Letter signed by Kristina's regency council in Estonian translation, year 1638

Source:

Valik eesti kirjakeele vanemaid mälestisi, vihk 1, by Albert Saareste and A.R. Cederberg, Akadeemilise Emakeele Seltsi Kirjastus, Tartu, 1927

http://www.emakeeleselts.ee/digiraamatud/AEStoimetised-XVI-1.pdf

The letter:

Meije Christina Jummala Armust Rohtzi Gothi ninck Wendimah errawallitzetut Kunningas ninck Perritzförstin, Suhrförstin ülle Sohmemah, Hertzogin ülle Esthi ninck Careli-Mah, Neitzikenne ülle Jngermanni-Mah, anname tehda, eth se Kircko wallitzuß meije Lÿfflandi Mah sees ennemuisto lebbi Södda ninck Waino wehgka ricko tut ninck maha jehnut; eth meije sest kül woisime tundma, kui wehgka tarwiß ollex, eth sehlsammas üx körgkest oppetut, tarck ninck auwuß Jssand Pischopix sahx sehdtut, ke se rascke-Ammeti Töh woix hennesse pehle wotta, ninck nende Mahkirckode Aßjat hehsti sehtma ninck hajama, Minckperrast meije Kunninglickust Murrest mitte üxpeineß meije truwide Allambade iho-erraniß kahß nende Hinge Kaßwo otzime, ninck olleme sex Ammetix errawallitzenut meije truwi Allamba sedda auwsa, tarcka ninck körgkest oppetut M. Joach. Ihering. ke Jummalast suhre Tarckusse sahnut, ninck enne sedda Aigka Kirck-Issand olnut Nÿcöping-Linnaß, tussa temma se pöha Ristikircko seeß omma Ammeti töh hehsti, ussinast ninck auwsast tehnut. Leckitame seperrast ninck sehtame sedesamma M. Joach. Ihering. sesinnase awwa Ramatho kah öhex Pischopix ülle Tallina ninck Lÿfflandi-Mah. Ninck peap temme Kohus ninck Ammet ollema, eth temma meile ninck meije Rohtzi-Rickussel keicke-Aßjade siddes truw jehp, keicke Kahjo ninck Wigka, miß temma merckap Kirckode pehl tulla, aigsast meile tehda annap, ninck keicke omma Wehje ninck Hohle kah sedda parrandama ninck keelma aitap. Keick ennambast agkas peap temma Murre kandma, eth Jummala önnistegkija Sanna keickede Lÿfflandi-Mah Kirckode siddes woix puchstast, selgkest ninck ilmarickmatta oppetut sahma, ninda kudt se nende Prophetide ninck Apostlide Rahmatode sees on ülleßkirjotut, ninck se öigke, keicke wannamba ninck ilmarickmatta Tunnistuße siddeß (kumb enne sadda Ahstat Augspurgi-Linnaß andti) erraseljetut ninck se Kogkodusse sees (kumb ennemuisto Upsali-Linnaß öheß kohs olli) öhe Meele kahs wastowottetut, ilma keicke Ebbaustcko ninck Jnnimesse Sehdusse. Öhe Sanna kahs, temma peap tehdma, eth temma Ammet ninck Kohus on, Jummala, Kirckode ninck henneße Ammeti Aßjat sesinnase Lÿfflandi Mah siddes ninda hajada, eth keick Jummala Auwux ninck se Ristikogkodusse Kaßwux keicke parramba Murre ninck Hohle kah sahp ette wottetut ninck eddeßpitte sahtetut, Ninck peap temma hendeß omma Ammeti sees ninda piddama, eth temma kui temma seperrast Jummala, meite n. öhe igkalicko auwsa Risti Jnnimesse wasto julgkest tahap kostada. Kesckime seperrast keickelle, kumbat Lÿfflandi Mahs nende Kolm-Jummala-Seissussede sees ellawat, Moißnickul ninck Mahsaxalle, Koddanickulle ninck MahRahwal, Kirck-Jssandalle ninck Kuhljalle, eth nemmat seddasamma Jssanda M. Joach. Ihering. ommax öigkex Pischoppix wastowotma ninck piddama, ninck temma Sanna keicke temma Ammeti Aßjade siddes, ninda kudt Kohuß on, kuhlma peawat. Ninck kudt meije kindlast sepehle lohtame eth üx igkameeß sesinnase Mah siddes tedda ommax öigkex Hinge-Voormündrix sahp piddama ninck temma, kudt Kohus on, armastam auwustama: ninck ninda tahame meije kahs wastadicko, kuß kekit kangke ninck kuhlmatta wastoseisija sahx löidtut, eth meije Kubernator ni hehsti kudt needt Radi-Jssandat Lÿfflandi Mah sees sel Pischopil Abbimeehex tullewat, keicke öigkusse sees temma jures seißwat ninck ussinast tedda kaitzwat, ninck keick kurjat Kircko aßjat, kudt kohus ninck tarwiß on, nuchtlema aitwat. Sedda peawat tehhale pannema keick, kenne kette Kunninga pohlest se Kohus on andtut. Ninck eth sesamma meije Kesck sedda parramb sahp meeles peetut ninck techtut, on sesinnane Ramath meije Pitzati kah ninck nende keicke suhrede Rohtzi Rickusse Voormündride Kirja kahs kinnitut, kumb andti Stockholmi Linnaß enne pohl-kolm Ahstat.
L.S.

Gabriel Oxenstierna,
Gustawi Poick,
Rohtzi Rickusse Truchß.

