Monday, September 2, 2019

Kristina's penalty order, dated May 18, 1653

Kristina signed this open letter and penalty order on May 18, 1653.

Source:

Kongl. stadgar, förordningar, bref och resolutioner: ifrån åhr 1528, in til 1701, angående justitiæ och executions-ährender, med een förteckning på stadgarne främst, och ett fulkommeligit orda-register efterst wid wercket öfwer thes innehåld, J. H. Werner, 1706


The letter:

Wij CHRISTINA &c. Giöre witerligit / at efter såsom wår Kongl. Hofrätt här i Stockholm hafwer hoos Oß giort en underdånig påminnelse om någre angelägne Ahrender til Justitiens märckelige fortsättiande / deribland i synnerhet föredragit / huruledes Underrätterne så å Landet som i Städerne uti deras Myndighet aftaga / i thet at the måste uti alla Criminal-Saker utan åthskillnat stricte döma efter Lagboken hwilken dock praxis forensis och Kongl. Resolutioner hafwa til en god dehl nu på någon lång tijd tilgiörandes förändrat / i underdånighet bediandes / at wij förmedelst wår Kongl. macht och myndighet / ther uthöfwer något wist stadga wehle / hwarefter så Under som Öfwerretterne hade sig här at efter rätta / och icke som här til skiedt är / med fåfängt Arbete sig bemöda / Under-Rätterne af annat fundament at döma / och Hofrätterne theruppå af annat fundament och annorledes at resolvera. Hwarföre hafwe wij thetta theras ödmiuke ansökiande med Nåder uptagit / och i anseende af Sakernes nödtorft / så wäl som särdeles at hålla underrätterne wid sin tilbörlige Respect och Heder / at theras domar icke måge således såsom orätte eller fåfänge wahnhedras / jämwäl ock at entlediga och befrija Hofrätterne ifrån mycket onödigt Arbete / uti the små Straff-Sakerne / ther hänn resolverat och oß förklarat / som wij ock härmed i krafft af thetta wårt öpne bref resolvere och förklare / at uti efterfölliande Ährender hållas skall / som föllier / in til theß wij kunna hafwa tijd och lägenhet lagen at öfwersee och öfwer alla Criminalia en stadig Straff-Ordning affatta.

Til thet Första. Uppå enfalt Hoor / ther then ena Maken är giffter och den andra ogiffter / måge och skole Håradzhöfdingarne å Landet / och Borgmestare och Råd i Städerne dömma efter wahnlige Resolutioner, för thetta af wåre Kongl. Hoffrätter meddehlte / således / at den gifte Person / är thet Man / så böte 80 Dal. Silfwermynt / eller ther han intet hafwer at böta med / och intet Arbete finnes / då löpe 6 gånger Gatulopp / är thet Lohna och giffter / böte sammaledes 80 Dal. och ther intet finnes at böta med / ey heller arbete at försona böterne / da huudstrykes för Tingz- eller Rådstugu-dörren / icke af Bödelen eller Skarprättaren / utan af särdeles ther til förordnade Personer å Landet eller i Städerne. Then ogifta antingen Man eller Qwinna / böte 40 Dal. Silfrmnt / hafwa the intet at böta med / ey heller Arbete finnes / då löpe Mannen 4 gånger Gatulop / och Kohnan huudstrykes för Tingz- eller Rådstugudörren / som sagt är. Kommer någor annor gång igen / då skall Straffet fördubblas / och ther intet Penninge-böter kunna erläggias / då löpe then Gifte 9 gånger Gatulopp / kommer någon 3dit gången / då skall bötas tredubbelt / kunna Penningar icke erläggias / då löpe then Gifte 9 gånger Gatulopp / och förwijses Härader eller Staden på 6 åhr. Kommer någor 4de gången / dömmes till lijfwet och domen til Hofrätten remitteras, till wijdare Resolution.

Til thet Andra. Syskonebarn / som sig med Lönskeläger försee / skole böta hwardera 80 Dal. Silf:mynt förste gången / heller ther the inge Penningar hafwa til at böta med / då löpe Drängen på 6 gånger Gatulopp och Kohnan hudstrykes för Tingz- eller Rådstugudörren.

Til thet Tredie. Med Tiufwar wele wij at således skall hållas / Nembl. ther the under 60 Dal. Silf:mynt ställa / skole af Häradzhöfdingarne å Landet / samt Borgmestare och Råd i Städerne dömmes förste och andre gången the framkomma / böta tree gånger så mycket Tiufuaden är wärderat före / och gifwa Måhlsäganden sitt igen / hafwer han intet at böta med / då slås i Jern och arbete för brått sin / fins en Arbete / då löpe / för hwarie 8 Dal. Silf:mynt och theß wärde en gång af och till / Gatulop; Kohnorna skole förste och andre gången / ther the icke kunna böta eller arbete fins / hudstrykas för Tingz- eller Rådstugudörren; men ther summan anten går öfwer 60 Dal. Silf:mynt eller ock någon Mans och Qwinsperson tredie gången med Tiufwerij beträdes / då skall den så wäl som alle Kyrckio-tiufwar / som förste gången lijtet eller mera stiäla / til lijfwet dömmas / och domen til den Kongl. Hoffrättens wijdare förklaring och dom försändas.

Til thet Fierde. Wij hafwe ock deß lijkest betrachtat den Siälewåde / som sig förorsakar utaf then Eedgång / som för detta hafwer warit öflig / i ty / at icke allenast den parten / som antingen efter beskrifwin lag / eller ock ex Officio Judicis pålägges / med Eed sig at befrija / utan jämwäl ock Laggiärdz Männerne måste præstera Juramentum Veritatis; hwarföre sådant at förekomma / hafwe wij härmed belefwat / at then allenast / som Saken förnämligast angår / må skall giöra för sig ett purum Veritatis Juramentum; Men the andre Laggiärdz Männerne / som mehra om hans lefwerne och Integritate attestera wetta / præstera Juramentum Credulitatis, afskaffandes således then Clausulen, som the swåria plåga / at hans Eed är reen och icke mehn / dock at dommaren noga upsicht hafwa om the requisitis, som ett laga Trowärdigt wittne bör hafwa. Alle andre Brott och Högmåhls Saker / rättas efter lagen och Rättegångz Ordinantien, och på sätt och wijs / som härtill är stiedt / dömas och till Hof-Rättens widare Resolution i the fall / som behöfwas / och i ber:de Ordinantie icke uthtryckias / försändes.

Thetta alt som ofwan skrifwit står / wele wij således hållas skal och alle som wederbör / hafwe sig fullkomligen at efterrätta / särdeles alle dommare / så å Landet som i Städerne / granneligen i acht taga / at wid Straffeß påläggande icke antingen någon indulgentz under hwariehanda färgat stehn / til Synd och Lasters beskönjande tillåtes / eller ock sin Embetes Eed och plicht i någon måtto mißbruka / utan noga at vigilera, huruledes Synder / Skam; och Laster / som nu alt för mycket tiltaga / behörigen corrigeras, och Straffen delictis noga proportioneras måtte; Eenkannerligen bör ock här brede wid i acht tagas wid Executionerne, at ther Penninge-böther icke tilräckia och i alt erläggias kunna / då skall Corporal Straffet modereras efter ofwanskrefne sätt / dock at när Summan stegras och Gatuloppen multipliceras, då skall ett Gatulopp icke räknas fram och tilbakas at löpa / utan på thet fall / hwart igenom löpande för ett hållas. Til yttermera wißo etc.
CHRISTINA.



Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment