Anders Fryxell on Kristina's birth, infancy and early childhood

Source:

Berättelser ur svenska historien, nionde delen: Drottning Kristina, första afdelningen, pages 1 to 3, by Anders Fryxell, 1841

https://runeberg.org/svhistfry/9/0013.html

The account:

Konung Gustaf Adolf och hans gemål erhöllo i början af sitt äktenskap tvänne döttrar efter hvarandra, båda kallade Kristina, men hvilka genast efter födelsen afledo. Sommaren 1626 befann sig Maria Eleonora för tredje gången i välsignadt tillstånd, och hon liksom konungen sjelf önskade lifligt en son. Stjerntydarnes spådom instämde häri. De förutsade vidare, att barnet, om det öfverlefde 24 timmar, skulle blifva en ganska märkvärdig person; men att vid dess födelse måste antingen det, eller någon af dess föräldrar tillsätta lifvet. Den 8 Dec. 1626 föddes barnet. Det hade mörk hy och skrek med stark och grof stämma. Man trodde det vara en gosse och sade så åt föräldrarna. Dessa gladdes lifligt, och med dem hela hofvet. Så mycket större blef ledsnaden öfver misstaget. Ingen villa gifva konungen det obehagliga återbudet. Slutligen måste pfaltsgrefvinnan Katarina deran. Konungen tog saken lugnt, omfamnade och kysste sin späda dotter och sade: »Låtom oss tacka Gud, min syster! Jag hoppas, att denna flicka skall blifva lika så god som en gosse.« Pfaltsgrefvinnan yttrade några ord om konungens ungdom, om hans sannolika förhoppning att ännu få en son o. s. v. Men Gustaf Adolf svarade: »Min syster! Jag är nöjd och beder Gud att få behålla detta barnet.« Derpå lät han anställa samma fröjdebetygelser, som för en prins, och man kunde ej hos honom märka minsta spår at missnöje. »Det blifver säkert en slug flicka«, skämtade han, »ty hon har redan narrat oss allasammans.«

Först sedan Maria Eleonora något tillfrisknat, vågade man underrätta henne om verkliga förhållandet. Hon tog det häftigt, visade sig otröstlig och kunde ej lida barnet, dels derföre, att det var en flicka, dels derföre, att det var mörklaggdt och obehagligt. Det var af denna orsak sällan hos sin mor, utan öfverlemnades för det mesta åt amman. Enligt Kristinas egen utsago skall man under denna tid flere gånger hafva låtit henne falla för att dymedelst tillskynda henne någon skada, måhända till lifvet. En sådan afsigt synes mindre trolig. Deremot är det säkert, att Kristinas ena axel var något högre än den andra, hvilket drottningen sjelf tillskref ett af dessa fall.

Den ömhet, Kristina saknade hos sin mor, fann hon i rikt mått hos fadern, hvilken mycket älskade den qvicka och modiga flickan. Hon följde engång sina föräldrar till Kalmar. Slottshöfdingen ville fira de kongligas ankomst medelst salvor af kanoner och gevär; men han fruktade att dermed skrämma den lilla prinsessan. Man frågade kungen. »Skjut«, sade han! »hon är dotter af en soldat och måste vänja sig dervid.« Salvorna dundrade. Den lilla Kristina, som ej ännu kunde tala, log vid skotten, klappade i händerna, och gaf tecken, att hon ville höra flera salvor. Detta och dylikt fästade fadren än mera. Likasom med aning om sin snara död lät han före utresan till Tyskland med mycken sorgfällighet ordna allt, som rörde prinsessans uppfostran. Under förevändning, att drottning Maria Eleonora skulle följa konungen utrikes, blef Kristina anförtrodd åt sin faster, pfaltsgrefvinnan Katarina; och i förväg bestämdes till hennes guvernör riksrådet Axel Banér, till underguvernör Gustaf Evertsson Horn, och till lärare hofpredikanten Johannes Matthiæ. Serskildt och uttryckligt föreskref konungen, att Kristina skulle uppfostras, som vore hon en prins. Vi hafva förut berättat det sista afsked, hon vid Östersjöns strand tog af sin fader. I tre dagar derefter skall hon hafva oupphörligen gråtit.

Medan konungen vistades i Tyskland, uppväxte Kristina hos fastern och erhöll der sin första undervisning. Man har från denna tid två hennes egenhändiga bref till Gustaf Adolf. De äro skrifna på Tyska, hvilket språk hon jemte modersmålet redan i barndomen lärde genom så väl sin mor, som pfaltsgrefven Johan Kasimir och båda dessas Tyska omgifningar.

English translation (my own):

At the beginning of their marriage, King Gustav Adolf and his wife had two daughters, one after the other, both named Kristina, but who died immediately after birth. In the summer of 1626, Maria Eleonora was for the third time in a blessed state, and she, like the King himself, ardently desired a son. The predictions of the astrologers agreed with this. They further predicted that the child, if it survived 24 hours, would become quite a remarkable person, but that at its birth either it or one of its parents must give up their life.

The child was born on December 8, 1626. It had dark skin and screamed in a strong and rough voice. One thought it was a boy and told the parents so. They rejoiced vivaciously, and with them the whole court. So much greater was the sadness over the mistake. No one wanted to give the King the unpleasant message back. Finally, the Countess Palatine Katarina had to go there. The King took the matter calmly, embraced and kissed his infant daughter, and said: "Let us thank God, my sister! I hope that this girl will be as good as a boy. I am satisfied and pray to God to preserve this child."

The Countess Palatine uttered a few words about the King's youth, about his likely hope of still having a son, etc. But Gustav Adolf replied: "My sister! I am satisfied and pray to God to preserve this child."

Then he had the same expressions of joy employed as for a prince, and one could not detect the slightest trace of dissatisfaction in him. "She's sure to be a clever girl," he joked, "because she's already fooled us all."

Only after Maria Eleonora had somewhat recovered did one dare to inform her of the real situation. She took it violently, was inconsolable and could not bear the child, partly because it was a girl, and partly because it was dark and unpleasant. For this reason, it was rarely with its mother, but was mostly left to the nurse. According to Kristina's own statement, during this time one is supposed to have dropped her several times in order to thereby cause her some harm, possibly to kill her. Such an intention seems less likely. On the other hand, it is certain that one of Kristina's shoulders was slightly higher than the other, which the Queen herself attributed to one of these falls.

The tenderness Kristina lacked from her mother, she found in abundance in her father, who loved the quick and brave girl very much. She once followed her parents to Kalmar. The lord of the castle wanted to celebrate the arrival of the royals by means of volleys of cannon and guns, but he feared thereby frightening the little princess. One asked the king. "Shoot!", he said; "she is the daughter of a soldier and must get used to it."

The volleys thundered. Little Kristina, who could not yet speak, laughed at the shots, clapped her hands, and gave signs that she wanted to hear more volleys. This and the like increased her father attachment to her even more. As well as having an inkling of his imminent death, he arranged everything concerning the princess's upbringing with great sadness before leaving for Germany. Under the pretext that Queen Maria Eleonora would accompany the King abroad, Kristina was entrusted to her aunt, the Countess Palatine Katarina; and in advance he appointed as her governor the councilman Axel Banér, as subgovernor Gustaf Evertsson Horn, and as teacher the court preacher Johannes Matthiæ. Separately and explicitly, the King prescribed that Kristina should be brought up as if she were a prince.

We have previously told of the last farewell she took from her father on the shore of the Baltic Sea. For three days afterwards, she is supposed to have cried incessantly.

While the King stayed in Germany, Kristina grew up with her aunt and received her first education there. From this time, we have two letters in her own hand to Gustav Adolf. They are written in German, which language she learned as her mother tongue already in childhood through both her mother, the Count Palatine Johan Kasimir, and the German courtiers of them both.

Above: Kristina as a baby with her/his/their parents. Drawing by Willem Hendrik Schmidt.

Above: Kristina at five years old with Gustav Adolf.

Above: Gustav Adolf and Maria Eleonora.

Above: Princess Katarina.

Above: Johan Kasimir.

Above: Anders Fryxell.

