Another funny coincidence...

Kristina's open letter concerning her/his/their position after her/his/their abdication, dated June 1/11 (Old Style), 1654

Sources:

Riksarkivet, Statsrättsliga handlingar 1569-1957, Drottning Kristinas öppna brev ang. hennes ställning efter abdikationen 1654, Uppsala 1 juni 1654

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis%208a30015e-3330-41e6-833c-c143e933500c

Alla Riksdagars och Mötens Besluth, samt Arfföreningar, Regements-Former, Försäkringar och Bewillningar, volume 2, pages 1208 to 1217, Anders Anton Stiernman, 1729

https://books.google.com/books?id=oZ5jbucFATQC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=anders+anton+stiernman+1729&source=gbs_navlinks_s

The 3,400th post on this blog!

The letter:

Wij CHRISTINA medh GUDz nådhe, Sweriges, Göthes och Wendes Drottningh, Storfurstinna till Finland, Herttiginna vthi Estlandh, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stettyn Pomern, Caßuben och Wenden, Furstinna till Rügen, Frw öfwer Jngermanlandh och Wißmar. Göre witterligit, att såsom Wij hafwe af särdeles affection emooth Hans Kärlig:t Wår Ellskelige K Frände, Den Durchlauchtige och Höghborne Furste Her Carl Gustaf Sweriges Rijkes Printz och ArfFurste, Pfaltzgrefwe widh Rein i Beijern, till Gülich Clewe och Bergen, Herttigh, så och wälmehningh och Fäderneslandzens bästa, för detta bearbethat att Höghbem:te Hans Kärlig:tt är medh Rixens Stenders enhellelige ja och samtÿckie vthwaldh och förklarat till Sweriges Rijkes ArfFurste och Wår närmeste Successor, Alltså till att än widare tesmoignera och låtha påskijna samme affection och wälmeningh, hafwe Wij af een frij willie orådde och otwungne resolverat nu på Rixdagen, effter det besluth och Arfförening som giordes i Stockholm A:o 1650. att opdragha Hans Kärl:t och deß Echta manliga Lijfzarfwingar Rijket och Regementet medh deß tillÿdande Provincier och länder, medh lijcka rätt och Mÿndigheet, som Wij det sielfwe och för Oß sampt Wåre Höghloflige Förfäder framfarne Sweriges Konungar hafft hafwe, att stÿra och regera effter lagh hwart och ett Ståndz wälfångne privilegier oförkrenckte, och där till nÿttia all den deel som till Rijkzens nÿtta, defension och förswar, både i rörligit och orörligit förordnadt är och antingen mediaté eller immediaté til Chronan hörer och länder, Såsom samptlige Rixens Ständer, till een deel Wår dem giorde proposition om abdicationen wäl förnummit hafwa; Hwarföre afsäge Wij Oß all den rätt Wij där till hafft hafwe och än hafwe, så att Wij hwarken för Oß eller någon annan vnder hwadh prætext det helst wara kan, wele her effter hafwa någon macht mehra derpå att prætendera vthan i alla tijdher wara derifrån aldeles skilde, Doch förbeholle och reservere Wij Oß där emooth till wederbörligh respect och vnderhold effterfölliandhe frij- och rättigheter att nÿttia; Och derföre kärligen och i nådhe begäre att Hans Kärl:t Wår Successor Rixsens Arffurste, Rixens Rådh och samptlige Ständer medh deras frijwillige ja och samtÿckie Oß till deste större försäkring och trÿggiare förwahringh, dher om tillbörligen försäkra, att Oß deße fölliande puncter och conditioner orÿggeligen nu och i tillkommande tijder hållas skole, jemwäl Wij effterskrifne frij- och rättigheeter, Landh, Städer, Ampter och inkompster, fritt och oturberat, så lenge Gudh Oß lijfztijden förlähnandes warder, niutha bruka och beholla och ingen hafwa macht, det ware sigh vnder hwadh prætext det hälst wara kan Oß härvthinnan att qwällia mÿcket mindre något dher af att förkorta eller afhanda, så lenge det icke befinnes att Wij något emoot Sweriges Konungs och Rixens wälferdh practicera och handla: efftersom Wij och Oß till dem i bästa måtton försee, att föliande Jnneholdh effter sielfwe bookstafwen vthan all annan interpretation än som det kan bäst till Wår wälfärdh förstås, och såsom ett fast förbundh obrotzligen achtas och fullgiöras; Såsom —

1.
Att Wij för all subjection och lÿdno skole wara befrijade och icke någrom vthan allenast Gudhi vnderkastade att gifwa för Wåre Actioner reckenskap, så the som härtill förde ähre, som the effter affträdet ifrån Regementet förde warda, och nÿttia all den Rätt, frijheet och independence som Oß effter Naturen tillstår, och fördenskull för alle befallningar och pålagor wara exempte, och icke skÿlldige swara för något, som icke går emoot Konungens och Fäderneslandzens wälfärdt. Doch skall denne Rett, frijheet och independence, vppå Wår Persoon allena förstås oförkränckt, Abdicationen och de Articlar i Regementetz afträdet författade ähro: Men på Wår egendomb, således som här vnder förmählt warder.

2.
Att Wij alldeles och i alla tijder skole wara otilltalte och frije för all den skuldh som Wij och Rijket kunne af Hwariehanda Orsak wara råkade vthi, och den komma Chronan till last och betalningh, effter som det mögeligste skee kan och tijderne tillåthandes wardhe, doch att samma skuldh, oaktadt hwadh försäkringar dher å kunne gifne wara, först pröfwas skiähligh och rättmätigh; Och änthå där någon kiändes för oskähligh, att Wij icke deste mindre, så derföre som all skiähligh skuldh, alldeles libereras och frijhollas. Hwarföre all Wår Ägendomb, Hwad nampn dhen hälst hafwa kan för alle arrester, oppehåldh och beswär inom Konungens och Rijkzens jurisdictioner skall frij wara.

3.
Att Oß skola blifwa till att nödhtorfftigt wederbörligit oppehålle reserverade, effterfölliande länder, Städer och lägenheeter, såsom Noreköpings Stadh och Slott medh alle deß tillhörigheeter som det nu ähr; Ölandh medh Borckholm, Gottlandh medh Wijsbÿ Stadh och Slott; Deß förvthan blifwa Oß förbeholdne, Ösell medh Arensburgs Stadh och Slott, Pöhle och NÿeCloster i Meklenburgh, Wolgast tillijka medh Taffelgodzen i Pommern, hwilket landh, Stadh och Ämpter Wij vnder Chronan och publicum igenkalla, och thet gemehna bästa tillägna, vndantagandes hwadh Strålsunderne innehafwa, och elliest Academien i Grijpzwaldh donerat är, Vthi alle företalde platzer och lägenheeter, skole Wij straxt widh affträdet ifrån Regementet, immitterade blifwa på efterfölliande sätt, nembligen att Wij då strax skole sättias i possessionen af Noreköpings Stadh och Slott, Öhlandh medh Borckholms Slott, Gottland medh Wisbÿ stadh och Slott, Ösell medh Arensburgz Stadh och Slott, Pöhle och Nÿe Closter i Mäkelenburgh, Wollgast medh alla de Taffelgodz i Pommern, som äre pure donationer: Men dhe Taffelgodzen som antingen förpantade, eller och som medh Wårt samtÿcke af en och annan Donatario köpte ähre, wele och måge Wij förr eij tillträda, än hwar och een som dem besitter, för sijne vthlagde penningar ähr förnögdh och betaldh. Och på det ingen må skee något för när, skole medh det första Commissarier å Wåra och Rixens wegnar afferdigas till Pommern, där wederbörligen effter dem gifna instruction, richtige beskedh taga, ransaka, och medh hwar och en som föresagde Taffelgodzen vnder hwadh titulo det wara må, innehafwer eller innehafft hafwer, räckningh göra och pröfwa skole, hwadh hans prætension och fordringh för godzens förbättringh, panthinlösningh, kööp eller elliest vthlagde penningar, sanfärdeligen befinnas kan, doch så att Hans Kärl:tt Wår Successor och Rixens Rådh revisionen förbehållas, öfwer det som en och annan i detta fallet kunne förmena sigh wara för när skedt, effter hwilke[n]s ändtelige befinnande och resolutioner, hwar och en af Konungen och Rijket således skall warda förnögdh, som det rättwijst, skäleligit och tilldrägeligit är, både för Rijket så wäl som för dem sielfwe, hwilka Patrimoniale godzen innehafft hafwa. Hwadh Afwel i boskap, fåår och annat sådant widhkommer, som hwar och en på Godzen han här till besuthit hafwer ägher, dherom skall han effter egen godtÿckio må disponera, och förtenskull ingen ifråntaghas, vthan det skeer medh kööp, wanligh förlijkningh och ägandernes nöje. Men där Donatarierne en eller flere, deras afwel wille försellia, då skole dhe wara förObligerade, Oß sådant framför någon annan till kiöps och för richtigh betalningh att vplåtha, efftersom wärdet och Marckgången där kan wara; Alldenstundh det samma på godzen som Donatarierne förmedelst Wår gunst och nådhe härtill nuthit hafwe störste deelen tillökt och förkofradt är.

4.
Vndersåterne i deßa för vptaldhe länder och Städer, skole widh Wårt tillträdande göra Oß deras trooheetz Eedh, som fölliande formular den inneholler: Hwilken i de Swenske Provincierne skall observeras och i acht tagas, Men på Ösell effter Landzens bruuk och förre wahna.

»Wij vnderskrifna Göre witterligit, att såsom Hennes Kongl. Maij:tt den Stormechtigste Furstinna och Frw, Frw CHRISTINA medh Gudz nådhe, Sweriges, Göthes och Wendes Drottningh, Storfurstinna till Finlandh, Herttiginna vthj Estlandh, Carelen, Brehmen, Vehrden Stettijn-Pomern, Caßuben och Wenden, Furstinna till Rügen, Frw öfwer Jngermanlandh och Wißmar etc. Hafwer allernådigst behaghat Rijket och Regementet att affträda, och Hans Maij:tt för detta Sweriges Rijkes Arffurste och numehra alles wår nådigste Konungh och Herre att opdragha, då Högstbem:te Hennes Kongl. Maij:tt i deß lijfztidh till Kongl. vnderholdh behållit hafwer N. N. hwilket af Hans Kongl. Maij:tt sampt Rixens Rådh och samptlige Ständer, samtÿckt, försäkrat och inrÿmbdt är, att nÿttia och bruka som derom oprättade recessen och Rixdagz Besluthet inneholler, och Hennes Kongl. Maij:ttz Wår Allernådigste Drottningz Fullmechtige, nu å H:nes Maij:tz wägnar begära och fordra Wår skÿlldige trooheetz Eedh: Dherföre lofwe och förplichte Wij Oß, Wåre Medhbröder som hemma ähre, och Wåre effterkommande, wedh Gudh och hans helige Evangelium att wela och skola /: oförkränckt den Eedh Wij Konungen och Rijket medh förbundne ähre :/ så länge Gudh H:nes Maij:tt lijfztijden förlähnandes warder, förblifwa och wara Hennes Kongl. M:tz huldhe, trogne och rättrådighe Vndersåthare, skada och fördärf där Wij förnimme å färde wahra, i tijdh optäckia och effter Wår ÿtterste macht och förmåge afwärja. Hennes M:tz Budh och lÿdno stånda, i allo thÿ förswarligit är både för Gudhj och Mannom, Hennes Kongl. M:tt att biudha och Oß att göra. Såsom och att wela och skola vthan tresko, åhrligen och i rättan tijdh vthgöhra till H:s K. M:t effter Wår bäste macht och förmågo wåre Åhrlige vthlaghor och vthskÿlder, som Hennes Kongl. M:tt tillkomma, och till de Orther innom laghsagu föra, som Oß befallat warder: J een Summa, emoot Hennes Kongl. M:t Oß således förhålla, som trogne, redelige Vndersåthare egnar och bör, och Wij Oß, emoot H:s Kongl. M:t här till förhållit hafwa: Så sant Oß Gudh hielpe till Lijff och Siäl.«

5.
Skole Wij och hafwa macht, i de förtalde Länder, Städer, Slott och Ämpter, att sättia Gouverneurer, Laghmän, Stotthållare, Landz- och Heradzhöfdingar, Borgemästare i Städerne, Dommare i Vnder- och ÖfwerRätten på Ösell, och andre betiente af infödde Swänske Män, effter lagh och bruuk, doch oförkrenckte hwars och ens wälfongne privilegier och rättigheeter, effter hwart landz och orths loflige seedh och wahna, så att Wåre Vndersåthare blifwa medh lagh och rätt stÿrde och allt wåldh och orättwijso vndertrÿckt: dher Wij icke funne Oß af någrom så betiente som wederborde, skall det stå Oß frijt dem afsättia och andre i stellet igen förordna.

6
Medh Rättegongerne blifwer som för detta warit hafwer, så att Wij beholle på Ölandh, Gottlandh och Ösell och i Noreköpingh primam et secondam Jnstantiam, och att civile saker gå medh appellation ifrån wåre länder och Städer, till den Hofrät som hwar Ort sorterar vnder, Sammaledes och alle wichtige Criminalia förskiuthes till Hoffrätternes resolutioner, förbeholdne allenast dhe måhl vthj hwilke Landzhöfdingarne hafwa macht vthan widare förfrågan, effter den 17. Articlen i rättegångs Ordinantien att rätta: Men medh Justitiens administrerande vthj de Pommerske Taffelgodzen, Pööle och NÿeCloster blifwer hollit som för detta och vnder Furstarne eller sedermehra vnder Gouvernementet warit hafwer.

7.
Brÿther någon i Wårt ägit Hoff, eller vnder Wårt LijfGvardie, då skall Oß wara frijt, Hwadh heller Wij wele saken vnder en BorghRätt eller till ordinarie Retten som där in loco stadder är, Komma låtha; Skulle och emoot förmodan hända, att någre af Konungens och Rixens Gvarnisoner sigh det orådet företogho Oß medh conspirationer, eller annat som strijder emooth Wår wälfongne rettigheet, försee och brÿtha, tå skall Konungen eller Rijket, sedan dher öfwer tillbörligen Klagadt warder, förmedelst lagha doom och där in loco exemplare straff, sådane böther skaffa, som saken Kräfwer, lijka som det emoot Konungen och Rijket brutet wore.

8.
Medh Jurisdictionen in Ecclesiasticis på Ösell, och alle de andre Wåre Vnderholdzländer, blifwer som för detta warit hafwer; Allenaste, som Ölandh lÿder vnder Calmare Superintendentie, så skall och Wår consens och confirmation iempte Konungens sökias, där någon SuperJntendens tillsätties: Men på Gottlandh skole Wij hafwa macht att settia eller confirmera den Superintendent, som är en infödd Swensk och där till ordenteligen waldh blifwer, så och conferera Regale Giäldh, antingen där äller annorstädes i Wåre Vnderholdz Lender och Städer, hafwandes för allt, inseende, att Gudz Helige ordh blifwer reent effter den oförandrade Augsburgiske confessionen och som i Vbsala Concilio förmähles, predikat, och een skähligh Kÿrckio-agha widh macht hullin; effter den ordningh som allment i Swerige observeras[.]

9.
Alle Jntrader och Renttor som i förr vptalte Länder, Städer, Ämpter och Legenheeter falla, och till Högha Öfwerheetenes och Rixens nÿtta pläga vpbähras, de ware sigh ordinarie eller extraordinarie, som antingen nu äre, äller medh Rixens Stenders bewillningh åläggias Kunna, eller och elliest genom Hwariehanda cultur och bruuk förmedelst Gudz wällsignellße, vthan Vndersåtharnes trÿck och beswär, så och dhe andre Rijkzens Stenders præjudicio, förwärfwas Kunne, skola höra Oß till, och fördenskuldh Wij hafwa macht, effter Wårt godha tÿcke dher medh att göra och låtha, vthan att wara någrom dherföre Reekenskap skÿldighe, vndantagandes i Pommern, Dranck och Scheffelstewren, hwilcken som een Krigzhielp eller hwadh på all händelße dhe Pommerske Stenderne i deß ställe framdeles bewilliandes warda, Wij lijka så af Wåre Taffelgodz, som Vndersåtarne dhersammastädes wele effterlåtha, förmedelst Konungens dhertill förordnade Tienare, att opbäras och till Statens Vnderholdh effter Konungens disposition anwändas.

10.
Wåre Vndersåthare skole eij heller medh någon Högre Tull eller pålaghor graveras, änsom alle andre Rixens Vndersåthare vnderKastade ähro, vthan såsom dhe ähro alle Lemmar i en Kropp niutha lijka rätt, antingen som det nu ähr, eller framdeles till Rijkzens wälfärdh Kan stadgadt warda: Hwarföre och Wåre Vndersåthare som för detta hafwe hafft eller nu hafwe rätt, och ähro wahne att Komma till Rix- och Landzdaghar, skole och så i lijka motto, häreffter där till Kallas, sigh medh andre Rixens Ständer hörsambligen inställa, till att förrätta och slutha, hwadh så dem som andre Rixens Ständer tillstår, såsom och oförkränckt den Eedh dhe Oß mz förbundne ähre, göra Sweriges Konungh deras troheetz eedh, så åffta någon förandringh sigh i Regementet Kan tilldragha.

11.
Wåre Vndersåthare i NoreKöpingh och Städherne på Gottlandh och Ösell, skole så häreffter som här till hafwa, dheras nähringh medh frij Seglation till fremmande Orther, doch som andre Rixens Jnbÿggiare, wara VnderKastadhe dhe allmeñe Ordningar och Stadgar, som öfwer Commercierne i gemehn giorde äre, eller häreffter göras Kunne.

12.
Till Wår sampt Konungens och Rixens wälfärdh och säkerheet, skole de Fästningar som vthi Wåre Vnderholdzländher nu äre, eller häreffter bÿgde warda, medh nödige Gvarnisoner, och allt annat tillbehör försörias på Konungens och Rixens vmKostnadh, och Konungen wara vndergifne, Doch wele Wij be:te Fästningars bÿggningh och deras reparation, genom Wåre Vnderhafwande så mÿcket mögeligit ähr, och vthan en merckeligh afsaknadt i Wåre intrader, och hinder vthj Wår hwshåldh skee Kan, befordra och vnderstödia. Konungen och Rijket hafwe och icke mindre att låtha sigh wara anlägit, än om Wij Gvarnisonerne sielfwe hade, sådan disciplin och ordre hålla låtha, det Oß eller Wåre Vndersåthare ingen oförrätt, wåldh eller præjudice, må directè eller indirectè af Hwem det och wara Kan tillfoghes.

13.
NoreKöpings Stadh medh Wijsbÿ och Gottlandh, skole som här till skedt är, och så häreffter holla till Konungens och Chronans tienst, Dheras Båtzmän, eller såsom allment Kan bewilliat warda, medh Mantal och Vnderholdh, effter proportionen, som de andre Länder och Städer vnder Chronan: Hwilke när de äre Hemma skola lijka som andre Wåre Vndersåthare wara Wår jurisdiction och befallningar vnderKastade, så wijda dhe därigenom icke i någon Chronans tienst hindras. Dhe Båtzmän som Ölandh holla moste, skole Wij medh förra och fulla mantal till Wår egen tienst i fredelige tijdher behålla, Hwilcke och skola niutha deras wahnlige hemKallspeningar och Vnderholdh af Bönderne, men nähr dhe göra Oß tienst, af Oß en skähligh Löhn och vnderholdh. J Krijgztijder och nähr så omtränger, wele Wij dhem ifrån Rixens angelägne tienst eij oppehålla eller hindra låtha.

14.
Wåre Länder och Städer, skole äfwen så för inqwarteringh som alle andre pålaghor, wara befrijade: Men skulle Rijket råka vthj så stoort och fahrligit Krigh, att någon starkare gvarnison till Landzens förswar behöfdes, så skall och den på Konungens åthwarnande och Rixens omKostnadt vnder en skähligh Krigzdisciplin tillåtas, medh sådane förordh som här ofwanförmälas.

15.
J lijka måtto, skole och Rijxens Öhrlogh Skepp antingen mindre eller flere till thalet, hafwa vthj Wåre hampnar dheras säkre retraicte, och emedan dhe dher äro, för ett skiäligit Kööp nå sin nödhtorfft, så wijda något är att aflåta. Sammaledes skole och Konungens och Rixens troupper när så omtränger hafwa genom Wåre Taffelgodz i Pommern, Deras frije pas och repas, och då niuta allenaste en tillbörligh service. Män nähr Krigzfahran öfwer är, skole de förstärckte Gvarnisonerne på Gottlandh, Öhlandh och Ösell, åther igen afföras och Wåre Vndersåthare eij wijdare graveras eller beswäras.

16.
Skulle och någre Orter i Wåre Vnderholdzländer finnas, som tienlige ähre så wäl till Wår som allmeñe Rixens sekerheet att fortificeras, då skall det stå Konungen och Rijket öppet, sådant på deß ägen beKåstnadt att göra och förrätta.

17.
Wij wele och så mÿcket möjeligit är, och vthan Ämpternes märckelige fördärf skee Kan, tillåta /: det som och Rijket skall wara förbehollit :/ att vthi Pommern på Wåre Taffelgodz Skoghar, må huggas allehanda tienligit wärcke till Festningarnas och Slottens bÿgningar och widh macht Hollande, sampt brÿggior och nödhtorfftigt wedebrandh, och Hwadh annat dhet gemehne bästa Kräfwer. Lijka så allt, Hwadh som till Rijkzens Skepzbÿgningh, på den ene eller andre Orthen beqwemligit eller och nödigt finnas.

18.
Effter Wårt dödelighe frånfälle, skole och alle deße Länder, Städer och Ämpter oafKortadhe Chronan och Rijket igen heemfalla, och Wij inthz häraf förpanta, försällia, borttgifwa eller på Hwariehanda Sätt alienera: Vndantagandes tree Ämpter i Pommern och ett Hoff på Ösell, dem Wij måge förpanta till Hwem Oß hälst teckes, och hwilken be:te Godz såsom Vndersåthare besittia och innehafwa Kan. Därföre be:te pantar deres Jnnehafware förr eij afhändas skole, än de för sine prætentioner förnögde äre.

19.
Såsom till Wår HoffStats och Hwsholdz inrettande, ett anseenligit i begÿnnellßen behöfwes, skole Wij där till alle ännu beholdne och obetalte satisfactions penningar och RomerZüge, som äre Oß af Keijßaren, förmedelst särdeles wänskap förvndte, oachtade hwadh assignationer där på Kunne gifne wara, niutha och beholla, så att Wij måge deße peningar som andre Wåre inKompster till Wår ägen nÿtta anwända och emploÿera.

20.
Der mehr- och höghbe:te Hans Kärl:tt något dödeligit hända skulle, det Gudh nådeligen och länge fördröije, då skole Rixens Rådh och Ständer, ingen till Rixens Regemente, Chrona och Scepter förhöija för än Han denne förskrifningh vthj alle sijne Clausulis, medh lijka obligation att fullgöra Oß tillbörligen medh Handh och Segell försäkrat Hafwer.

21.
Sidst och att i sielfwe wärcket betÿgha Wår sÿnnerlige Höghe ÿnnest emoot samptlige Rixens Rådh och Ständer, iemwäl till deras mehra säkerheet, hafwe Wij welat inserera detta förbeholdh och rese[r]ve, nembligen, att denne deres frijwillige bewillningh de godzen angående som till Wårt vnderholl förordnas, icke medh deß exempel i framtiden någon skall lända till förfongh i deß wälfongne och Chronan opræjudicerlige egendomb: Vthan att såsom detta är ett oförlikneligit exempel, att det och i framtijden ingen skall allegeras till skada och præjuditz. Till ÿttermehra wißo att Wij dette således belefwat hafwe, iemwäl wele allt Hwadh som härvthj å Wår sijda vthlofwat är, fast och obrotzligen hålla och effterlefwa Hafwe Wij dätta medh ägen Handh vnderskrifwit och medh vnderhengiande af Wår och Rixens store Klämma bekräfftat. Datum Ubsala den Första dagh i Junij Månadh, åhr effter Christi bördh Ettusende Sexhundra på det Femptionde och Fierde
Christina
Lars Canthersten MP..

With modernised spelling:

Vi Kristina, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Drottning, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland, Karelen, Bremen-Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furstinna till Rügen, Fru över Ingermanland och Wismar, göre vetterligt att såsom Vi have av särdeles affektion emot Hans Kärlighet, Vår älsklige käre frände, den Durchlauchtige och Högborne Furste, Herr Karl Gustav, Sveriges Rikes Prins och Arvfurste, Pfalzgreve vid Rhen i Bayern, till Gülich, Cleve och Bergen Hertig, så ock välmening och Fäderneslandsens bästa, förr detta bearbetat att högbemälte Hans Kärlighet är med Riksens Ständers enhälliga ja och samtycke utvald och förklarad till Sveriges Rikes arvfurste och Vår närmeste successor, alltså till att än vidare temoignera och låta påskina samma affektion och välmening, have Vi av en fri vilje orådde och otvungna resolverat nu på Riksdagen, efter det beslut och Arvförening som gjordes i Stockholm anno 1650 att uppdraga Hans Kärlighet och dess äkta manliga livsarvingar Riket och regementet med dess tillydande provincier och länder, med lika rätt och myndighet som Vi det själva och för Oss samt Våra höglovliga förfäder, framfarna Sveriges Konungar, haft have att styra och regera efter lag vart och ett Stånds välfångna privilegier oförkränkte, och därtill nyttja all den del som till Riksens nytta, defension och försvar, både i rörligt och orörligt förordnat är och antingen mediate eller immediate till Kronan hör och länder.

