Source:
Mémoires concernant Christine, volume 2, published by Johan Arckenholtz, 1751
The maxims:
1. Il faut se rendre invincible, quand on ne craint & qu'on n'espére rien.
2. Il faut païer les services & les bienfaits avec usure.
3. Il faut païer le mal avec le bien, sans faire tort à la justice.
4. Le plus grand profit qu'on tire de l'étude est celui de n'être pas insupportable à soi-même.
5. L'étude donne encore un autre avantage, qui est qu'on n'admire rien.
6. Le repentir efface toutes les fautes passées, mais il n'assûre pas de l'avenir.
7. Si la vie est un bien il faut en jouir avec reconnoissance; si c'est un mal il faut le souffrir avec résignation.
8. Caton & Brutus auroient mieux fait de souffrir tranquillement la domination de César.
9. Brutus traita en mourant la vertu de chimére, d'un vain nom; mais Caton témoigna d'en être charmé jusqu'au dernier moment.
10. Brutus se punit d'avoir tué inutilement le plus grand des hommes.
11. Pétrone, mourant en badinant, traita de bagatelle la plus importante des affaires.
12. Il y auroit quelque chose d'admirable & de grand en ces différentes maniéres d'envisager la mort, s'il n'y avoit rien au de-là.
13. Epictéte né esclave, content & satisfait de son sort, rendit ses fers plus glorieux que bien d'autres n'ont rendu leurs sceptres.
14. La patience d'Epictéte & la brutalité de son maitre sont également insupportables.
15. Il n'y a point de condition, qu'on ne puisse rendre glorieuse, ou par ce que l'on y fait, ou par ce, que l'on y souffre.
16. La patience est la vertu de ceux qui manquent ou de courage ou de force.
17. La patience usurpe tout le mérite de la nécessité.
18. L'on ne souffriroit pas apparemment, si on pouvoit s'en dispenser.
19. La vie & tout ce que s'y passe ne vaut pas les soins que l'on s'en donne.
20. Quand on n'aime rien & que l'on ne craint pas la mort, l'on ne souffre pas impunément.
21. Les hommes cachent leurs maladies comme des crimes.
22. Quand les hommes changent de fortune, tout leur mérite leur devient inutile.
23. Il y a peu de prisonniers plus étroitement gardés que les Princes.
24. Les vertus ont leurs modes comme les habits.
25. Les hommes sont si sots que pour se choisir un maitre, ils ne s'attachent qu'à ceux, qui sont les moins dignes de l'être.
26. La gloire de l'Antiquité est évanouie, celle de notre siécle aura le même sort.
27. Il n'y a point de vertu si pure, ni de mérite si sublime, qui ne souffre comme le soleil ses Eclipses.
28. Les hommes ne savent pas à combien de maux ils s'assujettissent en se soumettrant à un sot.
29. Les scélérats & les Tyrans sont moins à craindre que les sots.
30. La vie est un songe agréable aux uns & fâcheux aux autres.
31. L'heure de la mort est l'heure de la vérité.
32. On doit compter tout le genre humain pour ses parens, & tout l'univers pour sa patrie.
33. Il ne faut se souvenir de sa patrie que lorsqu'il est question de la servir.
34. Les misérables & les malheureux méritent du secours.
35. Il importe plus de jouir que de connoitre.
36. Dieu mérite seul tout l'étonnement & toute l'admiration dont on est capable.
37. Il faut aimer & adorer Dieu sur tout ce qui est visible & invisible.
38. Quand Dieu nous auroit faits exprès pour brûler éternellement dans l'enfer, il ne mériteroit pas moins notre amour & notre adoration.
39. Il faut croire de Dieu tout ce qu'il en sait & tout ce qu'il en veut.
40. Ce que Dieu ne sait ni ne veut pas, ne peut être ni subsister.
41. Dieu seul mérite l'holocauste.
42. Il faut se soumettre aveuglément à l'Eglise Romaine, c'est l'unique oracle par lequel Dieu s'explique.
43. En croire plus, est superstition: en croire moins, c'est infidélité.
44. Il faut se soumettre à l'Eglise parce que Dieu le veut.
45. Il faut croire nos mistéres sans les approfondir.
46. Tout ce que Dieu a fait pour les hommes, tout ce qu'ils en craignent, & tout ce qu'ils en espérent, est bien moins que lui-même.
47. Il ne faut pas moins se confier en la justice qu'en la bonté de Dieu.
48. Il faut anéantir en Dieu tous les crimes & toutes les vertus.
49. On doit s'humilier perpétuellement devant Dieu de tout ce que l'on a fait, & de tout ce que l'on n'a pas fait, & de bien & de mal.
50. Il faut se résigner aveuglément en Dieu pour le tems & pour l'éternité.
51. Aimer ses ennemis est un acte héroique, digne en quelque façon de Dieu qui l'ordonne.
52. On n'est au monde que pour s'y occuper de Dieu: quel bonheur & qu'il est peu connu!
53. La véritable sainteté consiste uniquement en ce qui se passe sans témoins entre Dieu & l'ame.
54. Cet amoureux commerce n'admèt pas un tiers.
55. Il faut se fier à Dieu, il fera tout bien.
56. Il ne faut pas croire tout perdu quand on est tombé en quelque faute.
57. Se réjouir de ce que les crimes & les fautes de toutes les créatures n'ôtent pas à Dieu un atome de sa gloire & de sa félicité éternelle, est un sentiment juste, qui n'obtient pas moins le pardon, que les larmes.
58. Consentir avec amour & résignation à son éternité telle qu'elle puisse être, c'est l'acte le plus héroique que puisse produire une pauvre créature.
59. Dieu pardonne tout pas moins pour être juste que pour être bon.
60. Dieu pardonne sans faire tort à sa justice & il punit sans faire tort à sa bonté.
61. Dieu veut tout ce qu'il veut d'une manière digne de lui.
62. L'on ne sauroit faire un plus grand tort à Dieu que de n'espérer pas en sa bonté & de ne se confier pas en sa toute-puissance.
63. Sans Dieu on ne fait rien qui vaille.
64. Le Rien n'est capable de rien.
65. Puisque Dieu ordonne aux hommes d'espérer, il ne les trompera pas.
66. On ne peut trop espérer en Dieu, ni trop se défier de soi-même.
67. Dieu triomphe de la malice & de l'ingratitude.
68. En demandant pardon à Dieu de nos fautes, il faut le remercier de toutes celles dont sa bonté nous a préservé.
69. Si les hommes étoient bien persuadés de leur néant, leurs péchés & leurs fautes les étonneroient moins.
70. Le désespoir est un orgueil, c'est une présomption secréte & criminelle.
71. Les plus habiles & les plus saints ont sujèt de s'étonner de toutes les fautes & de tous les crimes qu'ils ne font pas.
72. Dieu mérite d'être aimé plus que tout ce qui est visible, & invisible, & plus que tout ce qui est sensible & insensible.
73. Dès que l'on aime Dieu on est innocent.
74. L'amour de Dieu n'est pas moins un devoir indispensable, qu'un mérite.
75. Notre divin & adorable Maitre mérite seul cette aveugle déférence que les sectateurs de Pythagore avoient pour ce Philosophe.
76. Hors de l'Eglise Romaine il n'y a pas de salut, elle est l'unique Oracle qu'il faut consulter.
77. Le mérite de notre foi ne consiste pas moins dans une aveugle résignation pour elle, que dans une ferme persuasion.
78. La raison a de la peine à se persuader les vérités Chrétiennes, il faut que la volonté la range à l'obéissance.
79. Quand on est Catholique, on a la consolation de croire tout ce qu'ont crûs tant de grands génies, qui ont vecû depuis 16 siècles, l'on est heureux de se trouver d'une Religion authorisée par des millions de miracles & par des millions de Martirs qui ont sacrifiés leurs vies aux vérités Catholiques; c'est cette Religion, qui a peuplé les déserts des gens, qui par un martire plus secrèt se sont sacrifiés à Dieu, renonçant au monde & à tous ses charmes; c'est cette Religion si fertile en Vierges admirables, qui ont triomphé de la foiblesse de leur sexe & de leur âge, pour se rendre les glorieuses victimes d'une Religion si inconnue aux hommes, qu'elle ne pouvoit être enseignée que par un Dieu: il faut plaindre tous ceux qui ne se rendent pas à ces grandes vérités.