Letter to Kristina from King Karl XI's regency in his name, dated December 12/22 (Old Style), 1666

Source:

Riksarkivet, image 186/page 492 in December 1666; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d1a9-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Stormächtigste etc.
Emedhan Jagh vtj min förrige skrifwelße nogsampt haf:r gifuit E. K. M:tt tillKänna, att iagh the ordres, som E. K. M:tt till theß Secreterare Stroppen Hadhe låtit afgåå, icke effter theraß beskaffenheet och ordeform haf:r welat vthtÿda, vthan så deruthinnan som utj alt annat påkommande tillfälle Hållit mig allena widh den försäkring Jagh till E. K. M:ttz medfödde dÿgdh sampt emot mig och mit Rijke sporde benägenheet fattat Haf:r hwilcken och mig fast mehr än någon huarken mundtlig eller skrifftligh contestation utj den Sohnlige respect och wällmening emot E. K. M:tt stadfäster, att Jagh theß actioner och comportamenter altijd till det bästa vthläggia och them ingen widrigheet tillmöta sökia; så finna Jagh för denne gången så mÿcket mindre nödigt E. K. M:tt med många ordh att persuadera, det Jag till E. K. M:tt utj theß sidste Kiärwänligste skrifwelße Här öfwer giorde försäkringar fullKomlig troo sätter, och om E. K. M:tz redelige och oprichtige hiärtelag sampt des framhärdande beständigheet icke drager någon twifwelsmåhl, önskandes allenast att E. K. M:tt Hadhe på theß sida behagat så wäll att optaga dett wällmente förslag Jagh öfwer theß vnderhåldz Länders förarrenderande emot thes General Gouverneur H. Seved Bååt giöra monde j jämpte the resolutioner huilke om E. K. M:ttz anKomst i Rijke[t] och therwidh annulerade frija Religions exercitio, Jag till föllie af samptlige Rijksens Ständer[s], som på sidsta Rijkzdag tillhopa Woro eenhällige sluth. E. K. M:tt Haf:r måst förständiga, huarom Jag emot Wälbem:te General Gouverneuren effter then anledning som E. K. M:ttz breeff till Honom sampt Hans derpå giorde mundtelige propositioner gifwa wid Handen mig medh mehra vthlåtet Hafwer, bediandes E. K. M:tt SohnKiärligen att E. K. M:tt icke allenast detsamma dhÿ behagade föredraga låtha, vtan och therjempte wara derpå förwißat, att Jagh vtj alt detta intet annat interesse eller afseende Haf:r än det som Rijksens Ständer mig hafwe recommenderat, och Jagh, ehuru gerna Jag det och wille, icke trÿggeligen vtan theraß Wethskap ändra kan, så att af E. K. M:ttz æquanimitet Jagh Wißerligen will förmoda, dhet E. K. M:tt icke förthenskul låter i någon måtto falla theß affection och benägenheet emot Migh och mitt Rijke, efftersom emot E. K. M:tt Jag på min sijda vthi min Sohnlighe respect och Skÿldigheet altijd oföranderlig förblifwa skall, befallandes E. K. M:tt härmedh etc.
H. E.
C H.      H H.      G O S.      M G D.      G S.

With modernised spelling:

Stormäktigste, etc.
Emedan jag uti min förriga skrivelse nogsamt haver givit Eders Kungliga Majestät tillkänna att jag de ordres som Eders Kungliga Majestät till dess sekreterare Stroppen hade låtit avgå icke efter deras beskaffenhet och ordform haver velat uttyda, utan så därutinnan som uti allt annat påkommande tillfälle hållit mig allena vid den försäkring jag till Eders Kungliga Majestäts medfödda dygd samt emot mig och mitt Rike sporda benägenhet fattat haver, vilken ock mig fast mer än någon varken muntlig eller skriftlig kontestation uti den sonliga respekt och välmening emot Eders Kungliga Majestät stadfäster att jag dess aktioner och komportementer alltid till det bästa utlägga och dem ingen vidrighet tillmötes söka.

Så [finner] jag för denna gången så mycket mindre nödigt Eders Kungliga Majestät med många ord att persvadera det jag till Eders Kungliga Majestät uti dess sista kärvänligste skrivelse häröver gjorda försäkringar fullkomlig tro sätter och om Eders Kungliga Majestäts redliga och uppriktiga hjärtelag samt dess framhärdande beständighet icke drager någon tvivelsmål, önskandes allenast att Eders Kungliga Majestät hade på dess sida behagat så väl att upptaga det välmente förslag jag över dess underhållsländers förarrenderande emot dess generalguvernör herr Seved Bååth göra månde i jämte de resolutioner vilka om Eders Kungliga Majestäts ankomst i Riket och därvid annullerade fria religionsexercitio jag till följe av samtliga Riksens Ständer[s] (som på sista Riksdag tilllhopa voro) enhälliga slut, Eders Kungliga Majestät haver måst förständiga, varom jag emot välbemälte generalguvernören efter den anledning som Eders Kungliga Majestäts brev till honom samt hans därpå gjorda muntliga propositioner giva vid handen mig med mera utlåtit haver, bedjandes Eders Kungliga Majestät sonkärligen att Eders Kungliga Majestät icke allenast detsamma ty behagade föredraga låta, utan ock därjämte vara därpå förvissad att jag uti allt detta intet annat intresse eller avseende haver än det som Riksens Ständer mig hava rekommenderat; och jag, ehuru gärna jag det ock ville, icke tryggeligen utan deras vetskap ändra kan, så att av Eders Kungliga Majestäts ekvanimitet jag visserligen vill förmoda det Eders Kungliga Majestät icke fördenskull låter i någon måtto falla dess affektion och benägenhet emot mig och mitt Rike, eftersom emot Eders Kungliga Majestät jag på min sida uti min sonliga respekt och skyldighet alltid oföränderlig förbliva skall, befallandes Eders Kungliga Majestät härmed, etc.
Hedvig Eleonora.
Christer Horn.
Henrik Horn.
Gustaf Otto Stenbock.
Magnus Gabriel d[e la Gardie].
Gustaf Soop.

French translation (my own):

Très Puissante, etc.
Parce que dans ma lettre précédente, j'ai suffisamment informé Votre Majesté Royale que je ne voulais pas interpréter les paroles que Votre Majesté Royale avait envoyées à son secrétaire Stropp selon leur nature et leur forme de formulation, mais que dans celles-ci, comme à toute autre occasion, je  me suis tenu dans l'assurance que j'ai prise de la vertu innée de Votre Majesté Royale ainsi que de son inclination ressentie envers moi et mon royaume, ce qui me confirme aussi plus que toute contestation orale ou écrite de mon respect filial et de ma bonne volonté envers Votre Majesté Royale, j'affirme que je m'efforcerai toujours d'obtenir le meilleur de ses actions et de ses comportements et que je ne chercherai aucune adversité à leur égard.

Je trouve donc beaucoup moins nécessaire cette fois-ci de persuader Votre Majesté Royale par de nombreuses paroles que j'ai une confiance totale dans les assurances de Votre Majesté Royale données ci-dessus dans sa dernière lettre très affectueuse et si le cœur honnête et sincère de Votre Majesté Royale, ainsi que sa constance persistante, ne laisse aucune place au doute, souhaitant seulement qu'il ait plu à Votre Majesté Royale de son côté d'accepter la proposition bien intentionnée que je ferai concernant la sous-location de ses terres d'entretien au M. son gouverneur-général Seved Bååth, ainsi que dans les résolutions que j'ai dû présenter à Votre Majesté Royale concernant son arrivée dans le Royaume et le libre exercice de la religion ainsi annulé suite à la décision unanime de tous les États du Royaume (convoqués à la dernière Diète), au sujet desquelles je me suis opposé au gouverneur général pour la raison que les lettres que Votre Majesté Royale lui a adressées ainsi que ses propositions orales ultérieures me donnent et plus encore, priant filialement et amoureusement Votre Majesté Royale qu'il plaise non seulement à Votre Majesté Royale de permettre que la même chose soit proposée, mais en même temps d'être assuré qu'en tout cela je n'ai d'autre intérêt ni considération que ce que les États du Royaume m'ont recommandé; et moi, bien que je le voudrais, je ne peux pas le changer en toute sécurité à leur insu, de sorte que, de la sérénité de Votre Majesté Royale, je veux certainement présumer que Votre Majesté Royale ne laissera pas donc son affection et son inclination envers moi et mon royaume diminuer en aucune mesure, parce que moi, de mon côté, garderai toujours inaltérablement Votre Majesté Royale dans mon respect et mon obligation filiale, recommandant par la présente Votre Majesté Royale, etc.
Hedwige Éléonore.
Christer Horn.
Henri Horn.
Gustave Otto Stenbock.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Soop.

English translation (my own):

Most Powerful, etc.
Because in my previous letter I sufficiently informed Your Royal Majesty that I did not want to interpret the words that Your Royal Majesty had sent to your secretary Stropp according to their nature and form of wording, but that therein, as on any other occasion, I have kept myself in the assurance I have taken of Your Royal Majesty's innate virtue as well as your felt inclination towards me and my kingdom, which also confirms me more than any oral or written contestation of my filial respect and good will towards Your Royal Majesty, I affirm that I shall always strive for the best for your actions and comportments and I shall seek no adversity towards them.

I therefore find it much less necessary for this time to persuade Your Royal Majesty with many words that I put complete faith in Your Royal Majesty's assurances made above in your last most affectionate letter and if Your Royal Majesty's honest and sincere heart, as well as your persistent constancy, leave no room for doubt, only wishing that it had pleased Your Royal Majesty on your side to take up the well-intentioned proposal I will make about the sublease of your maintenance lands to your governor general Lord Seved Bååth, as well as in the resolutions which I have had to present to Your Royal Majesty about your arrival in the Kingdom and the thereby annulled free exercise of religion following the unanimous decision of all the Estates of the Realm (which were convened at the last Riksdag), about which I opposed the Governor General for the reason which Your Royal Majesty's letters to him as well as his subsequent oral propositions give to me and more, filially and lovingly begging Your Royal Majesty that it not only please Your Royal Majesty to let the same thing be proposed, but at the same time to be assured that in all this I have no other interest or regard other than what the Estates of the Realm have recommended to me; and I, although I would like to, cannot safely change it without their knowledge, so that from Your Royal Majesty's equanimity I certainly want to presume that Your Royal Majesty will not therefore let your affection and inclination towards me and my kingdom fall in any measure, because I, on my side, shall always unalterably keep Your Royal Majesty in my filial respect and obligation, hereby recommending Your Royal Majesty, etc.
Hedvig Eleonora.
Christer Horn.
Henrik Horn.
Gustaf Otto Stenbock.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Soop.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her/his/their cousin Karl Gustav, Karl's father, as her/his/their son in order to make him her/his/their heir, the boy inherited that title upon his father's death.

Letter to Kristina from King Karl XI's regency in his name, concerning her/his/their letter for secretary Joakim Stropp, dated September 22/October 2 (Old Style), 1666

Source:

Riksarkivet, image 131/page 444 in September 1666; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d1a6-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Stoormechtigste Drottningh.
Högt:de Elskel. K. FruuModer.
Såsom iag hooß mig är försäkrat, att utj alle måtto hafwa burit till Eders Kgl. M:t een sohnlig Affection och wÿrdnat, jembwähl then samma utj sielfwe werket wijst och tillKenna gifwit, utj alle dhe ting, som E:s Kgl. M:t med skiähl aff mig fordra, och iag effter min mackt och sielfwa giörligheeten hafwer effterKomma Kunnat, intet annat efftertrachtandes, än att alt sådant måtte effter åstundan winna hooß Eders Kgl M:t ett behageligit åtnöje; Altså lährer E:s Kgl. M:t nogsampt Kunna besinna, huru Öförmodeligen iag hafwer måst förnimma the efftertruckelige ordres, som E: Kgl: M:t deß Secreterare Joachim Stropp, aff datis Hamburg d. 15 Augusti och 1 hujus, tillskrifwit och befalt hafwer, till att her utj mit Rijke uthgifwa sådane spargementer, som utj sig sielf för intet annat Kunne schattas, än för ett schadeligit fröö till åthschillige swårheeter och irringar j huilket iag lickwähl, j betracktande aff Ederß Kgl. M:tz medfödde dÿgd och godheet, så wähl emot mig, som mit Rijke, theß eget Fäderneßland /: hwarß wählfärd här äfwen wähl är intresserat :/ icke Kan tillskrifwa E: Kgl. M:t sielf, Men mÿcket mehra andreß illwilligheet, som utan twifwel för något sitt eget Jnteresse schull E: Kgl. M:t till sådant måste förledt, och oförmodeligen surprennerat hafwa; Huarföre iag och utj den SohnKerlige respect, iag emot E. Kgl. M:t fattat hafwer, ingen afKortning eller förändring tillåta schall, utan heller på det högsta beflijta mig, att alt framgeent wijsa emot E: Kgl. M:t ett sådant hiertelag, som E: Kgl. M:t måtte Kunna förwißa, med huad wählment beredwilligheet iag her till hafwer söckt, och ännu söker, att gå E. Kgl. M:t tillhanda, och intet annat företaga, än det som till E. Kgl. M:tz eget gangn må Kunna uthslå; Och på det iag samma mit gode Vpsåth theß waracktigare och Oföränderligit giöra måtte, förmindreß alle the tingz Vnderböjande, som thet sÿnes j någor måtto hindra eller studza Kunna, så hafwer iag öfwer något, detta angående, och såsom förslagzwijß upptäckt E: Kgl. M:tz Gouverneur Wälbohrne H. Sewedh Bååth, mit oförgrijpelige sentiment, huilket såsom Han utan twifwel E: Kgl. M:t wijdare föredragandeß warder, så will och iag mig ther [öfwer] hafwa refererat, lefwandeß ther hooß j then wiße tillförsichten, att E. Kgl. M:t thetsamma, som aff mig j een godh och Vppricktig werchning giördt är, till det bäste uptagandeß och Vthtÿdande warder, Och ther E: Kgl. M:t schulle willia fatta ther till något behag, så hoppas iag att tijden och Vthgången schole nogsampt Kunna betÿga, det iag E: Kgl. M:t så wähl ther med, som utj alt annat trooligen hafwer meent, efftersom iag och intet annat afseende thermed hafwer, än att afböija alt thet som elliest, på huarjehanda sätt mig borde wara hinderligit, att iag icke tillfölje aff min schÿldigheet, inclination och Önschan, utj min fattade Sohnlige devotion utan åtherwenda måtte Continuera Kunna; befallandeß E. Kgl. M:t her med utj Gudz milde och Nåderijke beskÿdd, till all sielfbegärlig träfnadt och wählgång, SonKerl.
H E.
P. Brahe.      C M L.      G Ott. [S]      M G D.      G B.

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning,
Högtärade Älskliga Kära Frumoder,
Såsom jag hos mig är försäkrad att uti alla måtto hava burit till Eders Kungliga Majestät en sonlig affektion och vördnad, jämväl densamma uti själva verket vist och tillkänna givit uti alla de ting som Eders Kungliga Majestät med skäl av mig fordra och jag efter min makt och själva görligheten haver efterkomma kunnat, intet annat eftertraktandes än att allt sådant måtte efter åstundan vinna hos Eders Kungliga Majestät ett behagligt åtnöje, alltså lär Eders Kungliga Majestät nogsamt kunna besinna huru oförmodligen jag haver måst förnimma de eftertryckliga ordres som Eders Kungliga Majestät dess sekreterare Joakim Stropp, av datis Hamburg den 15 augusti och 1 hujus, tillskrivit och befallt haver till att här uti mitt Rike utgiva sådana spargementer som uti sig själv för intet annat kunne skattas än för ett skadligt frö till åtskilliga svårheter och irringar i vilket jag likväl, i betraktande av Eders Kungliga Majestäts medfödde dygd och godhet såväl emot mig som mit Rike dess eget Fädernesland (vars välfärd här ävenväl är intresserad) icke kan tillskriva Eders Kungliga Majestät själv, men mycket mera andras illvillighet, som utan tvivel för något sitt eget intresses skull Eders Kungliga Majestät till sådant måste förlett och oförmodligen surprenerat hava.

Varföre jag ock uti den sonkärliga respekt jag emot Eders Kungliga Majestät fattat haver ingen avkortning eller förändring tillåta skall, utan heller på det högsta beflita mig att allt framgent visa emot Eders Kungliga Majestät ett sådant hjärtelag som Eders Kungliga Majestät måtte kunna förvissa med vad välment beredvillighet jag härtill haver sökt (och ännu söker) att gå Eders Kungliga Majestät tillhanda och intet annat företaga än det som till Eders Kungliga Majestäts eget gagn må kunna utslå.