Såsom samtliga Riksens Ständer till en del Vår dem gjorde proposition om abdikationen väl förnummit hava, varföre avsäge Vi Oss all den rätt Vi därtill haft have och än have, så att Vi varken för Oss eller någon annan under vad pretext det helst vara kan vele härefter hava någon makt mera därpå att pretendera, utan i alla tider vara därifrån alldeles skilde. Dock förbehålle och reservere Vi Oss däremot till vederbörlig respekt och underhåll efterföljande fri- och rättigheter att nyttja, och därföre kärligen och i nåde begäre att Hans Kärlighet, Vår successor Riksens Arvfurste, Riksens Råd och samtliga Ständer med deras frivilliga ja och samtycke Oss till desto större försäkring och tryggare förvaring därom tillbörligen försäkra att Oss dessa följande punkter och konditioner oryggligen nu och i tillkommande tider hållas skole, jämväl Vi efterskrivna fri- och rättigheter, land, städer, amter och inkomster fritt och oturberat, så länge Gud Oss livstiden förlänandes varder, njuta, bruka och behålla, och ingen hava makt, det vare sig under vad pretext det helst vara kan, Oss härutinnan att kvälja mycket mindre något därav att förkorta eller avhanda, så länge det icke befinnes att Vi något emot Sveriges Konungs och Riksens välfärd practicere och handle; eftersom Vi ock Oss till dem i bästa måtton förse att följande innehåll efter själva bokstaven utan all annan interpretation än som det kan bäst till Vår välfärd förstås, och såsom ett fast förbund obrottsligen aktas och fullgöras. Såsom —

1.
Att Vi för all subjektion och lydno skole vara befriade och icke någrom utan allenast Gudi underkastade att giva för Våra aktioner räkenskap, så de som härtill förde äre som de efter avträdet ifrån regementet förde varda ock nyttja all den rätt, frihet och independens som Oss efter naturen tillstår, och fördenskull för alle befallningar och pålagor vara exempta, och icke skyldiga svara för något som icke går emot Konungens och Fäderneslandsens välfärd. Dock skall denna rätt, frihet och independens uppå Vår person allena förstås oförkränkt abdikationen och de artiklar i regementets avträdet författade äro; men på Vår egendom, således som härunder förmält varder.

2.
Att Vi alldeles och i alla tider skole vara otilltalda och fria för all den skuld som Vi och Riket kunne av varjehanda orsak vara råkade uti och den komma Kronan till last och betalning, eftersom det möjligste ske kan och tiderna tillåtandes varde, dock att samma skuld, oaktat vad försäkringar därå kunne givna vara, först prövas skälig och rättmätig; och ändå där någon kändes för oskälig, att Vi icke desto mindre, så därföre som all skälig skuld, alldeles libereres och frihålles. Varför all Vår egendom, vad namn den helst hava kan, för alla arrester, uppehåll och besvär inom Konungens och Riksens jurisdiktioner skall fri vara.

3.
Att Oss skola bliva till att nödtorftigt vederbörligt uppehålle reserverade efterföljande länder, Städer och lägenheter: såsom Norrköpings Stad och Slott med alla dess tillhörigheter som det nu är; Öland med Borgholm; Gotland med Visby Stad och Slott, dessförutan bliva Oss förbehållna; Ösel med Arensburgs Stad och Slott; Poel och Neukloster i Mecklenburg; Wolgast tillika med taffelgodsen i Pommern, vilket land, Stad och ämter Vi under Kronan ock publicum igenkalle och det gemena bästa tillägne, undantagandes vad Strålsundarna innehava, och eljest Akademien i Gripsvald donerad är.

Uti alla företalda platser och lägenheter, skole Vi strax vid avträdet ifrån regementet immitterade bliva på efterföljande sätt, nämligen att Vi då strax skole sättas i possessionen av Norrköpings Stad och Slott; Öland med Borgholms Slott; Gotland med Visby Stad och Slott; Ösel med Arensburgs Stad och Slott; Poel och Neukloster i Mecklenburg; Wolgast med alla de taffelgods i Pommern, som äro pure donationer. Men de taffelgodsen som antingen förpantade eller ock som med Vårt samtycke av en och annan donatario köpte äro vele och måge Vi förr ej tillträda än var och en som dem besitter för sina utlagde penningar är förnöjd och betald. Och på det ingen må ske något för när, skola med det första kommissarier å Våra och Riksens vägnar avfärdigas till Pommern, där vederbörligen efter dem givna instruktion riktiga besked taga, ransaka, och med var och en som föresagde taffelgodsen, under vad titulo det vara må, innehaver eller innehaft haver, räkning göra och pröva skola vad hans pretension och fordring för godsens förbättring, pantinlösning, köp eller eljest utlagde penningar, sannfärdeligen befinnas kan, dock så att Hans Kärlighet, Vår successor, och Riksens Råd revisionen förbehållas över det som en och annan i detta fallet kunne förmena sig vara för när skett, efter vilkas äntliga befinnande och resolutioner var och en av Konungen och Riket således skall varda förnöjd, som det rättvist, skäligt och tilldrägligt är, både för Riket såväl som för dem själva, vilka patrimoniala godsen innehaft hava.

Vad avel i boskap, får och annat sådant vidkommer som var och en på godsen han härtill besutit haver äger, därom skall han efter egen godtycko må disponera och fördenskull ingen ifråntagas, utan det sker med köp, vanlig förlikning och ägandernas nöje. Men där donatarierna, en eller flera, deras avel ville försälja, då skola de vara förobligerade Oss sådant framför någon annan till köps och för riktig betalning att upplåta, eftersom värdet och markgången där kan vara, alldenstund detsamma på godsen som donatarierna förmedelst Vår gunst och nåde härtill nutit hava största delen tillökt och förkovrat är.

4.
Undersåtarna i dessa förr upptalda länder och Städer skola vid Vårt tillträdande göra Oss deras trohetsed som följande formular den innehåller, vilken i de svenska provinserna skall observeras och iakttagas, men på Ösel efter landsens bruk och förre vana.

»Vi underskrevna göre vetterligt att såsom Hennes Kungliga Majestät den Stormäktigste Furstinna och Fru, Fru Kristina, med Guds nåde Sveriges, Götes och Vendes Drottning, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland, Karelen, Bremen-Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furstinna till Rügen, Fru över Ingermanland och Wismar, etc., haver allernådigst behagat Riket och regementet att avträda och Hans Majestät förr detta Sveriges Rikes Arvfurste och numera allas vår nådigste Konung och Herre att uppdraga, då högstbemälte Hennes Kungliga Majestät i dess livstid till kungliga underhåll behållit haver N. N., vilket av Hans Kungliga Majestät samt Riksens Råd och samtliga Ständer samtyckt, försäkrat och inrymt är, att nyttja och bruka som därom upprättade Recessen och Riksdags beslutet innehåller, och Hennes Kungliga Majestäts vår allernådigste Drottnings fullmäktiga nu å Hennes Majestäts vägnar begära och fordra vår skyldiga trohetsed:

Därföre love och förplikte vi oss, våra medbröder som hemma äro, och våra efterkommande, vid Gud och hans heliga Evangelium att vilja och skola (oförkränkt den ed vi Konungen och Riket med förbundna äro), så länge Gud Hennes Majestät livstiden förlänandes varder, förbliva och vara Hennes Kungliga Majestäts hulda, trogna och rättrådiga undersåtare skada och fördärv där vi förnimme å färde vara i tid upptäcka och efter vår yttersta makt och förmågo avvärja; Hennes Majestäts bud och lydno stånda; i allo ty försvarligt är, både för Gudi och mannom, Hennes Kungliga Majestät att bjuda och oss att göra. Såsom ock att vilja och skola utan tredsko, årligen och i rättan tid utgöra till Hennes Kungliga Majestät efter vår bästa makt och förmågo våra årliga utlagor och utskylder, som Hennes Kungliga Majestät tillkomma, och till de orter inom lagsago föra som oss befallat varder.

I en summa, emot Hennes Kungliga Majestät oss således förhålla som trogna, redliga undersåtare ägnar och bör, och vi oss emot Hennes Kungliga Majestät härtill förhållit have, så sant oss Gud hjälpe till liv och själ.«

5.
Skole Vi ock hava makt i de förtalde Länder, Städer, Slott och Ämter att sätta guvernörer, lagmän, ståthållare, lands- och häradshövdingar, borgmästare i Städerna, domare i Under- och Överrätten på Ösel, och andra betjänte av infödde svenska män efter lag och bruk, dock oförkränkte vars och ens välfångna privilegier och rättigheter, efter vart lands och orts lovliga sed och vana, så att Våra undersåtare bliva med lag och rätt styrde och allt våld och orättviso undertryckt; där Vi icke funne Oss av någrom så betjänte som vederborde, skall det stå Oss fritt dem avsätta och andra i stället igen förordna.

6.
Med rättegångerna bliver som förr detta varit haver, så att Vi behålle på Öland, Gotland och Ösel och i Norrköping primam et secundam instantiam, och att civila saker gå med appellation ifrån Våra länder och Städer till den Hovrätt som var ort sorterar under; sammaledes ock alla viktiga criminalia förskjutes till Hovrätternas resolutioner, förbehållna allenast de mål uti vilka landshövdingarna hava makt utan vidare förfrågan, efter den 17 artikeln i Rättegångsordinansen att rätta; men med justitiens administrerande uti de pommerska taffelgodsen, Poel och Neukloster bliver hållet som förr detta och under furstarna eller sedermera under guvernemanget varit haver.

7.
Bryter någon i Vårt eget hov, eller under Vårt livgardie, då skall Oss vara fritt, vad heller Vi vele saken under en borgrätt, eller till ordinarie Rätten som där in loco stadder är, komma låta, skulle ock emot förmodan hända att några av Konungens och Riksens garnisoner sig det orådet företoge Oss med konspirationer eller annat som strider emot Vår välfångna rättighet förse och bryta, då skall Konungen eller Riket sedan däröver tillbörligen klagat varder förmedelst laga dom och där in loco exemplare straff sådana böter skaffa som saken kräver likasom det emot Konungen och Riket brutet vore.

8.
Med jurisdiktionen in ecclesiasticis på Ösel och alla de andra Våra underhållsländer, bliver som förr detta varit haver; allenaste som Öland lyder under Kalmare superintendentie, så skall ock Vår konsens och konfirmation jämte Konungens sökas där någon superintendens tillsättes. Men på Gotland skole Vi hava makt att sätta eller konfirmera den superintendent som är en infödd svensk och därtill ordentligen vald bliver, så ock konferera regalgäll, antingen där eller annorstädes i Våra underhållsländer och städer, havandes före allt inseende att Guds Heliga Ord bliver rent efter den oförandrade Augsburgiska Konfessionen och som i Uppsala Consilio förmäles, predikad, och en skälig kyrkoaga vidmakthållen, efter den ordning som allmänt i Sverige observeras.

9.
Alla intrader och räntor som i förr upptalda länder, städer, ämter och lägenheter falla och till Höga Överhetens och Riksens nytta pläga uppbäras (de vare sig ordinarie eller extraordinarie) som antingen nu äro, eller med Riksens Ständers bevillning åläggas kunna eller ock eljest genom varjehanda kultur och bruk förmedelst Guds välsignelse, utan undersåtarnes tryck och besvär, så ock de andra Riksens Ständers præjudicio, förvärvas kunne, skola höra Oss till; och fördenskull Vi have makt, efter Vårt goda tycke därmed att göra och låta, utan att vara någrom därföre räkenskap skyldiga, undantagandes i Pommern, Drank- och Scheffelsteueren, vilken som en krigshjälp eller vad på all händelse de pommerska Ständerna i dess ställe framdeles beviljandes varda, Vi likaså av Våra taffelgods, som undersåtarna därsammastädes vele efterlåta, förmedelst Konungens därtill förordnade tjänare, att uppbäras och till Statens underhåll efter Konungens disposition användas.

10.
Våra undersåtare skola ej heller med någon högre tull eller pålagor graveras än som alle andra Riksens undersåtare underkastade äro, utan såsom de äro alla lemmar i en kropp njuta lika rätt, antingen som det nu är, eller framdeles till Riksens välfärd kan stadgat varda, varföre ock Våra undersåtare som förr detta hava haft eller nu hava rätt och äro vana att komma till Riks- och Landsdagar skola också i lika måtto härefter därtill kallas, sig med andra Riksens Ständer hörsamligen inställa till att förrätta och sluta vad så dem som andra Riksens Ständer tillstår, såsom ock oförkränkt den ed de Oss med förbundna äro göra Sveriges Konung deras trohetsed så ofta någon förändring sig i regementet kan tilldraga.

11.
Våra undersåtare i Norrköping och städerna på Gotland och Ösel skola så härefter som härtill hava deras näring med fri seglation till främmande orter, dock som andra Riksens inbyggare vara underkastade de allmänna ordningar och stadgar som över kommercierna i gemen gjorda äro eller härefter göras kunne.

12.
Till Vår samt Konungens och Riksens välfärd och säkerhet, skola de fästningar som uti Våra underhållsländer nu äro eller härefter byggde varda med nödiga garnisoner och allt annat tillbehör försörjas på Konungens och Riksens omkostnad och Konungen vara undergivna, dock vele Vi bemälte fästningars byggning och deras reparation genom Våra underhavande så mycket möjligt är och, utan en märklig avsaknad i Våra intrader och hinder uti Vår hushåll ske kan, befordra och understödja. Konungen och Riket hava ock icke mindre att låta sig vara anläget än om Vi garnisonerna själva hade sådan disciplin och order hålla låta det Oss eller Våra undersåtare ingen oförrätt, våld eller prejudis må directe eller indirecte av vem det ock vara kan tillfogas.

13.
Norrköpings Stad med Visby och Gotland skola, som härtill skett är och så härefter, hålla till Konungens och Kronans tjänst deras båtsmän (eller såsom allmänt kan beviljat varda) med mantal och underhåll efter proportionen som de andra länder och städer under Kronan, vilka, när de äro hemma, skola likasom andra Våra undersåtare vara Vår jurisdiktion och befallningar underkastade, såvida de därigenom icke i någon Kronans tjänst hindras. De båtsmän som Öland hålla måste, skole Vi med förra och fulla mantal till Vår egen tjänst i fredliga tider behålla, vilka ock skola njuta deras vanliga hemkallspenningar och underhåll av bönderna, men när de göra Oss tjänst, av Oss en skälig lön och underhåll. I krigstider och när så omtränger, vele Vi dem ifrån Riksens angelägna tjänst ej uppehålla eller hindra låta.

14.
Våra länder och städer skola ävenså för inkvartering som alla andra pålagor vara befriade; men skulle Riket råka uti så stort och farligt krig att någon starkare garnison till landsens försvar behövdes, så skall ock den på Konungens åtvarnande och Riksens omkostnad under en skälig krigsdisciplin tillåtas med sådana förord som härovan förmälas.

15.
I lika måtto skola ock Riksens örlogsskepp antingen mindre eller flera till talet hava uti Våra hamnar deras säkra reträtt och emedan de där äro, för ett skäligt köp, nå sin nödtorft såvida något är att avlåta. Sammaledes skola ock Konungens och Riksens trupper, när så omtränger, hava genom Våra taffelgods i Pommern deras fria pass och repass och då njuta allenast en tillbörlig servis; men när krigsfaran över är, skola de förstärkte garnisonerna på Gotland, Öland och Ösel återigen avföras och Våra undersåtare ej vidare graveras eller besväras.

16.
Skulle ock några orter i Våra underhållsländer finnas som tjänliga äro såväl till Vår som allmänna Riksens säkerhet att fortificeras, då skall det stå Konungen och Riket öppet sådant på dess egen bekostnad att göra och förrätta.

17.
Vi vele ock så mycket möjligt är, och utan ämternas märkliga fördärv ske kan, tillåta (det som ock Riket skall vara förbehållet) att uti Pommern på Våra taffelgodsskogar må huggas allehanda tjänligt verke till fästningarnas och slottens byggningar och vidmakthållande, samt bryggor och nödtorftigt vedbrand och vad annat det gemena bästa kräver, likaså allt vad som till Riksens skeppsbyggning på den ena eller andra orten bekvämligt eller ock nödigt finnas.

18.
Efter Vårt dödliga frånfälle, skola ock alla dessa länder, städer och ämter oavkortade Kronan och Riket igen hemfalla och Vi intet härav förpanta, försälja, bortgiva eller på varjehanda sätt alienera, undantagandes tre ämter i Pommern och ett hov på Ösel, dem Vi måge förpanta till vem Oss hälst täckes, och vilken bemälte gods såsom undersåtare besitta och innehava kan; därföre bemälte pantar deras innehavare förr ej avhändas skola än de för sina pretensioner förnöjda äro.

19.
Såsom till Vår hovstats och hushålls inrättande ett ansenligt i begynnelsen behöves, skole Vi därtill alla ännu behållna och obetalda satisfaktionspenningar och Romerzüge som äro Oss av Kejsaren förmedelst särdeles wänskap förunte (oaktade vad assignationer därpå kunne givna vara) njuta och behålla, så att Vi måge dessa penningar som andra Våra inkomster till Vår egen nytta använda och emplojera.

20.
Där mer- och högbemälte Hans Kärlighet något dödligt hända skulle (det Gud nådeligen och länge fördröje), då skola Riksens Råd och Ständer ingen till Riksens regemente, krona och scepter förhöja förrän han denna förskrivning uti alla sina clausulis (med lika obligation att fullgöra Oss tillbörligen) med hand och segel försäkrat haver.

21.
Sist och att i själva verket betyga Vår synnerliga höga ynnest emot samtliga Riksens Råd och Ständer, jämväl till deras mera säkerhet, have Vi velat inserera detta förbehåll och reserve, nämligen att denna deras frivilliga bevillning de godsen angående som till Vårt underhåll förordnas, icke med dess exempel i framtiden någon skall lända till förfång i dess välfångna och Kronan oprejudicerliga egendom, utan att såsom detta är ett oförlikneligt exempel att det ock i framtiden ingen skall allegeras till skada och prejudis.

Till yttermera visso att Vi detta således belevat have, jämväl vele allt vad som häruti å Vår sida utlovat är fast och obrottsligen hålla och efterleva, have Vi detta med egen hand underskrivit och med underhängande av Vår och Riksens Stora Klämma bekräftat. Datum Uppsala, den första dag i juni månad, år efter Kristi börd ettusende sexhundra på det femtionde och fjärde.
Kristina.
Lars Canthersten, m. p.

Stiernman's transcript of the letter:

Wij Christina etc. Giöre witterligit / att såsom Wij hafwe af serdeles affection emot Hans Kärligheet wår elskelige käre Frände / den Durchleuchtige och Högborne Furste Herr Carl Gustaf / Sweriges Rijkes Printz och Arffurste / Pfaltz-Grefwe widh Rhein i Beyern / til Gülich / Cleve och Bergen Hertig. Så och wälmening och Fäderneslandzens bästa / för detta bearbetat att Högbem:te Hans Kärlighet är medh Rijkzens Ständers enhellige ja och samptyckie uthwald och förklarat til Sweriges Rijkes Arffurste och wår närmeste Successor; Altså til att än widare tesmoignera och låta på skijna samme affection och wälmening / hafwe wij af een frij willie orådde och otwungne resolverat nu på Rixdagen efter det Besluut och Arfförening som giordes i Stockholm Anno 1650. att opdraga Hans Kärlighet och deß echta manliga Lijfzarfwingar Rijket och Regementet / medh deß tillydande Provincier och länder med lijka rätt och myndigheet / som wij det sielfwe / och för Oß / sampt wåre högloflige Förfäder / framfarne Sweriges Konungar haft hafwe / att styra och regera efter lagh / hwart och ett Ståndz wälfångne Privilegiers oförkrenkte och der til nyttia all den deel som til Rijkzens nytta / defension och förswar / både i rörligit och orörligit förordnat är och antingen mediate eller immediate til Chronan hörer och länder; Såsom samptlige Riksens Ständer til een deel wår dem giorde proposition om abdicationen wäl förnummit hafwa: Hwarföre affsäye wij oß all den rätt wij der til haft hafwe och än hafwe / så att wij hwarken för oß eller någon annan under hwadh prætext det hälst wara kan wele her efter hafwa någon macht mehra der på att prætendera, utan i alla tider wara der ifrån aldeles skilde doch förbeholle och reservere wij oß der emot til wederbörlig respect och vnderhold efterfölliandhe frij- och rättigheter att nyttia; och derföre kärligen och i nåde begäre att Hans Kärlighet wår Successor Rixsens Arffurste / Rixsens Rådh och samptlige Ständer medh deras frijwillige ja och samtyckie oß til deste större försäkring och tryggiare förwahring / der om tilbörligen försäkra / att oß desse fölliande puncter och conditioner oryggeligen nu och i tilkommande tijder hållas skole / iembwäl wij efterskrifne frij- och rättigheeter / landh / Städer / ampter och inkompster / fritt och oturberat, så länge Gudh oß lijfztijden förlänandes warder / niuta / bruka och behålla och ingen hafwa macht / det ware sigh vnder hwadh prætext thet hälst wara kan Oß här vthinnan att qwellia / mycket mindre något dher af att förkorta eller afhånda / så länge det icke befinnes att Wij något emoot Sweriges Konung och Rixens wälferd / practicera och handla: efter som Wij och Oß til dhem i bästa motton försee / att fölliande innehold efter sielfwe bookstafwen vthan all annan interpretation än som det kan bäst til wår wälfärd förstås och såsom ett fast förbund obrotzligen achtas och fullgiöras; Såsom

I.
Att Wij för all subjection och lydno skole wara befrijade / och icke någrom uthan allenast Gudi underkastade att gifwa för wåre actioner räkenskap / så the som här til förde ähre / som the efter afträdet ifrån Regementet förde warda / och nyttia all den rätt / frijheet och independence, som Oß efter Naturen tilstår / och fördenskul för alle befallningar / och pålagor wara exempte och icke skyldige swara för något som icke går emoot Konungens och Fäderneslandsens wälferdh / doch skal denne rätt / frijheet och independence, vpå Wår Persohn allena förståås oförkrenkt / Abdicationen och de Articlar i Regementz afträdet författade ähro: Men på Wår ägendomb / således som här vnder förmält warder.

II.
Att Wij aldeles och i alla tijder skole wara otiltalte och frije för all den skuld som Wij och Rijket kunne af hwarjehanda orsaak / wara råkade uthi / och den komma Chronan til last och betalning / efter som det mögeligste skee kan / och tijderne tillåtandes warda / doch att samma skuldh oachtadt hwad försäkringar der å kunne gifne wara / först pröfwas skälig och rättmätig; och änthå der någon kändes för oskiälig / att Wij icke deste mindre / så derföre som all skälig skuld aldeles libereras och frijhållas; hwarföre all Wår egendomb / hwad nampn den hälst hafwa kan för alle arrester, oppehold och beswär / innan Konungens och Rixsens jurisdictioner skal frij wara.

III.
Att Oß skola blifwa til att nödtorfftigt wederbörligit vppehålle reserverade, efterfölliandhe länder / Städer och lägenheeter / såsom Norreköpins Stadh och Slott / medh alle deß tilhörigheeter som det nu ähr; Öhland medh Borkholm / Gottlandh med Wijßby Stadh och Slott; deß föruthan blifwa Oß förbehåldne Ösel medh Arensbårgz Stadh och Slott / Pöhle och NyCloster i Meklenburg / Wolgast tillijka medh Taffelgodzen i Pommern / hwilket landh / Stadh och Ampter Wij under Chronan och publicum igenkalla och det gemeena bästa tilägna / undantagandes hwadh Strålsunderne innehafwa och elliest Academien i Grijpzwaldh donerat är / vthi alle företalde platzer och lägenheeter / skole Wij straxt widh afträdet ifrån Regementet immiterade blifwa på efterfölliande sätt / nembligen att Wij då strax skole sättias i possessionen af Norrkiöpingz Stadh och Slott / Ölandh medh Bårkholms Slott / Gottland medh Wijsby Stadh och Slott / Ösel medh Arensburgz Stadh och Slott / Pöhle och NyeCloster i Mekelenburg / Wolgast medh alle dhe Taffelgodz i Pommern / som äre pure donationer: Men de Taffelgodzen som antingen förpantade eller och som medh Wårt samtycke af en och annan donatario köpte äre / wele och måge Wij förr ey tilträda än hwar och een som dem besitter / för sine uthlagde penningar ähr förnögd och betalt. Och på det ingen må skee något för när / skole medh det första Commissarier å Wåre och Rixens wegnar afferdigas til Pommern / der wederbörligen efter dem gifne instruction richtige beskeed taga / ransaka / och med hwar och een som föresagde Taffelgodzen vnder hwadh titulo det wara må / innehafwer eller innehaft hafwer / räkning giöra och pröfwa skole / hwadh hans prætension och fordring för godzens förbättring / panthinlösning / kööp eller elliest vthlagde penningar / sanferdeligen befinnas kan / doch så att Hans Kärlighet Wår Successor och Rixens Rådh Revisionen förbehållas / öfwer det som een och annan i detta fallet kunne förmena sig wara för när skedt / efter hwilkens ändtelige befinnande och resolutioner, hwar och een af Konungen och Rijket således skal warda förnögd / som dhet rättwijst / skäligit och tildrägeligit ähr / både för Rijket så wäl som för dhem sielfwe / hwilka Patrimoniale godzen innehaft hafwa. Hwadh Affel i boskap / fåår / och annat sådant widkommer / som hwar och een på godzen / han här til besutit hafwer äger / der om skal han efter egen godtyckio må disponera, och fördenskul ingen ifråntagas / uthan det skeer medh kööp / wenlig förliikning och ägandernes nöye. Men der donatarierne en eller flere / deras afwel wille försellia då skole dee wara förobligerade Oß sådant fram för någon annan til kiöpz och för richtig betalning att uplåtha / efter som wärdet och markgången där kan wara: Aldenstund det samma på godzen som donatarierne förmedelst wår gunst och nåde här til nutit hafwe störste deelen tilökt och förkofrat ähr.

IV.
Vndersåtharne i desse föruptalde länder och Städer skole wed wårt tilträdande giöra Oß dheras Trooheetz Eedh som fölliande formular den innehåller. Hwilken i dee Swenske Provincierne skal observeras och i acht tagas / men på Ösel efter landsens bruuk och förre wahna.

»Wij underskrifne giöre witterligit / att såsom Hennes Kongl. M:tt den Stoormechtigste Furstinna och Fru / Fru Christina medh Gudz Nådhe / Sweriges / Göthes och Wändes Drottning / StoorFurstinna til Finland / Hertiginna vthi Estland / Carelen / Brehmen / Verden / Stettin / Pommern / Cassuben och Wenden / Furstinna til Rügen / Fru öfwer Jngermanland och Wißmar etc. hafwer allernådigst behagat Rijket och Regementet att afträda och Hans May:tt för detta Sweriges / Rijkes Arffurste / och nu mehra alles wår nådigste Konung och Herre att opdraga. då högstbem:te Hennes Kongl. May:tt i deß lijfztijdh til Kongl. vnderhåld behållit hafwer N. N. hwilket af Hans Kongl. M:tt sampt Rixsens Rådh och samptlige Ständer / samtyckt / försäkrat / och inrymbdt är / att nyttia och bruka som derom oprättade Recessen och Rixdagz Besluutet innehåller och Hennes K. M:tz wår allernådigste Drottningz fullmechtige nu å Hennes May:tz wägnar begäre och fordra Wår skyldiga Trooheetz Eedh / dherföre lofwe och förplichte wij oß / wåre Medbröder som hemma ähre / och wåre efterkommande / wed Gudh och hans heelige Evangelium att wela och skola (oförkrenkt den Eedh wij Konungen och Rijket med förbundne ähre) så länge Gudh Hennes May:tt lifztijden förlänandes warder / förblifwa och wara Hennes Kongl. M:tt hulde / trogne och rättrådige undersåthare / skada och förderf der wij förnimme å färde wara i tijdh optäckia och efter wår yttersta macht och förmågo afwäria. Hennes May:tz budh och lydno stånda i allo thy förswarligit är både för Gudhi och Mannom / Hennes Kongl. M:tt att biuda och oß att giöra. Såsom och att wela och skola uthan tresko / åhrligen och i rättan tijdh uthgöra til Hennes K. M:tt efter wår bäste macht och förmågo wåre åhrlige uthlagor och uthskylder / som Hennes K. M:tt tilkomma och til dee orter innom lagsagu föra / som oß befallat warder; J een Summa emoot H. K. M. oß således förhålle / som trogne / redelige vndersåthare ägnar och bör / och wij oß emoot Hennes K. M:tt här til förhållit hafwe: Så sant oß Gudh hielpe til lijf och siäl.«

V.
Skole wij och hafwa macht i dee förtalde länder / Städer / Slott och Ämpter / att sättia Officianter, Gouverneurer, Lagmän / Stotthållare / Landz- och Häradzhöfdingar / Borgmestare i Städerne / Dommare i Under- och Öfwer-Rätten på Ösel och andre betiente af infödde Swenske män / efter lagh och bruk / doch oförkrenkte hwars och eens wälfångne Privilegier och rättigheeter efter hwart landz och orts loflige seed och wahna / så att wåre vndersåthare blifwa widh lagh och rätt styrde och alt wåld och orättwijso vndertryckt dher wij icke funne oß af någrom så betiente som wederborde / skal det stå oß fritt dem afsettia och andre i stället igen förordna.

VI.
Medh rättegångerne blifwer som för detta warit hafwer / så att Wij beholle på Ölandh / Gottland och Ösel och i Norrkiöping primam & secondam instantiam och att civil saker gå medh appellation ifrån wåre länder och Städer til den Hof-Rätt som hwar orth sorterar vnder / sammaledes och alle wichtige Criminalia förskiutes til Hoff-Rätternes Resolutioner, förbeholdne allenast dee måhl vthi hwilke Landzhöfdingarne hafwa macht vthan widare förfrågan efter den 17. Articlen i Rättegångz-Ordinantien att rätta. Men medh Justitiens administrerande vthi de Pommerske Taffelgodzen / Pööle och Nykloster blifwer hållit som för detta och vnder Furstarna eller sedermehra vnder Gouvernamentet warit hafwer.

VII.
Bryter någon i Wårt egit Hoff eller under Wårt Lijf-Guardie, då skal oß wara fritt / hwadh heller Wij wele saaken vnder een Borg-Rätt eller til ordinarie Rätten som der in loco stadder ähr komma låtha; Skulle och emoot förmodan hända / att någre af Konungens och Rixens Guarnizoner sig det orådet företogo Oß medh conspirationer eller annat som strijder emoot Wår wälfångne rättigheet försee och bryta / tå skal Konungen eller Rijket sedan der öfwer tilbörligen klagat warder / förmedelst lagha doom och där in loco exemplare straff / sådane böther skaffa som saken kräfwer / lijka som det emoot Konungen och Rijket brutet wore.

VIII.
Medh Jurisdictionen in Ecclesiasticis på Ösel och alle dee andre wåre vnderhåldz länder / blifwer som för dhetta warit hafwer / allenaste som Öland lyder vnder Calmare Superintendentie så skal och wår consens och confirmation jemte Konungens sökias der någon Superintendens tilsätties: Men på Gottlandh skole Wij hafwa macht att settia eller confirmera den Superintendent som är een infödd Swänsk och der til ordenteligen wald blifwer / så och conferera regale gield / antingen där eller annorstädes i Wåre vnderhåldz länder och Städer / hafwandes för alt inseende att Gudz heelige ordh blifwer reent efter den oförandrade Ausburgiske Confessionen och som i Vpsala Concilio förmäles / predikat / och een skählig Kyrkio-aga widh macht hållin; efter den ordning som allment i Swerige observeras.

IX.
Alle intrader och räntor / som i föruptalde länder / Städer / Ämpter och lägenheeter falla / och til höga Öfwerheetenes och Rixsens nytto pläga upbäras / de ware sig ordinarie eller extraordinarie, som antingen nu äre / eller medh Rixsens Ständers bewillning åläggias kunna / eller och elliest genom hwarjehanda cultur och bruuk / förmedelst Gudz wälsignelse / vthan vndersåthernes tryck och beswär / så och / dee andre Rixsens Ständers præjudicio förwärfwas kunne / skole höra Oß til / och fördenskul Wij hafwe macht / efter wårt goda tycke dher medh att göra och låtha / vthan att wara någrom derföre räkenskap skyldige / undantagandes i Pommern / Dranck- och Scheffelsteuren / hwilken som een Krigzhielp eller hwadh på all händelse dhe Pommerske Ständerne i deß ställe framdeles bewilliandes warda / Wij lijka så af Wåre Taffelgodz som vndersåtharne dhersammastädes wele efterlåta / förmedelst Konungens der til förordnade Tiänare, att opbäras och til Statens vnderhåld efter Konungens disposition anwändas.

X.
Wåre vndersåthare skole ey heller med någon högre Tull eller pålagor graveras än som alle andre Rixens vndersåthare vnderkastade ähre / uthan såsom dee ähro alle lemmar i een kropp niuta lijka rätt / antingen som det nu är / eller framdeles til Rixsens wälferdh kan stadgat warda: Hwarföre och Wåre vndersåthare som för detta hafwe haft eller nu hafwe rätt och äro wahne att komma till Rix- och Landzdagar / skole och så i lijka motto her efter der til kallas sig med andre Rixsens Ständer hörsambligen instella til att förrätta och sluuta / hwad så dem som andre Rixens Ständer tilstår / såsom och oförkrenkt den Eedh dhe Oß medh förbundne ähre / giöra Sweriges Konung deras trooheetz eed så ofta någon förandring sigh i Regementet kan tildraga.

XI.
Wåre Vndersåthare i Norrkiöping och Städerne på Gottlandh och Ösel skole så her efter som här til hafwa dheras nähring medh frij Seglation til fremmande orter / doch som andre Rixens inbyggiare wara underkastade dhe allmenne ordningar och stadgar / som öfwer Commercierne i gemeen giorde äre eller her efter göras kunne.

XII.
Til Wår sampt Konungens och Rixens wälferdh och säkerheet / skole dhe fästningar som vthi Wåre vnderholdz länder nu äre / eller her efter bygde warda med nödige Guarnizoner och alt annat tilbehör försörias på Konungens och Rixens omkostnadh / och Konungen wara undergifne / doch wele Wij bem:te Fästningars byggning och deras reparation genom Wåre vnderhafwande så mycket mögeligit är och uthan een merkelig afsaknadh i Wåre intrader och hinder uthi Wår huushåld skee kan / befordra och vnderstödia. Konungen och Rijket hafwe och icke mindre att låta sig wara anlägit än om Wij Guarnizonerne sielfwe hade / sådan disciplin och ordre hålla låtha det Oß eller Wåre vndersåthare ingen oförrätt wåldh eller præiudice, må directe eller indirecte af hwem det och wara kan tilfoges.

XIII.
Norrkiöpingz Stadh medh Wijsby och Gottlandh / skole som här til skedt är och så här efter holla til Konungens och Chronan tienst dheras Båtzmän / eller såsom allment kan bewilliat warda / medh mantaal och vnderhåld efter proportionen som dee andre länder och Städer vnder Chronan. Hwilka när dhe ähre hemma skole lijka som andre wåre vndersåthare wara wår jurisdiction och befallningar vnderkastade så wijda dee der igenom icke i någon Chronans tienst hindras. Dhe Båtzmän som Öland hålla moste / skole Wij medh förra och fulla mantaal til wår egen tienst i fredlige tijder behålla / hwilke och skole niuta deras wahnlige heemkallspenningar och vnderhåld af Bönderne / men när dhe giöra Oß tienst / af Oß en skählig löhn och vnderhåld. J krigztijder och när så omtränger / wele Wij dem ifrån Rixens angelägne tienst ey oppehålla eller hindra låtha.

XIV.
Wåre länder och Städer skole efwen så för inqwartering / som alle andre pålagor wara befrijade. Men skulle Rijket råka uthi så stoort och farligit krijg att någon starckare Guarnizon til landzens förswar behöfdes så skal och den på Konungens åthwarnande och Rixens omkostnadh vnder een skählig Krijgz disciplin tillåtas medh sådane förord som här ofwan förmälts.

XV.
J lijka motto skole och Rixens Örlogh Skiepp antingen mindre eller flere til tahlet hafwa vthi Wåre hampnar dheras säkre retraicte, och emedan dee der ähre för ett skähligt kööp nå sin nödtorft så wijda något är att aflåtha. Sammaledes skole och Konungens och Rixens Troupper när så omtränger hafwa genom Wåre Taffelgodz i Pommern / dheras frije pass och repass, och då niuta allenaste en tilbörlig service; Men när krigzfahran öfwer är / skole dee försterkte Guarnizonerne på Gottlandh / Öland och Ösel åther igen afföras / och Wåre vndersåthare ey widare graveras eller beswäras.

XVI.
Skulle och någre orther i Wåre Vnderhåldz länder finnas som tiänlige ähre så wäl til Wår som allmenne Rixens säkerheet att fortificeras, då skal det stå Konungen och Rijket öppet sådant på deß egen bekostnadh att göra och förrätta.

XVII.
Wij wele och så mycket möyeligit ähr och uthan Ampternes merkelige förderf skee kan / tillåta det (som af Rijket skal wara förbehållit) att uthi Pommern på Wåre Taffelgodz skogar / må huggas allehanda tienligit werke til Fästningarnas och Slottens byggningar och wid machthållande / sampt bryggior och nödtorftigt wedebrand / och hwadh annat det gemene bästa kräfwer / lijka så alt hwadh som til Rixens Skepzbygning på den ene eller andre orten beqwemligit eller och nödigt finnes.

XVIII.
Efter Wårt dödelige frånfelle skole och alle desse länder / Städer och Ampter oafkortade Chronan och Rijket igen hemfalla / och Wij intet här af förpanta / försellia / bortgifwa eller på hwarjehanda sätt alienera, vndantagandes tree Ämpter i Pommern och ett Hoff på Ösel / dem Wij måge förpanta / til hwem Oß helst teckes. Och hwilken be:te godz såsom vndersåthare besittia och innehafwa kan. Derföre bemelte pantar deras innehafware förr ey afhändas skole / än dee för sine prætensioner förnögde ähre.

XIX.
Såsom til Wår Hof-Stats och Huusholdz inrättande ett anseenligit i begynnelsen behöfwes / skole Wij der til alle ännu beholdne och obetalte satisfactions penningar och Romerzüge / som äre Oß af Keysaren / förmedelst serdeles wänskap förvndre / oachtade hwadh assignationer der på kunne gifne wara / niuta och behålla / så att Wij måge desse penningar som andre Wåre inkompster til Wår ägen nytta anwända och employera.