80. Les hérétiques usurpent en vain le beau tître de Catholique, il ne leur appartient pas.
81. La Souveraine authorité du Pape & son infaillibilité sont les solides & inébranlables fondemens de la Religion Catholique-Romaine.
82. Les Conciles & toutes les Puissances du monde doivent être soumis au Pape, mais le Pape ne doit être soumis qu'à Dieu seul.
83. C'est être Catholique que d'avoir ces sentimens; ôtez ce fondement, il n'y a plus de Religion: comment peut on être Chrêtien sans être Catholique? & comment peut on être Catholique & refuser au Pape l'entiére soumission qui lui est dûë?
84. Les foiblesses, les crimes & les fautes des Papes n'effaçent pas leur sacré Caractére, ni ne détruisent pas leur autorité qui mérite nos respects, quoique souvent leurs personnes ne les méritent pas.
85. Le sac des Bigots a été pour Rome le pire de tout ce qu'elle a souffert.
86. Le plus grand des malheurs c'est de voir régner des Princes, qui ne méritent pas de l'être.
87. C'est être injuste que de haïr ceux, qui sont dans l'erreur, il faut les plaindre sans les persécuter.
88. Il y a des maux bien plus grands pour Rome & pour le Pontificat, que le Népotisme.
89. Rien ne persuade mieux les vérités Catholiques que tout ce qui se passe de pitoïable à présent 1680 à Rome.
90. Dieu qui a fondé sa Monarchie Ecclésiastique, la conserve malgré ceux qui ne travaillent qu'à la perdre sans y réüssir.
91. Cette magnifique promesse, n'a pas encore eu son effèt en la personne d'aucun Pape jusq[u]'au présent Innocent XI. dans lequel apparemment elle ne se vérifiera pas.
92. On ne sait pas quand cette fameuse promesse s'éxécutera, mais il est indubitable, qu'elle ne peut se vérifier en la personne d'aucun Prince séculier Chrêtien, & qu'il faut que ce soit nécessairement en celle d'un Pape avenir qu'elle s'accomplisse.
93. A la volonté de Dieu rien ne résiste; elle s'accomplit dans les bons pour sa gloire & leur bonheur: elle s'accomplit dans les méchans pour sa gloire & leur malheur.
94. Tout ce qu'on peut faire sans Dieu, c'est de se perdre.
95. Il est ordonné aux hommes de croire, mais non pas de connoître.
96. C'est offrir à Dieu les plus digne holocauste, que de lui sacrifier le libre arbitre & son usage.
97. On n'est jamais plus libre que lorsqu'on dépend sans réserve de Dieu.
98. Il n'y a rien de si indigne, ni de si rampant qui n'ait trouvé ses adorateurs.
99. On se forme des Idoles qu'on adore, & on ne les craint que parce qu'on les a forgées.
100. L'intérêt est un Dieu inconnu à bien des gens qui lui sacrifient tout.
Swedish translation (my own):
1. Man måste göra sig själv oövervinnerlig när man fruktar och hoppas på ingenting.
2. Tjänster och förmåner skall betalas med ocker.
3. Vi måste betala ont med gott, utan att skada rättvisan.
4. Den största fördelen man får av att studera är att inte vara outhärdlig för sig själv.
5. Att studera ger ytterligare en fördel, som är att ingenting beundras.
6. Omvändelse raderar alla tidigare fel, men den garanterar inte framtiden.
7. Om livet är något gott, måste det njutas med tacksamhet; om det är något ont, måste det lidas med resignation.
8. Cato och Brutus skulle ha gjort bättre för att i tysthet lida Caesars herravälde.
9. Brutus, i döende, kallade dygden en chimär, ett fåfängt namn; men Cato vittnade om att han var charmerad av den till sista stund.
10. Brutus straffade sig själv för att han värdelöst hade dödat den största av män.
11. Petronius, som dog medan han skämtade, behandlade de viktigaste angelägenheterna som en bagatell.
12. Det vore något beundransvärt och stort i dessa olika sätt att se på döden om det inte fanns något utöver den.
13. Epiktetos, som föddes som slav och var nöjd med sitt öde, gav upp sina järn mer härligt än många andra har givit upp sina sceptrar.
14. Epiktetos tålamod och hans herres brutalitet är lika outhärdligt.
15. Det finns inget villkor som man inte kan göra ärofyllt, vare sig genom vad man gör där eller genom vad man lider där.
16. Tålamod är dygden hos dem som saknar antingen mod eller styrka.
17. Tålamod tillskansar sig all nödvändighet.
18. Tydligen skulle man inte lida om man kunde undvara det.
19. Livet och allt som händer i det är inte värt vården vi ger oss själva.
20. När man inte älskar någonting och inte fruktar döden, lider man inte ostraffat.
21. Män döljer sina sjukdomar som brott.
22. När män förändrar sin fortun, blir alla deras förtjänster värdelösa för dem.
23. Det finns få fångar mer bevakade än furstar.
24. Dygder har sitt mode som kläder.
25. Människor är så dumma att de för att välja en herre bara fäster sig vid dem som är minst värda att vara herre.
26. Forntidens härlighet har försvunnit; vårt sekel kommer att få samma öde.
27. Det finns ingen dygd så ren, inte heller någon förtjänst så sublim, som inte lider sina förmörkelser som solen.
28. Människor vet inte hur många ondska de utsätter sig för genom att underkasta sig en dåre.
29. Skurkar och tyranner är mindre att frukta än dårar.
30. Livet är en dröm, trevlig för vissa och irriterande för andra.
31. Dödens timme är sanningens timme.
32. Vi måste räkna hela mänskligheten för våra föräldrar och hela universum för vårt fosterland.
33. Man skall bara komma ihåg sitt fosterland när det gäller att tjäna det.
34. De eländiga och olyckliga förtjänar hjälp.
35. Det är viktigare att njuta än att veta.
36. Gud ensam förtjänar all häpnad och all beundran som vi är kapabla till.
37. Vi måste älska och tillbe Gud över allt som är synligt och osynligt.
38. Om Gud hade gjort oss med avsikt att brinna för evigt i helvetet, skulle han fortfarande förtjäna vår kärlek och tillbedjan.
39. Vi måste tro på Gud allt han vet och allt han vill.
40. Vad Gud varken vet eller vill kan inte vara eller finnas.
41. Endast Gud förtjänar offer.
42. Vi måste blint underkasta oss den romerska Kyrkan, den är det enda orakel genom vilket Gud förklarar sig.
43. Att tro mer är vidskepelse; att tro mindre är otrohet.
44. Vi måste underordna oss Kyrkan eftersom Gud vill det.
45. Vi måste tro på våra mysterier utan att fördjupa dem.
46. Allt vad Gud har gjort för människorna, allt som de fruktar från honom och allt som de hoppas på från honom, är mycket mindre än han själv.
47. Vi bör lita på rättvisan inte mindre än på Guds godhet.
48. Alla brott och alla dygder måste förintas i Gud.
49. Vi måste ständigt ödmjuka oss inför Gud för allt vi har gjort, för allt vi inte har gjort, på gott och ont.
50. Vi måste blint överlåta oss till Gud för all tid och för all evighet.
51. Att älska sina fiender är en heroisk handling, värdig på något sätt av Gud, som befaller den.
52. Vi finns i världen bara för att bry oss om Gud; vilken lycka och hur lite känt den är!
53. Sann helighet består endast i det som sker utan vittnen mellan Gud och själen.
54. Denna kärleksfulla handel tillåter inte en tredje person in.
55. Vi måste lita på Gud; han skall göra allt bra.
56. Vi får inte tro att allt är förlorat när vi har hamnat i något fel.
57. Att glädja sig över att alla varelsers brott och fel inte berövar Gud en atom av hans härlighet och hans eviga lycka är en rättvis känsla som inte får mindre förlåtelse än tårar.
58. Att samtycka med kärlek och resignation till sin evighet som det kan vara är den mest heroiska handling som en stackars varelse kan utföra.
