Source:
Riksarkivet, images 361 to 364/pages 358 to 361 in Juli-September 1645; Riksregistraturet
The letter:
Christina etc.
Wår synnerlige ynnest etc. Wij Hafwe H.r Feldt-Marskalk beKommit Eder skrifwelse daterat Skräflinge den 18. hujus Vthj Hwilken J jämpte annat förmäle, Huruledes J på Wåre Commissariers skrifwelse och advis, att freden emellan Oß och Konungen j Danmarck sluten war, Hafwe instält medh Edre desseiner och entreprinser, och för en nödtorfft erachtat, att blifwa för Malmö till wijdare ordre medh armeen beståendes, begärandes, derHoos att förnimma Wår nådige wilie och resolution öfwer ett och annat, som J göre påminnelse om, särdeles medh Hwadh folck Befästningarne Vthj Hallandh skole besättias, och Hwadh för Commendanter der på förordnas skall, item Huru the skole bestyckias och provideras, Jämwäl och om Fabian Berends skall Continuera medh DraguneWärfningen eller den Heelt inställa; Och sidst om Edert LijfCompagnie Ryttare, som är tagit af alle Regementer, skole gå till sine förne Compagnier igen, medh Hwadh mehra, som be:de Eder skrifwelse inneHåller. Till nådigt swar, Synes Oß sielfwe beqwämast, och nådigst wele, att J effter Eder fattade resolution blifwa liggiande j Schåne medh Krijgzfolcket; Och der medh discipline och ordre, så wijda möijeliget är, VnderHålla armeen till deß ratificationernes förwäxlingh och executionen af Pacterne skedt är: Och såsom Wij förledne den 19. hujus förskickade Eder jämpte Wår skrifwelse en Lista och förslagh på det folck, som skall sändes åth Tysklandh till recreu[er] och ärne låta läggia j gvarnison på Befästningarne j Hallandh och andre ortter; Och inthet twifle Eder numehra samme förslagh beKommit Hafwa; Altså warde J der af förnimmandes Hwadh disposition Wij Här der öfwer giordt Hafwe, allenast Hafwe Wij j medlertijdh för särdeles betänckiande Wår förne resolution om det Regementet förandrat; Hwilcket Wij nu wele, skall blifwa på Halmstadh. Och om thet inthet gör tillfyllest eller rätte till, då der till så månge Compagnier och Mantaal, som fela Kan, af ett annat Regemente. Och att Finnarne läggias på Gottlandh. Wij äre och nu endeels j den mening, att wela förordna Casper Otto Sperling till LandzHöfdinge öfwer Hele Halland, och Knuth LilieHöök, som nu LandzHöfdinge j Åbo är, till Commendant på Wardberg, så och anten Gerhard Schar eller någon annan på Laholm, Hwar på Wij medh näste Post Oß wijdare förKlara wele. Hwadh Halmstadz bestyckning wedKommer, wele Wij nådigest, att J der lembne alle dee Koppar och Järnstycker, som finnas på LandzCrona och Helsingborg; Sedan alle dee Feldtstycken, stora och små, som J Hafwen Hoos Eder j Feldt, och der något feelades, att J då det låte taga af Flottan widh Götheborg, eller föra ifrån JönKöping, och att der lembnas all dee ammunition och arthollerijt, som Hafwer warit Hoos Eder j Feldt eller på Fästningarne j Skåne, och Kunne deße Stycker och Ammunitions saker, effter Edert gifne förslag, föras siöledes ifrån Landz Crona, der att erläggias till deß Halmstad blifwer inrymdt, Hwilcket Wij Eder egen disposition wele Hafwa Hemstält och Committerat. Wardberg måste bestyckias Vthur Flottan widh Götheborg, försörias medh Ammunition och Arthillarie saker. Der och någor provision j Victualier eller Spannemål på Helsingborg och Landz-Crono, eller Sylfwensborg, eller någon annan orth, som restitueras skall, wore, och dee Danske wele göra ett byte medh thet, som ligger j Halmstadh eller Wardberg, Då Hålle Wij gott, att J dedh göre. Men wele dee Danske det inthet tillåta, så låter Hwar föra sitt Vth, Nämbl. Vthur Landz Crona, Helsingborg, Tommarup och andrestädes till Halmstadh och Wardberg, och Vthur Sylfwesborg till Calmar. Der J och j medlertijdh, som Armeen afföras skall, Kunne låta bryggia och baka, att försöria och providera folcket medh, som öfwer åth Tysklandh skall, wore thet mächta wääl, efftersom Wij inthet twifle, att J der om tijdigh försorgh warde dragandes, att samma folck må få så myckit proviant medh sigh, som thet Kan Hielpa sigh öfwer Siön medh. Wij wele eliest Här bära den sorg före, och så laga, att thet Här ifrån skall blifwa medh Kläder försedt och Hulpet. Medh det öfrige folcketz afförande Vthur Skåne in öfwer gräntzen, erachte Wij nådigt och nådigst wele, att Halfparten der af gåår igenom Westergöthland och Halfparten igenom Smålandh, Och thet på åthskillige och dee wägar, som Landet och Allmogen minste beswär Kan gifwa. Och måste förordnas gode Officerare till Prestafwär, och dem medh skarpt alfwar befalas, att dee sij der medh flijt på, att dee resa medh order och godh disciplin; och effter möijeligheeten afwäria, att ingen Hwarcken Officerere eller gemeen tillfogar Wåre Vndersåthare j wägen någon öfwerlast, så frampt sielfwe Prestafwarne, som eliest dee andre Officerere icke wele der till swara och plichta derföre, der sådant Klagat blifwer. Wij Kunne och inthet Vnderlåta Eder att recommendera, att J wille göra tijdigh påminnelse Hoos dem, som wederbör, att Skuter och tienlige Farkoster frachtas och skaffas widh Handen på sine beqwäme orter der widh armeen, till footfolcketz och Hästarnas öfwerförßel åth Tysklandh, så att der på icke något feela och wäntas måtte. Anlangande Edert LijfCompagnie Ryttare, om Hwilcket J Eder förfråge, Huru der medh Hållas skall, så emedan det är tagit af alle Regementer, och Oß nu något betänckeligit faller, att bruka det på någon annan orth, för ett särskiltt Compagnie, Helst effter man det alltijdh Kan, der det så beHöfdes, få tillHopa igen, så måge J låta Hwar och en af samme Ryttare gåå till sine förre Compagnier och Regementer igen. Wij beHöfde och fuller nu icke stort Fabian Berndes wärfwade Draguner, Vthan endeels warit resolverat att nu låta dancka dem af, men effter dee få niuta innewarande åhrs Löhn och VnderHåldh, så måge dee som Han alleredo wärfwat och opbracht Hafwer till wijdare Wår förordning, blifwa j tiensten; Men Berndes förständigas, att icke wärfwa Här effter någon flere der till, Vthan medh ytterligare wärfningh Heelt inställa. Hwadh till det sidste Hyllte Schantz widh Marckaridh widKommer, om Hwilcken J Eder förfråge, om Han effter Armeens Vthtagande Vthur Dannemark skall raseras eller och widh macht Hållas. Så emedan Wij Här icke så äfwen weta Kunne, Hwadh för ett wärck thet är och Huru wijda Han Kan wara Wåre Grentzer och Landh till defension och nytto, så Kunne Wij Oß för denne gång inthet der på fullKomligen förKlara, Vthan lemne sådant Eder egen dijudication, allenast så wijda Oß om deß tillståndh och belägenheet Här berättat är, synes Oß bäst, att Han blifwer ståendes och medh nödtorfftigh besättningh försedd, till deß man framdeles får sij och öfwerläggia Huru Han Kan wara Landet nyttigh. Hwadh Vthj alt öfrigit Kan wara att påminna och Eder recommendera, Der öfwer Hafwe J Här näst Wår wijdare order att förwänta. Och wele Här medh Hafwa Eder Gudh etc.
Christina.
Postscriptum[.]
Såsom Wij H. Feldtmarskalk Hafwe Vthj denne wår skrifwelse förmält, att Wij Hafwe giordt någon lijten förandringh på den disposition, som Wij Vthj Wårt förre Eder tillskickade förslagh om Guarnisonerne på Halmstadh och Gottlandh Hafwe göra låtit; Altså försände Wij nu Här bijfogadt ett annat Förslagh der på, Hwilcket J Eder till rättelse Hafwa Kunne. Men Wele lijkwäl förwänte Edert betänckiande Här öfwer. Dat. vt in literis.
Christina.
With modernised spelling:
Kristina, etc.
Vår synnerliga ynnest, etc. Vi have, herr fältmarskalk, bekommit Eder skrivelse daterad Skrävlinge den 18 hujus, uti vilken I jämte annat förmäla huruledes I på Våra kommissariers skrivelse och avis att freden emellan Oss och konungen i Danmark sluten var hava inställt med Edra dessänger och entrepriser och för en nödtorft eraktat att bliva för Malmö till vidare order med armén beståendes, begärandes därhos att förnimma Vår nådiga vilje och resolution över ett och annat som I göra påminnelse om, särdeles med vad folk befästningarna uti Halland skola besättas och vad för kommendanter därpå förordnas skall, item huru de skola bestyckas och provideras; jämväl ock om Fabian Berendes skall kontinuera med dragunvärvningen eller den helt inställa; och sist om Edert livkompani ryttare, som är taget av alla regementer, skola gå till sina forna kompanier igen, med vad mera som berörda Eder skrivelse innehåller.
Till nådigt svar synes Oss själva bekvämast, och nådigst vele att I efter Eder fattade resolution bliva liggande i Skåne med krigsfolket och där med disciplin och order så vida möjligt är underhålla armén till dess ratifikationernas förväxling och exekutionen av pakterna skedd är.
Och såsom Vi förlidna den 19 hujus förskickade Eder jämte Vår skrivelse en lista och förslag på det folk som skall sändes åt Tyskland till rekryter och ärne låta lägga i garnison på befästningarna i Halland och andra orter och inte tvivle Eder numera samma förslag bekommit hava, alltså varda I därav förnimmandes vad disposition Vi här däröver gjort have, allenast have Vi emellertid för särdeles betänkande Vår forna resolution om det regementet förändrat, vilket Vi nu vele skall bliva på Halmstad. Och om det inte gör tillfyllest eller rätta till, då därtill så många kompanier och mantal som fela kan av ett annat regemente, och att finnarna läggas på Gotland.
Vi äro ock nu endels i den mening att vilja förordna Caspar Otto Sperling till landshövdinge över hela Halland och Knut Lilliehöök, som nu landshövdinge i Åbo är, till kommendant på Varberg, så ock anten Gerhard Schaar eller någon annan på Laholm, varpå Vi med nästa post Oss vidare förklara vele.
Vad Halmstads bestyckning vidkommer, vele Vi nådigast att I där lämna alla de koppar- och järnstycker som finnas på Landskrona och Helsingborg, sedan alla de fältstycken, stora och små, som I haven hos Eder i fält och, där något felades, att I då det låte taga av flottan vid Göteborg eller föra ifrån Jönköping, och att där lämnes all de ammunition och artilleriet som haver varit hos Eder i fält eller på fästningarna i Skåne, och kunna dessa stycker och ammunitionssaker efter Edert givna förslag föras sjöledes ifrån Landskrona, där att erläggas till dess Halmstad bliver inrymt, vilket Vi Eder egen disposition vele hava hemställt och kommitterat.
Varberg måste bestyckas utur flottan vid Göteborg, försörjas med ammunition och artillerisaker. Där ock någor provision i viktualier eller spannmål på Helsingborg och Landskrono eller Sölvesborg eller någon annan ort som restitueras skall vore, och de danska ville göra ett byte med det som ligger i Halmstad eller Varberg, då hålle Vi gott att I det göre. Men vilja de danska det inte tillåta, så låter var föra sitt ut, nämligen utur Landskrona, Helsingborg, Tommarp och annorstädes till Halmstad och Varberg och utur Sölvesborg till Kalmar.
Där I ock emellertid som armén avföras skall kunna låta brygga och baka att försörja och providera folket med som över åt Tyskland skall, vore det mäkta väl, eftersom Vi inte tvivle att I därom tidig försorg varda dragandes att samma folk må få så mycket proviant med sig som det kan hjälpa sig över sjön med. Vi vele eljest här bära den sorg före och så laga att det härifrån skall bliva med kläder försett och hulpet.
Med det övriga folkets avförande utur Skåne in över gränsen, erakte Vi nådigt och nådigst vele att halvparten därav går igenom Västergötland och halvparten igenom Småland, och det på åtskilliga och de vägar som landet och allmogen minsta besvär kan giva; och måste förordnas goda officerare till prestaver och dem med skarpt allvar befallas att de se där med flit på att de rese med order och god disciplin och efter möjligheten avvärja att ingen, varken officerare eller gemen, tillfogar Våra undersåtare i vägen någon överlast, såframt själva prestaverna som eljest de andra officerare icke vilja därtill svara och plikta därföre där sådant klagat bliver.
Vi kunne ock inte underlåta Eder att rekommendera att I ville göra tidig påminnelse hos dem som vederbör att skuter och tjänliga farkoster fraktas och skaffas vid handen på sine bekväma orter där vid armén till fotfolkets och hästarnas överförsel åt Tyskland, så att därpå icke något fela och väntas måtte.
Anlangande Edert livkompani ryttare, om vilket I Eder förfråga huru därmed hållas skall, så emedan det är taget av alla regementer och Oss nu något betänkligt faller att bruka det på någon annan ort för ett särskilt kompani, helst efter man det alltid kan där det så behövdes få tillhopa igen, så måga I låta var och en av samma ryttare gå till sina förra kompanier och regementer igen.
Vi behövde ock fuller nu icke stort Fabian Berendes värvade draguner, utan endels varit resolverad att nu låta danka dem av; men efter de få njuta innevarande års lön och underhåll, så måga de som han allaredo värvat och uppbragt haver till vidare Vår förordning bliva i tjänsten; men Berendes förständigas att icke värva härefter någon flera därtill, utan med ytterligare värvning helt inställa.
Vad till det sista Hylte skans vid Markaryd vidkommer, om vilken I Eder förfråga om han efter arméns uttagande utur Danmark skall raseras eller ock vidmakthållas, så emedan Vi här icke så även veta kunne vad för ett verk det är och huruvida han kan vara Våra gränser och land till defension och nytto, så kunne Vi Oss för denna gång inte därpå fullkomligen förklara, utan lämne sådant Eder egen dijudikation, allenast så vida Oss om dess tillstånd och belägenhet här berättat är. Synes Oss bäst att han bliver ståendes och med nödtorftig besättning försedd, till dess man framdeles får se och överlägga huru han kan vara landet nyttig. Vad uti allt övrigt kan vara att påminna och Eder rekommendera, däröver hava I härnäst Vår vidare order att förvänta; och vele härmed hava Eder Gud, etc.
Kristina.
Postskriptum.
Såsom Vi, herr fältmarskalk, have uti denna Vår skrivelse förmält att Vi have gjort någon liten förändring på den disposition som Vi uti Vårt förra Eder tillskickade förslag om garnisonerna på Halmstad och Gotland have göra låtit, alltså försände Vi nu här bifogat ett annat förslag därpå, vilket I Eder till rättelse hava kunna; men vele likväl förvänta Edert betänkande häröver. Datum ut in litteris.
Kristina.
French translation (my own):
Christine, etc.
Notre faveur particulière, etc. Nous avons bien reçu, Monsieur le feldmaréchal, votre lettre, datée de Skrevlinge le 18 du passé, dans laquelle vous indiquez, entre autres, qu'à la réception de la lettre de Nos commissaires et de la notification de la conclusion de la paix entre Nous et le roi du Danemark, vous avez suspendu vos ordres et engagements et jugé nécessaire de rester à Malmø avec l'armée pour attendre de nouveaux ordres. Vous sollicitez aussi Notre volonté gracieuse et Notre résolution sur un ou deux points que vous Nous rappelez, particulièrement concernant l'occupation des fortifications de Halland, les commandants qui y seront affectés, ainsi que leur équipement et leur approvisionnement; la question de savoir si Fabien Béréndes doit poursuivre ou interrompre le recrutement de dragons; et enfin, si votre compagnie de cavalerie, dont les membres proviennent de tous les régiments, doit rejoindre ses compagnies d'origine, ainsi que tout autre élément contenu dans votre lettre.
Pour une réponse gracieuse, il Nous semble plus opportun, et Nous voulons très gracieusement, conformément à la résolution que vous avez prise, que vous restiez en Scanie avec vos soldats et que vous mainteniez l'armée sur place avec discipline et ordre autant que possible jusqu'à ce que les ratifications soient échangées et que l'exécution des pactes soient exécutés.
Comme Nous vous l'avons communiqué le 19 du courant, avec Notre lettre, une liste et une proposition concernant les recrues à envoyer en Allemagne et à affecter aux fortifications de Halmstad et d'ailleurs, et comme Nous ne doutons pas que vous ayez reçu cette même proposition, vous trouverez ci-joint Notre décision à ce sujet. Nous avons toutefois modifié Notre résolution initiale concernant le régiment, que Nous souhaitons désormais maintenir à Halmstad. Si cela s'avère insuffisant ou ne résout pas le problème, Nous pourrons également fournir autant de compagnies et d'hommes que nécessaire d'un autre régiment, et les Finlandais seront stationnés à Gotland.
Nous sommes également désormais en partie d'avis de nommer Gaspard Otto Sperling gouverneur de tout le Halland et Canut Lilliehöök, actuellement gouverneur d'Åbo, commandant à Varberg, ainsi que Gérard Schaar ou quelqu'un d'autre à Laholm, sur quoi Nous Nous expliquons plus en détail dans l'ordinaire prochain.
Concernant l'armement d'Halmstad, Nous vous prions instamment de laisser sur place toutes les pièces de cuivre et de fer qui se trouvent à Landscrone et Helsimbourg, ainsi que toutes les pièces de campagne, grandes et petites, que vous avez avec vous sur la campagne. Si une pièce manque, veuillez la faire prélever auprès de la flotte de Gothembourg ou la faire venir de Jönköping. Veuillez également laisser sur place toutes les munitions et l'artillerie qui se trouvaient avec vous sur le terrain ou dans les forteresses de Scanie. Ces pièces et munitions, conformément à votre proposition, pourront être acheminées par voie maritime depuis Landscrone, où elles seront stockées jusqu'à l'occupation d'Halmstad, occupation que Nous avons demandée et commise à votre entière disposition.
Varberg doit être équipée de la flotte de Gothembourg et approvisionnée en munitions et en artillerie. S'il reste des vivres ou des céréales à Helsimbourg, Landscrone, Sœlvesbourg ou dans tout autre lieu à restituer, et si les Danois souhaitent procéder à un échange avec ce qui se trouve à Halmstad ou Varberg, Nous estimons que vous devez le faire. Mais s'ils s'y opposent, chacun recevra ses propres provisions, à savoir de Landscrone, Helsimbourg, Tommerup et d'ailleurs vers Halmstad et Varberg, et de Sœlvesbourg vers Calmar.
Si, dans l'intervalle — alors même que l'armée est en cours de transport —, vous pouviez également faire procéder à la fabrication de bière et de pain afin de pourvoir aux besoins des hommes qui se rendent en Allemagne, ce serait chose excellente; Nous ne doutons d'ailleurs pas que vous vous en soucierez sans délai, de sorte que ces hommes puissent emporter avec eux autant de vivres qu'il leur en faudra pour assurer leur subsistance durant la traversée. Pour le reste, Nous entendons prendre cette charge à Notre compte et veiller à ce qu'ils soient pourvus en vêtements et assistés à cet égard.
Quant au transport du reste des troupes hors de Scanie et au-delà de la frontière, Nous considérons avec grâce — et tel est Notre très gracieux désir — que la moitié de ces effectifs transite par la Westrogothie et l'autre moitié par la Smalandie; ce passage devra s'effectuer par les routes les plus aptes à causer le moins de désagréments possible au pays et à la population. A cet effet, des officiers compétents devront être désignés en qualité de commissaires aux étapes et recevront l'ordre formel et rigoureux de veiller avec diligence à ce que les troupes se déplacent dans l'ordre et la discipline; ils devront également prévenir, dans toute la mesure du possible, que quiconque — qu'il s'agisse d'officiers ou de simples soldats — ne cause le moindre préjudice à Nos sujets durant le trajet, sous peine pour lesdits commissaires ou les autres officiers d'avoir à en répondre personnellement et d'être tenus pour responsables si une plainte venait à être déposée à ce sujet.
Nous ne pouvons également manquer de vous recommander de rappeler sans délai à ceux qui sont responsables du transport et de la mise à disposition de scutes et de navires appropriés à des endroits stratégiques par l'armée pour le transfert des fantassins et des chevaux vers l'Allemagne, afin que rien ne manque.
Concernant votre compagnie de cavaliers, dont vous demandez comment elle doit être entretenue, puisqu'elle a été prélevée sur tous les régiments et qu'il Nous semble désormais judicieux de l'utiliser ailleurs pour une compagnie particulière, d'autant plus qu'elle peut toujours être rassemblée à nouveau si nécessaire, vous pouvez laisser chaque homme de cette même cavalerie retourner dans ses anciennes compagnies et régiments.
Nous n'avons certainement pas besoin, pour le moment, des dragons recrutés par Fabien Béréndes, mais Nous avons en partie résolu de les renvoyer; cependant, comme ils ont bénéficié de la solde et de l'entretien de l'année en cours, ceux qu'il a déjà recrutés et formés peuvent rester en service jusqu'à nouvel ordre; mais Berendes a reçu l'ordre de ne plus recruter à l'avenir et de cesser tout recrutement.
Quant au dernier fort de Hylte, situé à Markaryd — au sujet duquel vous Nous demandez s'il convient de le démolir ou de le maintenir après le retrait de l'armée du Danemark —, étant donné que Nous ignorons la nature exacte de cet ouvrage ainsi que la mesure dans laquelle il pourrait servir à la défense et profiter à Nos frontières et à Notre pays, Nous ne saurions Nous déclarer pleinement sur ce point; Nous Nous en remettons donc à votre propre jugement, du moins pour autant que Nous ayons pu en juger d'ici, d'après les informations reçues quant à son état et à son emplacement. Il Nous semble toutefois préférable qu'il demeure en l'état et qu'il soit pourvu de la garnison nécessaire, jusqu'à ce qu'il soit possible d'examiner et de déterminer de quelle manière il pourrait se révéler utile au pays. Pour tout autre point méritant d'être rappelé ou recommandé à votre attention, il vous faudra attendre Nos ordres ultérieurs; et par les présentes, Nous voulons avoir vous recommandé à Dieu, etc.
Christine.
Apostille.
Comme Nous l'avons mentionné dans Notre lettre, Monsieur le feldmaréchal, Nous avons apporté quelques modifications mineures à la disposition que Nous vous avions proposée concernant les garnisons de Halmstad et de Gotland, c'est pourquoi Nous vous adressons ci-joint une nouvelle proposition, pour votre information; mais Nous voulons néanmoins solliciter votre considération à ce sujet. Faite à la même date que la lettre.
Christine.
English translation (my own):
Kristina, etc.
Our especial favour, etc. We have, Lord Field Marshal, received your letter, dated Skrevlinge on the 18th of last month, in which you, among other things, state how you have, upon your receiving Our commissioners' letter and notification that the peace between Us and the King of Denmark had been concluded, suspended your orders and undertakings and have deemed it necessary to remain in Malmø with the army to await further orders, requesting to also learn Our gracious will and resolution on one or two things that you remind Us of, particularly with what people the fortifications in Halland should be occupied and what commanders should be appointed thereto, as well as how they should be equipped and supplied; likewise also whether Fabian Berendes should continue with the recruitment of dragoons or discontinue it altogether; and finally, whether your company of cavalrymen, whose members have been taken from all regiments, should go to their former companies again, with what more your letter contains.
As a gracious response, it seems to Us most convenient, and we most graciously want, following the resolution you have taken, that you remain in Skåne with your soldiers and maintain the army there with discipline and order as far as possible until the ratifications are exchanged and the execution of the pacts has happened.
And as We last sent to you on the 19th of this month, along with Our letter, a list and proposal for the people who are to be sent to Germany as recruits and are to be garrisoned at the fortifications in Halland and other places, and as We do not doubt that you have now received the same proposal, so you will learn what disposition We have made here regarding this, only We have, in the meantime, changed Our former resolution regarding the regiment, which We now want to remain at Halmstad. And if that is not sufficient or does not remedy anything, then in addition as many companies and men as may be needed from another regiment, and that the Finns be placed on Gotland.
We are also now partly of the opinion that We want to appoint Caspar Otto Sperling as governor over all of Halland and Knut Lilliehöök, who is now governor of Åbo, as commandant at Varberg, and also either Gerhard Schaar or someone else at Laholm, whereupon We will explain Ourself further in the next post.
As for Halmstad's armament, We most graciously request that you leave there all the copper and iron pieces that are at Landskrone and Helsingborg, then all the field pieces, large and small, that you have with you in the field and, if something is missing, that you then have it taken from the fleet at Gothenburg or brought from Jönköping, and that all the ammunition and artillery that have been with you in the field or at the fortresses in Skåne be left there, and that these pieces and ammunition items, according to your given proposal, can be brought by sea from Landskrone, where they will be stored until Halmstad is occupied, which We, at your own disposition, have requested and committed.
Varberg must be equipped with the fleet at Gothenburg and supplied with ammunition and artillery. If there are also some provisions in victuals or grain at Helsingborg and Landskrone or Sølvesborg or any other place that is to be restituted, and if the Danes want to make an exchange with what is in Halmstad or Varberg, then We hold it good that you do so. But if the Danes do not want to allow it, then each one will have his own brought out, namely from Landskrone, Helsingborg, Tommerup and elsewhere to Halmstad and Varberg and from Sølvesborg to Kalmar.
If you also in the meantime, as the army is being transported, will be able to have brewing and baking done in order to provide for the people who are going over to Germany, it would be very good, as We do not doubt that you will make early care of this, so that the same people may take as much provisions with them as they can help themselves across the sea with. For the rest, We want to bring the burden here forth and so arrange that they will be provided and helped with clothing.
For the transportation of the rest of the people out of Skåne and in across the border, We graciously consider and most graciously want that half of it go through Västergötland and half through Småland, and that on several and those roads which can give the country and the common people can the least trouble; and good officers must be appointed as prestavs and be commanded with sharp seriousness to diligently see to it that they travel with order and good discipline and to prevent, as far as possible, that any one, either officers or common soldiers, cause any inconvenience to Our subjects on the way, unless the prestavs themselves or the other officers be willing to answer for it and obliged to do so if such a complaint is made.
We also cannot fail to recommend to you that you give an early reminder to those who are responsible for the transport and provision of schuits and suitable vessels at their convenient locations by the army for the transfer of the infantrymen and horses to Germany, so that nothing should be lacking.
Concerning your company of cavalrymen, about which you ask how it should be maintained, then, as it has been taken from all the regiments and it now seems somewhat considerable to Us to use it in some other place for a particular company, particularly because it can always be gathered again if it is needed, you may let each and every man of the same cavalry go to their former companies and regiments again.
We also certainly do not need now the dragoons that Fabian Berendes has recruited, but We have partly been resolved to have them discharged; but because they have enjoyed the current year's pay and maintenance, those whom he has already recruited and raised may remain in the service until further notice; but Berendes is instructed not to recruit any more hereafter, but to cease all further recruitment altogether.
As for the last Hylte fort at Markaryd, about which you ask whether it should be demolished or maintained after the army's withdrawal from Denmark, because We do not know what kind of work it is and whether it can be of use to the defense and benefit of Our borders and country, We cannot fully declare Ourself on this point, but We leave it to your own judgement, only insofar as We have been told about its condition and location here. It seems best to Us that it remain standing and that it be provided with the necessary garrison until one is able to see and consider how it can be of use to the country. As for everything else that may be worth reminding and recommending to you, you will have to expect from Our further order; and We hereby want to have commended you to God, etc.
Kristina.
Postscript.
Because We, Lord Field Marshal, have mentioned in this Our letter that We have made some small change to the disposition that We had made in Our previous proposal sent to you regarding the garrisons at Halmstad and Gotland, We have now sent here enclosed another proposal, which is for your information; but We nevertheless want to expect your consideration on this. Dated as in the letter.
Kristina.
Above: Kristina.
Above: Gustaf Horn af Björneborg.
Notes: I refer to Skrävlinge, Malmö, Landskrona, Helsingborg (same in Danish) and [Östra] Tommarp by their Danish names in the translations here in light of the fact that Skåne did not become Swedish territory until 1658.
I refer to Sölvesborg by its Danish name in the translations here in light of the fact that Blekinge did not become Swedish territory until 1658.
Åbo is the Swedish name for the Finnish city of Turku, in the Southwest Finland/Finland Proper region.
Kristina ordered on December 12/22 (Old Style), 1647 for Hylte fort to be demolished.