Jacob de la Gardie
Rohtzi Rickusse Marsch.

Claus Fleming,
Rohtzi Rickusse Admiral-assemel.

Axel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Cantzler.

Gabriel Oxenstierna,
Rohtzi Rickusse Schatzmeister.

Above: Kristina.

Kristina's letter to Karl Gustav, dated October 25/November 4 (New Style), 1655

Sources:

Copy of the letter in Documenti, lettere, brevi e notizie varie circa la conversione al cattolicesimo di Cristina di Svezia e il suo viaggio da Innsbruck a Roma attraverso il Veneto e lo Stato Pontificio, 108 in Barb. lat. 6487, Vatican Library

https://digi.vatlib.it/mss/detail/24388

Palmskiöld 42; Uppsala University Library (Uppsala universitetsbibliotek) via the Alvin portal

https://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?aq=%5B%5B%7B%22A_FQ%22%3A%22Palmski%C3%B6ld%22%7D%5D%5D&c=474&aqe=%5B%5D&af=%5B%5D&searchType=EXTENDED&query=Palmski%C3%B6ld&pid=alvin-record%3A371718&dswid=9507#alvin-record%3A371718

Historia della Sacra Real Maestà di Christina Alessandra Regina di Svetia, by Galeazzo Gualdo Priorato, 1656

https://archive.org/details/historiadellasac00gual/page/n143/mode/2up

http://digitale.bibliothek.uni-halle.de/urn/urn:nbn:de:gbv:3:1-23163

Riksarkivet, page 86 in K 90; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv

https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis+45b5350c-975f-4536-9ff2-005edebf1e23&s=Balder

Recüeil des harangues qui ont esté faites à la reyne de Suede, pages 188 to 189, published by Claude Bardin, 1660

https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/bpt6k73353j/f190.item

Riksarkivet, page 7 in K 206; Egenhändiga historiska anteckningar samt avskrifter av brev; Drottning Ulrika Eleonora d. y.; Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+5d92c706-da07-4f78-9587-ae4d6c580082&s=Balder

Lettere memorabili istoriche, politiche ed erudite, volume 2, pages 302 to 303, published by Antonio Bulifon, 1698; original at the National Library of Naples (Biblioteca Nazionale Vittorio Emanuele III)

https://books.google.com/books?id=LSMmZmfZXsQC&newbks=1&newbks_redir=0&dq=fiorniceto+carini&source=gbs_navlinks_s

Mémoires concernant Christine, volume 1, page 491, Johan Arckenholtz, 1751; original at the National Library of the Netherlands (Koninklijke Bibliotheek)

https://books.google.com/books?id=KgtcAAAAcAAJ&dq=reine+christine+de+suède+ferrario+savant+d%27italie+1653+lettre&source=gbs_navlinks_s

Sveriges historia under konungarne af Pfalziska Huset, första delen: Carl X Gustaf, pages 25 to 26, by Fredrik Ferdinand Carlson, 1855; original at the New York Public Library

https://archive.org/details/sverigeshistori00carlgoog/page/n42/mode/2up

https://archive.org/details/sverigeshistori00carlgoog/page/n44/mode/2up

Öfversigt af den Polska Litteraturen med särskildt afseende på den Svenska Historien, article written by Professor Xaver Liske for Historiskt bibliotek, utgifvet af Carl Silfverstolpe: första delen, page 35/319, published by Carl Silfverstolpe, 1875; original at the New York Public Library

https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=nyp.33433066619309&seq=345

Kristina: Brev och skrifter, edited by Marie Louise Renata Rodén, translated by Cecilia Huldt and Viveca Melander, published by Svenska Akademien, 2006

https://www.svenskaakademien.se/sites/default/files/kristina.pdf

Christina of Sweden, pages 138 to 139, by Ida Ashworth Taylor, 1909

https://archive.org/details/christinaofswede00tayl/page/138/mode/2up

The Sibyl of the North: The Tale of Christina, Queen of Sweden, page 126, by Faith Compton Mackenzie, 1931

https://archive.org/details/sibylofthenortht008021mbp/page/n135/mode/2up

Drottning Kristinas tronavsägelse. Några randanteckningar, article written by Nils Ahnlund for Personhistorisk tidskrift: 1931, page 196 and footnote 1, published by Bengt Hildebrand, 1931

Christina, Queen of Sweden: The Restless Life of a European Eccentric, page 176, by Veronica Buckley, 2004

Drottning Christina: en biografi, page 167, by Marie-Louise Rodén, 2008

Drottning utan land: Kristina i Rom, pages 46 to 47, by Erik Petersson, 2013

The history of the sacred and Royal Majesty of Christina Alessandra Queen of Swedland, &c., English translation by John Burbury, 1658

https://quod.lib.umich.edu/e/eebo/A85757.0001.001/1:9?rgn=div1;view=fulltext

The letter:

Monsieur mon Frere
Ie suis heureusement arrive icy, ou I'ay trouvè la permission, & l'ordre de Sa Sainctetè, de me declarer ce que ie suis il y a long temps. Ie me suis estime heureuse de lui obeir, & ay preferez cette gloire a celle de regner sur ces puissantes Estats, que vous possedes. Vous debuez aymer cette action, quand mesme vous croires, que Iay mal choisi, puis qu'elle vous est si utile, et si glorieuse. Ie vous proteste pourtant, que ie n'ay point changè le sentimens d'amitie que Iay tousiours eu pour vous, ny l'amour, que ie doibs à la Suede, Ie la conserverez aultant que ma vie, & ie serez tousiours
Monsieur mon Frere
Inspruch 4 Nouemb. 1655.
Voustre tres affectione Soeur, & Amie Christine.

With modernised spelling:

Monsieur mon frère,

Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps. Je me suis estimée heureuse de lui obéir, et [j']ai préféré cette gloire à celle de régner sur ces puissants États que vous possédez. Vous devez aimer cette action, quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si utile et si glorieuse. Je vous proteste pourtant que je n'ai point changé les sentiments d'amitié que j'ai toujours eu pour vous, ni l'amour que je dois à la Suède. Je les conserverai autant que ma vie, et je serai toujours,

Monsieur mon frère,

Innsbruck, 4 novembre 1655.

Votre très affectionnée sœur et amie

Christine.

Copy of the letter (K 90; here it is dated November 11):

Monsieur mon frere, Je Suis heureusement arriuée icy, où j'ay trouué la permission, et l'ordre de Sa S[ainte]:té, de me declarer ce que je Suis, il y a long temps. Je me Suis estimée heureuse de luy obeïr, & j'ay preferé cette gloire à celle de regner Sur ces puissants Estats, que Vous possedez. Vous deués aimer cette action, quand mesme vous croiriés, que j'ay mal choisy, puis qu'elle vous est Si utile, et Si glorieuse. Je vous proteste pourtant, que je n'ay point changé les Sentiments d'amitié, que j'ay tousjours eus pour vous, ni l'amour, que Je dois à la Suede: Je les conserveray autant que ma vie, et je Seray tousjours.

With modernised spelling:

Monsieur mon frère,

Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps. Je me suis estimée heureuse de lui obéir, et j'ai préféré cette gloire à celle de régner sur ces puissants États que vous possédez. Vous devez aimer cette action, quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si utile et si glorieuse. Je vous proteste pourtant que je n'ai point changé les sentiments d'amitié que j'ai toujours eus pour vous, ni l'amour que je dois à la Suède. Je les conserverai autant que ma vie, et je serai toujours...

Bardin's transcript of the letter (here it is dated November 8; date typo left untouched):

MONSIEVR MON FRERE,

Ie suis heureusement arriuée icy, où i'ay trouué la permission & l'ordre de Sa Sainteté de me declarer ce que ie suis il y a long-temps, & ie me suis estimée heureuse de luy obeïr, & i'ay preferé cette gloire à celle de regner sur ce puissant Estat que vous possedez. Vous deuez aymer cette action quand mesme vous croiriez que i'ay mal choisi, puis qu'elle vous est si auantageuse, qu'elle n'a point changé l'amour que ie dois à la Suede, ny les sentimens d'amitié que i'ay eu pour vous, à qui ie seray tousiours,

D'Inspruk le 8. Nouembre 1655.

With modernised spelling:

Monsieur mon frère,

Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps, et je me suis estimée heureuse de lui obéir; et j'ai préféré cette gloire à celle de régner sur ce puissant État que vous possédez. Vous devez aimer cette action quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si avantageuse qu'elle n'a point changé l'amour que je dois à la Suède, ni les sentiments d'amitié que j'ai eu pour vous, à qui je serai toujours...

d'Innsbruck, le 8 novembre 1655.

Handwritten copy transcript by Ulrika Eleonora the Younger:

Monsieur, mon frére. Je suis, heureusement arrivée ici, où j'ay trouvé, la permission, et l'ordre, de Sa Sainteté, de me déclarer, ce que je suis, il y a long-têms; Je me, suis estimée heureuse, de luy obeïr, et j'ay préferé, cette, gloire, à celle, de régner, sur ces puissans Estats, que vous possedéz. Vous dévez aimer, cette action, quand même, vous croiriéz, que j'ay, mal choisi, puisqu'elle, vous est, si utile, et si glorieuse; Je vous proteste pourtant, que je, n'ay, point changé, les sentimens, et amitie, que j'ay, toujours eus, pour vous, ny l'amour, que je dois à la Svede. Je le conserverai autant que ma vie, et je sérai toûjours.

à Jnsprugk

ce 4. Novembre.

1655.

With modernised spelling:

Monsieur mon frère,

Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission et l'ordre de Sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtemps. Je me suis estimée heureuse de lui obéir, et j'ai préféré cette gloire à celle de régner sur ces puissants États que vous possédez. Vous devez aimer cette action, quand même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si utile et si glorieuse. Je vous proteste pourtant que je n'ai point changé les sentiments et [l']amitie que j'ai toujours eus pour vous, ni l'amour que je dois à la Suède. Je le[s] conserverai autant que ma vie, et je serai toujours...

A Innsbruck, ce 4 novembre 1655.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Monsieur Mon Frère. Je suis heureusement arrivée ici, où j'ai trouvé la permission & l'ordre de sa Sainteté de me déclarer ce que je suis il y a longtems, & je me suis estimée heureuse de lui obéir, & j'ai préferé cette gloire à celle de régner sur ces puissans Etats, que vous possedez. Vous devez aimer cette action, quand-même vous croiriez que j'ai mal choisi, puisqu'elle vous est si avantageuse, qu'elle n'a point changé l'amour, que je dois à la Suède, ni les sentimens d'amitié, que j'ai eu pour vous, à qui je serai toûjours

CHRISTINE.

d'Inspruck le 4

Novembre 1655.

