Showing posts with label Gustaf Leijonhufvud. Show all posts
Showing posts with label Gustaf Leijonhufvud. Show all posts

Monday, August 25, 2025

Kristina's letter to Magnus Gabriel de la Gardie (letter with same content to Gustaf Leijonhufvud), dated August 20/30 (Old Style), 1645

Source:

Riksarkivet, images 333 to 334/pages 330 to 331 in Juli-September 1645; Riksregistraturet


The letter:

Christina etc.
Wår ynnest etc. Aldenstund Wij förmode, Greff Magnus De la Gardie, att Freden nu skall wara sluten emellan Oß och Konungen j Dannemark, och nu j den mening Hafwe förskickat Feldtmarskalken H:r Gustaff Horn förslagh på Hwadh folck, som skall gå öfwer åth Tysklandh till recreu[r] och Hwadh som skall blifwa Hemma qwart j Landet och wara Honom fölgachtigt Hijt opp. Hwarföre såsom Wij erachte onödigt, att J för Eder Person nu derHoos armeen lengre förblifwe: Altså är Wår nådige wilie och befallning, att J straxt detta Wårt breff Eder tillHanda Kommer, förfoge Eder före Vth Hijt opp till Oß; Dee andre Öfwer Officerere, Kunne wäl sedan wara Feldtmarskalken fölgachtighe, efftersom Wij Här om nu Hafwe låtit Wår skrifwelse till Honom afgå, att Han Eder och Grefwe Gustaff Hijt opp förlofwa skall. Och befalle etc.
Christina.

With modernised spelling:

Kristina, etc.
Vår ynnest, etc. Alldenstund Vi förmode, greve Magnus de la Gardie, att freden nu skall vara sluten emellan Oss och konungen i Danmark och nu i den mening have förskickat fältmarskalken herr Gustaf Horn förslag på vad folk som skall gå över åt Tyskland till rekrye[r] och vad som skall bliva hemma kvart i landet och vara honom följaktigt hit upp, varföre såsom Vi erakte onödigt att I för Eder person nu där hos armén längre förblive, alltså är Vår nådiga vilje och befallning att I, straxt detta Vårt brev Eder tillhandakommer, förfoge Eder förut hit upp till Oss. De andra överofficerare kunna väl sedan vara fältmarskalken följaktiga, eftersom Vi härom nu have låtit Vår skrivelse till honom avgå att han Eder och greve Gustaf hit upp förlova skall; och befalle, etc.
Kristina.

French translation (my own):

Christine, etc.
Notre faveur, etc. Parce que Nous apprenons, comte Magnus de la Gardie, que la paix sera bientôt conclue entre Nous et le roi du Danemark, et ayant, de ce fait, transmis au feldmaréchal, le sieur Gustave Horn, des propositions quant aux hommes qui partiront en Allemagne comme recrues et à ceux qui resteront au pays pour le suivre jusqu'ici, et estimant par conséquent inutile que vous restiez plus longtemps auprès de l'armée, c'est Notre volonté et Notre commandement gracieux que, dès que cette Notre lettre vous parviendra, vous veniez Nous rejoindre ici. Les autres officiers supérieurs pourront alors suivre le feldmaréchal, puisque Nous lui avons déjà fait parvenir une lettre l'informant qu'il vous autorisera, vous et le comte Gustave, à venir jusqu'ici; et Nous vous recommandons, etc.
Christine.

English translation (my own):

Kristina, etc.
Our favour, etc. Whereas We learn, Count Magnus de la Gardie, that peace shall now be concluded between Us and the King of Denmark, and We have now with that knowledge sent the Field Marshal, Lord Gustaf Horn, propositions on what people shall go over to Germany as recruits and who shall remain at home in the country and follow him up to here, as We therefore deem it unnecessary for you to personally remain with the army any longer, it is Our gracious will and command that you, as soon as this Our letter reaches you, come up here to Us. The other senior officers may then well follow the Field Marshal, as we have now sent Our letter to him regarding this that he shall give you and Count Gustaf leave to come up to here; and We commend you, etc.
Kristina.


Above: Kristina.


Above: Magnus Gabriel de la Gardie.

Thursday, February 9, 2023

Johan Ekeblad's letter to his father Christoffer Ekeblad, dated December 22, 1652/January 2, 1653 (Old Style)

Sources:

Pages 517 to 518/519 in Brev från Johan Ekeblad till Christoffer Johansson Ekeblad 1639-1654, Lund University Library via the Alvin portal


Johan Ekeblads bref 1: Från Kristinas och Cromwells hof, page 208, published by Nils Sjöberg, 1911


Johan's letter of December 15/25, 1652 to his brother Claes:


The letter:

... Anbelangandes riksdagen så förhåppas man att man skall Komma till des beslut i öffuermorgon eller Juleaffton, men iagh troor dätt swärliga, effter bönderna inthet änu ha förKlarat seigh[.] i dagh menar iagh dätt bliffuer giordt, altså fattas inthet mehr än till att öffuersee beslutet. med Klädedräkt och gästebodh bliffuer thett åter ordningh giord, doc[h] mäst effter then förra ordningen som giordes för några åhr sedan, allenast hade Hennes M:t proponeradt adeln om icke glaffuen i brölloper måtte Kunna WthKastas om söndagen på dätt gästerna Kunne Komma sin Kooß om måndagen och dästo mindre omKostnadt skee Kunna, hwilket adelen Wthi Wnderdånigheet affslagit haffua, bärandes före thett Wore emoot lagen, och den endaste Ceremonien som differerar ifrån de andra stånden. bliffuer tillika med anrördt angåendes böten, om en bliffuer längre än ordningen tillgiffuer, att gästen så Wäll som Wärden böta måtte, emedan thett neßliget stå skulle att Wärden skulle biuda gästen sin Kooß och Wißa Honum Wägen: Som säijes att en adelsman haffuer giordt i sin dotters bröllop, hwilken om tißdagen om morgonen bittida haffuer ibland andra rätter latit frambära ricksdags beslutet och gästebods ordningen[.]

Nÿtt Weet iagh inthet sÿnnerliget Wthan att Greff Gösta leijenhouffud och Gr. totten ähro aff Hennes M:t sielff förlikade, med förmaningh till Gr. gösta att han sigh häreffter Wackta skulle till att så hårdt offendera ährligt folk som Han nu en tidh åthskillige giordt haffuer, och att thett intet stod en ricksråd an att bruka siälsordh. tillika haffuer och G. totten bleffuet exhorteradt till att häreffter med litet mehr moderation sigh emoot sådana höga charger Comportera. nu begÿnner åter banqueter och gästabodh att hållas Feldtmarsk. Wrangel hölt ett i förleden Weka och Greffue Magnus i dagh oansed Han swagh ähr...

Sjöberg's transcript of the letter:

Stokholm den 22 decembris 1652.
... Anbelangandes riksdagen, så förhoppas man, att man skall komma till dess beslut i öfvermorgon eller juleafton. Men jag tror det svårliga, efter bönderna intet ännu ha förklarat sig. I dag menar jag det blifver gjordt. Alltså fattas intet mer än till att öfverse beslutet.

Med klädedräkt och gästebod blifver det åter ordning gjord, dock mest efter den förra ordningen, som gjordes för några år sedan. Allenast hade hennes majestät proponerat adelen, om icke glafven i brölloper måtte kunna utkastas om söndagen, på det gästerna kunde komma sin kos om måndagen och desto mindre omkostnad ske kunde, hvilket adelen uti underdånighet afslagit hafver, bärandes före, det vore emot lagen, och den endaste ceremonien, som differerar ifrån de andra stånden. Blifver tillikamed anrördt angåendes boten, om en blifver längre än ordningen tillgifver, att gästen så väl som värden böta måtte, emedan det nesliget stå skulle, att värden skulle bjuda gästen sin kos och visa honom vägen. Som säjes, att en adelsman hafver gjort i sin dotters bröllop, hvilken om tisdagen om morgonen bittida hafver ibland andra rätter låtit frambära riksdagsbeslutet och gästebodsordningen.

Nytt vet jag intet synnerligt, utan att gref Gösta Leyenhouffud och gref Totten äro af hennes majestät själf förlikade med förmaning till gref Gösta, att han sig härefter vakta skulle till att så hårdt offendera ärligt folk, som han nu en tid åtskillige gjort hafver, och att det intet stod en riksråd an att bruka skällsord. Tillika hafver och gref Totten blifvit exhorterad till att härefter med litet mer moderation sig emot sådana höga charger comportera.

Nu begynner åter banqueter och gästabod att hållas. Fältmarskalk Wrangel höllt ett i förleden vecka och grefve Magnus i dag, oansedt han svag är. ...
Joan Ekeblad.

With more modernised spelling:

Stockholm, den 22 decembris 1652.
... Anbelangandes Riksdagen, så förhoppas man att man skall komma till dess beslut i övermorgon eller juleafton. Men jag tror det svårliga, efter bönderna intet ännu ha förklarat sig. Idag menar jag det bliver gjordt. Alltså fattas intet mer än till att överse beslutet.

Med klädedräkt och gästabod bliver det åter ordning gjord, dock mest efter den förra ordningen som gjordes för några år sedan. Allenast hade Hennes Majestät proponerat adeln, om icke glaven i brölloper måtte kunna utkastas om söndagen, på det gästerna kunde komma sin kos om måndagen och desto mindre omkostnad ske kunde, vilket adeln uti underdånighet avslagit haver, bärandes före, det vore emot lagen, och den endaste ceremonien, som differerar ifrån de andra stånden. Bliver tillika med anrört angåendes boten, om en bliver längre än ordningen tillgiver att gästen såväl som värden böta måtte, emedan det nesliget stå skulle att värden skulle bjuda gästen sin kos och visa honom vägen. Som säges, att en adelsman haver gjort i sin dotters bröllop, vilken om tisdagen om morgonen bittida haver ibland andra rätter låtit frambära riksdagsbeslutet och gästabodsordningen.

Nytt vet jag intet synnerligt utan att greve Gösta Leijonhufvud och greve Totten äro av Hennes Majestät själv förlikade med förmaning till greve Gösta att han sig härefter vakta skulle till att så hårt offendera ärligt folk, som han nu en tid åtskilliga gjort haver, och att det inte stod en riksråd an att bruka skällsord. Tillika haver ock greve Totten blivit exhorterad till att härefter med lite mer moderation sig emot sådana höga charger komportera.

Nu begynner åter banketter och gästabod att hållas. Fältmarskalk Wrangel höllt ett i förleden vecka och greve Magnus idag, oansett han svag är. ...
Johan Ekeblad.

French translation (my own):

Stockholm, le 22 décembre 1652.
... Quant à la Diète, on espère que sa décision sera prise après-demain ou la veille de Noël. Mais je pense que c'est difficile, car les paysans n'ont encore rien déclaré. Je pense que ce sera fait aujourd'hui. Il n'y a donc rien de plus nécessaire que de superviser la décision.

Pour l'habillement et les fêtes, des ordonnances seront à nouveau faites, mais surtout selon l'ordonnance précédente qui a été faite il y a quelques années. Seule Sa Majesté avait proposé à la noblesse que si la lance dans les mariages ne pouvait pas être jetée le dimanche, alors les invités pourraient venir à leur fête le lundi et moins de frais pourraient être encourus, ce que la noblesse avait docilement refusé, pensant qu'il serait contre la loi, et la seule cérémonie qui diffère des autres États. L'amende est également touchée car si l'on reste plus longtemps que l'ordonnance ne le permet, l'invité ainsi que l'hôte doivent être condamnés à une amende, car il serait imprudent pour l'hôte d'offrir à l'invité sa nourriture et de le renvoyer. Comme l'aurait fait un noble lors du mariage de sa fille, qui mardi aux petites heures du matin, entre autres plats, fit sortir la décision de la Diète et l'ordonnance de la fête.