Och, på det jag samma mitt goda uppsåt dess varaktigare och oföränderligt göra måtte, förmindras alle de tings underböjande som det synes i någor måtto hindra eller studsa kunna, så haver jag över något detta angående och såsom förslagsvis upptäckt Eders Kungliga Majestäts guvernör, välborne herr Seved Bååth, mitt oförgripliga sentiment, vilket såsom han utan tvivel Eders Kungliga Majestät vidare föredragandes varder, så vill ock jag mig däröver hava refererat, levandes därhos i den vissa tillförsikten att Eders Kungliga Majestät detsamma som av mig i en god och uppriktig verkning gjort är till det bästa upptagandes och uttydande varder.

Och där Eders Kungliga Majestät skulle vilja fatta därtill något behag, så hoppas jag att tiden och utgången skola nogsamt kunna betyga det jag Eders Kungliga Majestät såväl därmed som uti allt annat troligen haver ment, eftersom jag ock intet annat avseende därmed haver än att avböja allt det som eljest på varjehanda sätt mig borde vara hinderligt att jag icke till följe av min skyldighet, inklination och önskan uti min fattade sonliga devotion, utan återvända, måtte kontinuera kunna; befallandes Eders Kungliga Majestät härmed uti Guds milda och nåderika beskydd, till all självbegärlig trevnad och välgång sonkärligen.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Gustaf Otto [Stenbock].
Magnus Gabriel d[e la Gardie].
Gustaf Brahe.

French translation (my own):

Très Puissante Reine,
Madame ma très honorée et très chère Mère,
Comme je suis assuré que j'ai porté dans toutes les mesures pour Votre Majesté Royale une affection et un respect filiaux, j'ai aussi montré et annoncé la même chose dans les faits et dans toutes les choses que Votre Majesté Royale exige avec raison de moi et avec lesquelles j'ai, selon ma puissance et ma faisabilité elle-même, pu s'y conformer. Rien d'autre n'est souhaitable que que tout de ce genre puisse, en temps voulu, procurer à Votre Majesté Royale un agréable contentement. Votre Majesté Royale doit donc être suffisamment en mesure de réfléchir à l'improbabilité avec laquelle j'ai dû comprendre les ordres emphatiques, datés de Hambourg du 15 août et du 1er de ce mois, que Votre Majesté Royale a chargé et ordonné à son secrétaire Joachim Stropp de répandre ici dans mon royaume de telles rumeurs qui, en elles-mêmes, ne pouvaient être considérées que comme un germe nuisible à de nombreuses difficultés et illusions dans lesquelles j'ai néanmoins, en la considération de la vertu et de la bonté innées de Votre Majesté Royale envers moi ainsi qu'envers mon royaume, sa propre Patrie (dont le bien-être est ici aussi intéressé), ne peut être attribuée à Votre Majesté Royale elle-même, mais bien plus à la méchanceté d'autrui, qui doit  ont induit en erreur et surpris de manière imprévisible Votre Majesté Royale, sans doute dans leur propre intérêt.

C'est pourquoi aussi, dans le respect filial que j'ai pour Votre Majesté Royale, je ne permettrai aucun raccourcissement ou modification, mais je m'efforcerai plutôt au plus haut niveau de toujours montrer envers Votre Majesté Royale une disposition de cœur telle que Votre Majesté Royale pourra peut-être s'assurer avec quelle disposition bien intentionnée j'ai aussi cherché (et cherche toujours) à me rendre auprès de Votre Majesté Royale et à n'entreprendre rien d'autre que ce qui pourrait s'avérer pour le propre bénéfice de Votre Majesté Royale.

Et, afin que je puisse rendre ma bonne intention plus permanente et immuable, l'assujettissement de toutes ces choses qui semblent dans une certaine mesure capables de gêner ou d'arrêter est atténué, j'ai donc découvert quelque chose à ce sujet, et comme suggéré, pour le gouverneur-général de Votre Majesté Royale, Monsieur le bien-né Seved Bååth, mon sentiment inaliénable, que, comme il le présentera sans aucun doute ultérieurement à Votre Majesté Royale, j'ai aussi voulu y référer, vivant avec la certitude que Votre Majesté Royale le percevra et l'interprétera de la meilleure façon dans une action bonne et sincère, comme si cela venait de moi-même.

Et si Votre Majesté Royale veut y prendre un certain plaisir, j'espère que le temps et le résultat pourront suffisamment témoigner que j'ai fidèlement voulu cela pour Votre Majesté Royale, tant en cela que dans tout le reste, car je n'ai également d'autre égard pour cela que de refuser tout ce qui autrement me gênerait de toutes les manières, de sorte que je ne puisse, en raison de mon obligation, de mon inclination et de mon désir, pouvoir continuer, mais revenir, dans mon dévotion filiale; par la présente, je recommande filialement et avec amour Votre Majesté Royale à la protection bienveillante et gracieuse de Dieu et à toute prospérité souhaitable.
Hedwige Éléonore.
Pierre Brahe.
Charles Maurice Lewenhaupt.
Gustave Otto [Stenbock].
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Brahe.

English translation (my own):

Most Powerful Queen,
My highly honoured and dearly beloved Lady Mother,
As I am assured that in all measure I have borne for Your Royal Majesty a filial affection and respect, I have also shown and announced the same in actual fact and in all the things that Your Royal Majesty with reason demands of me and with which I, according to my power and  feasibility itself, have been able to comply. Nothing else is desirable than that everything of this kind should in due course win Your Royal Majesty a pleasant contentment, so Your Royal Majesty must be sufficiently able to reflect how improbably I must have understood the emphatic orders, dated Hamburg the 15th of August and the 1st of this month, that Your Royal Majesty ascribed and ordered her secretary Joakim Stropp, to issue here in my kingdom such rumours which in itself could be valued as nothing else than as a harmful seed to numerous difficulties and delusions in which I nevertheless, in consideration of Your Royal Majesty's innate virtue and goodness towards me as well as toward my kingdom, her own Fatherland (whose welfare is here also interested), cannot be attributed to Your Royal Majesty herself, but much more to the malice of others, who must have mislead and unforeseeably surprised Your Royal Majesty, no doubt for the sake of their own interest.

Wherefore, too, in the filial respect I have for Your Royal Majesty, I shall not permit any shortening or alteration, but rather, I shall endeavour at the highest level to always show towards Your Royal Majesty such a disposition of heart as Your Royal Majesty may be able to assure with what well-intentioned readiness I have also sought (and am still seeking) to go to Your Royal Majesty and undertake nothing else than that which may turn out for Your Royal Majesty's own benefit.

And, so that I may be able to make my good intention more permanent and immutable, the subjection of all those things which seem in some measure able to hinder or stop is lessened, so I have discovered something concerning this, and as suggested, to Your Royal Majesty's governor, the well-born Lord Seved Bååth, my inalienable sentiment, which, as he will undoubtedly further present it to Your Royal Majesty's, so I also want to have referred to it, living in the certain confidence that Your Royal Majesty will perceive and interpret it in the best way in a good and sincere action is, just as if it came from me myself.

And if Your Royal Majesty would want to take some pleasure in that, so I hope that time and the outcome will be able to sufficiently testify that I have faithfully intended that for Your Royal Majesty both in that as well as in everything else, for I also have no other regard for that than to decline everything that which otherwise would be a hindrance to me in every way so that I could not, as a result of my obligation, inclination and desire to be able to continue, but return, in my filial devotion; I hereby filially and lovingly commend Your Royal Majesty to God's kind and gracious protection and to all desirable prosperity.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Gustaf Otto [Stenbock].
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Brahe.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her/his/their cousin Karl Gustav, Karl's father, as her/his/their son in order to make him her/his/their heir, the boy inherited that title upon his father's death.

Letter to Kristina from King Karl XI's regency in his name, in response to her letter on the exercise of her religion, dated August 1/11 (Old Style), 1666

Sources:

Riksarkivet, image 27/page 22 in Augusti 1667; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d1a5-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Sveriges historia under konungarne af Pfalziska Huset, andra delen: Carl XI, page 322 (footnote 2), by Fredrik Ferdinand Carlson, 1856; original at the New York Public Library

https://archive.org/details/sverigeshistori01carlgoog/page/322/mode/2up

The letter:

Stormechtigste Drottningh, Högtährade Elskel. K. Fru Moder.
Vthi Eders Kongl. Maij:tz bref daterat Hamburg den 5/15 nästförledne Månadh så wäl som Vthi det memorial som des Secret: widh Gen: Gouvernementet Edle och Wälbördige Joachim Stropp hafwer på Ed:s K. M:tz wägnar skriffteligen inlagt, hafwer iag med mehra förmärckt, huruledes Ed:s K. M:tt sigh beroopar på ett mitt bref af den 12. Octobris 1664. Hwaruthinnan iag skall förmält hafwa det Ed:s Kgl. M:tz inkomst i Swerige skulle vnder någre lijdelige föregående Conditioner migh och Richzens Ständer behagelig wara, begärandes Ed:s K. M:tt att få wetha, hwarpå sådane conditioner egenteligen beroo, och iag betänkt wara wille på något beqwämeligit expedient, Huruledes den för detta begärte religions frijheeten för Ed:s Kgl. M:tz persohn och des Hoffbetiente af den Rommerske lähran måtte stå till att nåås och winnas, gifwandes Ed:s Kgl. Maij:tt tillkänna, att Ed:s K. M:tt sinnat wore på den tijdh som Richzdagen måtte omgå sigh hijth till Stockholm att begifwa willia, och sigh min interposition betiena, till bemelte Religions frije öfningh Richzens Ständers samtÿckie att obtinera.

Nu såsom iag altijdh dereffter wachtat hafwer, huru iag på alle giörlige sätt och wägar måtte Ed:s Kgl. Maij:tt förklara min stedze beredwillige Sonlige respect och all den satisfaction åstadh komma, som iag nånsin skulle tänkia kunna Ed:s Kgl. M:tt måtte af mig desidera, så hafwer iag och förledne Richzdagh A:o 1664 tå Ed:s Kgl. M:tt om sådan frijheets exercitio i Religionen, genom här tå warande Gouverneur öfwer Tafelgodzen i Pommern hafwer anhålla låtit, anwändt all möijeligh flijth, att giöra Ed:s Kgl. M:tt i des åliggian petitio ett behageligit nöije, och derföre samma saak Richzens Ständer föredraga låtit, som den tå i noga betenkiande Vptogho, på alle sijdor öfwerlade och sigh deröfwer medh een serdeles Artikel förklarade.

Sådan förklaring är Ed:s Kgl. M:tz Vthskickade iämwäl kundgiordt, att han Ed:s K. M:tt den behörligen insinuera skulle, effter som iagh och mig Vthi mitt åfwansagde breff derpå refererar, och så mÿcket om samma förklaring mig Vthlåter, att Ed:s Kgl. M:tt deraf skulle orsak bekomma honom wijdare deröfwer att befråga. Men såsom iag præsumera måste Ed:s K. M:tt derom icke kan een fullkommelig information Vndfångit hafwa, efftersom Ed:s K. M:tt nu begärer wetha hurudana conditionerne kunde wara, hwad deruthi kunde præjecteras, så hafwer iag till alle kiärlige fullgiöra Ed:s Kgl. M:tz begäran, beqwämligast och säkrast erachtat att låtha afcopiera Artikelen deña declaration och materien angående som i förberörde Richzdags Bijafskedh ibland annat insererat och sielfwa Richzdags slutet confirmerat är, och den Ed:s Kgl. M:tt kiärwänligen öfwersända. Jntet twiflandes, att Ed:s K. M:tt deraf intaga lärer conditionernes rätter beskaffenheet, som med den Kongl. Regeringens, samptlige Rijkz Rådz och Ständers enhällelige sluuth, samtÿckte och Stadgade äre, och iämwäl för sin Höghe försichtigheet deraf considerera behagar, huruwijda Ed:s K. M:tt må tillståås att komma till Richzdagen, eller mig effterlåtas må att interponera mig någon sådhan constitution och Richz Stadga att förändra. Jagh håller mehra derföre, att Ed:s K. Maij:tt lärer fuller wara persvaderat, att både iag och samptlige Richzens Ständer den tanken om Ed:s K. M:tz godheet drager, att Ed:s K. Maij:tt för den Affection som Ed:s K. M:tt bör till mig och sitt k. Fäderneslandh, Ed:s K. M:tt icke något warder begärandes, som Richzens enhällelige Besluut och förordning Kan emoth sträfwa; Hwarpå iag mig alldeles förlåter, och jempte Offererande af min skÿlldige wördnat emoth Ed:s K. M:tt befaller Ed:s Kgl. M:tt i Gudz milde beskÿdd till all önskeligh wälgångh och prosperitet. Datum etc.
Hedewig Eleonora.
P. Brahe.      C. M. Lewenhaupt.      A. Sparre.      Magnus Gabr: Delagardie.      G. Bonde.

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning, Högtärade Älskliga Kära Frumoder,
Uti Eders Kungliga Majestäts brev, daterat Hamburg den 5/15 nästförledna månad, såväl som uti det memorial som dess sekreterare vid generalguvernemanget, ädle och välbördige Joakim Stropp, haver på Eders Kungliga Majestäts vägnar skriftligen inlagt, haver jag med mera förmärkt huruledes Eders Kungliga Majestät sig beropar på ett mitt brev av den 12 octobris 1664, varutinnan jag skall förmält hava det Eders Kungliga Majestäts inkomst i Sverige skulle under några lidliga föregående konditioner mig och Riksens Ständer behaglig vara, begärandes Eders Kungliga Majestät att få veta varpå sådana konditioner egentligen bero. Och jag betänkt vara ville på något bekvämligt expedient huruledes den förr detta begärda religionsfriheten för Eders Kungliga Majestäts person och dess hovbetjänte av den romerska läran måtte stå till att nås och vinnas, givandes Eders Kungliga Majestät tillkänna att Eders Kungliga Majestät sinnad vore på den tid som Riksdagen måtte omgå sig hit till Stockholm att begiva vilja och sig min interposition betjäna till bemälte religions fria övning Riksens Ständers samtycke att obtinera.

Nu såsom jag alltid därefter vaktat haver huru jag på alla görliga sätt och vägar måtte Eders Kungliga Majestät förklara min städse beredvilliga, sonliga respekt och all den satisfaktion åstadkomma som jag nånsin skulle tänka kunna Eders Kungliga Majestät måtte av mig desidera, så haver jag ock förledna Riksdag anno 1664 då Eders Kungliga Majestät om sådan frihetsexercitio i religionen genom här dåvarande guvernör över taffelgodsen i Pommern haver anhålla låtit, använt all möjlig flit att göra Eders Kungliga Majestät i dess åliggan petitio ett behagligt nöje och därföre samma sak Riksens Ständer föredraga låtit, som den då i noga betänkande upptogo, på alla sidor överlade och sig däröver med en särdeles artikel förklarade.

Sådan förklaring är Eders Kungliga Majestät utskickade jämväl kungjord att han Eders Kungliga Majestäts den behörligen insinuera skulle, eftersom jag ock mig uti mitt ovansagda brev därpå refererar och så mycket om samma förklaring mig utlåter att Eders Kungliga Majestät därav skulle orsak bekomma honom vidare däröver att befråga. Men såsom jag presumera måste Eders Kungliga Majestät därom icke kan en fullkomlig information undfångit hava, eftersom Eders Kungliga Majestät nu begär veta hurudana konditionerna kunde vara, vad däruti kunde prejekteras, så haver jag till alla kärliga fullgöra Eders Kungliga Majestäts begäran bekvämligast och säkrast eraktat att låta avkopiera artikeln denna deklaration och materien angående som i förberörda Riksdags biavsked ibland annat insererad och själva Riksdags slutet konfirmerad är och den Eders Kungliga Majestät kärvänligen översända.

Inte tvivlandes att Eders Kungliga Majestät därav intaga lär konditionernas rätter beskaffenhet, som med den Kungliga Regeringens, samtliga Riksråds och Ständers enhälleliga slut samtyckte och stadgade äro, och jämväl för sin höga försiktighet därav konsiderera behagar huruvida Eders Kungliga Majestät må tillstås att komma till Riksdagen eller mig efterlåtas må att interponera mig någon sådan konstitution och riksstadga att förändra; jag håller mera därföre att Eders Kungliga Majestät lär fuller vara persvaderad att både jag och samtliga Riksens Ständer den tanken om Eders Kungliga Majestäts godhet drager att Eders Kungliga Majestät för den affektion som Eders Kungliga Majestät bör till mig och sitt kära Fädernesland Eders Kungliga Majestät icke något varder begärandes som Riksens enhälleliga beslut och förordning kan emot sträva.