Italian translation (by Priorato):

Signor mio Fratello
Io sono arrivata qui felicemente, e vi ho trovata la licenza, e gli oridni di Sua Santità, per dichiararmi quella, che sono da un pezzo in qua. Mi reputo fortunata in obedirgli, & ho anteposta questa gloria a quella di regnare sopra cotesti potenti Stati, che voi possedete. Vi deve esser cara questa mia rissolutione, quando anche non la credeste buona, mentre ella vi è tanto utile, e gloriosa. Vi protesto però, che non ho punto cambiati i sentimenti d'amicitia, che tenirò sempre per voi, ne l'affetto che devo alla Svetia, e conserverò il tutto sin che viverò, e sarò eternamente
Signor mio fratello
A dì 4 Novembre 1655
Vostra affettionatiss. Sorella, & Amica Christina.

German translation, 1655:

Mein Herr Bruder /
Jch bin glücklich allhie ankommen / da ich die Vergünstigung vnd Ordre von Jhrer Heyligkeit gefunden / daß ich offentlich bekennete / was ich längst bin / Jch hielt mich vor glücklich / jhro zu folgen / hab auch diese Herzligkeit der andern / nemblich daß ich vber selbige mächtige Stände / die jhr besitzet / solte herrschen / vorgezogen. Jhr solt diß Werck gern sehn / ob jhr auch woltet glauben / ich hätte vbel gewehlet / nach dem es euch so nützlich ist vnd so herrlich. Jch bezeuge euch dennoch / daß ich darumb die affection zu ewrer Freundschafft / die ich allezeit gegen euch getragen / nicht verwandelt hab / wie auch nicht die Liebe / die ich dem Königreich Schweden schuldig bin, die wil ich so hoch bewahren als mein Leben / vnd werde jmmer zu seyn / etc.

Latin translation of the letter (sourced by Liske from a manuscript in the archives at Vienna):

Litteræ reginæ Sueciæ ad Carolum Gustavum.

Mi domine frater. Feliciter huc adveni, permissionem ac directionem Sanctitatis Suæ hic inveniens me declarandi eam, qualis revera sum. Diu iam beatam me reputavi, Eidem si possem obedire, et hanc gloriam prætuli alteri isti, imperandi tot potentissimis statibus ac dominiis, quæ nunc possides. Amare sane debes hanc actionem, etiamsi forte autumes, male me mutasse vel elegisse, quandoquidem illa tam utilis Tibi tamque est gloriosa. Contestor denique me neutiquam immutasse sensum amicitiæ, qua in Te semper propendi, multo minus amorem, quem debeo Sueciæ. Utrumque servabo, donec hanc vitam semperque ero etc. Inspruk 8 Novembris 1655.

With modernised spelling:

Litteræ reginæ Sueciæ ad Carolum Gustavum.

Mi domine frater,

Feliciter huc adveni, permissionem ac directionem Sanctitatis Suæ hic inveniens me declarandi eam, qualis revera sum. Diu jam beatam me reputavi, eidem si possem obedire, et hanc gloriam prætuli alteri isti, imperandi tot potentissimis statibus ac dominiis, quæ nunc possides. Amare sane debes hanc actionem, etiamsi forte autumes, male me mutasse vel elegisse, quandoquidem illa tam utilis tibi tamque est gloriosa. Contestor denique me neutiquam immutasse sensum amicitiæ, qua in te semper propendi, multo minus amorem, quem debeo Sueciæ. Utrumque servabo, donec hanc vitam semperque ero etc. Innsbruck, 8 novembris 1655.

Swedish translation (by Huldt):

Käre bror!
Jag har lyckligen anlänt hit, och har nu fått Hans Helighets tillstånd och order att öppet visa mig sådan jag länge har varit. Jag skattar mig lycklig för att jag får lyda honom och jag föredrar denna ära framför den som det innebär att regera över de mäktiga stater Ni besitter. Ni uppskattar säkert mitt beslut, även om Ni skulle tro att jag har begått ett misstag, eftersom det är så fördelaktigt och ärofullt för Er. Jag försäkrar dock att ingenting har förändrats när det gäller den vänskap som jag alltid har hyst för Er eller den kärlek som jag är skyldig Sverige. Jag kommer att bevara den så länge jag lever, och jag kommer alltid att förbli
käre bror
i Innsbruck den 4 november 1655
Er mycket
tillgivna syster
och vän Kristina

English translation (by Burbury):

Dear Brother,
I am happily arrived here, where I found the Permission and Order of his Holinesse, to declare my self what I am, and have been long ago. I think my self fortunate in obeying him, and have preferred this glory before that of reigning o're the potent Dominions you possesse. You should like my resolution, though you thought it not good, since to you 'tis so profitable and so glorious. However I protest unto you, I have not at all changed the sense of the friendship I have ever had for you, nor the love I owe Swedland, which I will preserve as long as I live, and eternally be
Dear Brother,
Your most affectionate Sister and Friend CHRISTINA.
Inspruch, Novemb. 4. 1655.

Above: Kristina.

Above: Karl Gustav.