XX.
Der mehr- och högbemelte Hans Kärlighet något dödeligit hända skulle / det Gudh nådeligen och länge fördröije / då skole Rixens Rådh och Ständer ingen til Rixens Regemente / Chrona och Scepter förhålla förr än han denne förskrifning uthi alle sijne clausules medh lijka obligation att fullgöra oß tilbörligen medh handh och segel försäkrat hafwer.

XXI.
Sidst och att i sielfwe wercket betyga Wår synnerliga höga ynnest emoot samptlige Rixens Rådh och Ständer / iembwäl til dheras mehra säkerheet / hafwe Wij welat inferera detta förbehåld och reserve nembligen / att denne dheras frijwillige bewilning dhe godzen angående som til Wårt vnderholl förordnas icke medh deß exempel i framtijden / någon skal lända til förfång i deß wälfångne och Chronan opræjudicerlige egendomb: vthan att såsom detta ähr ett oförlijkneligit exempel, att det och i framtijden ingen skal allegeras til skada och præjuditz.

Til yttermehra wisso att Wij dhetta således belefwat hafwe / jembwäl wele alt hwadh som här vthi å Wår sijda vthlofwat är fast och obrotzligen hålla och efterlefwa / hafwe Wij dhetta medh egen hand vnderskrifwit och medh vnderhängiande af Wår och Rixens stoore klemma bekreftat. Datum Upsala den förste dag i Junii Månadh / åhr efter Christi Bördh / Ettusende Sexhundrade på det femptijonde och Fierde.

French translation (my own):

Nous Christine, par la grâce de Dieu, Reine des Suédois, des Goths et des Vandales, Grande Princesse de Finlande, Duchesse d'Estonie, de Carélie, de Brême-Verden, de Stettin-Poméranie, de Cachoubie et de Vandalie, Princesse de Rugie, Dame d'Ingrie et de Wismar, faites savoir que, comme Nous avons une affection particulière pour Sa Dilection, Notre très cher cousin, Monsieur le Sérénissime et Noble Prince, Charles Gustave, Prince et Prince Héréditaire du Royaume de Suède, Comte Palatin du Rhin en Bavière, duc de Juliers, Clèves et Bergen, et de même avec de bonnes intentions et pour le meilleur de la Patrie, Nous avons auparavant traité que Sa Dilection susmentionnée a été, avec le consentement unanime des États du Royaume, choisie et déclarée Prince Héréditaire du Royaume de Suède et Notre Successeur le plus proche, donc de continuer à témoigner et à montrer la même affection et la même bonne volonté, Nous avons, d'un libre arbitre, non conseillées et non forcées, résolu maintenant à la Diète, après la décision et l'Accord d'Héritage pris en Stockholm en 1650 pour charger Sa Dilection et ses héritiers mâles légitimes du Royaume et du règne avec ses provinces et terres subordonnées, avec le même droit et l'autorité que Nous-mêmes ainsi que Nos ancêtres hautement louables, les précédents Rois de Suède, avaient le droit de régner et de gouverner conformément à la loi les privilèges bien mérités de chaque État sans enfreindre, et en plus d'utiliser toute la part qui est assignée au bénéfice, à la défense et à la protection du Royaume, à la fois mobilière et immobilière et médiate ou immédiate à la Couronne et terres.

Comme tous les États du Royaume ont bien compris une partie de Notre proposition d'abdication qui leur était faite, Nous renonçons donc à tout le droit que Nous avions et avons encore, de sorte que ni Nous ni personne d'autre, sous quelque prétexte que ce soit, ne puissions désormais n'avoir plus de pouvoir pour y prétendre, mais à tout moment en être complètement séparé. Cependant, Nous nous réservons le respect et la maintenance nécessaires pour utiliser les libertés et droits suivants, et Nous demandons donc avec amour et gracieuseté que Sa Dilection, Notre Successeur et le Prince Héréditaire du Royaume, le Conseil du Royaume et tous les États avec leur consentement volontaire, à une plus grande assurance et à une conservation plus sûre de celle-ci, assurent dûment que ces points et conditions suivants Nous sont solidement détenus maintenant et à l'avenir, ainsi que pour profiter, utiliser et maintenir les libertés et droits prescrits, la terre, les villes, comtés et revenus libres et non grevés, et que personne n'a le pouvoir, sous quelque prétexte que ce soit, de Nous interpeller ici, encore moins d'écourter ou d'en disposer, tant qu'il ne se trouvera pas que Nous pratiquons et agissons quelque chose contre le bien-être du Roi de Suède et du Royaume; car Nous leur fournissons aussi dans la meilleure mesure qu'ils observent et accomplissent inviolablement le contenu suivant selon la lettre elle-même, sans aucune autre interprétation que celle qui peut être mieux comprise pour Notre bien-être, et comme une alliance ferme. Tel que —

1.
Que Nous soyons libérées de toute sujétion et obéissance, et que Nous nous soumettions à ne rendre compte de Nos actions qu'à Dieu seul, afin que Nous jouissions également de tous les droits, libertés et indépendance qui Nous sont permis par nature, à la fois ceux qui sont amenés ici ainsi que ceux qui ont été amenés après la résignation du règne, et que Nous serons donc exemptes de tous ordres et impositions et non obligées de répondre de tout ce qui ne va pas à l'encontre du bien-être du Roi et la Patrie. Cependant, ce droit, liberté et indépendance sur Notre seule personne doit s'entendre sans préjudice de l'abdication et des articles écrits dans la résignation du règne; mais sur Notre propriété, comme indiqué ci-dessous.

2.

Que Nous serons complètement et pour toujours sans réprimande et libres de toutes les dettes que Nous et le Royaume pourrions avoir contractées pour quelque raison que ce soit, et que la Couronne sera chargée et payée, car la chose la plus possible peut arriver et les temps le permettront, cependant, que la même dette, quelles que soient les assurances qu'il peut y avoir, soit d'abord jugée équitablement et juste; et que, là où quelqu'une était encore ressentie comme déraisonnable, Nous soyons néanmoins, comme toute dette raisonnable, complètement libérées et affranchies. C'est pourquoi tous Nos biens, quel que soit leur nom, seront libres de toutes arrestations, détentions et plaintes dans les juridictions du Roi et du Royaume.

3.
Que Nous devons nécessairement et légitimement entretenir les terres, villes et domaines réservées suivantes: telles que la Ville et le Château de Norrköping avec toutes ses dépendances telles qu'elles sont actuellement; Ölande avec Borgholm; Gotlande avec la Ville et le Château de Visby, à part cela Nous être réservés; Ösel avec la Ville et le Château d'Arensbourg; Pœl et Neukloster dans le Mecklembourg; Wolgast avec le domaine royal en Poméranie, dont Nous rappelons publiquement la terre, la Ville et le domaine à la Couronne et que Nous donnons au bien commun, à l'exclusion de ce que les Stralsundois possèdent, et l'Académie de Gripswald est autrement donnée.

De tous les lieux et domaines mentionnés, immédiatement après Notre résignation du règne, Nous devons être imparties de la manière suivante, à savoir que Nous soyons alors immédiatement mises en possession de la Ville et du Château de Norrköping; Ölande avec le Château de Borgholm; Gotlande avec la Ville et le Château de Visby; Ösel avec la Ville et le Château d'Arensbourg; Pœl et Neukloster dans le Mecklembourg; Wolgast avec l'ensemble du domaine royal de Poméranie, qui sont clairement des dons. Mais Nous ne voulons et ne devons pas plus tôt prendre possession des biens royaux qui ont été mis en gage ou aussi qui ont été achetés avec Notre consentement à l'un ou l'autre donateur, que tous ceux qui les possèdent sont satisfaits et payés pour leur argent dépensé. Et pour que rien de fâcheux ne se produise, des commissaires en Notre nom et au nom du Royaume seront immédiatement envoyés en Poméranie, où, selon les instructions qui leur seront données, ils prendront dûment connaissance, rechercheront et rendront compte de tous ceux qui possèdent ou ont possédé les domaines royaux susmentionnés, et ils essaieront de découvrir ce que peuvent réellement être ses prétentions et réclamations pour l'amélioration du domaine, le rachat d'hypothèques, l'achat ou l'argent dépensé autrement. Cependant, Sa Dilection, Notre successeur, et le Conseil du Royaume se réserveront la révision de ce que quiconque dans ce cas pourrait supposer être trop fâcheux, après les conclusions et résolutions finales desquelles chacun sera ainsi satisfait par le Roi et le Royaume, comme est juste, raisonnable et tolérable, tant pour le Royaume que pour ceux qui ont possédé les biens patrimoniaux.

Quant à l'élevage de bœufs, de moutons et d'autres choses semblables que chacun des domaines que l'on a possédés jusqu'à présent possède, on pourra en disposer à sa guise; et donc personne ne sera privé, mais cela se fera par achat, règlement ordinaire et le plaisir des propriétaires. Mais si un ou plusieurs des donateurs veulent vendre l'un de leurs animaux, ils seront obligés envers Nous avant tout autre d'en accorder l'achat et le paiement approprié, selon la valeur et la terre qu'il peut y avoir, parce que les donateurs, par le moyen de Notre faveur et de Notre grâce, ont joui du domaine et en ont maintenant augmenté et prospéré la plus grande partie.

4.
Les sujets de ces terres et Villes susmentionnées Nous prêteront, lors de Notre accession, leur serment d'allégeance tel que le contient la formule suivante, qui dans les provinces suédoises doit être observée, mais sur Ösel selon la coutume et l'ancienne habitude du pays.

«Nous, les soussignés, reconnaissons qu'il a plu à Sa Majesté Royale la Très Puissante Princesse et Dame, Dame Christine, par la grâce de Dieu, Reine des Suédois, des Goths et des Vandales, Grande Duchesse de Finlande, Duchesse d'Estonie, Carélie, Bremen-Verden, Stettin-Poméranie, Cachoubie et Vandalie, Princesse de Rugie, Dame d'Ingrie et de Wismar, etc., d'abdiquer le Royaume et le règne et de commissioner Sa Majesté, autrefois Prince Héréditaire du Royaume de Suède et maintenant notre très gracieux Roi et Seigneur, alors N. N. a retenu Sadite Majesté Royale au cours de sa vie pour l'entretien royal, qui a été consenti, assuré et accommodé par Sa Majesté Royale [le Roi] et le Conseil du Royaume et tous les États, pour en profiter et l'utiliser comme la récréation alors établie et la résolution de la Diète contiennent, et les plénipotentiaires de Sa Majesté Royale, notre très gracieuse Reine, demandent et exigent maintenant notre serment d'allégeance, au nom de Sa Majesté:

Par conséquent, nous, nos frères qui sont chez eux, et nos descendants, par Dieu et son saint Evangile, promettons et nous engageons (inviolablement au serment par lequel nous sommes liés au Roi et au Royaume), tant que Dieu accorde Sa Majesté la vie, pour rester et être les sujets loyaux, fidèles et justes de Sa Majesté Royale, pour travailler au mieux de notre pouvoir et de notre capacité à éviter les dommages et la destruction lorsque nous le sentons et le découvrons à temps; et de nous tenir sous le commandement et l'obéissance de Sa Majesté; en tout comme il est justifiable, à la fois devant Dieu et devant l'homme, que Sa Majesté Royale offre et que nous fassions. Comme nous allons également et devons, sans désobéir, constituer annuellement et au bon moment à Sa Majesté Royale, selon notre meilleur pouvoir et capacité, nos contributions et dettes annuelles, comme Sa Majesté Royale peut ajouter, et apporter aux endroits dans le juridiction, comme on nous l'ordonne.

En somme, envers Sa Majesté Royale, nous nous comportons ainsi comme il se doit et comme il sied à des sujets fidèles et honnêtes, et nous nous sommes comportés ainsi envers Sa Majesté Royale jusqu'à présent, si vraiment que Dieu nous aide dans la vie et l'âme.»

5.
Nous aurons aussi le pouvoir dans les Terres, Villes, Châteaux et Comtés susmentionnés de nommer des gouverneurs, des hommes de loi, des députés, des chefs des comtés et cantrefs, des bourguemaîtres dans les Villes, des juges dans les Tribunaux Inférieurs et Supérieurs d'Ösel et d'autres serviteurs de Suédois natif selon la loi et la coutume, mais sans violer les privilèges et droits bien reçus de chacun, selon les coutumes et habitudes légitimes de chaque pays et localité, afin que Nos sujets soient gouvernés par la loi et la justice, et que toute violence et injustice soit supprimé; si Nous ne Nous trouvons en aucune façon aussi bien servies que Nous devrions l'être, Nous serons libres de les déposer et d'en renommer d'autres à leur place.

6.
Quant aux procès, ils seront comme avant, de sorte que Nous conservions à Ölande, Gotlande et Ösel et à Norrköping la première et la deuxième instance, et que les affaires civiles soient accompagnées d'appels de Nos terres et villes à la Cour d'Appel que chaque lieu trie sous; de même, tous les criminels importants sont soumis aux décisions des Cours d'Appel, réservées uniquement aux cas dans lesquels les gouverneurs ont le pouvoir de corriger sans autre enquête, conformément à l'article 17 de l'Ordonnance de Procès; mais quant à l'administration de la justice dans les domaines royaux de Poméranie, Poel et Neukloster seront tenus comme ils l'étaient jusqu'à présent et sous les princes ou plus tard sous le gouvernement.

7.
Si quelqu'un commet un crime dans Notre propre Cour ou dans Notre garde du corps, nous serons alors libres, que Nous souhaitions que l'affaire soit soumise à une Cour d'huissier ou à la Cour ordinaire qui se trouve là-bas, même contre la présumption qu'il arrive que certaines des garnisons du Roi et du Royaume agissent contre Nous par des conspirations ou fournissent et commettent d'autres choses qui sont contraires à Notre droit bien acquis, alors le Roi ou le Royaume, après avoir reçu un dû plainte, rend un jugement et fait en sorte que le modèle présent dans ce lieu obtienne une punition et les amendes que le cas exige, comme si le crime avait été commis contre le Roi et le Royaume.

8.
Quant à la juridiction in ecclesiasticis sur Ösel et dans tous Nos autres terrains d'entretien, elle sera comme avant; seulement comme Ölande est sous la surintendance de Calmar, Notre consentement et Notre confirmation, ainsi que ceux du Roi, doivent également être recherchés si un surintendant est nommé. Mais à Gotlande, Nous aurons le pouvoir de nommer ou de confirmer le surintendant qui est un Suédois d'origine et dûment élu, ainsi que de conférer un pastorat royal, soit là-bas, soit ailleurs dans Nos terres et villes d'entretien, ayant avant tout l'accord que la Sainte Parole de Dieu sera purement prêchée conformément à la Confession inchangée d'Augsbourg et qui figure dans le Synode d'Upsal, et qu'une discipline ecclésiale raisonnable sera maintenue, selon l'ordre généralement observé en Suède.

9.
Tous revenus et intérêts afférents et perçus dans les terres, villes, comtés et situations mentionnés précédemment au profit de la Haute Autorité et du Royaume (qu'ils soient ordinaires ou extraordinaires) qui sont soit acquis maintenant, soit peuvent autrement, par le biais de la culture ou coutume, acquise avec la permission des États du Royaume et par la bénédiction de Dieu, sans la pression et les ennuis des sujets ou les préjudices des autres États du Royaume, Nous appartiendront; et à cause de cela, Nous avons le pouvoir, selon Notre bon plaisir, de faire et de permettre, sans en être en aucune façon responsables, sauf en Poméranie, les taxes sur les boissons et les taxes sur le boisseau, qui, comme aide de guerre ou autre, dans n'importe quel pays.  événement, les États de Poméranie continueront à accorder à sa place, et Nous aurons également ce pouvoir sur Nos domaines royaux, que les sujets de la même ville laisseront derrière eux, par l'intermédiaire des serviteurs nommés du Roi, pour être collectés et utilisés pour l'entretien de l'État selon la disposition du Roi.

10.
Nos sujets ne seront pas non plus confrontés à des péages ou à des taxes plus élevés que ceux auxquels tous les autres sujets du Royaume sont soumis, mais comme ils sont tous membres d'un seul corps, ils jouissent de droits égaux, tels qu'ils sont actuellement établis ou tels qu'ils le seront à l'avenir pour le bien du Royaume, c'est pourquoi Nos sujets qui avaient auparavant ce droit ou qui en ont maintenant le droit et qui sont habitués à venir aux Diètes du Royaume et de la Terre y seront également appelés dans une mesure égale, et ils le feront avec les autres États du Royaume se présente obéissamment pour administrer et conclure ce qui lui est dû ainsi qu'aux autres États du Royaume, car ils maintiendront aussi ininterrompu le serment par lequel ils sont tenus envers Nous de prêter au roi de Suède leur serment d'allégeance aussi souvent qu'un changement dans le régiment peut survenir.

11.
Nos sujets à Norrköping et dans les villes de Gotlande et d'Ösel auront désormais leur subsistance en naviguant librement vers des lieux étrangers. Cependant, comme les autres citoyens du Royaume, ils seront soumis aux ordres et statuts généraux qui sont ou pourront être modifiés par la suite en le commerce en général.

12.
Pour Notre bien-être et notre sécurité, ainsi que ceux du Roi et du Royaume, les forteresses qui sont actuellement ou ultérieurement construites sur Nos terres d'entretien seront dotées des garnisons nécessaires et de tous les autres accessoires aux frais du Roi et du Royaume, et elles seront soumises au Roi; cependant, Nous contrôlerons autant que possible la construction des forteresses et leur réparation à travers Nos propriétés et, sans qu'il y ait de manque particulier dans Nos entrées et obstacles dans Notre maison, Nous les favoriserons et les soutiendrons. Le Roi et le Royaume n'ont pas moins à se permettre que cela leur soit confié que si Nous avions une telle discipline et un tel ordre à maintenir dans les garnisons elles-mêmes qu'aucune injustice, violence ou préjugé ne puisse être infligé à Nous ou à Nos sujets, directement ou indirectement, par quiconque.

13.
La ville de Norrköping, avec Visby et Gotlande, gardera, comme auparavant et ainsi par la suite, ses bateliers au service du Roi et de la Couronne (ou comme cela peut généralement être accordé) avec du mantal et de l'entretien selon la proportion des autres terres et les villes sous la Couronne, qui, lorsqu'elles sont chez elles, seront, comme Nos autres sujets, soumises à Notre juridiction et à nos commandements, à moins qu'elles ne soient ainsi entravées dans tout service de la Couronne. Les bateliers qu'Ölande doit garder, Nous les garderons avec le mantal précédent et complet pour Notre propre service en temps de paix, qui bénéficieront aussi de leurs indemnités de visite à domicile et de leur entretien habituels de la part des paysans, mais lorsqu'ils Nous rendent service, ils bénéficieront aussi de Notre part un salaire et un entretien raisonnables. En temps de guerre et lorsque cela est nécessaire, Nous ne souhaitons pas les retenir ou les empêcher d'accéder au service urgent du Royaume.

14.
Nos terres et Nos villes seront aussi libérées pour le logement et toutes autres charges; mais si le Royaume tombait dans une guerre si grande et si dangereuse qu'une garnison plus forte était nécessaire pour la défense du pays, alors elle aussi, sur avertissement du Roi et aux frais du Royaume, serait autorisée sous une discipline de guerre raisonnable avec les conditions mentionnées au-dessus.

15.
Dans une mesure égale, les navires de guerre du Royaume, plus ou moins nombreux, trouveront leur retraite en toute sécurité dans Nos ports, et pendant qu'ils y seront, contre un achat raisonnable, ils pourront atteindre leur besoin si quelque chose doit être abandonné. De même, les troupes du Roi et du Royaume, en cas de nécessité, bénéficieront, grâce à Nos domains royaux en Poméranie, de leur pas et de leur repas gratuits et ne bénéficieront alors que d'un service approprié; mais lorsque le danger de guerre sera passé, les garnisons renforcées de Gotlande, Ölande et Ösel seront de nouveau supprimées, et Nos sujets ne seront plus encombrés ou chargés.

16.
S'il y a également des endroits sur Nos terres d'entretien qu'il est utile de fortifier pour Notre sécurité générale et celle du Royaume, alors il sera loisible au Roi et au Royaume de le faire à leurs propres frais.

17.
Nous voulons aussi, autant que possible, et sans qu'une corruption particulière des comtés ait lieu, permettre (ce que le Royaume se réserve également) qu'en Poméranie, les forêts de Nos domaines royaux, pour toutes sortes d'ouvrages utiles à la construction  et l'entretien des forteresses et des châteaux, ainsi que celui des ponts et du bois de chauffage de secours, pourront être coupés et tout ce qu'exige le bien commun, ainsi que tout ce qui est commode ou même nécessaire à la construction navale du Royaume en un endroit ou un autre.

18.
Après Notre mort, toutes ces terres, villes et comtés reviendront sans relâche à la Couronne et au Royaume, et Nous n'hypothéquerons, ne vendrons, ne céderons ni n'aliénerons de quelque manière que ce soit quoi que ce soit, à l'exception de trois comtés de Poméranie et un domaine sur Ösel, que Nous pouvons hypothéquer à qui bon Nous semble et dont les biens en tant que sujets peuvent être possédés; les gages promis ne pourront donc pas être cédés à leurs détenteurs avant qu'ils n'aient été satisfaits de leurs prétentions.

19.
Comme, pour l'établissement de Notre État de Cour et de Notre maison, une somme considérable est nécessaire au début, Nous jouirons et conserverons donc tout l'argent de satisfaction et les Romerzüge encore retenus et impayés qui Nous sont accordés par l'empereur par amitié particulière (nonobstant quelles affectations peuvent alors être données), afin que Nous puissions utiliser et employer cet argent, comme Nos autres gains, pour Notre propre bénéfice.

20.
Si Sa Dilection, souvent mentionnée, devait mourir (que Dieu veuille le retarder gracieusement et pour longtemps ), alors le Conseil et les États du Royaume n'élèveront personne au régiment, à la couronne et au sceptre du Royaume tant qu'il n'aura pas assuré cette prescription dans tous ses clauses (avec la même obligation de Nous satisfaire dûment) de sa main et de son sceau.

21.
Enfin, et pour exprimer en effet Notre faveur particulièrement élevée envers tous les Conseils et États du Royaume, ainsi que pour leur plus grande sécurité, Nous avons voulu réaliser cette réserve et cette réserve, à savoir que ce soit leur octroi volontaire concernant les domaines qui sont confiés à Notre entretien ne nuira pas à l'avenir à quelqu'un avec son exemple dans ses biens bien acquis et non préjudiciables à la Couronne, mais qu'il s'agit d'un exemple incomparable auquel, aussi à l'avenir, personne ne sera accusé de dommages et préjugé.

Pour avoir l'assurance supplémentaire que Nous avons ainsi vécu cela et que tout ce qui est promis ici de Notre côté est ferme et doit être conservé et respecté inviolablement, Nous l'avons signé de Notre propre main et l'avons confirmé avec le Grand Sceau de Nous et du Royaume. Donné à Upsal, le premier jour du mois de juin, la 1654e année après la naissance du Christ.
Christine.
Lars Canthersten, m. p.

English translation (my own):

We Kristina, by the grace of God, Queen of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Princess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen-Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Vandalia, Princess of Rugia, Lady of Ingria and Wismar, make it known that as We have special affection for His Lovingness, Our dearly beloved cousin, the Most Serene and High-Born Prince, Lord Karl Gustav, Prince and Hereditary Prince of the Kingdom of Sweden, Count Palatine by Rhine in Bavaria, Duke of Gülich, Cleves and Bergen, and likewise with good intentions and for the best of the Fatherland, We before this processed that His aforementioned Lovingness was, with the unanimous consent of the Estates of the Realm, selected and declared the Hereditary Prince of the Kingdom of Sweden and Our closest Successor, therefore to continue to testify and show the same affection and goodwill, We have, of a free will, unadvised and unforced, resolved now in the Riksdag, after the decision and Inheritance Agreement made in Stockholm in 1650 to commission His Lovingness and his legitimate male heirs to the Realm and the reign with its subservient provinces and lands, with equal right and authority as We Ourself, as well as Our highly laudable forefathers, the previous Kings of Sweden, had the right to rule and govern according to law each Estate's well-earned privileges uninfringed, and in addition to use all the part that is assigned to the benefit, defense and protection of the Realm, both movable and immovable and either mediate or immediate to the Crown and lands.

As all the Estates of the Realm have well understood a part of Our proposal made to them about the abdication, We therefore renounce all the right We had and still have, so that neither We nor anyone else, under whatever pretext it may be, can hereafter have any more power to claim over it, but at all times to be completely separated from it. However, We reserve for Ourself the due respect and maintenance to use the following freedoms and rights, and We therefore lovingly and graciously request that His Lovingness, Our Successor and the Hereditary Prince of the Realm, the Council of the Realm, and all Estates with their voluntary consent, to the greater insurance and safer storage thereof, duly assure that these following points and conditions are securely held to Us now and in future times, as well as to enjoy, use and maintain the prescribed liberties and rights, land, cities, counties and incomes free and unencumbered, and that no one have the power, under whatever pretext it may be, to arraign Us here, much less shorten or dispose of any of it, as long as it is not found that We practice and act something against the welfare of the King of Sweden and the Realm; as We also provide to them in the best measure that they inviolably observe and fulfill the following contents according to the letter itself, without any other interpretation than that which may best be understood for Our welfare, and as a firm covenant. Such as —

1.
That We shall be freed from all subjection and obedience, and that We shall submit to give to no one but only God an account of Our actions, so that We shall also enjoy all the rights, freedoms and independence that by nature are permitted to Us, both those which are brought here as well as those which were brought after the resignation from ruling, and that We shall therefore be exempt from all orders and impositions and not obliged to answer for anything that does not go against the welfare of the King and the Fatherland. However, this right, freedom and independence on Our person alone must be understood without prejudice to the abdication and the articles written in the resignation of the reign; but on Our property, as stated below.

