Source:
Bref til Grefve J. Oxenstierna, åren 1642-1649, volume 1, page 21, published by Carl C. Gjörwell, 1810
The letter:
Anlangende Regeringen eller Administrationen i Drotningens omyndiga år, så är et stort Mantal Sakernes förhinder och Riksens ruin, särdeles uti et Land, som är vandt af En at regeras, hvilket Förnuftet och Exemplen medgifva, är och emot Riksens Seed och åtskillige Beslut; såsom och de desseiner, som framfarne Konungar ofta förehaft hafva: altså blifver intet annat consilium öfver, än at allenast En eller Några Få förordnas til Riksens Regering och Administration. Argumenta pro och contra finnas in Politicis nog; och måste jag fuller bekänna, at en Riksens Föreståndare är de förrige tider likmätigst, och uti någor stor inträngande nöd måste därtil tagas recoursen. Men såsom Sahl. Kongl. Maj:t aldrig hade dertil hog med mit vett, utan altid, efter som Riksens Råd väl veta, destinerade på et sådant fall Administrationen åth de Fem Hufvuden i Collegierne, och det, då Sahl. Hans Kongl. Maj:t den gjorde Regerings-Ordinancen såg, gillade: Therhos så är denne Fem-Mäns-Regeringen säkrare emot ens och annars Ambition, i det ingen kan sig tillhålla något mer än den andre. Och äre samtelige desförutan med Riksens Råds Rådhe och alle Saker igenom Collegiernes Auctoritet att göra och förrätta tilbundne. Dessförutan der En eller Två af dem döö, blifver likväl Regementet bestående, och behöfves icke straxt en ny Föreståndare at utvälja, som hvad den förre har upbygt slår omkull, utan blifver alt uti sin tenor. Altså kan jag för min Person intet see något Consilium vara bättre eller beqvämare, antingen til Drotningens säkerhet, och Riksens ovelde Administration, än att de Fem Capita Collegiorum genom Riksens Ständer til Föreståndare förklaras, och således Regeringen, Collegiatim bekläda, at eo casu, där det så behages, Ordinancen blifver stadgadt och ratificerat solenniter, och at man heller, där en eller annan Article deruti finnes betänkelig, den så länge utelåter til bättre deliberation, och Regeringen likväl därefter formeras: Hvilket jag derföre hälst råder, ut sit aliqua potius Respublica quam nulla. Och at man heller må disputera öfver en punct och annan och errores söka at redressera, än att man låter Imperii vim förfalla, och sedan genom farlige medel, och kanske uti inbördes oenighet nödgas, att söka til att hjelpa saken, då intet sig sine sectione venæ låter bota.
Above: Kristina.
Above: Axel Oxenstierna.
No comments:
Post a Comment