Varpå jag mig alldeles förlåter och jämte offererande av min skyldiga vördnad emot Eders Kungliga Majestät befaller Eders Kungliga Majestät i Guds milda beskydd till all önsklig välgång och prosperitet. Datum, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

French translation (my own):

Très Puissante Reine, Madame ma très honorée et très chère Mère,
De la lettre de Votre Majesté Royale, datée de Hambourg du 5/15 du mois dernier, ainsi que du mémoire que son secrétaire au gouvernement général, le noble et vertueux Joachim Stropp, a déposé par écrit au nom de Votre Majesté Royale, j'ai en outre noté comment Votre Majesté Royale se réfère à une de mes lettres datées du 12 octobre 1664, dans laquelle j'aurais déclaré que la venue de Votre Majesté Royale en Suède serait, sous certaines conditions préalables acceptables, agréable à moi et aux États du Royaume, désirant que Votre Majesté Royale sache de quoi dépendent réellement ces conditions. Et je voulais réfléchir à la façon dont il serait possible de parvenir d'une manière pratique et rapide à ce que la liberté de religion précédemment demandée pour la personne de Votre Majesté Royale et ses serviteurs de la cour de la doctrine romaine puisse être atteinte et gagnée, en donnant à Votre Majesté Royale de comprendre que Votre Majesté Royale aurait l'intention de partir pour ici à Stockholm au moment de la Diète et de se servir, par mon interposition, d'obtenir le consentement des États du Royaume pour le libre exercice de ladite religion.

Or, comme j'ai toujours veillé par la suite à comment, de toutes les manières possibles, je pourrais exprimer à Votre Majesté Royale mon respect toujours prêt, volontaire et filial et apporter toute la satisfaction que je penserais jamais que Votre Majesté Royale pourrait désirer de moi, ainsi, lors de la dernière Diète de 1664, lorsque Votre Majesté Royale, par l'intermédiaire du gouverneur des domaines royaux de Poméranie, avait ordonné l'exercice d'une telle liberté de religion, j'ai utilisé toute la diligence possible pour faire à Votre Majesté Royale un agréable contentement dans sa pétition, et je laisse donc la même chose être présentée aux États du Royaume. Ils l'ont ensuite soigneusement étudié, ils en ont délibéré de toutes parts, et ils s'en sont expliqués par un article spécial.

Une telle explication est aussi annoncée à l'envoyé de Votre Majesté Royale qu'il l'insinuerait à juste titre à Votre Majesté Royale, car j'y fais aussi référence dans ma lettre précitée, et je parle tellement de la même explication que Votre Majesté Royale devrait donc obtenir raison pour l'interroger davantage à ce sujet. Mais, comme je présume que Votre Majesté Royale n'a pas dû recevoir une information complète à ce sujet, puisque Votre Majesté Royale veut maintenant savoir quelles pourraient être les conditions et ce qui pourrait y être opposé, je dois avec beaucoup d'amour répondre à la demande de Votre Majesté Royale de la manière la plus opportune; et il est très prudent de faire faire des copies de l'article, de cette déclaration et du matériel. Une résolution supplémentaire a été insérée, entre autres, dans ladit Diète; elle a été confirmée à la fin de ladite Diète et sera transmise avec amour à Votre Majesté Royale.

Ne doutant pas que Votre Majesté Royale tiendra ainsi compte du juste caractère des conditions, qui ont été convenues et stipulées par décision unanime de la régence royale et de toute la Diète et tous des États, et qu'en outre, pour sa haute prudence, il plaira donc à Votre Majesté Royale de considérer si elle peut être autorisée à venir à la Diète ou si je peux être autorisé à m'interposer pour modifier une telle constitution et un tel statut du Royaume, je le pense davantage parce que Votre Majesté Royale sera certainement persuadée que moi et tous les États du Royaume avons la pensée de la bonté et de l'affection que Votre Majesté Royale a que Votre Majesté Royale me doit ainsi qu'à sa chère Patrie, et que Votre Majesté Royale ne désirera rien qui puisse aller à l'encontre  la résolution et le décret unanimes du Royaume.

Sur ce, j'ai entièrement confiance et j'offre aussi tout mon respect à Votre Majesté Royale, et je recommande Votre Majesté Royale à l'aimable protection de Dieu et à tout le bien-être et la prospérité souhaitables. Donné, etc.
Hedwige Éléonore.
Pierre Brahe.
Charles Maurice Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Bonde.

English translation (my own):

Most Powerful Queen, my highly honoured and dearly beloved Lady Mother,
From Your Royal Majesty's letter, dated Hamburg on the 5/15th of this past month, as well as from the memorandum which her secretary at the General Government, the noble and virtuous Joakim Stropp, has deposited in writing on behalf of Your Royal Majesty, I have moreover noted how Your Royal Majesty refers to a letter of mine dated October 12, 1664, in which I shall have stated that Your Royal Majesty's coming into Sweden would under some acceptable previous conditions be agreeable to me and the Estates of the Realm, desiring Your Royal Majesty to know what such conditions actually depend on. And I wanted to consider how it might be done in some convenient and expedient way that the previously requested freedom of religion for the person of Your Royal Majesty and her court servants of the Roman doctrine might be reached and won, giving it Your Royal Majesty to understand that Your Royal Majesty would be minded to leave for here in Stockholm at the time of the Riksdag and to serve herself with my interposition to obtain the consent of the Estates of the Realm for the free exercise of the aforementioned religion.

Now, as I have always afterwards watched how in all possible ways I might express to Your Royal Majesty my always ready, willing and filial respect and to bring about all the satisfaction that I would ever think Your Royal Majesty might desire of me, so, at the past Riksdag of 1664, when Your Royal Majesty, through the then-governor of the royal estates in Pomerania, had ordered the exercise of such freedom of religion, I used all possible diligence to do Your Royal Majesty a pleasant contentment in her petition, and I therefore let the same thing be presented to the Estates of the Realm. They then took it into careful consideration, they deliberated it on all sides, and they explained themselves thereupon with a special article.

Such an explanation is also announced to Your Royal Majesty's envoy that he would properly insinuate it to Your Royal Majesty, because I also refer to it in my aforementioned letter, and I speak so much upon the same explanation that Your Royal Majesty should therefore obtain reason to further question him on it. But as I presume Your Royal Majesty must not have received a complete information about it, as Your Royal Majesty now wants to know what the conditions could be and what could be prejected therein, I must most lovingly fulfill Your Royal Majesty's request in the most convenient and most secure regard to have copies made of the article, of this declaration, and of the material. An additional resolution was inserted, among other things, in the aforesaid Riksdag; it was confirmed at the end of the said Riksdag, and it will lovingly be sent over to Your Royal Majesty.

Not doubting that Your Royal Majesty will thereby take into account the right nature of the conditions, which has been agreed upon and stipulated with the unanimous decision of the Royal Regency and all the Riksdag and the Estates, and that also, for her high prudence, it will therefore please Your Royal Majesty to consider whether she may be permitted to come to the Riksdag or that I may be allowed to interpose myself to change some such constitution and statute of the Realm, I think it more because Your Royal Majesty will certainly be persuaded that both I and all the Estates of the Realm have the thought of the kindness and affection which Your Royal Majesty has that Your Royal Majesty owes to me and to her dear Fatherland, and that Your Royal Majesty will not desire anything which might go against the unanimous resolution and decree of the Realm.

Whereupon I completely trust and also offer my due respect to Your Royal Majesty, and I commend Your Royal Majesty to God's kind protection and to all desirable welfare and prosperity. Given, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her cousin Karl Gustav, Karl's father, as her son in order to make him her heir, the boy inherited that title upon his father's death.

Letter to Kristina from King Karl XI's regency in his name, for Christoffer Gyllenstierna, dated August 1/11 (Old Style), 1666

Source:

Riksarkivet, image 25/page 20 in Augusti 1667; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d1a5-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Stormechtigste Drottning Högtährade Ellskelige K. Fru Moder.
Den frögd Jagh hafwer fattat öfwer Eders Kongl. Maij:tz wälferdh och lÿckelige reesa till Hamburg, hafwer migh förorsakat, om Express att afskicka min Cammarherre Baron Christopher Gÿllenstierna till att contestera min hugnat och glädie, och deslijkes Ed:s Kgl. M:tt förklara den sincere affection, gode hiertelag och skÿlldige respect som Jagh för Ed:s Kgl. M:tz höge persō drager, och den iag till min dödzstund bijbehållandes warder. Eders Kongl. Maij:tt beder iagh fördenskull kiärwänligen, bemelte Christopher Gÿllenstierna, icke allenast till sigh admittera och anhöra, vtan medh Kongl. faveur och nåde tillbaka remittera; som i det öfrige befaller Ed:s Kgl. Maij:tt i Gudz milde beskÿdd till all önskelig prosperitet och wälgångh. Datum etc.
Hed: Eleonora.
P. Brahe.      C. M. Lewenhaupt.      A. Sparre.      Magnus Gabr: De la Gardie.      G. Bonde.

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning, Högtärade Älskliga Kära Frumoder,
Den fröjd jag haver fattat över Eders Kungliga Majestäts välfärd och lyckliga resa till Hamburg haver mig förorsakat om express att avskicka min kammarherre, baron Christoffer Gyllenstierna, till att kontestera min hugnad och glädje och desslikes Eders Kungliga Majestät förklara den sincera affektion, goda hjärtelag och skyldiga respekt som jag för Eders Kungliga Majestäts höga person drager, och den jag till min dödsstund bibehållandes varder. Eders Kungliga Majestät beder jag fördenskull kärvänligen bemälte Christoffer Gyllenstierna icke allenast till sig admittera och anhöra, utan med kunglig favör och nåde tillbaka remittera, som i det övriga befaller Eders Kungliga Majestät i Guds milda beskydd till all önsklig prosperitet och välgång. Datum, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

French translation (my own):

Très Puissante Reine, Madame ma très honorée et très chère Mère,
La joie que j'ai ressentie du bien-être de Votre Majesté Royale et de son heureux voyage à Hambourg m'ont obligé à envoyer mon chambellan, le baron Christophe Gyllenstierna, pour contester mon enthousiasme et ma joie, et ainsi pour déclarer à Votre Majesté Royale l'affection sincère, le bon cœur et le dû respect qui j'ai pour la haute personne de Votre Majesté Royale et que je conserverai jusqu'à l'heure de ma mort. Je prie donc avec amour que Votre Majesté Royale non seulement admette ledit Christophe Gyllenstierna, mais qu'elle l'écoute [aussi] et le renvoie avec la faveur et la grâce royales. Au reste, je recommande Votre Majesté Royale à la douce protection de Dieu et à toute prospérité et bien-être souhaitables. Donné, etc.
Hedwige Éléonore.
Pierre Brahe.
Charles Maurice Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Bonde.

English translation (my own):

Most Powerful Queen, my highly honoured and dearly beloved Lady Mother,
The joy I have felt at Your Royal Majesty's welfare and happy journey to Hamburg has caused me to send my chamberlain, Baron Christoffer Gyllenstierna, to contest my enthusiasm and joy, and to declare to Your Royal Majesty the sincere affection, good heart and due respect which I have for Your Royal Majesty's high person and which I will maintain until the hour of my death. I therefore lovingly beg that Your Royal Majesty will not only admit the aforementioned Christoffer Gyllenstierna to yourself, but that you will [also] listen to him and remit him back with royal favour and grace. For the rest, I commend Your Royal Majesty to God's gentle protection and to all desirable prosperity and well-being. Given, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her/his/their cousin Karl Gustav, Karl's father, as her/his/their son in order to make him her/his/their heir, the boy inherited that title upon his father's death.

Letter to Kristina from King Karl XI's regency in his name, for Joachim Stropp, dated August 1/11 (Old Style), 1666

Source:

Riksarkivet, images 20 and 21/pages 15 and 16 in Augusti 1666; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d1a5-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Stormechtigste Drottningh
Högtährade Elskelige K. FruModer
Eders Kongl. Maij:tz bref daterat Hamburg den 5/15 passato, är migh genom des Secreterare widh General Gouvernement, Edle och Wällbördigh Joachim Stropp wähl insinuerat, hwaruthaff så wäl som af Hans Stroppens wijdare Vnderdånige berättelse och skrifftelige memorial iagh medh mehra förnummit hafwer, hwarigenom Eders Kgl. M:tt förorsakat worden ähr een så lång resa sigh att företagha, och huruledes Ed:s Kgl. Maij:tt hafwer behagat genom Stroppen någre saker anförtroo, som han effter sin Jnstruction skulle migh föredraga, och deropå behörligit swar att förrätta. Nu Kan iag icke Vthan gifwa Ed:s Kongl. Maij:tt Kärligen tillkänna, det iag förmärckiandes Ed:s Kgl. M:tz hälsa och sundheet migh deröf:r af hiertat frögdar, gratulerandes Eders Kgl. M:tt des lÿckeliga wälstånd hälsa och ankomst på dee orterna, önskandes att Gudh alzmechtig wille Ed:s Kgl. M:tt stedze wed sielff begärligh wälmågo erhålla och bewara. Men så skulle migh lijkwäl derjempte mechta okärt wara om Ed:s Kgl. M:tt för någon orichtigheet skull, eller derföre ett des Vnderhålldz gods i Pommern, och the Resolutioner som af migh Vthgångne äre något förnährt skeer, måtte förorsakat wara denna mödosamma reesa att antagha. Jagh hafwer derföre Vthan något opskof icke allenast merbemelte Secreterare Stropp låtit för[e] migh komma, och hans anbringande anhört, Vthan och på Hans ingifne memorial skriffteligen migh så förKlarat, som Eders Kgl. M:tt af sielfwa papperet förmodeligen medh Ed:s Kgl. M:tz godha nöije wijdare warder förnimmandes. Hwilket iag och godt funnit hafwer Ed:s Kgl. Maij:ttz merofftabemelte Secreterare sielff att tillställa, på det han persohnligh så mÿcket bättre hwar punct för Ed:s Kgl. Maij:tt förklara må, Hwarpå sampt hwadh Han elliest trooligen berättandes warder iagh migh refererar, och jempte min Sohnlige respects och kärlige affections stadigh warande tillbördelse, Eders Kongl. Maij:tt i GVDS milde och nådige beskÿdd till all önskeligh prosperitet och wälgångh kärligen och trooligen befaller. Datum etc.
Hed: Eleonora.
P. Brahe.      C M. Lewenhaupt.      A. Sparre      Magnus Gabriel De la Gardie.      G. Bonde.

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning,
Högtärade Älskliga Kära Frumoder,
Eders Kungliga Majestäts brev, daterat Hamburg den 5/15 passato, är mig genom dess sekreterare vid generalguvernemang, ädle och välbördig Joachim Stropp, väl insinuerat, varutav såväl som av hans Stroppens vidare underdåniga berättelse och skriftliga memorial jag med mera förnummit haver, varigenom Eders Kungliga Majestät förorsakad vorden är en så lång resa sig att företaga och huruledes Eders Kungliga Majestät haver behagat genom Stroppen några saker anförtro som han efter sin instruktion skulle mig föredraga och däruppå behörligt svar att förrätta.

Nu kan jag icke utan giva Eders Kungliga Majestät kärligen tillkänna det jag förmärkandes Eders Kungliga Majestäts hälsa och sundhet mig däröver av hjärtat fröjdar, gratulerandes Eders Kungliga Majestät dess lyckliga välstånd hälsa och ankomst på de orterna, önskandes att Gud Allsmäktig ville Eders Kungliga Majestät städse vid självbegärlig välmågo erhålla och bevara.

Men så skulle mig likväl därjämte mäkta okärt vara om Eders Kungliga Majestät för någon oriktighets skull eller därföre ett dess underhållsgods i Pommern och de resolutioner som av mig utgångna äro något för närt sker måtte förorsakad vara denna mödosamma resa att antaga. Jag haver därföre utan något uppskov icke allenast merbemälte sekreterare Stropp låtit före mig komma och hans anbringande anhört, utan ock på hans ingivna memorial skriftligen mig så förklarat, som Eders Kungliga Majestät av själva papperet förmodligen med Eders Kungliga Majestäts goda nöje vidare varder förnimmandes.

Vilket jag ock gott funnit haver Eders Kungliga Majestäts meroftabemälte sekreterare själv att tillställa, på det han personlig[en] så mycket bättre var punkt för Eders Kungliga Majestät förklara må, varpå samt vad han eljest troligen berättandes varder jag mig refererar och jämte min sonliga respekts och kärliga affektions stadigvarande tillbördelse Eders Kungliga Majestät i Guds milda och nådiga beskydd till all önsklig prosperitet och välgång kärligen och troligen befaller. Datum, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

French translation (my own):

Très Puissante Reine,
Madame ma très honorée et très chère Mère,
La lettre de Votre Majesté Royale, datée de Hambourg du 15/5 du mois dernier, m'est bien insinuée par l'intermédiaire de son secrétaire au gouvernement général, le noble et bien-né Joachim Stropp, dont j'ai d'ailleurs appris ainsi que de son récit soumis et sa mémoire écrite comment Votre Majesté Royale a été amenée à entreprendre un si long voyage et comment il a plu à Votre Majesté Royale, par l'intermédiaire de Stropp, de confier certaines choses qu'il me présenterait selon ses instructions et de faire une réponse appropriée à ce sujet.

Or, je ne peux qu'annoncer avec amour à Votre Majesté Royale que, constatant la santé et la solidité de Votre Majesté Royale, je me réjouis du fond du cœur, félicitant Votre Majesté Royale pour son heureuse prospérité, sa santé et son arrivée dans ces lieux, souhaitant que Dieu Tout-Puissant veuille toujours conserver Votre Majesté Royale dans un bien-être désirable.

Mais il me serait toujours désagréable que Votre Majesté Royale soit amenée à faire ce pénible voyage à cause d'une irrégularité ou à cause de quelque chose qui arrive au détriment d'un de ses domaines d'entretien en Poméranie et des résolutions que j'ai prises. J'ai donc, sans délai, non seulement fait comparaître devant moi ledit secrétaire Stropp et entendu son appel, mais je me suis aussi expliqué par écrit dans le mémorandum qu'il m'a soumis, comme Votre Majesté Royale l'a appris par le journal lui-même, vraisemblablement au bon plaisir de Votre Majesté Royale.

Je l'ai aussi trouvé bon que le secrétaire de Votre Majesté Royale se soit chargé lui-même de le fournir, sur le point qu'il serait personnellement bien mieux en mesure d'expliquer à Votre Majesté Royale, sur quoi et sur ce qu'il dira autrement fidèlement, je me référerai aussi toujours au respect filial et à l'affection amoureuse constante qui sont dus à Votre Majesté Royale, et je la recommande avec amour et fidélité à la douce et gracieuse protection de Dieu et à toute prospérité désirable. Donné, etc.
Hedwige Éléonore.
Pierre Brahe.
Charles Maurice Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustave Bonde.

English translation (my own):

Most Powerful Queen,
My highly honoured and dearly beloved Lady Mother,
Your Royal Majesty's letter, dated Hamburg of the 5/15th of last month, is well insinuated to me through her secretary to the general government, the noble and well-born Joachim Stropp, from whom I have moreover learned as well as from his further submissive account and written memorial how Your Royal Majesty has been caused to undertake such a long journey to and how it has pleased Your Royal Majesty through Stropp to entrust some things which he would present to me according to his instructions and to make a proper reply thereupon.

Now I cannot but lovingly announce to Your Royal Majesty that I, noting Your Royal Majesty's health and soundness, rejoice from the bottom of my heart, congratulating Your Royal Majesty on her happy prosperity, health and arrival in those places, wishing that God Almighty want to always preserve Your Royal Majesty in desirable well-being.

But it would still be unpleasant to me that Your Royal Majesty should be caused to make this arduous journey due to some impropriety or the reason that something happens to the detriment of one of her maintenance estates in Pomerania and the resolutions passed by me. I have therefore, without any delay, not only had the aforementioned secretary Stropp appear before me and have heard his appeal, but I have also explained myself in writing in his submitted memorandum, as Your Royal Majesty has learned from the paper itself, presumably to Your Royal Majesty's good pleasure.

Which I have also found good to have Your Royal Majesty's secretary appointed himself to provide, on the point that he personally would much better be able to explain to Your Royal Majesty, whereupon and on what he will otherwise faithfully tell, I shall also always refer myself to the filial respect and constant loving affection that are due to Your Royal Majesty, and I lovingly and faithfully commend her to God's gentle and gracious protection and to all desirable prosperity. Given, etc.
Hedvig Eleonora.
Per Brahe.
Carl Mauritz Lewenhaupt.
Axel Sparre.
Magnus Gabriel de la Gardie.
Gustaf Bonde.

Above: Kristina.

Above: King Karl XI of Sweden.

Note: In accordance with the nobility's ideals of friendship in the early modern era, kings and queens saw themselves as siblings; and because Kristina had adopted her/his/their cousin Karl Gustav, Karl's father, as her/his/their son in order to make him her/his/their heir, the boy inherited that title upon his father's death.

Kristina's letter to Harald Appelboom, asking him for notification on affairs in Holland, dated August 10/20 (Old Style), 1650

Source:

Riksarkivet, image 29/page 422 in August-September 1650; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d13d-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

Christina etc. Wår gunst och Nådige willie. Wij Hafwe icke allenast j förgår af Edert bref Sub Dato Haag d. 12 hüjus Stÿlo novo Harald Appelbohm, Vthan och någrre dagar tillforne passagien till Siöös från Hållandh, förnummet, Hwadh för een werkeligh action och antreprince war attenderat, men mißlÿcht emoth Stadhen Amsterdā; Mädan nu dänne sacken ähr af store Wichtigheet, tÿ ähr wår nådige willie och befallningh, at j wijdh alle poster och lägenheter advisere oß om dätta och alt annat tillstånd af Doberne å thee Orter, at wij tijtt och offta må theer öf:r Haf:a edhert advis. Derj fullgiöre J wår Willie och Wij befalle Edher Heer medh Gudh Alzmechtigh Nådeligen etc. etc.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår gunst och nådiga vilje. Vi have icke allenast i förrgår av Edert brev, sub dato Haag den 12 hujus (stylo novo), Harald Appelboom, utan ock några dagar tillförne passagen till sjös från Holland förnummit vad för en verklig aktion och entreprise var attenderad, men misslyckt emot staden Amsterdam. Medan nu denna saken är av stora viktighet, ty är Vår nådiga vilje och befallning att I vid alla poster och lägenheter avisere Oss om detta och allt annat tillstånd av dobberna å de orter, att Vi titt och ofta må däröver hava Edert avis. Däri fullgöre I Vår vilje, och Vi befalle Eder härmed Gud Allsmäktig nådeligen, etc., etc.

French translation (my own):

Christine, etc.

Notre faveur et Notre gracieuse volonté. Nous avons non seulement appris par votre lettre d'avant-hier, datée de La Haye du 12 de ce mois (style nouveau), Hérauld Appelboom, mais aussi quelques jours après le passage par mer depuis la Hollande, qu'une véritable action et entreprise avait été tentée, mais échoua contre la ville d'Amsterdam. Parce que maintenant cette question est d'une grande importance, c'est donc Notre gracieuse volonté et notre commandement que vous Nous informiez par tous les messages et opportunités de ceci et de toutes autres conditions des bouées des ancres dans ces endroits, afin que Nous puissions avoir votre avis de temps en temps. Que vous accomplissiez Notre volonté, et par la présente Nous vous recommandons gracieusement à Dieu Tout-Puissant, etc., etc.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our favour and gracious will. We have not only learned from your letter the day before yesterday, dated The Hague on the 12th of this month (New Style), Harald Appelboom, but also a few days past the passage by sea from Holland, that a real action and undertaking was attempted, but failed against the city of Amsterdam. Because now this matter is of great importance, it is therefore Our gracious will and command that you notify Us by all posts and opportunities of this and all other conditions of the anchor bouys in those places, so that We may have your notice from time to time. May you fulfill Our will therein, and We hereby graciously commend you to God Almighty, etc., etc.

Above: Kristina.