Portrait of Kristina by unknown artist

Source:

https://www.metropol.se/auctions/detail.asp?OG={E921026D-B611-4094-B7BA-EBA64FD774B1}

Kristina's authorization for Johan Berndes, Governor of Sala County, to receive, on behalf of the Swedish Crown, Härjedalen and Jämtland by the Danish King's representative on October 31/November 10, dated October 8/18 (Old Style), 1645

Source:

http://www.fornskrift.se/Avskrifter/Kalin%20-%20Harjedalsbrev.pdf

The letter:

Wij Christina medh Gudz Nådhe, Sweriges, Giöthes och Wendes vthkoradhe drotningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna vthi Estlandh och Carelen, Fröken öfwer Jngermannelandh. Giöre Witterligit, at efter emillan oß och den Stormechtige Högborne Förste och Herre, Her Christian den Fiärdhe, Danmarkz, Norges, Wendes och Gottes Konungh, Hertigh vthi Sleßwijk, Holstein, Stormarn och Ditmarschen, Grefwe vthi Oldenburg och Delmenhorst, ähr nu på sidstholdne Gränze Möthe och Fredz Handell, förmedelst Wåre fullmechtige Commissarier å begge sijdor, således förafschedat och afftalt, at Jbland andre landh, Öijar och Lähn, som oß och Sweriges Crono ähr aff Hans kierlighett och Danmarkz Crono Cederat till Wederlagh för dhe restituerade Provincier, Fästninger, Städher och Landh, schall och Jemptlandh medh Herredalen, sampt tilliggiandhe Landh och Folck, Skantzar, Högheet, Herligheet, Jurisdiction, Andelig och Wärldzligh, Skatt, Jngeldh, Ränta och Rättigheet ordinarie och extraordinarie, såsom Danmarkz och Norges konungar, särdeles hans kierlighett konung Christian den Fierdhe nu Regerandes, bemelte Landh nu här till nutit och besuttit hafwer, blifwa wår Fullmechtig af hans kierlighetz befaldningzman och Fullmechtig öfwer antwardat och till oß innrymbt den 31 Octobris nästkommandhe, och förberördhe Landh och folk medh alle dhes tilbehöringar, föllia och tilhöra oß och Sweriges Crono till Ewärdeligh opåtalt egendom. Dy hafwa wij affärdat härifrån op till Jemptlandh och Herredalen, oß Elscheligh; wår troo Man och Landzhöfdinge öfwer Sahlebergz- och Nääßgårdz Lähn sampt Kåpparbergzlagen, Edell och Wälborne Johann Berndes till Strömßberg och Wijby, och honom i Fullmacht och Commission gifwidt, effter som wij och här medh i krafft aff detta wårt breff i Fulmacht och Commission gifwe, at Han mehrbemälte Jemptlandh och Herredalen, sampt tilliggiandhe Landh och folk, Skantzar, Huus, så och alle åfwan bemälte Nyttigheeter, inge vndantagandes, schall emottaga och på sattan och föreschriffne dagh sigh till oß inrymma låta, på sätt och wijs, som vthi sielfwe Fredzfördraget förmält ähr. Wij Begäre fördenschuldh aff hans kierlighetz Befaldningzmän och Fullmechtige, at han effter Pachternes innehåld och Lydelße, wille mehrbemälte Jemptlandh och Herredalen medh alt hwad som förbemält ähr, föreschriffne wår Landzhöfdinge Johann Berndes öfwer antwarda och inrymma, så at pacterne, så där vthinnan, som alt annat, kunde sche till fyllest, effter som wij och härmed och i detta wårt öpne brefz krafft, biudhe och befahle alle Landzens Jnbyggiare, nu mehra wåre vndersåtare at dhe bewisa wår Commissario och Landzhöfdinge Johann Berndes hörsamheet och Lydno, vthi alt thed, Han dem till wår och Sweriges Crono tienst, gagn och bästa biudandes och befaldandes warder. Dhärmedh scheer thet hwars och eens plicht och skyldigheet fordrar, hwilket Wij och wele wetta, hoos hwariom och eenom medh konungzlige nådhe ihugkomma: Till ytter mehra wißo hafwa wij detta medh wår egen hand vndher schrifwidt och witterligen låtit sättia wårt Secret här nedhan före. Gifwidt på wårt konungzlige Slåt Stockholm den 8 Octobris åhr 1645.
Christina (L: S:)

Above: Kristina.

Above: King Christian IV of Denmark.

Kristina's signed letter for Archbishop Johannes Canuti in Uppsala on the establishment of the church hostel for priests, dated February 18/28 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet - Landsarkivet i Uppsala on Facebook

https://www.facebook.com/riksarkivet.landsarkivet.uppsala/photos/a.127433524580035/204085526914834/?type=3&theater

The letter:

Christina, medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Drottningh, Storfurstinna till Finlandh, Hertiginna Vthi Estlandh, Carelen, Brehmen, Verden, Stettin-Pommern, Caßuben och Wenden, Furstinna till Rügen, Frw öfwer Jngermannelandh och Wißmar.

Wår sÿnnerlige ÿnnest, nådige wilie och benägenheet medh Gudh alzmechtigh. J påminne Eder Herr ErkieBiskop, hwadh såsom hoos Oß samptlige Biskop- och Superintendenterne, warande här wedh senaste Rikzdagh, vnderdåhnigst hafwa ansökt, belangande något Wist Deputat, som af Oß och Cronan, till dee torftige Präste Änkiors Vnderhåldh och försörgningh, Vthi hwart Stift, måtte förordnas. Såsom Wij nu hafwe beordrat Wårt Kongl. CammarCollegium, att Vthi Vbsala Stift, der till anordna all behållig Spannemåhl af Börstels Kÿrkioherberge, Vthi Vplandh och Frödzåkers Häradt belägit: Altså notificere Wij sådant Eder här medh nådigst medh den nådige wilie och befallningh, att b:te KÿrkioHerberge för berörde Präste Änkior till godo, eller der altsammans eij der till requirerades och opgingo, till andre pios usus, Vnder Herr ErkieBiskopens och Capituli disposition, nÿtties och brukas, efter som Wij ock här medh, mehrbem:te Kÿrkioherberge, förmedelst detta Wårt brefz Kraft, bestendigt Der till deputere och förordne, icke Wiliandes Vthi sådanne fall, Wijdare af een eller annan mehra warda medh någon ÿtterligare ansökningh, beswärade. Befahlandes Eder Gudh alzmechtigh sÿnnerligen nådeligen. Datum Stockholm den 18 Februarij A:o 1653.

Christina

With modernised spelling:

Kristina, med Guds nåde, Sveriges, Götes och Vendes Drottning, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland, Karelen, Bremen-Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furstinna till Rügen, Fru över Ingermanland och Wismar.

Vår synnerliga ynnest, nådiga vilje och benägenhet med Gud Allsmäktig. I påminna Eder, herr Ärkebiskop, vad såsom hos Oss samtliga biskop- och superintendenterna, varande här vid senaste Riksdag, underdånigst hava ansökt belangande något visst deputat som av Oss och Kronan till de torftiga prästeänkors underhåll och försörjning uti vart stift måtte förordnas. Såsom Vi nu have beordrat Vårt Kungliga Kammarkollegium att uti Uppsala stift därtill anordna all behållig spannmål av Börstils kyrkohärbärge, uti Uppland och Frösåkers härad beläget, alltså notificere Vi sådant Eder härmed nådigst, med den nådiga vilje och befallning att bemälte kyrkohärbärge för berörda prästeänkor tillgodo eller, där alltsammans ej därtill rekvirerades och uppginge till andra pios usus, under herr Ärkebiskopens och Capituli disposition, nyttjas och brukas, eftersom Vi ock härmed merbemälte kyrkohärbärge, förmedelst detta Vårt brevs kraft, beständigt därtill deputere och förordne, icke viljandes uti sådana fall vidare av en eller annan mera varda med någon ytterligare ansökning besvärade, befallandes Eder Gud Allsmäktig synnerligen nådeligen. Datum Stockholm, den 18 februari anno 1653.

Kristina.

French translation (my own):

Christine, par la grâce de Dieu, reine des Suédois, des Goths et des Vandales, grande princesse de Finlande, duchesse d'Estonie, de Carélie, de Brême-Verden, de Stettin-Poméranie, de Cassoubie et de Vandalie, princesse de Rugie, dame d'Ingrie et de Wismar.

Notre faveur particulière, Notre volonté gracieuse et Notre inclination auprès Dieu Tout-Puissant. Vous vous souvenez, seigneur Archevêque, comment tous les évêques et surintendants, présents ici à la dernière Diète, Nous ont très humblement soumis qu'un certain adjoint soit nommé par Nous et par la Couronne pour l'entretien et la subsistance des veuves des prêtres démunis dans chaque  diocèse. Comme Nous avons maintenant ordonné à Notre Collège de la Chambre Royale de disposer dans le diocèse d'Upsal toutes les céréales disponibles provenant du refuge de l'église de Börstil, situé dans l'Uplande et le district de Frösåker, Nous vous informons par la présente de la gracieuse volonté et de l'ordre de recevoir refuge de l'église pour qu'il soit joué et utilisé au profit des dites veuves des prêtres ou, si tout n'est pas réquisitionné à cet effet et constitue un autre usage pieux, à la disposition du seigneur Archevêque et de la Capitale. Par conséquent, Nous nommons également pour ledit refuge de l'église, par le pouvoir de cette Notre lettre, des députés permanents, ne voulant pas être incommodées par une quelconque demande ultérieure dans tel ou autre cas, vous recommandant particulièrement et gracieusement à Dieu Tout-Puissant. Donné à Stockholm, le 18 février 1653.

Christine.

English translation (my own):

Kristina, by the grace of God, Queen of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Princess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen-Verden, Stettin-Pomerania, Cassubia and Vandalia, Princess of Rugia, Lady of Ingria and Wismar.

Our special favour, gracious will and inclination with God Almighty. You remind yourself, Lord Archbishop, how all the bishops and superintendents, being here at the last Riksdag, submissively applied to Us for a certain deputy to be appointed by Us and the Crown for the maintenance and sustenance of the destitute priests' widows in each diocese. As We have now ordered Our Royal College of the Chamber to arrange in the Diocese of Uppsala all available grain from Börstil's church shelter, located in Uppland and Frösåker District, We therefore and hereby most graciously notify you with the gracious will and command to receive church shelter to be enjoyed and used for the benefit of the aforementioned priests' widows or, if everything is not requisitioned for that and amounts to other pious use, under the disposition of the Lord Archbishop and the Capital. We also therefore and hereby appoint for the aforementioned church shelter, by the power of this Our letter, permanent deputies, not willing to be troubled with any further application in such or other cases, particularly and graciously commending you to God Almighty. Given at Stockholm, February 18, 1653.

Kristina.

Above: Kristina.

Kristina and the regency council grant city privileges to Kristinehamn, dated October 29/November 8 (Old Style), 1642

Source:

https://www.facebook.com/varmlandsarkiv/photos/a.260119334025047/1458377640865871/?type=3&theater

Above: Kristina.

Kristina's resolution on labour in the city of Uppsala, dated March 31, 1649

Source:

Uppsala stads privilegier jämte dit hörande handlingar 1314-1787, Carl Mauritz Kjellberg, 1907

https://books.google.com/books?id=U54uAAAAYAAJ&pg=PR28&dq=drottning+christina+resolution&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwjQw9_3wcHnAhXJCTQIHQqGDH84ChC7BTAAegQIARAH#v=onepage&q=drottning%20christina%20resolution&f=false

The resolution:

Kongl. Maii:tz nådige resolution och förklaring opå dee puncter och ährender, som dess trogne vndersåthare i Vpsala stadh igenom deres vthskickade hafwe inlefwerera och Kongl. M:t vnderdånigst föredraga låtit. Datum Stockholm den 31 martii a:o 1649.

1.

Kongl. Maii:t hafwer nådigst förstått dess trogne vndersåthares, samptlige bårgerskapetz, vnderdånige ansökiande om förskoning på boskapzpenningarne för det beswär skulld, som dee widh slottzens reparation vthstått hafwa och ähnnu vthi Kongl. M:tz chröning känna måste. Och ähndoch Kongl. Maii:t intet ähr obenägen att willfahra dess trogne vndersåthare, bårgerskapet i Vpsala, vthi alt skäligt och giörligit, såsom Kongl. Maii:t intet twiflar staden nogsampt hafwa förstått af dee åthskillige benificier honom i förewikne tiidh och åhr äre wederfarne, liikwäl, aldenstund Kongl. M:t och chronan, hwilcken widh denne tiidz beswärlige tillstånd står i store och märkelige vthgiffter till riikzens och dess inbyggiares förswar och säkerheet, intet faller tilldrägeligit att låta förringa eller minska nogot på sådanne och andre dess intrader, hwarföre kan Kongl. M:t staden vthi denne saak intet willfahra, vthan drager den nådige tillförsicht till dess trogne vndersåthare, bårgerskapet i Vpsala, att dee saken nogare considererandes vhrsächta Kongl. Maii:tt här vthinnan, som intet alt hinner staden i så motto vnderstödia.

2.

Öfwer stadzens och tompternes bebyggning hafwer Kongl. Maii:tt sigh vthi dess resolution, gifwen på städernes i gemeen inlagde beswär och postulater, förklarat och hafwe bårgemästare och rådh sampt bårgerskapet i Vpsala där vthaf Kongl. Maii:ttz willie och meening i den saken att förnimma; men för alt will Kongl. M:t bårgemästare och rådh alfwarligen hafwa befalt, att dee enkannerligen låte sigh anlägit wara, att gaturne, så myckit nogonsin möijligit är, måge till Kongl. M:tz lyckelige chröningh blifwa fylte och lagde, brukandes där till dee medel, som dee giörligest finna, och tillhollandes hwar och en, som gård och tompt där i staden hafwer, enkannerligen och först där diupast och sankest ähr, att dee hwar för sitt gårdzrum och platz gaturne fylla och steenläggia widh böther tillgiörandes för huar dagh, som sådant af dem försummat blifwer.

3.

Kongl. Maii:t låter sigh heelt misshaga den orichtigheet, som här i Stockholm medh måhle tunnorne skall finnas och bårgerskapet i Vpsala sigh öfwer finna beswärade, och will här om en alfwarligh och sträng befallningh till öfwerståthollaren här i Stockholm låta afgåå, att han här om ransakar och detta beswäret ändtligen vthan drögzmåhl afskaffar.

4.

Belangande stadzens vnderdånige begäran, att förbiudas motte all spannmåls vthskeppning emellan Flötsundh och staden, och i det stellet påbiudas, att all spannmål i staden må vthskeppas, på det därmedh må winnas åå- och broopenningar der medh att holla åådiupet widh macht, jämwäl att få vprätta wisse mäthehuus, huarest all spannmål af eedhsworne mätare må mäthas och staden där af hafwa mätarepenningar, förr ähn spannemålen inskeppas, så hafwer Kongl. M:t den saken tagit i betänckiande och funnit godt att gifwa landzhöfdingen i befallningh detta ährendet medh bårgemästare och rådh der i Vpsala att öfwerläggia, och där dee medh bårgerskapet sigh wele förobligera att låta opränssa och giöra ååfahrten emellan Flötsund och op till staden så diup, att lastade skutor kunne löpa der op och vthföre, så will Kongl. Maii:t på det fallet förvnna staden åå-, broo- och mätarepenningar. Och på det slaget skall sedan all spannmåls vthskeppning emellan Flötsund och staden heelt afskaffat blifua.

5.

På det stadzens ämbetzmän och handtwärkare icke måge graveras medh tull och andre beswär af deres förarbetade wahror meera ähn andre städers handtwärckare här i riiket, så will Kongl. Maii:t låta meddeela dem på sådant deres arbete liika privilegier och friiheeter, som handtwärckarne här i Stockholm medh försedde ähre.

6.

Hwadh bårgemästare och rådh vthi deres inlagors tiionde punct om anholla, så will Kongl. M:t medh det ährendet låta anstå, till Kongl. M:tz lyckelige ankompst diit till Vpsala, då Kongl. M:t den saken will öfwerläggia och sigh där öfwer wiidare resolvera och förklara.

7.

Att på bårgerskapetz i Vpsala vnderdånige förslagh afskaffa den saltmarcknaden, som åhrligen höstetiidh holles i Sigtuna, såsom den där Sigtuna stadh skall lända till ingen nytta och Vpsala stadh till stoor skada och nahdeel (!), så aldenstund det är en saak af nogon consideration och twifwels vthan skulle förorsaka stort mangel och trångsmåhl hoos allmogen på landet, icke alleenest på salt, vthan och andre till deres vppehälle nödige saker och pertzedler, hwarföre will Kongl. Maii:t det ährendet till bättre tiidh och lägenheet hafwa vpskutet och interim låta medh bem:te marknadh förblifwa, som här till hafwer warit brukeligit.

8.

Bårgerskapetz vnderdånige anhollande och begäran att få till gemeene mans nytta oprätta på stadzens ägor och der till beqwäme orter nödige wäderqwarnar, finner Kongl. M:t skäligh och will staden sådant nådigst hafwa tillstadt och effterlåtit, alleenest att sådant skeer vthan een eller annans vthi dess enskylte och rättmätige egendomb intrång och præjuditz.

9.

Kongl. M:t will och nådigst hafwa bewilliat staden till dess intraders förbättring att niuta tomptören af stadzens tompter och jord där i Vpsala, hwilcke tompter af bårgemästare och rådh där sammestädes nu i förstonne måge beläggias medh tree pro cento, och berörde tomptören där effter af dem opbära låta.

10.

På bårgerskapetz vnderdånige anhollande att få niuta seglatsen och handelen på alla siöhambnar, som liggia vnder Sweriges chrono, hafwer Kongl. Maii:t sigh vthi dess resolution, giffwen samptlige bårgerskapet i gemeen, öfwer deres andragne beswär och gravamina ibland annat nådigst förklarat, och hafwer staden och bårgerskapet Kongl. Maii:tz ytterligare meening och förklaring öfwer dee ährender där vthur widare vthförligen till förnimma. Kongl. Maii:t förblifwer i det öfrige staden och dess bårgerskap medh kongl. gunst och nåde altiidh wälbewågen. Actum vt supra.

CHRISTINA.

Above: Kristina.

Kristina's signature in Christina Posse's memory book

Source:

http://www.alvin-portal.org/alvin/imageViewer.jsf?dsId=ATTACHMENT-0008&pid=alvin-record%3A104685&dswid=-8921

Above: Kristina.

Illustration of Kristina's abdication

Source:

http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?aq=%5B%5B%7B%22PER_PID%22%3A%22alvin-person%3A28202%22%7D%5D%2C%5B%7B%22SWD_PER%22%3A%22alvin-person%3A28202%22%7D%5D%5D&c=26&aqe=%5B%5D&af=%5B%22RES_facet%3Astill_image%22%5D&searchType=EXTENDED&pid=alvin-record%3A88437&dswid=2785#alvin-record%3A88437

Kristina, "Goddess of the North", year 1646/9

Source:

http://www.alvin-portal.org/alvin/view.jsf?aq=%5B%5B%7B%22PER_PID%22%3A%22alvin-person%3A28202%22%7D%5D%2C%5B%7B%22SWD_PER%22%3A%22alvin-person%3A28202%22%7D%5D%5D&c=33&aqe=%5B%5D&af=%5B%22RES_facet%3Astill_image%22%5D&searchType=EXTENDED&pid=alvin-record%3A88444&dswid=-7467#alvin-record%3A88444

Letter signed by Kristina to Gert Antonisson Rehnskiöld concerning Carl Gustaf Wrangel, dated August 30/September 9 (Old Style), 1645

Source:

https://www.liveauctioneers.com/item/35475254_christina-1626-1689-queen-of-sweden-1633-54-ds

I have posted a larger, higher quality version of the letter here (courtesy of Stockholms Auktionsverk):

https://kingkristina.blogspot.com/2020/02/letter-signed-by-kristina-dated-august.html

The manuscript document states that it has been necessary to send two cavalry squadrons from the province of Scania to Pommern together with other people under General Carl Gustaf Wrangel, to the main army in Germany, and that following the peace treaty the entire army will have left Scania by the 23rd September. The document continues to give instructions that the vessels and boats which were previously sent to Pommern, and remained there during the summer, under the command of the cavalry's Commander-in-Chief, shall sail to Ystad and Landskrona without delay, also explaining that there is a shortage of boats to transport the cavalry in any other way and stressing the importance of timeliness in the shipment of the cavalry.

Above: Kristina.

Above: Carl Gustaf Wrangel.

Estate letter signed by Kristina, dated June 6, 1646

Source:

https://www.liveauctioneers.com/item/32337384_christina-1626-1689-queen-of-sweden-1632-54-ds

The manuscript document is a conveyance of two estates, Bargetorp and Wexstjo to Asbjorn Marthenson for the sum of 60 Silver Thaler.

Above: Kristina.

Miniature portrait of Kristina

Source:

https://www.liveauctioneers.com/item/8777702_407-transformation-set-queen-christina-of-sweden-c

Letter on new coin regulation signed by Kristina's regency council, dated December 11, 1633

Source:

http://gta.auction2000.se/auk/w.Object?inC=GTA&inA=20190912_0746&inO=267

This letter concerning new coin regulation was signed by Kristina's regency council on December 11, 1633.

Above: Kristina.

Letter signed by Kristina's regency council, dated September 26/October 6 (Old Style), 1643

Source:

https://www.monasterium.net/mom/EE-Rahvusarhiiv/EestimaaRueuetelkond/EAA.854.2.258/charter

My 200th post on this blog!

Kristina's certificate regarding the confirmation of Jacob de la Gardie's property right to the Jaggowal estate in Estonia; signed by Kristina's regency council on September 26/October 6 (Old Style), 1643.

Above: Kristina.