59. Gud förlåter allting inte mindre för att vara rättvis än att vara god.
60. Gud förlåter utan att skada hans rättvisa, och han straffar utan att skada hans godhet.
61. Gud vill allt han vill på ett sätt som är värdigt honom.
62. Man kunde inte göra något större fel mot Gud än att inte hoppas på hans godhet och att inte lita på hans allmakt.
63. Utan Gud kan vi inte göra något värdefullt.
64. Ingenting är kapabelt till ingenting.
65. Som Gud befaller människor att hoppas, skall han inte lura dem.
66. Man kan inte hoppas för mycket på Gud eller misstro sig själv för mycket.
67. Gud triumferar över ondska och otacksamhet.
68. När vi ber Gud om förlåtelse för våra fel, måste vi tacka honom för alla dem från vilka hans godhet har bevarat oss.
69. Om människorna var väl övertygade om sin intighet, skulle deras synder och fel förvåna dem mindre.
70. Förtvivlan är en stolthet, den är en hemlig och kriminell presumtion.
71. De skickligaste männen och de heligaste männen har anledning att undra över alla fel och alla brott de inte begå.
72. Gud förtjänar att bli älskad mer än allt som är synligt och osynligt, och mer än allt som är märkbart och omärkligt.
73. Så snart vi älskar Gud är vi oskyldiga.
74. Kärlek till Gud är inte mindre en oumbärlig plikt än en förtjänst.
75. Vår gudomlige och tillbedjänsvärde Herre ensam förtjänar denna blinda aktning som Pythagoras anhängare hade för denne filosof.
76. Utanför den romerska Kyrkan finns ingen frälsning, den är det enda oraklet som måste rådfrågas.
77. Vår tros förtjänst består inte mindre i blind resignation inför den än i fast övertygelse.
78. Förnuftet har svårt att övertyga sig om kristna sanningar; viljan måste föra den till lydnad.
79. När man är katolik, har man trösten att tro allt som så många stora genier har trott, som har levt i 16 sekel, är man glad över att finna sig själv i en religion godkänd av miljontals mirakel och av miljontals martyrer som offrade deras liv till katolska sanningar; det är denna religion som befolkade människors öknar, som genom ett högst hemligt martyrskap offrade sig åt Gud och avsade sig världen och all dess charm; det är denna religion så fruktbar hos beundransvärda jungfrur, som har segrat över sitt köns svaghet och sin ålder för att göra sig själva till härliga offer för en religion som är så okänd för människor att den endast kunde läras ut av en Gud. Vi måste tycka synd om alla dem som inte överlämnar sig till dessa stora sanningar.
80. Kättare tillskansar sig förgäves den vackra titeln katolik, den tillhör dem inte.
81. Påvens suveräna auktoritet och hans ofelbarhet är den romersk-katolska religionens solida och orubbliga grundval.
82. Råden och alla världens makter måste underkastas påven, men påven måste endast underkastas Gud.
83. Att vara katolik är att ha dessa känslor; ta bort den grunden och det finns ingen mer religion; hur kan man vara kristen utan att vara katolik? Och hur kan man vara katolik och vägra påven hela underkastelsen till honom?
84. Påvarnas svagheter, brott och fel utplånar inte deras heliga karaktär, och de förstör inte heller deras auktoritet som förtjänar vår respekt, även om deras personer ofta inte förtjänar det.
85. Bigoternas plundring var för Rom den värsta av alla dem hon lidit.
86. Den största olyckan är att se regerande furstar som inte förtjänar att vara det.
87. Det är orättvist att hata dem som har fel; vi måste tycka synd om dem utan att förfölja dem.
88. Det finns mycket större ondska för Rom och för pontifikatet än nepotismen.
89. Ingenting övertygar om katolska sanningar bättre än alla de ynkliga händelserna för närvarande 1680 i Rom.
90. Gud, som grundade sin kyrkliga monarki, bevarar den trots dem som bara arbetar för att förstöra den utan att lyckas.
91. Detta storslagna löfte har ännu inte haft sin effekt i någon påvens person förrän den nuvarande Innocentius XI, i vilken det tydligen inte kommer att verifieras.
92. Vi vet inte när detta berömda löfte kommer att verkställas, men det är otvivelaktigt att det inte kan verifieras i någon sekulär kristen furstes person, och att det nödvändigtvis måste vara i en framtide påve som det fullbordas.
93. Ingenting står emot Guds vilja; det fullbordas till de goda för hans ära och deras lycka; det fullbordas till de ogudaktiga för hans ära och deras olycka.
94. Allt vi kan göra utan Gud är att gå förlorade.
95. Människor är befallda att tro, men att inte veta.
96. Det är att ge till Gud det mest värdiga offret, att offra till honom den fria viljan och dess användning.
97. Man är aldrig friare än när man är helhjärtat beroende av Gud.
98. Det finns inget så ovärdigt eller så skenande som inte har hittat sina tillbedjare.
99. Vi bildar avgudar som vi tillber, och vi fruktar dem bara för att vi har skapat dem.
100. Intresse är en gud okänd för många människor som offrar allt åt honom.
English translation (my own):
1. One must make oneself invincible when one fears and hopes for nothing.
2. Services and benefits must be paid with usury.
3. We must repay evil with good, without harming justice.
4. The greatest benefit one derives from study is that of not being unbearable to oneself.
5. Study gives yet another advantage, which is that nothing is admired.
6. Repentance erases all past faults, but it does not assure the future.
7. If life is a good, it must be enjoyed with gratitude; if it is an evil, it must be suffered with resignation.
8. Cato and Brutus would have done better to suffer quietly the domination of Caesar.
9. Brutus, in dying, called virtue a chimera, a vain name; but Cato testified that he was charmed by it to the last moment.
10. Brutus punished himself for having uselessly killed the greatest of men.
11. Petronius, dying while joking, treated the most important affairs as a trifle.
12. There would be something admirable and great in these different ways of looking at death if there was nothing beyond that.
13. Epictetus, who was born a slave and was content and satisfied with his lot, gave up his irons more gloriously than many others have given up their scepters.
14. Epictetus' patience and his master's brutality are equally unbearable.
15. There is no condition that one cannot make glorious, either by what one does there, or by what one suffers there.
16. Patience is the virtue of those who lack either courage or strength.
17. Patience usurps all the merit of necessity.
18. Apparently one would not suffer if one could dispense with it.
19. Life and everything that happens in it is not worth the care we give ourselves.
20. When one loves nothing and does not fear death, one does not suffer with impunity.
21. Men hide their illnesses like crimes.
22. When men change their fortunes, all their merit becomes useless to them.
23. There are few prisoners more closely guarded than princes.
24. Virtues have their fashions like clothes.
25. Men are so stupid that to choose a master, they attach themselves only to those who are least worthy of being masters.
26. The glory of Antiquity has vanished, that of our century will have the same fate.
27. There is no virtue so pure, nor any merit so sublime, which does not suffer its eclipses like the sun.
28. Men do not know how many evils they subject themselves to by submitting to a fool.
29. Villains and tyrants are less to be feared than fools.
30. Life is a dream, pleasant to some and annoying to others.
31. The hour of death is the hour of truth.
32. We must count the whole human race for our parents, and the whole universe for our fatherland.
33. One should only remember one's homeland when it comes to serving it.
34. The wretched and unfortunate deserve help.
35. It is more important to enjoy than to know.
36. God alone deserves all the astonishment and all the admiration of which we are capable.
37. We must love and adore God over all that is visible and invisible.
38. If God had made us on purpose to burn eternally in hell, He would still deserve our love and adoration.
39. We must believe of God all that He knows and all that He wills.
40. What God neither knows nor wills cannot be nor subsist.
41. God alone deserves sacrifice.
42. We must blindly submit to the Roman Church, it is the only oracle by which God explains Himself.
43. To believe more is superstition; to believe less is infidelity.
44. We must submit to the Church because God wills it.
45. We must believe our mysteries without deepening them.
46. All that God has done for men, all that they fear from Him and all that they hope for from Him, is much less than He Himself.
47. We should trust in the justice no less than in the goodness of God.
48. All crimes and all virtues must be annihilated in God.
49. We must perpetually humble ourselves before God for all that we have done, for all that we have not done, for good and bad.
50. We must blindly resign ourselves to God for all time and for all eternity.
51. To love one's enemies is a heroic act, worthy in some way of God, who commands it.
52. We are in the world only to concern ourselves with God; what a happiness, and how little known it is!
53. True holiness consists only in what happens without witnesses between God and the soul.
54. This amourous trade does not admit a third person.
55. We must trust in God; He will do everything well.
56. We must not believe that all is lost when we have fallen into some fault.
57. To rejoice that the crimes and faults of all creatures do not deprive God of an atom of His glory and of His eternal felicity is a just sentiment which obtains no less forgiveness than tears.
