Saturday, July 4, 2020

Kristina's signed open letter concerning the word "vanbördig", undated

Source:

De la Gardiska archivet, volumes 11 and 12, Peter Wieselgren, published by J. Hörberg, 1839, page 96


The letter:

Kongl. Mayts öppne bref och förklaring om dhet ordet Vanbyrdigh, som står infördt uthi Adelige Privilegier § 3 af år 1622.

Wij Christina ... göre vetterligt, att ibland andre privilegier och friheter, som framfarne Sveriges Konungar och enkannerlig vår högtärade Hr Fader K. Gustaf den andre och Stohre, Glorvördigst i åminnelse, hafver vårt Svenske Ridderskap och Adel med benådat, är ock detta, att ingen Vahnbördigh skall dragas Riksens Embeten öfver hufvudet. Så, ändock det ordet Wanbyrdig rätt förståndet ingen redelig man eller undersåte, fast mindre något stånd länder till meen eller förfäng, efter som icke præsumerligt är, att framfarna Konungars mening skall hafva varit att oförskyldt vanhedra någor af sine Ständer eller undersåter, utan mycket mera att hedra, ära och älska hvar och en efter dess qvalitet och meriter, som sig om dygd och ära beflitat och väl förhållit hafve. Likväl emedan de andre Ständerne hafva sig besvärat, att bem:te ord äro af ett parti utydt vordet till deras förklening och befordrings hinder och fördenskull underdånigst bedit, att det måtte antingen utlåtas eller ock rätteligen och förståndeligen uttydas, så, på det att missförstånd må företagas, förklara Wi härmed allernådigst, efter som ock vårt älskelig Ridderskap och Adel sig sjelfva på denna väl öfverståndna Riksdagen de andre ständerne förklarat hafva, att ingen adel eller oadel dermed förståndit varder eller ment är utan den, som vanslägtas ifrån sin redeliga byrd, om ingen dygd och ära sig beflitar, utan sin ärliga, berömliga afkomst befläckar med lättja, odygd eller vanheder, den allena må heta Wanbördig, och icke mera fähig af något ärestånd, tills han sig annorledes qvalificerar och af sin öfverhet och fädernesland bättre äretitel förtjenar. Men den som af ärliga föräldrar och äkta säng född sig om ära och dygd beflitar och antingen i krigs eller regementssaker, eller eljest gör sin öfverhet och fädernesland god och nyttig tjenst, om han är af adel, prest, borgare eller bonde härkommen, kan eller må ingalunda kallas någon Wanbyrdig, ej eller må uteslutas ifrån något ärestånd i fäderneslandet, som Öfverheten finner hans qvaliteter och meriter kan vara likmätigt. Och aldenstund detta är och skall alltid vara rätta förståndet af det ordet Wanbyrdig, ty bjude och befalle vi allom dem, som oss med lydno och hörsamhet förbundna äre, att ingen det efter denna dag annorledes uttyder eller upptager, vid vår oundvikliga hämd och onåde. Till visso hafve Wi denna förklaring med egen hand ... .



Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment