Gilles Ménage's anecdote about almost going to visit Kristina, early 1650s and 1655

Source:

Menagiana: ou bons mots, rencontres agréables, pensées judicieuses, et observations curieuses, volume 1, pages 87 to 88, by Gilles Ménage, 1694

https://books.google.com/books?id=Onc5AAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=gilles+m%C3%A9nage+reine+de+suede&source=gbs_navlinks_s

The anecdote:

Avant que la Reine de Suede vint en France, elle me fit prier de l'aller voir, comme elle avoit fait plusieurs autres Savans. Messieurs Saumaize, des Cartes, Vossius & Grotius y avoient été. Quoy que je ne méritasse point cet honneur, elle me mit par-là au nombre de ces grands Hommes qu'elle avoit attiré auprés d'elle. Lorsqu'elle fut arrivée en Flandres, elle m'envoya un passeport, en me mandant qu'elle avoit fait la plus grande partie du chemin, & que l'affection qu'elle avoit pour moy valoit bien la peine que je fisse le reste. M. de Montausier & M. Servien jugeoient à propos que je fisse ce voyage; mais M. Chapelain en qui j'avois beaucoup de confiance, ne fut point de cet avis. Il me dit que cette Princesse étoit tellement obsédée par Antonio Pimentel Ambassadeur du Roy d'Espagne auprés d'elle, que quand je l'aurois vuë une seule fois, il seroit bien difficile que je pûsse la recevoir. Je le crus, & je ne la vis que lorsqu'elle vint à Paris en 1656.

With modernised spelling:

Avant que la reine de Suède vint en France, elle me fit prier de l'aller voir, comme elle avait fait plusieurs autres savants. Messieurs Saumaise, Descartes, Vossius et Grotius y avaient été. Quoique je ne méritasse point cet honneur, elle me mit par là au nombre de ces grands hommes qu'elle avait attiré auprès d'elle.

Lorsqu'elle fut arrivée en Flandre, elle m'envoya un passeport, en me mandant qu'elle avait fait la plus grande partie du chemin et que l'affection qu'elle avait pour moi valait bien la peine que je fisse le reste.

Monsieur de Montausier et Monsieur Servien jugeaient à propos que je fisse ce voyage; mais Monsieur Chapelain, en qui j'avais beaucoup de confiance, ne fut point de cet avis. Il me dit que cette princesse était tellement obsédée par Antonio Pimentel, ambassadeur du roi d'Espagne auprès d'elle, que, quand je l'aurais vue une seule fois, il serait bien difficile que je pûsse la recevoir.

Je le crus, et je ne la vis que lorsqu'elle vint à Paris en 1656.

Swedish translation (my own):

Innan Sveriges drottning kom till Frankrike bad hon mig att komma och se henne, som hon hade gjort med flera andra lärda. Messieurs Saumaise, Descartes, Vossius och Grotius hade varit där. Även om jag inte förtjänade denna ära, placerade hon mig därigenom bland de stora män som hon hade lockat till sin sida.

När hon kom till Flandern skickade hon ett passport till mig och berättade att hon hade kommit större delen av vägen och att den tillgivenhet hon hade för mig var väl värd att jag gjorde resten.

Monsieur de Montausier och monsieur Servien tyckte det var lämpligt för mig att göra denna resa; men monsieur Chapelain, som jag hade stort förtroende för, var inte av denna åsikt. Han berättade för mig att den här prinsessan var så besatt av Antonio Pimentel, Spaniens kungs ambassadör till henne, att om jag skulle se henne en enda gång, skulle det vara mycket svårt för mig att ta emot henne.

Jag trodde på honom, och jag såg henne först när hon kom till Paris 1656.

English translation (my own):

Before the Queen of Sweden came to France, she begged me to come and see her, as she had done with several other scholars. Messieurs Saumaise, Descartes, Vossius and Grotius had been there. Although I did not deserve this honour, she thereby placed me among those great men whom she had attracted to her side.

When she arrived in Flanders, she sent me a passport, telling me that she had come most of the way and that the affection she had for me was well worth my doing the rest.

Monsieur de Montausier and Monsieur Servien thought it appropriate for me to make this journey; but Monsieur Chapelain, in whom I had great confidence, was not of this opinion. He told me that this princess was so obsessed with Antonio Pimentel, the King of Spain's ambassador to her, that if I were to seen her even one time, it would be very difficult for me to receive her.

I believed him, and I only saw her when she came to Paris in 1656.

Above: Kristina.

Above: Antonio Pimentel.

Above: Gilles Ménage.

Gilles Ménage's anecdote on Kristina's joking comment to him about Jean Chapelain, during her visit to Paris, year 1656

Sources:

Menagiana: ou bons mots, rencontres agréables, pensées judicieuses, et observations curieuses, volume 1, pages 39 to 41, by Gilles Ménage, 1694

https://books.google.com/books?id=Onc5AAAAcAAJ&newbks=1&newbks_redir=0&dq=gilles+m%C3%A9nage+reine+de+suede&source=gbs_navlinks_s

Christina of Sweden, page 162, by Ida Ashworth Taylor, 1909

https://archive.org/details/christinaofswede00tayl/page/162/mode/2up

The anecdote:

M. Gilbert Resident pour la Reine Christine de Suede en France, écrivoit fort bien en vers & en prose. On a de lui l'Art de plaire dédié à Monsieur. Il fut une Comedie dont les vers étoient un peu libres. Il la lut chez M. le Duc de Guise en présence de la Reine Christine à qui elle plaisoit fort. Il y avoit plusieurs personnes savantes dans cette assemblée. M. Chapelain qui étoit alors un des meilleurs Critiques, & qui s'estoit acquis une trés grande réputation dans la république des lettres, fut le premier consulté sur cette piece. Il en dit son avis le plus honnêtement qu'il put, mais d'une maniere neanmoins qui fit connoître qu'il trouvoit les vers de cette piece un peu trop libres. La Reine me demanda ensuite mon sentiment. Je lui répondis en bon courtisan, que c'étoit une des belles Comedies qui eût paru jusqu'alors. Cette Princesse contente de mon approbation me repartit: «Je suis bien aise, Monsieur, qu'elle soit de vôtre goût, on peut s'en raporter à vous: mais pour vôtre Monsieur Chapelain; que c'est un pauvre homme! il voudroit que tout fût Pucelle.»

With modernised spelling:

Monsieur Gilbert, résident pour la reine Christine de Suède en France, écrivait fort bien en vers et en prose. On a de lui l'Art de plaire, dédié à Monsieur. Il fut une comédie dont les vers étaient un peu libres. Il la lut chez Monsieur le duc de Guise en présence de la reine Christine, à qui elle plaisait fort. Il y avait plusieurs personnes savantes dans cette assemblée.

Monsieur Chapelain, qui était alors un des meilleurs critiques et qui s'était acquis une très grande réputation dans la république des lettres, fut le premier consulté sur cette pièce. Il en dit son avis le plus honnêtement qu'il put, mais d'une manière néanmoins qui fit connaître qu'il trouvait les vers de cette piece un peu trop libres.

La reine me demanda ensuite mon sentiment. Je lui répondis, en bon courtisan, que c'était une des belles comédies qui eût paru jusqu'alors. Cette princesse, contente de mon approbation, me repartit: «Je suis bien aise, Monsieur, qu'elle soit de vôtre goût, on peut s'en rapporter à vous; mais, pour votre Monsieur Chapelain, que c'est un pauvre homme! Il voudrait que tout fût Pucelle.»

Swedish translation (my own):

Monsieur Gilbert, residenten för drottning Kristina av Sverige i Frankrike, skrev mycket bra på vers och prosa. Vi har från honom Konsten att behaga, tillägnad monsieur. Det var en komedi vars verser var något fria. Han läste den hos monsieur hertigen de Guise i närvaro av drottning Kristina, som tyckte mycket om den. Det fanns flera lärda personer i denna församling.

Monsieur Chapelain, som då var en av de bästa kritikerna och som hade skaffat sig ett mycket högt anseende i brevrepubliken, var den förste som rådfrågades om denna pjäs. Han uttryckte sin åsikt om det så ärligt han kunde, men på ett sätt som likväl gjorde det känt att han fann verserna i denna pjäs lite för fria.

Drottningen frågade mig sedan vad jag tyckte. Jag svarade, som en god hovman, att det var en av de fina komedier som hade dykt upp dittills. Denna prinsessa, nöjd med mitt godkännande, svarade mig: »Jag är mycket glad, monsieur, att det är i Er smak, man kan lita på Er; men vad gäller Er monsieur Chapelain, vilken fattig man han är! Han vill ha allt att vara Jungfrun.«

English translation (my own):

Monsieur Gilbert, the resident for Queen Kristina of Sweden in France, wrote very well in verse and prose. We have from him The Art of Pleasing, dedicated to Monsieur. It was a comedy whose verses were somewhat free. He read it at Monsieur the Duke de Guise's in the presence of Queen Kristina, who liked it very much. There were several learned people in this assembly.

Monsieur Chapelain, who was then one of the best critics and who had acquired a very high reputation in the republic of letters, was the first to be consulted on this play. He expressed his opinion of it as honestly as he could, but in a manner nevertheless which made it known that he found the verses of this play a little too free.

The Queen then asked me how I felt. I replied, like a good courtier, that it was one of the fine comedies that had appeared until then. This princess, pleased with my approval, replied to me: "I am very glad, Monsieur, that it is to your taste, one can rely on you; but, as for your Monsieur Chapelain, what a poor man he is! He would like everything to be the Maiden."

Above: Kristina.

Above: Jean Chapelain.

Above: Gilles Ménage.

Note: The Maiden (La Pucelle) = Joan of Arc (1412-1431). Kristina made this remark in reference to Chapelain's work about her.

Kristina's letter for Giulio Cesare Votalarca, dated January 8/18 (New Style), 1676

Source:

Galileum Auctions, Autografo di Cristina regina di Svezia conferimento e privilegi domestico Roma

https://www.galileumauctions.com/astaincorso.php?id=25

https://www.galileumauctions.com/schedaautografo.php?id=1571&nome=autografo-cristina-di-svezia-conferimento-e-privilegi-domestico-roma

"Thanks to the document, the Queen of Sweden elects the gentleman Giulio Cesare Votalarca as her domestic, and with the aforementioned document he acquires all the titles with the annexed privileges.