2.
That We shall be completely and for all time unreprimanded and free from all the debt that We and the Realm could for any reason have fallen into, and that the Crown be charged and paid, because the most possible thing can happen and the times will permit, however, that the same debt, regardless of what insurances there may be given to be, be first tried fair and just; and that, where some one was yet felt to be unreasonable, We nevertheless, like all reasonable debt, shall be completely liberated and freed. Wherefore all Our property, whatever name it may have, shall be free from all arrests, detentions and complaints within the jurisdictions of the King and the Realm.

3.
That We shall necessarily and rightfully maintain the following reserved lands, Cities and areas: such as the City and Castle of Norrköping with all its appurtenances as it is now; Öland with Borgholm; Gotland with Visby City and Castle, to apart from that be reserved for Us; Ösel with Arensburg City and Castle; Poel and Neukloster in Mecklenburg; Wolgast together with the royal estate in Pomerania, the which land, city and estate We also publicly recall to the Crown and give to the common good, excluding what the Stralsunders own, and the Academy in Greifswald is otherwise donated.
Out of all the mentioned places and areas, immediately upon Our resignation from ruling, We are to be immitted in the following manner, namely that We be then immediately put in possession of Norrköping's City and Castle; Öland with Borgholm Castle; Gotland with Visby City and Castle; Ösel with Arensburg City and Castle; Poel and Neukloster in Mecklenburg; Wolgast with the entire royal estate in Pomerania, which are clearly donations. But We will and must no sooner take possession of royal estates that were either pledged or also that were bought with Our consent from one or another donator, than that everyone who possesses them is satisfied and paid for their outlaid money. And so that nothing untoward be allowed to happen, commissioners on our behalf and on the Realm's behalf shall be immediately dispatched to Pomerania, where, according to the instructions given to them, they shall take proper notice, search, and make an account of everyone who possesses or has possessed the aforesaid royal estates, and they shall try to find out what his pretension and claim for the improvement of the estate, mortgage redemption, purchase or otherwise outlaid money can truly be. However, His Lovingness, Our successor, and the Council of the Realm shall reserve the revision over what anyone in this case could suppose to be too untoward, after whose final findings and resolutions each shall thus be satisfied by the King and the Realm, as is just, reasonable and tolerable, both for the Realm as well as for those who have possessed the patrimonial estates.

As for the breeding of cattle, sheep and other such things which each of the estates one has heretofore possessed owns, one shall be able to dispose of them at one's own discretion; and therefore no one shall be deprived, but it shall be done by purchase, ordinary settlement and the pleasure of the owners. But if one or more of the donators wishes to sell any of their livestock, then they shall be obligated to Us before anyone else to grant the purchase and proper payment, as the worth and the land there may be, because the donators, by means of Our favour and grace, have enjoyed the estate and have now increased and prospered the greater part of it.

4.
The subjects of these aforementioned lands and Cities shall, upon Our accession, pledge Us their oath of allegiance as the following formula contains it, which in the Swedish provinces shall be observed, but on Ösel according to the country's custom and former habit.

"We, the undersigned, acknowledge that as it has pleased Her Royal Majesty the Most Powerful Princess and Lady, Lady Kristina, by the grace of God, Queen of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Duchess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen-Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Vandalia, Princess of Rugia, Lady of Ingria and Wismar, etc., to abdicate the Realm and the reign and to commission His Majesty, formerly the Hereditary Prince of the Kingdom of Sweden and now our most gracious King and Lord, then N. N. has retained Her aforementioned Royal Majesty during her lifetime to royal maintenance, which has been consented to, assured and accommodated by His Royal Majesty and the Council of the Realm and all the Estates, to enjoy and use as the thereupon established Recess and the Riksdag decision contain, and Her Royal Majesty our most gracious Queen's plenipotentiaries now request and demand our due oath of allegiance on behalf of Her Majesty:

Therefore, we, our fellow brothers who are at home, and our descendants, by God and His holy Gospel, promise and commit ourselves (inviolably to the oath by which we are bound to the King and the Realm), as long as God grants Her Majesty life, to remain and be Her Royal Majesty's loyal, faithful and righteous subjects, to work to the best of our power and ability to avert damage and destruction when we sense and discover it in time; and to stand in Her Majesty's command and obedience; in all as it is justifiable, both before God and man, for Her Royal Majesty to offer and for us to do. As we also will and shall, without disobedience, annually and at the right time constitute to Her Royal Majesty, according to our best power and ability, our annual contributions and debts, as Her Royal Majesty may add, and bring to the places within the jurisdiction, as we are commanded.

In sum, towards Her Royal Majesty we thus behave as we should and as befits faithful, honest subjects, and we have behaved so towards Her Royal Majesty heretofore, so truly God help us in life and soul."

5.
We shall also have the power in the aforementioned lands, Cities, castles and counties to appoint governors, lawmen, deputies, county and hundred chiefs, mayors in the Cities, judges in the Lower and Upper Courts on Ösel, and other servants of native Swedish men according to law and custom, however without violating each one's well-received privileges and rights, according to the lawful customs and habits of each country and locality, so that Our subjects may be governed by law and justice, and all violence and injustice be suppressed; if We do not find Ourself in any way as well served as We should be, We shall be free to depose them and re-appoint others in their place.

6.
As for the trials, this will be as before, so that We retain on Öland, Gotland and Ösel and in Norrköping the first and second instance, and that civil cases go with appeals from Our lands and cities to the Court of Appeal that each place sorts under; likewise, all important criminals are transferred to the resolutions of the Courts of Appeal, reserved only for those cases in which the governors have power to correct without further inquiry, according to the 17th article of the Trial Ordinance; but as for the administration of justice in the Pomeranian royal estates, Poel and Neukloster will be held as they have been heretofore and under the princes or later under the government.

7.
If someone commits a crime in Our own court, or within Our bodyguard, then We shall be free, whether We want to let the matter come under a bailiff's court, or to the ordinary Court which is located there in that place, even against the presumption it should happen that some of the garrisons of the King and of the Realm should act against Us with conspiracies or provide and commit other things that are contrary to Our well-obtained right, then the King or the Realm shall, after having received a due complaint, make a judgment and cause the exemplar there in that place to obtain a punishment and such fines as the case requires, as though the crime were committed against the King and the Realm.

8.
As for the jurisdiction in ecclesiasticis on Ösel and in all Our other maintenance lands, this will be as before; only as Öland is under the Kalmar superintendency, Our consent and confirmation, as well as that of the King, must also be sought if a superintendent is appointed. But on Gotland We shall have the power to appoint or confirm the superintendent who is a native Swede and is duly elected thereto, as well as confer a royal pastorate, either there or elsewhere in Our maintenance lands and cities, having before all else the understanding that God's Holy Word will be purely preached in accordance with the unaltered Augsburg Confession and which is in the Uppsala Synod, and a reasonable church discipline maintained, according to the order that is generally observed in Sweden.

9.
All incomes and interest that pertain to and are collected in the previously mentioned lands, cities, counties and situations for the benefit of the High Authority and the Realm (whether ordinary or extraordinary) which are either now acquired or can otherwise, by means of culture or custom, be acquired with the permission of the Estates of the Realm and through the blessing of God, without the pressure and trouble of the subjects or prejudice of the other Estates of the Realm, shall belong to Us; and because of this We have the power, according to Our good pleasure, to do and allow, without being in any way accountable for it, except in Pomerania, the drink taxes and bushel taxes, which as a war aid or whatever, in any event, the Pomeranian States will continue to grant in its place, and We will likewise have this power over Our royal estates, which the subjects of the same city will leave behind, through the King's appointed servants, to be collected and used for the maintenance of the State according to the King's disposition.

10.
Nor shall Our subjects be burdened with any higher toll or charges than all other subjects of the Realm are subject to, but as they are all members of one body, they enjoy equal rights, either as it is now established or will be in the future for the welfare of the Realm, wherefore also Our subjects who previously had this right or now have the right and are used to coming to Riksdagar and Landsdagar shall also be called thereto in equal measure from now on, and they shall with the other Estates of the Realm obediently present themselves to administer and conclude what is due to them as well as to the other Estates of the Realm, as they shall also maintain unbroken the oath by which they are bound to Us to make the King of Sweden their oath of allegiance as often as any change in the regiment may occur.

11.
Our subjects in Norrköping and the cities on Gotland and Ösel shall henceforth have their sustenance with free sailing to foreign places, however, like other citizens of the Realm, they shall be subject to the general orders and statutes which are or may hereafter be made over the commerce in general.

12.
For Our and the King's and the Realm's welfare and security, the fortresses that are now or hereafter built in Our maintenance lands shall be provided with necessary garrisons and all other accessories at the King's and the Realm's expense, and they shall be subservient to the King; however, We will control the construction of fortresses and their repair through Our holdings as much as possible is and, without there happening any particular lack in Our entrances and obstacles in Our household, We will promote and support them. The King and the Realm have no less to allow this to be entrusted to them than if We had such discipline and order in the garrisons themselves to keep that no injustice, violence or prejudice may be inflicted on Us or Our subjects directly or indirectly by whoever it may be.

13.
The City of Norrköping, with Visby and Gotland, shall, as heretofore and so hereafter, keep their boatmen in the service of the King and the Crown (or as generally may be granted) with mantal and maintenance according to the proportion as the other lands and cities under the Crown, which, when they are at home, shall, like Our other subjects, be subject to Our jurisdiction and commands, unless they are thereby hindered in any service of the Crown. The boatmen that Öland has to keep, We shall keep with previous and full mantal for Our own service in peaceful times, who shall also enjoy their usual home call allowances and maintenance from the peasants, but when they do Us service, they shall also enjoy from Us a reasonable salary and maintenance. In times of war and when necessary, We do not wish to detain or hinder them from the Kingdom's urgent service.

14.
Our lands and cities shall also be freed for accommodation and all other charges; but should the Kingdom fall into such a great and dangerous war that a stronger garrison be needed for the country's defense, then it too shall, upon the King's warning and at the Kingdom's expense, be permitted under reasonable war discipline with such conditions as are mentioned above.

15.
In equal measure, the Realm's warships, either less or more in number, shall have their safe retreat in Our harbours, and while they are there, for a reasonable purchase, they may reach their necessity if something is to be given up. Likewise, the King's and the Realm's troops, when so necessary, shall have through our royal estates in Pomerania their free pass and repass and then only enjoy a suitable service; but when the danger of war is over, the reinforced garrisons on Gotland, Öland and Ösel shall again be removed, and Our subjects shall not be further encumbered or burdened.

16.
Should there also be any places in Our maintenance lands that are useful to be fortified for both Our and the Realm's general security, then it shall be open to the King and the Realm to do so at its own expense.

17.
We also want, as much as is possible, and without the particular corruption of the counties taking place, allow (which the Realm shall also reserve) that in Pomerania, the forests on our royal estates, for all kinds of serviceable work for the construction and maintenance of the fortresses and castles, as well as for that of bridges and emergency firewood, may be cut and whatever else the common good requires, as well as everything that is convenient or even necessary for the Realm's shipbuilding in one place or another.

18.
After Our death, all these lands, cities and counties shall again revert unabated to the Crown and the Realm, and We shall not mortgage, sell, give away or in any way alienate any of this, with the exception of three counties in Pomerania and an estate on Ösel, which We may mortgage to whom We most please, and which goods as subjects may be possessed; pledged pledges shall therefore not be disposed of to their holders before they are satisfied for their pretensions.

19.
As, for the establishment of Our court state and household, a considerable amount is needed at the beginning, We shall therefore enjoy and keep all the still retained and unpaid satisfaction money and Romerzüge which are granted to Us by the Emperor through special friendship (notwithstanding what assignations thereupon may be given), so that We may use and employ this money, as other Our earnings, for Our own benefit.

20.
If His often aforementioned Lovingness should die (which may God graciously and for a long time delay), then the Council and Estates of the Realm shall not raise anyone to the regiment, crown and scepter of the Realm until he has assured this prescription in all its clauses (with equal obligation to duly satisfy Us) with his hand and seal.

21.
Finally, and to in deed express Our particularly high favour towards all the Council and Estates of the Realm, as well as for their greater security, We have wanted to realise this reservation and this reserve, namely that this their voluntary grant regarding the estates which are assigned to Our maintenance will not in the future harm someone with its example in their well-obtained and the Crown's non-prejudicial property, but that this is an incomparable example which, also in the future, no one will be alleged of damage and prejudice.

For further assurance that We have thus experienced this, as well as that everything that is promised here on Our side is firm and to be inviolably kept and abided by, We have signed this with Our own hand and confirmed it with Our and the Realm's Great Seal. Given at Uppsala, the first day of the month of June, in the 1654th year after Christ's birth.
Kristina.
Lars Canthersten, m. p.

Above: Kristina.

Notes: Ösel is the old German and Swedish name of the Estonian island of Saaremaa, and Arensburg is the German and Swedish name for the island's city of Kuressaare.

Griepswoold (Swedish spelling Gripsvåld or Gripsvald) is the Low German name for the city of Greifswald.