Je ne sais rien d'inhabituel si ce n'est que le comte Gösta Leijonhufvud et le comte Tott ont été réconciliés par Sa Majesté elle-même, avec l'avertissement au comte Gösta qu'il se garderait désormais d'offenser si sévèrement les honnêtes gens, comme il l'a fait plusieurs fois depuis un certain temps maintenant, et qu'il n'était pas approprié pour un conseiller d'utiliser des jurons. Dans le même temps, le comte Tott a également été exhorté à se comporter avec un peu plus de modération face à des charges aussi élevées.

Maintenant, les banquets et les fêtes recommencent à avoir lieu. Le feltmaréchal Wrangel en a tenu une la semaine dernière et le comte Magnus aujourd'hui, bien qu'il soit faible. ...
Jean Ekeblad.

English translation (my own):

Stockholm, December 22, 1652.
... As for the Riksdag, it is hoped that its decision will be reached the day after tomorrow or Christmas Eve. But I think it's difficult, as the peasants haven't declared anything yet. Today I think it will be done. So nothing more is needed than to oversee the decision.

For clothing and feasts, ordinances will be made again, but mostly according to the previous ordinance that was made a few years ago. Only Her Majesty had proposed to the nobility that if the spear in weddings could not be thrown out on Sunday, then the guests could come to their feast on Monday and the less expense could be incurred, which the nobility had submissively refused, thinking that it would be against the law, and the only ceremony that differs from the other Estates. The fine is also touched upon for that if one stays longer than the ordinance allows that the guest as well as the host must be fined, because it would be unwise for the host to offer the guest his food and send him on his way. As is said to have been done by a nobleman at his daughter's wedding, who on Tuesday in the early hours of the morning, among other dishes, had the Riksdag decision and feast ordinance brought out.

I don't know anything unusual except that Count Gösta Leijonhufvud and Count Tott have been reconciled by Her Majesty herself, with the admonition to Count Gösta that he would henceforth beware of offending honest people so severely, as he has done several times for some time now, and that it was not appropriate for a councilman to use swear words. At the same time, Count Tott has also been exhorted to behave with a little more moderation against such high charges.

Now banquets and feasts are starting to be held again. Field Marshal Wrangel held one last week and Count Magnus today, although he is weak. ...
Johan Ekeblad.


Above: Kristina.


Above: Claes Tott.


Above: Magnus de la Gardie.


Above: Johan Ekeblad.


Above: Christoffer Ekeblad.

Saturday, January 22, 2022

Kristina's regency council's letter to Gustaf Leijonhufvud, dated July 30/August 9 (Old Style), 1640

Source:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 19-20, page 213, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1848


The letter:

Christina &c. Oss är Her Landshöffdinge Gustaff Leijonhuffvudh eder skriffuelse tilhanda kommen, huar vthinnan J förmäle eder haffua fått en hoop öffuerlopa finnar i bergslagerne, aff hvilke J äre sinnade att vthleta dhe förmögneste och stadigeste der ibland och dem ödeshemman inrymma, begärandes wår nådige willia att förnimma, huru J eder emot dhe öfrige förholla skole, serdeles emot en der vnder som i Norge sigh mechta illa anstelt haffuer. Sedan förfråge J eder att effter Kopparberget och Grytehytte sochner liggia långt ifrån gamble Tingsplatsen wedh Nore och Linne, och monge derföre offta till Tingen inthet komma kunne, om Oss fördenskull icke gott synes, att dem hwar på sin ort en serdeles Tingsplats förordnas, och halffua nembden medh finnar besättias motte, effter som dhet äre mäst finnar som där i Sochnerne boo. 3. Erachte J nödigt att allenest en Lagläsare motte bliffua öffuer hela edert Landzhöffdingedömme tillsatt, att medh Tingen så mycket ordentligare tilgå motte. J giffue och till dhet fierde tillkänna, huruledes vthj Örebro stadh en godh borgemästare aff nöden är, hwar till J föreslå Larss Bohm som nu Secreterare tiensten bekläder i Jöneköpings Hoffrätt. Till nådigt swar låte wij oss behaga om J kunne få någre gode karlar ibland omberörde finnar som ödeshemman optaga wille, och dem tillbörligen vthan Skogernes nedfällande och affbrennande häffda kunne. Dhe öffrige ostadige anlangandes, som man inthet kan betroo någre ödeshemman, vthan altidh flychtige äre, wele wij att J låte eder wara anläget dem att öffuertala, dhet dhe sigh medh hustru och barn wele begiffua till Virginien eller Nye Swerige, dijt wij oförtöffuad wele låta Calmar-Nyckelen (som nyligen dädan kommen och nu i Götheborg är) åter medh en hoop folck afflöpa, låtandes dem förstå att där är ett kosteligit och fruchtbart land wäl bewäxt medh allehanda sköne och nyttige skogar och stoor myckenheet på allehanda diur finnes, der dhe sigh rikeligen skole kunna ernähra, effter som allaredo en stoor hoop medh Swenskt folck för detta dijt förreest och der nu boendes är, haffue och här nu någre finnar sigh angiffuit som wele föllia medh på be:te Skepp. Och giorde oss J en godh tienst om J dem eller andre familier der till disponera kunne. Men hwar dhe inthet äre der till att öffuertala, då kunne J rätta eder effter dhet patent som wij för detta öffuer sådant löst partij aff finnar haffue aff trycket vthgå och i Landsänderne publicera låtit, och dhet vthi sin tilbörlige execution stella. Elliest behöffue J inthet stort att ansij huru en eller annan sigh i Norge eller Danmark förhollet haffuer, vthan der någon kommer der ifrån och klagar öffuer en eller annan, då kunne J låta på en lagligh anklagan stella den anklagade för retta, och lagligen medh honom procedera, låtandes eder åhuga wara, att föreböija, dhet dhe icke här i wårt Rijke bedrifwa något ondt och göra skada. Hwadh Tingsplatzerne widkommer, kan dhet fuller haffua sine skääl, att hwar får sin egen Tingsplatz och att halffue nembden bliffuer finnar, J kunne fördenskull den saken medh Her Carll Bonde öffuerläggia, och medh hans inrådande förordna der öffuer huadh J både befinne Landet nyttigt och Oss och Cronan tildrägeligit, allenest moste dhet i acht tagas, att beskedelige män förordnas i nempden, dhet ware sigh sedan antingen Swenske eller finske. Om Lagläsaren kunne wij oss för denne gången inthet fulkomligen resolvera, vthan wele att oss J förnimma låte, huru monge lagläsare där i Lähnet här till äre brukade wordne, och hwem J förmene som skall kunna finnas capabel att brukas för en Lagläsare öffuer Edert hela Landzhöffdingedömme, sedan haffue J att förwänta wår wijdare förklaring här öffuer. Anlangande att vthj Örebro stadh en godh borgemästare aff nöden är, så haffue wij länge warit der om bekymbrade, att så wäl den Staden som dhe andre Städer i Rijket motte medh beskede- och tienlige förmän förseedde bliffua, finne och fuller Larss Bohm nogsampt capabel till en borgemästare i Örebro, men medan wij twiffle att han widh denne tijdh skall wara mistandes ifrån Jöneköpings Hoffrätt, wele wij att J äre betänckte på någon annan, i synnerheet kunne J tala medh Kyrckioherdens Son i Örebro Jacob Littman, och förnimma om han haffuer lust att antaga borgemästare kallet der sammastädes. Detta wij eder till effterrättelse icke haffue förholla welat.
G. O. G.       J. D. L. G.       E. R.       A. O.       G. O. B.