58. To consent with love and resignation to one's eternity such as it may be is the most heroic act that a poor creature can perform.
59. God forgives everything no less to be just than to be good.
60. God forgives without harming His justice, and He punishes without harming His goodness.
61. God wills everything He wills in a way that is worthy of Him.
62. One could not do a greater wrong to God than not to hope in His goodness and not to trust in His omnipotence.
63. Without God, we can do nothing worthwhile.
64. Nothing is capable of nothing.
65. As God commands men to hope, He will not deceive them.
66. One cannot hope too much in God nor distrust oneself too much.
67. God triumphs over malice and ingratitude.
68. In asking forgiveness from God for our faults, we must thank Him for all those from which His goodness has preserved us.
69. If men were well persuaded of their nothingness, their sins and faults would astonish them less.
70. Despair is a pride, it is a secret and criminal presumption.
71. The most skillful men and the holiest men have reason to wonder at all the faults and all the crimes they do not commit.
72. God deserves to be loved more than all that is visible and invisible, and more than all that is perceptible and imperceptible.
73. As soon as we love God, we are innocent.
74. Love for God is no less an indispensable duty than a merit.
75. Our divine and adorable Master alone deserves this blind deference which the followers of Pythagoras had for this philosopher.
76. Outside the Roman Church there is no salvation, it is the only oracle that must be consulted.
77. The merit of our faith consists no less in blind resignation to it than in firm persuasion.
78. Reason finds it difficult to persuade itself of Christian truths; the will must bring it to obedience.
79. When one is Catholic, one has the consolation of believing all that so many great geniuses have believed, who have lived for 16 centuries, one is happy to find oneself of a religion authorised by millions of miracles and by millions of martyrs who sacrificed their lives to Catholic truths; it is this religion which peopled the deserts of people, who by a most secret martyrdom, sacrificed themselves to God, renouncing the world and all its charms; it is this religion so fertile in admirable virgins, who have triumphed over the weakness of their sex and their age to make themselves the glorious victims of a religion so unknown to men that it could only be taught by a God. We must pity all those who do not surrender to these great truths.
80. Heretics usurp in vain the beautiful title of Catholic, it does not belong to them.
81. The sovereign authority of the Pope and his infallibility are the solid and unshakeable foundations of the Roman Catholic religion.
82. The councils and all the powers of the world must be subject to the Pope, but the Pope must be subject only to God alone.
83. To be Catholic to have these feelings; take away that foundation and there is no more religion; how can one be Christian without being Catholic? And how can one be a Catholic and refuse the Pope the entire submission due to him?
84. The weaknesses, the crimes and the faults of the popes do not erase their sacred character, nor do they destroy their authority which deserves our respect, although their persons often do not deserve it.
85. The sack by the bigots was for Rome the worst of all those she has suffered.
86. The greatest of misfortunes is to see reigning princes who do not deserve to be.
87. It is unjust to hate those who are in error; we must pity them without persecuting them.
88. There are far greater evils for Rome and for the pontificate than nepotism.
89. Nothing persuades of Catholic truths better than all the pitiful happenings at present in 1680 in Rome.
90. God, who founded His ecclesiastical monarchy, preserves it in spite of those who work only to destroy it without succeeding.
91. This magnificent promise has not yet had its effect in the person of any pope until the present Innocent XI, in whom apparently it will not be verified.
92. We do not know when this famous promise will be executed, but it is indubitable that it cannot be verified in the person of any secular Christian prince, and that it must necessarily be in that of a future Pope that it be accomplished.
93. Nothing resists the will of God; it is accomplished to the good for His glory and their happiness; it is accomplished to the wicked for His glory and their misfortune.
94. All we can do without God is be lost.
95. Men are commanded to believe, but not to know.
96. It is to offer to God the most worthy sacrifice to sacrifice to Him free will and its use.
97. One is never freer than when one depends wholeheartedly on God.
98. There is nothing so unworthy nor so rampant that has not found its worshippers.
99. We form idols which we adore, and we only fear them because we have forged them.
100. Interest is a god unknown to many people who sacrifice everything to him.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment