Kristina's letter to Carl Gustaf Wrangel, dated April 3/13 (Old Style), 1647

Source:

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=110&q=Christina&lang=en&mode=comfort&rows=10&id=bsb00056723_00431_dok0189

The letter:

I går på ordinarie Hamburger posten finge vij Edert breef herom, daterat B[r]egentz den 19 februarii deruthinnan I effter des längd indraga orsakerna som hoos Eder praevalere att sluta medh Beyern stilleståndet ähn att thet skulle blifva tillbakar och derhoos mentionera hvadh skähl Eder elljest movere till sluta, serdeles Frantzosernes förande intention och instruction att slutha medh Beyern à parte. Derföre och emedan i thet fallet voro till befahra att heela fiendlige svärmen på Eder skulle komma, Frantzoserne gå tillbakar öfver Rehnströmen igen och sedan voro all occasion till separera Beyern och Churcöln ifrån Keijsaren förlohrat, ty hade I befallat Eder deputerade till Ulm att acceptera dee principaliste conditioner som the sjelfve föreslå så och så månge i Eder dem gifne instruction insererade conditioner, som kunna gåå och af vederparten, ähre till ehrhålle.

Till nådigt svar heropå låte vij oss Eder åhoga och flijt heruthinnan väl behaga, befinne och dhe rationes I allegeren pro armistitio medh Beyern och Cöln vara krafftige nogh och till praeferera andre som stilleståndet kunne dissuadera. I synnerheet adprehendere och vij billigt thet Frantzoserne vele à part mehd them slutha, så att vij väl äre till fridz att och I medh Beyern och Cöln slute stilleståndet på dee conditioner som Edre deputerade i sitt breef till Eder af den 13 februarii föreslå och tillrådha och en deel af dem I hafve i Eder dem gifven instruction föreskrifvit till vår ratification, måtte allenast derhoos gerna sij och önska att Beyern kunde blifva förbunden till afdancke ju en deel af sitt folck, på det han måtte disarmeras. Hvadh sigh nu deri af Eder giöre låter äre vij till fridz medh icke mindre ähn medh the conditioner Edre deputerade i brefvet föreslå och tänckia till erholla medh Churcöln.

Above: Kristina.

Above: Carl Gustaf Wrangel.

Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated March 13/23 (Old Style), 1647

Source:

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=100&q=Christina&lang=en&mode=comfort&rows=10&id=bsb00056723_00396_dok0170

The letter:

Till nådigt svar kunne vij icke annars än låta oss Edert procedere, öfde flijt och dexteritet i be:de saker nådigst behaga, vette och icke synnerliget att läggia dertill öfver dee ordres vij till Eder för dette hafve låthit afgå, men opreppe allenast vidh dette tillfälle i kortthet det I continuere att arbeta på ständernes bästa och hvadh I kunne göra till deres restitution och conservation, att detsamme af Eder skeer och förrättas, sedan och hjelpa den Pfaltziske saken till lijdelige conditioner, och desföruthan göre Eder flijth det Hessen Cassel må kunna komma till satisfaction, jemväl andre ständer restitueres i deres vilkohr så nähr som skee kan. Och ju mindre Franckrijke tager sigh desse saker ahn, ju mehre hafve I att göra Edert bäste till arbeta dem igenom. Men der I sij att fridztractaten skulle komma till ruptur för Eder opiniastrete skull, så langer att ständerne heller sjelfve gifve uthslaget, så att om nogot moste cederes, då skulden deraf icke redunderar på oss och chronan, uthan dem sjelfve. In summa vij see gerne det I gore Edher flijt och vinna på deres vägnar, men låthe lijkväl tractaten på lychtonne komma till ett fredeligit sluth och endskap. Soldatesquens contentement vele I låtha Eder högst vara anläget såsom een saak deruthi vij för närvarande tijdh aldramäst interesserede äre. Men vår particularordre öfver ett och annat der dee ehrenden angående, hafve I att förvänta medh adsistentzrådet Alexander Erschin, som vij medh förste till Eder expedierandes vardhe.

Above: Kristina.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.

Bernini's "Bust of the Savior" sculpture for Kristina, year 1679

Source:

https://chrysler.org/a-sculpture-fit-for-a-queen/

"In 1679, Gian Lorenzo Bernini created Bust of the Savior and sought to gift it to Queen Christina of Sweden. Overwhelmed by the gesture, she refused the gift. Not to be dissuaded, however, Bernini left it to her in his will. She treasured the bust, and it stayed in her bedroom until 1689 when Pope Innocent XI from the Odescalchi family in Rome received it upon Christina’s death. Today, the Queen’s prized possession is right at home in the Chrysler’s galleries — a gift to the Museum from Walter P. Chrysler, Jr."

Above: Kristina.

Above: Gian Lorenzo Bernini.

15th century Latin-language Italian manuscript that belonged to Kristina

Source:

http://www.nationaltrustcollections.org.uk/object/3130728

This Latin language manuscript written in 1452 in Ferrara, Italy was in Kristina's collection until Isaac Vossius removed it from the collection due to Kristina always being late to pay his wages for him.

Above: Kristina.

Portrait medal of Kristina, struck by Giovanni Martino Hamerani, year 1675

Source:

Philadelphia Museum of Art

https://www.philamuseum.org/collections/permanent/255046.html#

Bronze medal in honour of Kristina's conversion to Catholicism, possibly struck by Alberto Hamerani, year 1654

Source:

The Met (Metropolitan Museum of Art)

https://www.metmuseum.org/art/collection/search/191196

1579 silver globe from Prague that belonged to Kristina since 1651

Source:

https://www.metmuseum.org/art/collection/search/193606

Bronze medal depicting Kristina, struck by Giovanni Martino Hamerani, year 1680

Source:

National Gallery of Art (United States)

https://www.nga.gov/collection/art-object-page.103306.html

Early 1900s reproduction of Kristina's 1650 portrait by David Beck

Source:

https://www.lauritz.com/sv/auktion/pastell-drottning-kristina/i4080935/#

19th century portrait of Kristina

Source:

https://picclick.com/Vintage-8x10-Glossy-Photo-Portrait-of-CHRISTINA-QUEEN-143591168103.html

Rare 17th century bust of Kristina as Pallas Nordica

Source:

https://picclick.com/Busts-Queen-Christina-of-Sweden-Vintage-Photograph-143629150553.html

Silver coronation medal depicting Kristina, year 1650

Source:

https://picclick.com/SWEDEN-Coronation-of-Queen-Christina-Silver-Medal-1650-192298478581.html

Latin, Spanish, Portuguese and Italian panegyrics about Kristina in honour of her/his/their coronation, dated November 2, 1650

Source:

https://picclick.com/1650-Anagram-panegyric-of-Lutheran-Sweden-Queen-Christina-143627125741.html

Above: Kristina.

Kristina's signed open letter concerning the word "vanbördig", undated

Source:

De la Gardiska archivet, volumes 11 and 12, Peter Wieselgren, published by J. Hörberg, 1839, page 96

https://www.google.com/books/edition/DelaGardiska_archivet/w644AQAAMAAJ?hl=en&gbpv=1&dq=drottning+christina+bref+1654&pg=PA66&printsec=frontcover

The letter:

Kongl. Mayts öppne bref och förklaring om dhet ordet Vanbyrdigh, som står infördt uthi Adelige Privilegier § 3 af år 1622.

Wij Christina ... göre vetterligt, att ibland andre privilegier och friheter, som framfarne Sveriges Konungar och enkannerlig vår högtärade Hr Fader K. Gustaf den andre och Stohre, Glorvördigst i åminnelse, hafver vårt Svenske Ridderskap och Adel med benådat, är ock detta, att ingen Vahnbördigh skall dragas Riksens Embeten öfver hufvudet. Så, ändock det ordet Wanbyrdig rätt förståndet ingen redelig man eller undersåte, fast mindre något stånd länder till meen eller förfäng, efter som icke præsumerligt är, att framfarna Konungars mening skall hafva varit att oförskyldt vanhedra någor af sine Ständer eller undersåter, utan mycket mera att hedra, ära och älska hvar och en efter dess qvalitet och meriter, som sig om dygd och ära beflitat och väl förhållit hafve. Likväl emedan de andre Ständerne hafva sig besvärat, att bem:te ord äro af ett parti utydt vordet till deras förklening och befordrings hinder och fördenskull underdånigst bedit, att det måtte antingen utlåtas eller ock rätteligen och förståndeligen uttydas, så, på det att missförstånd må företagas, förklara Wi härmed allernådigst, efter som ock vårt älskelig Ridderskap och Adel sig sjelfva på denna väl öfverståndna Riksdagen de andre ständerne förklarat hafva, att ingen adel eller oadel dermed förståndit varder eller ment är utan den, som vanslägtas ifrån sin redeliga byrd, om ingen dygd och ära sig beflitar, utan sin ärliga, berömliga afkomst befläckar med lättja, odygd eller vanheder, den allena må heta Wanbördig, och icke mera fähig af något ärestånd, tills han sig annorledes qvalificerar och af sin öfverhet och fädernesland bättre äretitel förtjenar. Men den som af ärliga föräldrar och äkta säng född sig om ära och dygd beflitar och antingen i krigs eller regementssaker, eller eljest gör sin öfverhet och fädernesland god och nyttig tjenst, om han är af adel, prest, borgare eller bonde härkommen, kan eller må ingalunda kallas någon Wanbyrdig, ej eller må uteslutas ifrån något ärestånd i fäderneslandet, som Öfverheten finner hans qvaliteter och meriter kan vara likmätigt. Och aldenstund detta är och skall alltid vara rätta förståndet af det ordet Wanbyrdig, ty bjude och befalle vi allom dem, som oss med lydno och hörsamhet förbundna äre, att ingen det efter denna dag annorledes uttyder eller upptager, vid vår oundvikliga hämd och onåde. Till visso hafve Wi denna förklaring med egen hand ... .

Above: Kristina.

Kristina's regency council grants city privileges to Åmål, April 1/11 (Old Style), 1643

Source:

https://www.amal.se/fakta-om-åmaal/amal-forr-och-nu/åmaals-historia/åmaals-stads-privilegier/

Åmål is a locality and the seat of Åmål Municipality in Västra Götaland County in Sweden's Dalsland province. Kristina founded the city on April 1/11 (Old Style), 1643 with the following letter signed in her name by her/his/their regency council. The website gives most of the letter's articles in today's Swedish; I will only show those parts in Early Modern Swedish.

Those parts of the letter:

Wij Christina med Gudz nådhe, Sweriges, Göthes och Wändes Uthkorade Drotning och Arffurstinna, Stoorfurstinna till Finland, Härtiginna uthi Estland och careelen, Fröken öfwer Ingermanneland; Göre witterligit, effter som wij, af den åhåga, försorg och omwårdnadh wij alltijdh och stedze draga för Rijkzens och Fäderneslandens Heder, prydnat och Cultur, Sampt dess inbyggares styrckio och wällståndh, hafwa för nödigt erachtadt, för den goda bequämeligheet och Situation, som är vidh Åmåhla uppå Daal, att der en Stadh låta byggia och fundera en Stadh, och den Anno Ettusen Sexhundrade Fyratijotree den 1. Aprilis hvärest wij gerna förnimma att temmeligit ahntaal wåra Undersåthar wara sinnade sig att nidsättia: hafwa wij aff Konungzligh ynnest och nåde till be:te undersåthers Samptelige förkoffring, flor, tilltagande och opwext, som sig der huussligen nedersättia och befordra, främia och styrkia, gott funnot, dem medh fölliande privilegier, Frijheeter, Rätt och Rättigheeter att benåda och förwahra.

Till thet Första, Såsom Sweriges Stadzlagh är Fundamentet till Städernes godha Politie och Ordning här uthi Rijket; alltså gifua wij här medh fullmacht och tillstånd, att wår Stadh Åhmåhla och dess inbygare Borgerskap then niuta och bruuka skola, der effter Borgmästare och Rådhmän wällia, så och andre Embeten, effter tarfuen tillsättia, Handell och wandell drifwa, niuta Borgerlig Frijheet och nähring j alla måtto, som andre Städers Borgerskap effter förbem:te Lagh och handelz ordinantien tillstår och elliest i alle andre tillfällen sig der effter rätta och förhålla.

...

Till thet Ellefte, på thet denne wår Stadh Ååmåle desto förre må populeras, och dess Inwånare ju mehr och mehr tillwexa och sig förkofras, Då unne och effterlåte wij allom, huilke sig der nedersettia och Burskap winna weele, Sex åhr ifrån denna dags dato, att skola bliffua qwitta och frija för Lilla Tullen, Backugnspeningar och Accijsen af alt ööl och Brennewijn som uthi Staden och inom dess Jurisdiction brygges och brennes, jämwäl och hwad der sammestades slachtas, Sammaledes och för Båssmans holdning och wahnlige Städernas Contribution, sampt andre ordinarie borgerlige besvär och uthlagor; Doch skall denna Tullfrijheet icke annorledes wara till att förstå ähn att Staden den emllan dee marknader som i Staden hållas skall hafua till åthniuta. Men emedan Marknaden pågår skall Tull erläggias af alt dett till Torgs och Sahlu föres.

...

Till thet Trettonde, och på thet Staden må hafua till sin nödhtorfft någre wisse egor i Landh och uhtrymme, weele wij aff gunst och nåde hafua priviligierat till Staden desse effterskreffne Hemman. Nämbligen Nääs Skattehemman ett medh een uthjord dersammastädes, Mörttebo Skattehemman ett Fierdedels, Stompnen Cronehemman ett, Röösen Cronehemman ett, Skewijk Cronehemman ett, Hanebol Cronehemman ett Halfft och Byn hemman ett medh en utäng under medh alle der till lydande lägenheter och pertinentier som nu der till liggia och under oss och Cronan beholdne ähre, huilke till Stadzens och dess Borgerskaps allmenne gagn och besta måge nyttiade och bruukade warda. Däremot skoole Borgmästare och Rådh wara förtänkte effter Fyra Åhrs frijhet, till wår och Cronans Ränte Cammare åhrligen till wederkentzell inlefrera Etthundrade och Tretton Daler Silfwermynt.

Above: Kristina.