Above: Kristina.

Saturday, November 20, 2021

Excerpt from Johan Ekeblad's letter to his brother Claes, dated December 15/25, 1652 (Old Style)

Sources:

Breven till Claes 1639-1655, page 67, by Johan Ekeblad, edited by Sture Allén, 1965


Breven till Claes: Om livet och hovet på Kristinas tid, page 67, by Johan Ekeblad, edited by Sture Allén, 2004


The letter excerpt:

kiäre bror ... skall iagh låtha eder wetha om luter krigh, huru G[reff] Clasz tott i går lätt fodra Greffue göstaf leyenhouffud till att slåsz med sigh, igenom en tijsk greffue, hwilket mÿket haffuer förtrutit G[reff] göstaf menandes att han meer respect borde bähra till en riksråd, gick han altså genast på slåttet till dronningen till att lägga aff sitt ricksrådzämbethe, och sedan wille han ihop med honum, men thett bleff honu[m] strax förbudit aff drånningen sielff och sedan totten som reda wthe war, een lust war dätt till att see huru [ ] the andre 3 store brören kome greffue Göstaf till hielp och giorde the 4 så stort larm, att iagh troor een heel armee skulle inthet mehr rumor göra. orsaken aff querellet ähr att G[reff] Göstaf haffue[r] giffuet G[reff] tåtten några öknampn på sin bak på rännarebahnen senast hwilket han har fått wetha, och eliest komer dätt fulle aff en jalousie eller miszgunst efter han seer att hennes M[ayes]t[ä]t kan mÿket wäll lida tåtten...
Jean Ekebladh M[anu propria]
Stokholm den 15 decembris 1652

With modernised spelling:

Käre bror,
... Skall jag låta Eder veta om lutter krig, huru greve Claes Tott igår lät fordra greve Gustaf Lewenhaupt till att slåss med sig igenom en tysk greve vilket mycket haver förtrutit greve Gustaf, menandes att han mer respekt borde bära till ett riksråd. Gick han alltså genast på Slottet till drottningen till att lägga av sitt riksrådsämbete och sedan ville han ihop med honom, men det blev honom strax förbjudet av drottningen själv och sedan Totten som redan ute var. En lust var det till att se huru de andra 3 stora bröderna kommo greve Gustaf till hjälp, och gjorde de 4 så stort larm att jag tror en hel armé skulle inte mer rumor göra. Orsaken av kverellet är att greve Gustaf haver givit greve Totten några öknamn på sin bak på rännarebanan senast vilket han har fått veta, och eljest kommer det fulle av en jalusi eller missgunst efter han ser att Hennes Majestät kan mycket väl lida Totten. ...
Jean Ekeblad.
Stockholm den 15 december 1652

English translation (my own):

Dear brother,
... I'll let you know about quite a war, how Count Claes Tott yesterday made Count Gustaf Leijonhufvud fight with him via a German count, which has greatly angered Count Gustaf, saying that he should have more respect for a councilman. So he immediately went to the Queen at the castle to resign from his position as councilman and then he join him, but he was immediately forbidden it by the Queen herself and then it was forbidden for Tott, who was already out. It was great to see how the other 3 great brothers came to Count Gustaf's aid, and the 4 of them made a such great fuss that I think not even a whole army would make more noise. The reason for the quarrel is that Count Gustaf has called Count Tott names behind his back on the racetrack lately, which he has been told about, and otherwise he's been full of jealousy or envy after seeing that Her Majesty likes Tott very much.
Johan Ekeblad.
Stockholm, December 15, 1652.


Above: Kristina.


Above: Johan Ekeblad.

Notes: "sedan Totten" = sedan (förbjudet för) Claes Tott.

"de andra 3 stora bröderna" = Grevarna Carl Mauritz, Ludvig Wierich och Axel Lewenhaupt.

rumor = oväsen (noise).

jalusi = avundsjuka (jealousy).