/2019/05/kristinas-letter-to-axel-oxenstierna_27.html

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Af eder nu anKombne och vthj Söderåkra den 14 huius daterade skrifwelses inneHåldh förnimme Wij, troo Män och Commissarier till Danske Fredz tractaten, Hwadh difficulteter dee Danske Hafwe inKastat emoth dee conditiones som J sidst, Ambassadeuren De la Thuiellerie Hafwe lefrerat, bemälte Danske att föreslå; Såsom och Huru som bemälte conditiones ähre af dem Vthslagne, och dee, igenom La Thuiellerie låtit offerera Oß /: der Wij icke wore nögde medh Halmstadh och deß lähn :/ Warbergh medh deß lähn, eller och Gottlandh. J förmäle och näst detta och Eder Här öfwer Hafde conference medh La Thuiellerie, att oanseedt Han förmeente, thedh dee Danske intedh skulle Kunna förstå till något mehra eller annan offerte, så wille Han lijkwäl än een gångh reesa tillbaka att berätta och remonstrera dem edert swar der på, och der Han intedh Hooß dem Kunde Vthrätta då Komma igen och eder valedicera. Nu såsom omberörde conditioner ähre fuller för dee Danske Hårde nötter att påbijta, man och wäl tänckia Kan, att dee Danske j förstonne intedh så lätteligen skole wara medh någre argument eller remonstrationer att öfwertala, någon dera af samma conditioner att wällia och ingå, tär än Gudh gifwer lÿckan, att dee Kunna blifwa något närmahre och Hårdere medh Wåre Wapen tillsatte; Altså försij Wij Oß Nådigest till Eder, att J intedh tröttas widh, eller något af eder patientia faller låta, ÿtterligare och Vthj medler tijdh, effter Eder Oß nogsampt beKände försichtigheet, att sökia och drifwa, Hwadh som Wårt Rijke till stÿrckio och commercierne till säkerheet tiäna och lända Kan, ställandes eder icke mindre Här effter, än som Här till skeedt ähr, stijfwe, låtandes Wederparten förstå, att Wij på Wåre sijda Wäl Kunne widh denne tijdh, och som Wåre saker nu stå, Hafwa större orsak än som fienden, att brÿta Tractaten, vthj Hopp, att Gudh som Här in till Wåre rättmätige Wapen emoth Danmarck, Hafwer giordt Segersamme, skall och Här effter förmedelst Krigz continuationen gifwa Oß någon större avantage och fördeel till Wår säkerheet, än Wij igenom Tractaten Kunne Hafwa att förmoda. Män lijkwäl, där Wij Kunde igenom Tractaten Komma till någon säker fredh, skulle Wij thet fast Häller sij och önska, än att blifwa Vthj Kriget bestickande, och förstå medh alle Konungzligh Nåde, att J altijdh Wår benägenheet till freden contesterat, och Wårt store mißnöije till Wederpartens opiniatritet tesmognierat Hafwa, intedh twiflandes, att J thet än ÿtterligare giörandes Warde. Thedh ähr elliest af Eder wälbetänckt, att J effter Eder fattade resolution, låta alt anKomma på dee Danskes Cathegoriske swar, Effter som Wij och sielfwe för gott och rådsampt ansee, att där Eder gifwit något förslagh, som Wärdt ähr att negociera öfwer, J då Tractaten der medh tremera till Wår Widare resolution: Men ståår Wederparten alt platt vth, thedh Wij än icke aldeles troo Kunne, Så måge J effter som J skrifwen Eder wara sinnade retirera Eder på Callmare, att der afsij och förbijda om någon Kommer som eder revocerar, Hwilkedh där thet skedde, Kunne J Eder till Handelsplatzen igen förfoga. Thedh ähr Här Hooß till beKlaga, att Wår Flåtta ähr Worden Här j Skären widh RödeKoon, af continuerligit anstrengt mootwäder aresteradh, där Han, som Wij icke annars weette, ännu ligger, Hafwer fuller så åfta Winden Hafwer Warit något st[a]rck på Norr, lÿfft Anckar och all[a]redo 5. gånger försökt att gåå till Segell, Men ähr straxt af storm och mootwäder tillbaka in j Hambnen igen drifwen. Och effter Winden nu sÿnes Här något Nordligh, twifle Wij intet, att Admiralen Her Erich Rÿnningh Warder den j acht tagandes. Vthj thet öfrige, förwänte Wij nu thet föreskrefne Vthskottet Hijt till den 2. Julij, och ärne då bemälte Vthskott förständiga om närwarande tijdz tillståndh och förlopp medh Krigz-Wäsendet så j Tÿsklandh som Danmark, och vthj Hwadh terminis Tractaterne nu beroo, och öfwer alt taga deß betänckiande, om J Her RijkzCantzler Vthj medler tijdh Hade något j sÿnnerheet att påminna, som J nödigt erachta Vthskottet Här att proponera, Wele Wij Eder advis der öfwer förwäntta. Slute nu och befalle Eder samptlig[en] Här medh Gudh Alzmechtigh sÿnnerligh[en] Nådeligen.

Christina.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc. Av Eder nu ankomna och uti Söderåkra den 14 hujus daterade skrivelses innehåll förnimme Vi, tro män och kommissarier till danska fredstraktaten, vad diffikulteter de danska hava inkastat emot de conditiones som I sist ambassadören de la Thuilerie hava levererat bemälte danska att föreslå, såsom ock hurusom bemälte conditiones äro av dem utslagna, och de igenom la Thuilerie låtit offerera Oss (där Vi icke vore nöjda med Halmstad och dess län) Varberg med dess län eller ock Gotland.

I förmäla ock näst detta ock Eder häröver havde konferens med la Thuilerie att, oansett han förmente det de danska inte skulle kunna förstå till något mera eller annan offert, så ville han likväl än en gång resa tillbaka att berätta och remonstrera dem Edert svar därpå; och där han intet hos dem kunde uträtta, då komma igen och Eder valedicera.

Nu såsom omberörda konditioner äro fuller för de danska hårda nötter att påbita, man ock väl tänka kan att de danska i förstone inte så lätteligen skola vara med några argument eller remonstrationer att övertala någondera av samma konditioner att välja och ingå där än Gud giver lyckan att de kunna bliva något närmare och hårdare med våra vapen tillsatte, alltså förse Vi Oss nådigast till Eder att I inte tröttas vid eller något av Eder patientia faller låta, ytterligare ock uti mellertid efter Eder Oss nogsamt bekända försiktighet att söka och driva vad som Vårt rike till styrko och kommercierna till säkerhet tjäna och lända kan, ställandes Eder icke mindre härefter än som härtill skett är styva, låtandes vederparten förstå att Vi på Vår sida väl kunne vid denna tid och som Våra saker nu stå have större orsak än som fienden att bryta traktaten, uti hopp att Gud, som härintill våra rättmätiga vapen emot Danmark haver gjort segersamma, skall ock härefter förmedelst krigskontinuationen giva Oss någon större avantage och fördel till Vår säkerhet än Vi igenom traktaten kunne hava att förmoda.

Men likväl, där Vi kunde igenom traktaten komma till någon säker fred, skulle Vi det fast hellre se och önska än att bliva uti kriget bestickande och förstå med alla konungslig nåde att I alltid Vår benägenhet till freden kontesterat, och Vårt stora missnöje till vederpartens opiniastretet temoignerat hava, inte tvivlandes att I det än ytterligare görandes varda.

Det är eljest av Eder välbetänkt att I efter Eder fattade resolution låta allt ankomma på de danskas kategoriska svar, eftersom Vi ock själva för gott och rådsamt anse att där Eder givit något förslag som värt är att negociera över, I då traktaten därmed tremere till Vår vidare resolution; men står vederparten allt platt ut, det Vi än icke alldeles tro kunne, så måga I, eftersom I skriven Eder vara sinnade retirera Eder på Kalmare att där avse och förbida om någon kommer som Eder revocerar — vilket, där det skedde, kunde I Eder till handelsplatsen igen förfoga.

Det är härhos till beklaga att Vår flotta är vorden här i skären vid Röda kon av kontinuerligt ansträngt motväder arresterad, där hon (som Vi icke annars vete) ännu ligger. Haver fuller så ofta vinden haver varit något stark på norr, lyft ankar och allaredo 5 gånger försökt att gå till segel, men är straxt av storm och motväder tillbaka in i hamnen igen driven; och efter vinden nu synes här något nordlig, tvivle Vi inte att amiralen herr Erik Ryning varder den iakttagandes.

Uti det övriga förvänte Vi nu det föreskrivna utskottet hit till den 2 juli och ärne då bemälte utskott förständiga om närvarande tids tillstånd och förlopp med krigsväsendet så i Tyskland som Danmark och uti vad terminis traktaterna nu bero och över allt taga dess betänkande. Om I herr Rikskansler uti mellertid hade något i synnerhet att påminna, som I nödigt erakta utskottet här att proponera, vele Vi Eder avis däröver förvänta. Slute nu och befalle Eder samtlig[en] härmed Gud Allsmäktig synnerlig[en] nådeligen.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc. D'après le contenu de votre lettre qui vient d'arriver, datée à Söderåkra du 14 du courant, Nous avons compris, féals hommes et commissaires au traité de paix danois, quelles difficultés les Danois ont opposées aux conditions que vous avez récemment remises à l'ambassadeur de la Thuilerie pour les proposer aux Danois, ainsi que comment les conditions proposées ont été rejetées par eux, et ils Nous ont offert Varberg avec son comté ou aussi Gotlande par l'intermédiaire de de la Thuilerie (au cas où Nous ne Nous contenterions pas de Halmstad et de son comté).

En plus de cela, vous mentionnez aussi que vous avez eu une conférence avec de la Thuilerie à ce sujet, que, bien qu'il pensait que les Danois ne pourraient consentir à aucune autre offre, il voulait néanmoins revenir une fois de plus pour leur dire et leur faire des remontrances sur votre réponse à ce sujet; et s'il ne peut rien faire avec eux, alors il reviendra et prendra congé de vous.

Or, comme lesdites conditions sont certainement dures à accepter pour les Danois, on peut bien imaginer qu'il ne sera pas si facile de les persuader, par des arguments ou des remontrances, de choisir et d'accepter l'une ou l'autre des mêmes conditions, à moins que Dieu ne leur donne la chance de pouvoir être attaqués un peu plus près et plus fort avec nos armes. Nous comptons donc très gracieusement sur vous pour que vous ne vous lassiez pas ou que votre patience ne vous fasse défaut, en outre et en attendant, et conformément à votre prudence déjà connue, pour rechercher et poursuivre ce qui peut servir et contribuer à la force de Notre royaume et à la sécurité du commerce, vous confiant non moins ce qui a été fait jusqu'à présent que ce qui sera fait à l'avenir, faisant comprendre à l'autre partie que Nous pourrions bien, de Notre côté, à ce moment, et dans l'état actuel de Nos affaires, avoir plus de raisons que l'ennemi de rompre le traité, dans l'espérance que Dieu, qui a jusqu'ici rendu victorieuses nos louables armes contre le Danemark, Nous donnera aussi par la suite, au moyen de la continuation de la guerre, un avantage et un bénéfice plus grands pour Notre sécurité que Nous ne pourrions espérer par la traité.

Mais si Nous pouvions parvenir à une paix sûre par le traité, Nous préférerions certainement la voir et la désirer plutôt que d'être embrouillées dans la guerre, et Nous comprenons avec toute la grâce royale que vous avez toujours contesté Notre inclination à la paix et témoigné Notre grand mécontentement de l'opiniâtreté du parti adverse, ne doutant pas que vous ne le fassiez encore davantage.

Au reste, il est bien de votre part de laisser, conformément à votre résolution, tout dépendre de la réponse catégorique des Danois, car Nous le considérons aussi comme bon et opportun que, si vous avez fait une proposition qui mérite d'être négociée, vous rendiez ainsi le traité plus redoutable pour Notre résolution ultérieure; mais si la partie adverse continue à se comporter brutalement, ce que Nous ne pouvons pas encore tout à fait croire, alors vous pouvez le faire, car vous avez écrit que vous aviez l'intention de vous retirer à Calmar pour y réfléchir et attendre si quelqu'un vient vous révoquer — ce qui, si cela arrive, vous pourrez de nouveau retourner au lieu des négociations.

Il est regrettable que notre flotte ait été arrêtée ici, dans les écueils de Röda kon, par des vents contraires constamment tendus, où elle se trouve encore (Nous ne savons pas autres informations à ce sujet). Elle a souvent levé l'ancre lorsque le vent soufflait un peu fort du Nord et a déjà essayé de mettre les voiles à cinq reprises, mais elle a été immédiatement repoussée au port par la tempête et les vents contraires; et comme le vent semble maintenant plutôt être un aquilon, Nous ne doutons pas que le sieur amiral Éric Ryning en tiendra compte.

Au reste, Nous attendons le 2 juillet la commission désignée ici et Nous avons l'intention de l'informer de l'état actuel et du progrès des affaires de guerre en Allemagne et au Danemark, des conditions dans lesquelles les traités sont actuellement conclus et de prendre tout en considération. Si vous, Monsieur le grand chancelier, avez cependant quelque chose de particulier à rappeler et que vous estimez nécessaire de proposer à la commission ici, Nous voulons connaître votre avis à ce sujet. Nous terminons cette lettre maintenant et vous recommandons tous particulièrement et très gracieusement à Dieu Tout-Puissant.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc. From the contents of your letter which has now arrived, dated in Söderåkra on the 14th of this month, We have understood, faithful men and commissioners to the Danish peace treaty, what difficulties the Danes have thrown up against the conditions which you last delivered to the ambassador de la Thuilerie to propose to the Danes, as well as how the conditions proposed have been rejected by them, and they have offered Varberg with its county or also Gotland to us through de la Thuilerie (in case We be not content with Halmstad and its county).

In addition to this, you also mention that you have had a conference with de la Thuilerie about this, that, although he thought that the Danes would not be able to consent to any further or any other offer, he still wanted to return one more time to tell and remonstrate with them on your answer thereto; and if he can do nothing with them, then he will come again and take his leave of you.

Now, as the conditions mentioned are certainly hard nuts for the Danes to bite on, one can well imagine that they will not be so easy to persuade with any arguments or remonstrances to choose and enter into either of the same conditions unless God gives them the fortune that they can be attacked somewhat closer and harder with our weapons, We therefore most graciously count on you that you do not tire or that any of your patience fails, further and in the meantime, and in accordance with your already known caution, to seek and pursue what can serve and contribute to the strength of Our kingdom and the security of the commerce, entrusting to you no less what has been done heretofore than what will be done hereafter, letting the other party understand that We on Our side could well at this time, and as Our affairs now stand, have greater reason than the enemy to break the treaty, in the hope that God, who has hitherto made our laudable weapons against Denmark victorious, will also hereafter, by means of the continuation of the war, give Us some greater advantage and benefit for Our security than We could have to expect through the treaty.

But still, if We could come to some secure peace through the treaty, We would certainly rather see and desire it than be embroiled in war, and We understand with all royal grace that you have always contested Our inclination for peace and testified Our great discontent with the opposing party's obstinacy, not doubting that you will do so even further.

For the rest, it is well-considered of you that, in accordance with your resolution, you are letting everything depend on the Danes' categorical answer, as We Ourself also consider it good and advisable that if you have given some proposition that is worth negotiating over, you then thereby make the treaty more tremendous for Our further resolution; but if the opposing party continues to behave bluntly, which We cannot yet quite believe, then you may do it, as you have written that you are minded to retire yourselves to Kalmar to there consider and wait for if anyone comes to revokes you — which, if that happens, you can again go to the place of the negotiations.

It is regrettable that Our fleet has been arrested here in the skerries at Röda kon by continuously strained headwinds, where it (as We do not know otherwise) still lies. It has often, when the wind has been somewhat strong in the north, weighed anchor and already tried to set sail 5 times, but is immediately driven back into the harbour by storm and headwinds; and because the wind now seems somewhat northerly here, We have no doubt that Admiral Lord Erik Ryning will take it into account.

For the rest, We now expect the prescribed committee here on July 2 and then intend to inform the committee about the current state and progress of the business of the war in both Germany and Denmark and what terms the treaties now depend on and to take everything into consideration. If you, Lord Grand Chancellor, have anything in particular to remind about in the meantime, which you consider necessary to propose to the committee here, We want to expect your opinion on it. We now end this letter and hereby particularly and most graciously commend you all to God Almighty.

Kristina.

Above: Kristina.

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, Matthias Soop, Thure Sparre and Thure Bielke, dated June 18/28 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, image 408 to 409/page 1018 to 1019 in April-Juni 1645; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d114-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc. etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Aff eder anKombne skrifwelse medh näst förledne Måndags Post, Hafwe Wij, troo Män och Commissarier till Danske Fredz-Tractaten Wäl förstått, Hvadh som på senaste conferencen emellan Eder och De la Thuiellerie ähr passerat, j sÿnnerheet Huruledes Han Hafwer på dee Danskes wägnar, offererat och tillbudit Eder till Wår försäkringh, Halmstadh medh deß Vnderliggiande lähn, iämpte Ößell och Jämptlandh Såsom och, Huru J då widh samma conference, och effter af Eder skeedde remonstrance, att sådant intet Kunde göra tillfÿllest till Wår försäkringh, Hafwe öfverlefrerat Honom De la Thuiellerie Edre författade trenne conditiones, och hwilke J Oß näst för detta een copia tillskickat Hafwe. Nu såsom sådan Eder Vthförlige rapport om förloppet widh Tractaten, ähr Oß till godh rättelse j Wåre consilier, och af denne nu förmärckie, att dee Danske förmedelst bemälte deres offerte af Halmstadh och deß lähn, skrida något närmare till skääl, än dee Här till gifwet Hafwe; Så göre Wij Oß nu så mÿcket mehra Hopp, att dee omsider /: ehuru trögdt thet och sÿnes Wela gå :/ sigh beqwämmandes warde till eendera af omberörde Eder De la Thuiellerie öfwerlefrerade conditioner, effter som Wij och intet twifle, att J warde där Hän Högst arbetandes, att Kunna preßa och erhålla af dem den bäste och säkreste för Oß och Sweriges Chrono. Och skulle fuller der till wara ett Krafftigt argument, om Wår Flåtta J: som nu snart, hwilket till beKlagendes ähr, een Månadz tijdh Hafwer legat Här j Skären Vth Widh Röde Koon, af strängt mothwäder arresteradt och någre resor j medler tijdh waret Vthluppen, Men åther straxt af continuerligh contrarié Windh tillbaka drifwen :/ Kunde Komma Vth j Siön, och tillijka medh Wår andre Flotta som General Wrangell förer, sättia fienden något skarpare an, Önske att Gudh nu Wille förlähna der till een tiänligh wind och Wäderleek, Hwar där medh något längre dröija skulle, fruchte Wij icke obilligt, att folcket på Flåttan lärer mÿcket siukna, och Wår dessein där igenom märkeligen studzadt och förHindradt blifwa. Elliest Will man Här seija, efftersom och dee fremmande som j deße dagar medh skepp ifrån Tÿsklandh Hijt till Dalerön arriverade ähre, Weetta berätta att Bornnholm skall wara af Wrangell intaget, weette dock än ingen sÿnnerligh Wißheet där om. Och Wele Här medh Hafwa Eder Gudh Alzmechtigh sÿnnerlig[en] Nådeligen befalladt.

Christina.

With modernised spelling:

Kristina, etc., etc.

Vår synnerliga ynnest, etc. Av Eder ankomna skrivelse med nästförlidna måndags post have Vi, tro män och kommissarier till danska fredstraktaten, väl förstått vad som på senaste konferensen emellan Eder och de la Thuilerie är passerat, i synnerhet huruledes han haver på de danskas vägnar offererat och tillbudit Eder till Vår försäkring Halmstad med dess underliggande län jämte Ösel och Jämtland, såsom ock huru I då vid samma konferens och efter av Eder skedde remonstrans att sådant inte kunde göra tillfyllest till Vår försäkring, hava överlevererat honom de la Thuilerie Edra författade trenne conditiones, och vilka I Oss näst förr detta en kopia tillskickat hava.

Nu såsom sådan Eder utförliga rapport om förloppet vid traktaten är Oss till god rättelse i Våra konsilier och av denna nu förmärke att de danska förmedelst bemälte deras offert av Halmstad och dess län skrida något närmare till skäl än de härtill givit hava, så göre Vi Oss nu så mycket mera hopp att de omsider (ehuru trögt det ock synes vilja gå) sig bekvämandes varda till endera av omberörda Eder de la Thuilerie överlevererade konditioner, eftersom Vi ock inte tvivle att I varda därhän högst arbetandes att kunna pressa och erhålla av dem den bästa och säkraste för Oss och Sveriges Krono.

Och skulle fuller därtill vara ett kraftigt argument om Vår flotta (som nu snart, vilket till beklagandes är, en månads tid haver legat här i skären ut vid Röda kon, av strängt motväder arresterad och några resor emellertid varit utlupen, men åter straxt av kontinuerlig kontrari vind tillbaka driven) kunde komma ut i sjön och tillika med Vår andra flotta som general Wrangel för, sätta fienden något skarpare an. Önske att Gud nu ville förläna därtill en tjänlig vind och väderlek; var därmed något längre dröja skulle, frukte Vi icke obilligt att folket på flottan lär mycket sjukna och vår dessäng därigenom märkligen studsad och förhindrad bliva.

Eljest vill man här säga, eftersom ock de främmande som i dessa dagar med skepp ifrån Tyskland hit till Dalarön arriverade äro veta berätta att Bornholm skall vara av Wrangel intaget, vete dock än ingen synnerlig visshet därom; och vele härmed hava Eder Gud Allsmäktig synnerlig[en] nådeligen befallat.

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Christine, etc., etc.

Notre faveur spéciale, etc. D'après votre lettre reçue par la poste ce lundi dernier, Nous avons, féals hommes et commissaires au traité de paix danois, bien compris ce qui s'est passé à la dernière conférence entre vous et de la Thuilerie, en particulier comment il vous a offert, au nom des Danois, Halmstad avec ses comtés sous-jacents, ainsi qu'Ösel et Jempterland, pour Notre assurance, ainsi que comment vous avez ensuite, lors de la même conférence et après votre remontrance qu'une telle chose ne pouvait compléter Notre assurance, remis à de la Thuilerie vos trois conditions écrites, dont vous Nous avez envoyé auparavant une copie.

Or, comme votre rapport détaillé sur l'avancement du traité est une bonne correction pour Nous dans Nos conseils, et que Nous remarquons maintenant que les Danois, par leur offre de Halmstad et de son comté, se sont quelque peu rapprochés du point qu'ils ne l'ont indiqué ici, Nous avons maintenant d'autant plus d'espérance qu'ils finiront par (bien que cela semble lent) se contenter de l'une des dites conditions remises par vous à de la Thuilerie, car Nous ne doutons pas non plus que vous travaillerez très dur pour pouvoir faire pression et obtenir d'eux ce qui est le mieux et le plus sûr pour Nous et la Couronne de Suède.

Et ce serait un argument de poids si Notre flotte (qui se trouve malheureusement depuis un mois dans les écueils de Röda kon, arrêtée par de violents vents contraires et qui a fait quelques voyages, mais qui est bientôt repoussée par des vents contraires constants) pouvait prendre la mer et attaquer l'ennemi avec Notre deuxième flotte sous la conduite du général Wrangel. Nous voudrions que Dieu Nous accorde maintenant un vent et un temps favorables; si cela devait durer un peu plus longtemps, Nous craignons non sans raison que les hommes de la flotte ne tombent gravement malades et que notre débarquement soit considérablement retardé et entravé.

Au reste, l'on tient à dire ici que les étrangers qui sont arrivés ces jours-ci par bateau en provenance d'Allemagne à Dalarö peuvent également dire que Bornholm sera prise par Wrangel. Nous n'en savons pas encore la certitude particulière; et Nous voulons avoir vous recommandé particulièrement et gracieusement à Dieu Tout-Puissant.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc., etc.

Our especial favour, etc. From your letter received by post on this past Monday, We have, faithful men and commissioners to the Danish peace treaty, well understood what has passed at the last conference between you and de la Thuilerie, in particular how he has on behalf of the Danes offered you Halmstad with its underlying counties, together with Ösel and Jämtland, for Our assurance, as well as how you then at the same conference and after your remonstrance that such a thing could not make a supplement to Our assurance have handed over to de la Thuilerie your written three conditions, of which you have sent Us a copy beforehand.

Now, as your detailed report on the progress of the treaty is a good correction to Us in Our counsels, and from this We now notice that the Danes, through their offer of Halmstad and its county, have moved somewhat closer to the point than they have given here, so We now have all the more hope that they will eventually (although it seems to be slow) become comfortable with one of the said conditions delivered by you to de la Thuilerie, as We also do not doubt that you will work very hard to be able to press and obtain from them what is best and most secure for Us and the Crown of Sweden.

And it would certainly be a strong argument if Our fleet (which has now, regrettably, been lying here in the skerries off Röda kon for a month, arrested by severe headwinds and having made a few voyages, but soon driven back again by continuous contrary winds) could get out to sea and, together with Our second fleet led by General Wrangel, attack the enemy a little more sharply. We wish that God would now grant a favourable wind and weather thereto; if it were to take a little longer, We fear not unreasonably that the people in the fleet will fall very ill, and our landing will thereby be significantly delayed and hindered.

For the rest, one wants to say here that also the foreigners who arrived here to Dalarö by ship from Germany in these days are also able to say that Bornholm is to be taken by Wrangel. We do not yet know any particular certainty about it; and We hereby want to have particularly and graciously commended you to God Almighty.

Kristina.

Above: Kristina.

Note: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.