Document drawn up in Rome on January 18, 1676, during her [permanent] stay in the Italian capital.

The sealing wax and paper seal are still preserved, and countersigned by the Abbot Santini."

The letter:

LA REGINA

Noi in virtù del presente Breuetto dichiaramo e constituimo Giulio Cesare Votalarca n:ro Gentilhuomo domestico volendo che goda di tutti gl'honori prerogatiue, priuilegij, et essentioni, che perciò gl'appartengono. Commandiamo per tanto, e desideriamo che il predetto Giulio Cesare Votalarca sia per tale riconosciuto, rispettato e tenuto: Jn fede di che gl'habbiamo dato il p:nto Breu. segnato di n:ra Real mano, e munito col n:ro Sigillo Regio. Dato in Roma li 18. Genn:o 1676

La Regina

LAbb. Santinj

With modernised spelling:

La Regina.

Noi in virtù del presente brevetto dichiaramo e constituimo Giulio Cesare Votalarca Nostro gentiluomo domestico, volendo che goda di tutti gl'onori prerogative, privilegi ed essenzioni, che perciò gl'appartengono. Commandiamo per tanto e desideriamo che il predetto Giulio Cesare Votalarca sia per tale riconosciuto, rispettato e tenuto. In fede di che gl'abbiamo dato il presento brevetto segnato di Nostra Real Mano e munito col Nostro Sigillo Regio. Dato in Roma, li 18 gennaro 1676.

La Regina.

L'abbate Santini.

French translation (my own):

La Reine.

Nous, en vertu de ce brevet, déclarons et constituons Jules César Votalarca Notre gentilhomme domestique, voulant qu'il jouisse de tous les honneurs, prérogatives, privilèges et exemptions qui lui appartiennent donc. Nous ordonnons et souhaitons donc que ledit Jules César Votalarca soit reconnu, respecté et tenu pour cela. En foi de quoi, Nous lui avons remis le présent brevet signé de Notre Main Royale et muni de Notre Sceau Royal. Donné à Rome, le 18 janvier 1676.

La Reine.

L'Abbé Santini.

Swedish translation (my own):

Drottningen.

Vi i kraft av detta brev förklarar och utgör Giulio Cesare Votalarca för Vår herr domestik, och vill att han skall åtnjuta alla utmärkelser, privilegier, privilegier och exemptioner som därför tillhör honom. Vi befaller och önskar därför att den bemälte Giulio Cesare Votalarca erkänns, respekteras och hålls för detta. I tro på detta har Vi givit honom det här brevet underskrevet av Vår Kungliga Hand och försett med Vårt Kungliga Sekret. Givet i Rom, den 18 januari 1676.

Drottningen.

Abboten Santini.

English translation (my own):

The Queen.

By virtue of this patent, We declare and constitute Giulio Cesare Votalarca Our gentleman domestic, wanting him to enjoy all the honors, prerogatives, privileges and exemptions which therefore belong to him. We therefore command and wish that the aforesaid Giulio Cesare Votalarca be recognised, respected and held for this. In faith whereof, We have given him the present patent signed by Our Royal Hand and munited with Our Royal Seal. Given in Rome, January 18, 1676.

The Queen.

Abbot Santini.

Above: Kristina.

Note: gennaro = gennaio.

Axel Oxenstierna's letter to Kristina, dated November 1648

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=axel-oxenstierna&Textedition=1&hide_clear=true&page=441&postid=ao_1777&tab=post#tab

The letter:

Stormechtigste Drottningh,

allernådigste Fröcken.

E. K. M:tts allerNådigste skrifuellße hafuer iagh nu på timen medh Vnderdånigh Erewordningh Vnfångett Dateradt Stockholm den 3 Huius DärVthinnan E. K. M:tt migh nådigst befaller att iagh migh till E. K. M:tt medh dett forderligeste förfoga skall. Så ändogh iagh länge sedan hafuer åstundadt att ware där, män effter iagh en deel för min opaßeligheeth, deels och för den suåre, tunge Och Ostadige wederlekens skulldh, som nu en tijdh bårtt åth warett hafuer och ähnnu ähr, hafuer nödgas att Holla migh i hußen ihnne. Därföre hafr Jag min åstundan härtill intz Kunnatt göra till fyllest. Men efter Jag hafr E. K Mts befalning, Tÿ will Jag efter all min förmåga beflita mig om E. K Mttz nådigste willie Vnderdånigst att effterKomma och begifua migh medh dett första härifrån och till E. K. M:tt igen, där E. K. M:tt medh min nährwaru att Vpwachte Och des allerNådigste Ordre att antaga och förretta[.] E. K. M:tt befaller iagh här medh j Guds dens Högstes mildhe beskÿdh och önskar af alt mitt Hiertta dett han E. K. M:tt wijdh all högh och Kongl: prosperitet och lijfzsundheett erHolla wille och förläne E. K. M:tt ett lÿckesampt och roligitt regemente Så och Continuerlig Seger öfr Sine fiender, förblifuandes invthi min dödzstundh,

E. K. M:ttz

The Riksarkivet website's transcript of the letter:

Stormechtigste Drottningh,

allernådigste Fröcken.

E. K. M:tts allernådigste skrifvellsse hafver iagh nu på timen medh underdånigh erewordningh unfångett, dateradt Stockholm den 3 huius, däruthinnan E. K. M:tt migh nådigst befaller att iagh migh till E. K. M:tt medh dett forderligeste förfoga skall. Så ändogh iagh länge sedan hafver åstundadt att vare där, män effter iagh en deel för min opasseligheeth, deels och för den svåre, tunge och ostadige vederlekens skulldh, som nu en tijdh bårttåth varett hafver och ähnnu ähr, hafver nödgas att holla migh i hussen ihnne. Därföre hafver jag min åstundan härtill intet kunnatt göra tillfyllest. Men efter jag hafver E. K. M:ts befalning, ty vill jag efter all min förmåga beflita mig om E. K. M:ttz nådigste villie underdånigst att effterkomma och begifva migh medh dett första härifrån och till E. K. M:tt igen, där E. K. M:tt medh min nährvaru att upvachte och des allernådigste ordre att antaga och förretta[.] E. K. M:tt befaller iagh härmedh i Guds dens högstes mildhe beskydh och önskar af alt mitt hiertta, dett han E. K. M:tt vijdh all högh och kongl: prosperitet och lijfzsundheett erholla ville och förläne E. K. M:tt ett lyckesampt och roligitt regemente så och continuerlig seger öfver sine fiender, förblifvandes inuthi min dödzstundh

E. K. M:ttz

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning,

Allernådigste Fröken,

Eders Kungliga Majestäts allernådigste skrivelse haver jag nu på timmen med underdånig ärevördning undfångit, daterad Stockholm den 3 hujus, därutinnan Eders Kungliga Majestät mig nådigst befaller att jag mig till Eders Kungliga Majestät med det forderligaste förfoga skall. Så ändock jag länge sedan haver åstundat att vara där, men efter jag en del för min opasslighet, dels ock för den svåra, tunga och ostadiga väderlekens skull, som nu en tid bortåt varit haver och ännu är, haver nödga[t]s att hålla mig i husen inne. Därföre haver jag min åstundan härtill inte kunnat göra tillfyllest. Men efter jag haver Eders Kungliga Majestäts befallning, ty vill jag efter all min förmåga beflita mig om Eders Kungliga Majestäts nådigste vilje underdånigst att efterkomma och begiva mig med det första härifrån och till Eders Kungliga Majestät igen, där Eders Kungliga Majestät med min närvaro att uppvakta och dess allernådigste order att antaga och förrätta. Eders Kungliga Majestät befaller jag härmed i Guds dens Högstes milda beskydd och önskar av allt mitt hjärta det han Eders Kungliga Majestät vid all hög och kungliga prosperitet och livssundhet erhålla ville och förläne Eders Kungliga Majestät ett lyckosamt och roligt regemente, så ock kontinuerlig seger över sina fiender, förblivandes inuti min dödsstund

Eders Kungliga Majestäts

French translation (my own):

Très Puissante Reine,

Très Gracieuse Mademoiselle,

J'ai maintenant reçu à cette heure la lettre la plus gracieuse de Votre Royale Majesté, datée de Stockholm le 3 de ce mois, avec un respect soumis, dans laquelle Votre Royale Majesté m'ordonne très gracieusement de me mettre à la disposition de Votre Royale Majesté dès que possible. Bien qu'il y ait longtemps que je désirais y être, mais parce que j'ai été contraint de rester à l'intérieur, en partie à cause de mon indisposition, et en partie aussi à cause du temps difficile, lourd et instable, qui avait été et est toujours si difficile il y a quelque temps, je n'ai donc pas pu réaliser mon désir d'y venir. Mais parce que j'ai l'ordre de Votre Majesté Royale, je souhaite donc me conformer avec la plus grande soumission à la volonté la plus gracieuse de Votre Majesté Royale, au mieux de mes capacités, et repartir dès que possible d'ici et vers Votre Majesté Royale à nouveau, afin d'être en mesure de servir Votre Majesté Royale de ma présence et d'accepter et d'exécuter son ordre le plus gracieux. Je recommande par la présente Votre Majesté Royale à l'aimable protection de Dieu le Très-Haut, et je souhaite de tout mon cœur qu'il veuille préserver Votre Majesté Royale dans une prospérité et une santé de vie élevées et royales, et qu'il accorde à Votre Majesté Royale un règne heureux et tranquille, ainsi que la victoire continue sur ses ennemis, restant jusqu'à mon heure de mort

de Votre Majesté Royale

English translation (my own):

Most Powerful Queen,

Most Gracious Lady,

I have now at this hour received Your Royal Majesty's most gracious letter, dated Stockholm the 3rd of this month, with submissive respect, within which Your Royal Majesty most graciously commands me to make myself available to Your Royal Majesty as soon as possible. Although I long ago desired to be there, but because I have been forced to stay indoors, partly because of my indisposition, and partly also because of the difficult, heavy and unsettled weather, which had been so some time ago had been and still is, I have therefore not been able to fulfill my desire to come there. But because I have Your Royal Majesty's command, I therefore wish to most submissively comply with Your Royal Majesty's most gracious will, to the best of my ability, and to depart as soon as possible from here and to Your Royal Majesty again, so as to be able to serve Your Royal Majesty with my presence and to accept and execute your most gracious order. I hereby commend Your Royal Majesty to the kind protection of God the Most High, and I wish with all my heart that He preserve Your Royal Majesty in all high and royal prosperity and health of life, and that He grant Your Royal Majesty a happy and tranquil reign, as well as continuous victory over your enemies, remaining unto my hour of death

Your Royal Majesty's

Above: Kristina.

Above: Axel Oxenstierna.

Axel Oxenstierna's letter to Kristina, dated February 16/26 (Old Style), 1650

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=axel-oxenstierna&Textedition=1&hide_clear=true&page=485&postid=ao_1503&tab=post#tab

The letter:

Stormechtigste Drotningh

AllerNådigste Fröken.

E. K. M:ttz allerNådigste Schrijffwelse aff den 13 huius haffwer Jag J gåår vnderdånigst med Högste reverentie Vndfongett, Och genom läsande förstått, E. K. M:tt aff Borgermästarne J Dantzig, Och åå deres Wegnar aff Francöseske ambassadeuren Visconte de Bregi med breff och Stadzens vthskickade Wara besöktt och Solliciterat, att giffwa Staden en attestation, offr Öffrsten Hubaldz förehaffwande anslag och practiker eller sosom Borgermästarnes breff lÿdha, literarum Documenta, Et quicquid ad adstruendam negocij fidem pertinent, Vthan twijffwel att föra saken desto bettre emoott practikanten Vth. Men effter E. K. M:tt haffr där någott betenkiande Vthij, Tÿ befaler E. K. M:tt mig att Vpteckia mina tankar, Vthij samma saak och postulato, Efter som dette altt aff mig ödmiukeligen ähr förstått Vthur sielffwe des allerNådigste schrijffwelse. Till ett Vnderdånigtt swar Önskadhe Jag att hiärtatt Åhrstijdhen och mine Krafter haffwa Konett lijdha, ded Jag anten för detta hade dristatt mig Vth, eller ähnnu så hastigtt Kunde resa att Jag min Vnderdånigste Plichtt mundtligen Kunne affläggia, Och till E. K. M:tts godhe nöije förretta, som Jag fuller Weett min skÿldigheet och sielff gerna efterKommer; Men efter Jag fuller merker sådant altt icke så att ståå J min förmågo, sosom J Wilien, Vthan att moste tijdhen och Krafterne beqvemies, Warandes därJempte i den ödmiuke tilförsigtt, att altt medh nåder Vptages, Tÿ nödgas Jag in antecessum på E. K. M:tts befalning mitt ringa betenkiande öffr detta ährended att öffrschryffwa. Borgermästarne J Dantzig sökia hoos E K M:tt en saak, som ähr aff Jmportance och Consequence: Deres motiver, så mÿked Jag Kan besinna i en hastigheett, ähr twenne, först att skilia sig deels medh skääl, deels med adparance aff skääl Weed Hubaldz åhrlige pension och sin last, som de för hans skuldh drages medh; Jfrån hwilken de icke Kone förlohsas, med mindre de en Klaar action fåå och Vthföra emoott honom, serdeles Wedh dette Konungen J Pålandz medholdh och till äwentÿrs Jnteresse. Sedhan att en Partt gärna hempnades på Hubaldh Och giorde honom J Pålniske Chronan förhatelig, ded de best skulle åstadKomma, hwar sådane practiker att haffwa Warit före med E K Mtt, skulle Kone medh breff eller attestationer bewijsas. Endogh Jag nu Hubaldz Olÿcka inted holler Oskälig och omeriteratt, sosom den emoott E K Mt och Sweriges Chrono sitt lätta sinne nogsampt haffwer betÿgatt, Lijkwäl Nähr Jag betencher sielffwe saken, des proces och anslag, sampt altt dettes natur och egenskap, Och huru altt föreslagett, drijffwett och fördt ähr, Och huru deslijke Consilia pläge drijffwas; Sedhan och hwad effect ded Kan haffwa, nähr ded icke Wäl hanteras: Så Kan Jag inted sij E K M:tt någott gagn att tilwexa däraff att sådane attestationer eller documenta literarum Vthgoffwes: Och skulle ded snarare däraff Kone fölia, att andra Kan skee, i en beqvemere lägenheett, motte fatta in redhuga och åtherholdh, sådantt och slijktt mehra E. K. M:tt att Vptechia och tilbudha; Där dogh denne practiken, hwar fredhen henne icke hindratt hade, Wäl hade meriterat att annorlunda fulfölias och nÿttias. Migh tÿcker Stadhen Dantzig Wara skeett aff E. K. M:tt ett stoortt beneficium, att Wara Warnat för sin Olÿcka och att försichteligen sij sig före, Sedhan han Hubaldh med polniske Soldateskan Kom att fåå sin Qvarteer nähr till Dantzig, efterdÿ Jntz twijffwel ähr att han ded anslag, som E K M:tt ähr præsenterat, nu sedhnare haffr Kongen J Pålandh Vptecht, Och till hans tiänst ährnatt effectuera. Med denne E K M:tts gunst hade de billigtt att Contentera sig, och taga sine saker J achtt, Wäl Wetandes att sådane anslag med breff och Segel intet ähre Wane att ratificeras. E K M:ts gagn och interesse därvthij haffwer Warit att förekomma ded Stadhen Dantzig Jcke motte råka J Konungen J Pålandz absolute disposition och hender, sosom en ortt, därvthur all fahra och Olÿckor för Sweriges Chrono smijdas och ansättas Kundhe. Sedhan dette ähr erhollet sosom ded förnembste Kan och Wara skääl, att E K M:tt dette altt nÿttiar till att stÿrkia Stadzens förtroende och affection emoott E K M:t för Commerciernes skuldh J alla tijder: Så och att Conservera Wenskapen J tilfelle aff fredzens förefallande ruptur, eller Vthlop aff Stillestånded, Och dette efter E. K. M:tts höglofflige förfäders starke exempell, som med stoor åhoga och flijt Wenskapen och Commerciernes frijheet med den Staden altidh och J Polniske Feigdhen, så wijdt möijeligit, söktt och eftertrachtatt haffwa: Och tÿcker mig fördenskuldh, på E. K. M:tts allerNådigste Correction och förbettring, att där man deras Vthskickadhe härom och hwad som passerat ähr, rett lathe Weta, Och E K M:tts förtroende till Staden och des Contzvation in integro statu betÿgade med andre Complementer, endskÿllandes E. K. M:tt för attestationen aff någre Wijdare secreta Eller att Wele Wara J någre publike actioner, anklagan heller defension nempd heller Jnförd, Då tror Jag altt Wara erhollet på alla sijdor, som med skääl ähr söktt, Och att Jngen behöffr göra där stoortt Wäsende aff; Och Ju E K Mtt Contenterat med Stadzens Wetenskap och däraff fölgande försäkring, hwarken behöffr eller Wäl anståår att lähna sitt nampn till någon Rettegongs action heller publike Klaga emott Hubaldh. Och fördenskuldh skattade Jag best att Borgermästarens Vthskickade med sådan mundtlig affskeed Kunde afferdas, Och E. M:ts breff till hans principaler, Regis, Kortt och till deres skälige favor stellas böre Vthan mÿked att beschrijffwa anslages proces och handell. AllerNådigste Drotning. Jag schrijffr icke sosom mig bör, Och Jag gärna giorde, Men sosom Jag Kan, Och moveras att seija min mening frijtt aff E. K M:tts allerNådigste befalning. Ähr ded E K M:tt behageligt, Så hafr Jag nått min intention. Wore ded icke altt betenktt som ded sig bordhe, Så beder Jag ödmiukeligen om förlathelse, att Jag fahrendes Wilse J Consiliummet, lijkwäl altt gör J en trogen Wäl mening, Bidiandes på ded vnderdånigste, att ded och så icke annorlundha ähn med nåder motte Vptagas. Och befaler E K M:tt Jag härmed J Gudz dens Aldrahögstes milde beskÿd till all godh helsa, lijffs sundheett stadig Wälmågo, Lÿklig Regering, helsesamma Rådslag och Seger öfr all des fiender; Så och mig J des gunst och Nåde, sosom Jag blifr Jn J min dödh

E. K. M:ttz

Vnderdånigste trogne

och hörsame Tiänare

Axell

Oxenstierna

Datum på Tijdöö

den 16 Feb Añ 1650.

The Riksarkivet website's transcript of the letter:

Stormechtigste Drotningh,

Allernådigste Fröken.

E. K. M:ttz allernådigste schrijffvelse aff den 13 huius haffver jag igåår underdånigst med högste reverentie undfongett och genom läsande förstått, E. K. M:tt aff borgermästarne i Dantzig och åå deres vegnar aff francöseske ambassadeuren visconte de Bregi med breff och stadzens uthskickade vara besöktt och solliciterat, att giffva staden en attestation öffver öffversten Hubaldz förehaffvande anslag och practiker eller sosom borgermästarnes breff lydha literarum documenta et quicquid ad adstruendam negocii fidem pertinent, uthan tvijffvel att föra saken desto bettre emoott practikanten uth. Men effter E. K. M:tt haffver där någott betenkiande uthij, ty befaler E. K. M:tt mig att upteckia mina tankar uthij samma saak och postulato, eftersom dette altt aff mig ödmiukeligen ähr förstått uthur sielffve des allernadigste schrijffvelse. Till ett underdånigtt svar önskadhe jag att hiärtatt, åhrstijdhen och mine krafter haffva konett lijdha, ded jag anten för detta hade dristatt mig uth eller ähnnu så hastigtt kunde resa att jag min underdånigste plichtt mundtligen kunne affläggia och till E. K. M:tts godhe nöije förretta, som jag fuller veett min skyldigheet och sielff gerna efterkommer. Men efter jag fuller merker sådant altt icke så att ståå i min förmågo sosom i vilien, uthan att moste tijdhen och krafterne bequemies, varandes därjempte i den ödmiuke tilförsigtt att altt medh nåder uptages, ty nödgas jag in antecessum på E. K. M:tts befalning mitt ringa betenkiande öffver detta ährended att öffverschrijffva.

Borgermästarne i Dantzig sökia hoos E. K. M:tt en saak som ähr aff importance och consequence. Deres motiver, så myked jag kan besinna i en hastigheett, ähr tvenne, först att skilja sig deels medh skääl, deels med adparance aff skääl veed Hubaldz åhrlige pension och sin last, som de för hans skuldh drages medh, ifrån hvilken de icke kone förlohsas, med mindre de en klaar action fåå och uthföra emoott honom, serdeles vedh dette konungen i Pålandz medholdh och till äventyrs interesse. Sedhan att en partt gärna hempnades på Hubaldh och giorde honom i pålniske chronan förhatelig ded de best skulle åstadkomma, hvar sådane practiker att haffva varit före med E. K. M:tt skulle kone medh breff eller attestationer bevijsas. Endogh jag nu Hubaldz olycka inted holler oskälig och omeriteratt sosom den emoott E. K. M:t och Sveriges Chrono sitt lätta sinne nogsampt haffver betygatt, lijkväl nähr jag betencher sielffve saken, des proces och anslag sampt altt dettes natur och egenskap och huru altt föreslagett, drijffvett och fördt ähr och huru deslijke consilia pläge drijffvas, sedhan och hvad effect ded kan haffva nähr ded icke väl hanteras, så kan jag inted sij E. K. M:tt någott gagn att tilvexa däraff att sådane attestationer eller documenta literarum uthgoffves. Och skulle ded snarare däraff kone fölia att andra kanske i en bequemere lägenheett motte fatta in redhuga och åtherholdh sådantt och slijktt mehra E. K. M:tt att uptechia och tilbudha, där dogh denne practiken, hvar fredhen henne icke hindratt hade, väl hade meriterat att annorlunda fulfölias och nyttias. Migh tycker stadhen Dantzig vara skeett aff E. K. M:tt ett stoortt beneficium, att vara varnat för sin olycka och att försichteligen sij sig före, sedhan han Hubaldh med polniske soldateskan kom att fåå sin quarteer nähr till Dantzig, efterdy intet i tvijffvel ähr att han ded anslag som E. K. M:tt ähr præsenterat nu sedhnare haffver kongen i Pålandh uptecht och till hans tiänst ährnatt effectuera. Med denne E. K. M:tts gunst hade de billigtt att contentera sig och taga sine saker i achtt, väl vetandes att sådane anslag med breff och segel intet ähre vane att ratificeras. E. K. M:ts gagn och interesse däruthij haffver varit att förekomma, ded stadhen Dantzig icke motte råka i konungen i Pålandz absolute disposition och hender sosom en ortt, däruthur all fahra och olyckor för Sveriges chrono smijdas och ansättas kundhe.

Sedhan dette ähr erhollet sosom ded förnembste kan och vara skääl att E. K. M:tt dette altt nyttiar till att styrkia stadzens förtroende och affection emoott E. K. M:t för commerciernes skuldh i alla tijder, så och att conservera venskapen i tilfelle aff fredzens förefallande ruptur eller uthlop aff stillestånded och dette efter E. K. M:tts höglofflige förfäders starke exempell, som med stoor åhoga och flijt venskapen och commerciernes frijheet med den staden altidh och i polniske feigdhen så vijdt möyeligit söktt och eftertrachtatt haffva. Och tycker mig fördenskuldh på E. K. M:tts allernådigste correction och förbettring, att där man deras uthskickadhe härom och hvad som passerat ähr rett lathe veta och E. K. M:tts förtroende till staden och des conservation in integro statu betygade med andre complementer, endskyllandes E. K. M:tt för attestationen aff någre vijdare secreta eller att vele vara i någre publike actioner, anklagan heller defension nempd heller införd, då tror jag altt vara erhollet på alla sijdor som med skähl ähr söktt och att ingen behöffver göra där stoortt väsende aff. Och ju E. K. M:tt contenterat med stadzens vetenskap och däraff fölgande försäkring, hvarken behöffver eller väl anståår att lähna sitt nampn till någon rettegongs action heller publike klaga emott Hubaldh. Och fördenskuldh skattade jag best att borgermästarens uthskickade med sådan mundtlig affskeed kunde afferdas och E. M:ts breff till hans principaler, Regis [Regentibus?] kortt och till deres skälige favor stellas böre, uthan myked att beschrijffva anslages proces och handell.

Allernådigste drotning, jag schrijffver icke sosom mig bör och jag gärna giorde, men sosom jag kan och moveras att seya min mening frijtt af E. K. M:tts allernådigste befalning. Ähr ded E. K. M:tt behageligt så hafver jag nått min intention. Vore ded icke altt betenktt som ded sig bordhe, så beder jag ödmiukeligen om förlathelse, att jag fahrendes vilse i consiliummet lijkväl altt gör i en trogen välmening, bidiandes på ded underdånigste att ded och så icke annorlundha ähn med nåder motte uptagas. Och befaler E. K. M:tt jag härmed i gudz den aldrahögstes milde beskyd till all godh helsa, lijffssundheett, stadig välmågo, lyklig regering, helsesamma rådslag och seger öfver all des fiender så och mig i des gunst och nåde, sosom jag blifver in i min dödh E. K. M:ttz

underdånigste trogne

och hörsame tiänare

Axell Oxenstierna

Datum på Tijdöö den 16

februari anno 1650

With modernised spelling:

Stormäktigste Drottning,

Allernådigste Fröken,

Eders Kungliga Majestäts allernådigste skrivelse av den 13 hujus haver jag igår underdånigst med högste reverentie undfångit och genom läsande förstått Eders Kungliga Majestät av borgermästarna i Danzig och å deras vägnar av fransyska ambassadören viscomte de Brégy med brev och stadsens utskickade vara besökt och solliciterad att giva staden en attestation över översten Hubaldts förehavande anslag och praktiker eller såsom borgermästarnas brev lyda literarum documenta et quicquid ad adstruendam negotii fidem pertinent, utan tvivel att föra saken desto bättre emot praktikanten ut. Men efter Eders Kungliga Majestät haver där något betänkande uti, ty befaller Eders Kungliga Majestät mig att upptäcka mina tankar uti samma sak och postulato, eftersom detta allt av mig ödmjukligen är förstått utur själva dess allernadigste skrivelse. Till ett underdånigt svar önskade jag att hjärtat, årstiden och mina krafter hava kunnat lida det jag anten förr detta hade dristat mig ut eller ännu så hastigt kunde resa att jag min underdånigste plikt muntligen kunne avlägga och till Eders Kungliga Majestäts goda nöje förrätta, som jag fuller vet min skyldighet och själv gärna efterkommer.

Men efter jag fuller märker sådant allt icke så att stå i min förmågo såsom i viljan, utan att måste tiden och krafterna bekvämjes, varandes därjämte i den ödmjuka tillförsikt att allt med nåder upptages, ty nödgas jag in antecessum på Eders Kungliga Majestäts befallning mitt ringa betänkande över detta ärendet att överskriva.

Borgermästarna i Danzig söka hos Eders Kungliga Majestät en sak som är av importans och konsekvens. Deras motiver, så mycket jag kan besinna i en hastighet, är tvenne: först att skilja sig dels med skäl, dels med apparans av skäl, vid Hubaldts årliga pension och sin last, som de för hans skull dragas med, ifrån vilken de icke kunne förlossas, med mindre de en klar aktion få och utföra emot honom, särdeles vid detta konungen i Polands medhåll och till äventyrs intresse. Sedan att en part gärna hämnades på Hubaldt och gjorde honom i polniska Kronan förhatlig det de bäst skulle åstadkomma, var sådana praktiker att hava varit före med Eders Kungliga Majestät skulle kunna med brev eller attestationer bevisas.

Ändock jag nu Hubaldts olycka inte håller oskälig och omeriterat såsom den emot Eders Kungliga Majestät och Sveriges Krono sitt lätta sinne nogsamt haver betygat, likväl när jag betänker själva saken, dess process och anslag samt allt dettas natur och egenskap och huru allt föreslaget, drivet och fört är och huru desslike consilia pläga drivas, sedan ock vad effekt det kan hava när det icke väl hanteras, så kan jag inte se Eders Kungliga Majestät något gagn att tillväxa därav att sådana attestationer eller documenta literarum utgåves.

Och skulle det snarare därav kunna följa att andra kanske i en bekvämare lägenhet måtte fatta in räddhåga och återhåll sådant och slikt mera Eders Kungliga Majestät att upptäcka och tillbjuda, där dock denna praktiken, var freden henne icke hindrat hade, väl hade meriterat att annorlunda fullföljas och nyttjas. Mig tycker staden Danzig vara skett av Eders Kungliga Majestät ett stort beneficium att vara varnad för sin olycka och att försiktligen se sig före, sedan han Hubaldt med polniska soldateskan kom att få sin kvarter när till Danzig, efterty inte i tvivel är att han det anslag som Eders Kungliga Majestät är presenterat nu senare haver kungen i Poland upptäckt och till hans tjänst ärnat effektuera.

Med denna Eders Kungliga Majestäts gunst hade de billigt att kontentera sig och taga sina saker i akt, väl vetandes att sådana anslag med brev och segel inte äro vana att ratificeras. Eders Kungliga Majestäts gagn och intresse däruti haver varit att förekomma det staden Danzig icke måtte råka i konungen i Polands absoluta disposition och händer såsom en ort därutur all fara och olyckor för Sveriges Krono smidas och ansättas kunde.

Sedan detta är erhållet såsom det förnämste kan ock vara skäl att Eders Kungliga Majestät detta allt nyttjar till att styrka stadsens förtroende och affektion emot Eders Kungliga Majestät för kommerciernas skull i alla tider, så ock att konservera vänskapen i tillfälle av fredsens förefallande ruptur eller utlopp av stilleståndet, och detta efter Eders Kungliga Majestäts höglovliga förfäders starka exempel, som med stor åhåga och flit vänskapen och kommerciernas frihet med den staden alltid och i polniska fejden så vitt möjligt sökt och eftertraktat hava.

Och tycker mig fördenskull på Eders Kungliga Majestäts allernådigste korrektion och förbättring att där man deras utskickade härom och vad som passerat är rätt låte veta och Eders Kungliga Majestäts förtroende till staden och dess konservation in integro statu betygade med andra komplimanger, entskyllandes Eders Kungliga Majestät för attestationen av några vidare secreta eller att vilja vara i några publika aktioner anklagan eller defension nämnd eller införd, då tror jag allt vara erhållet på alla sidor som med skäl är sökt och att ingen behöver göra där stort väsende av. Och ju Eders Kungliga Majestät kontenterad med stadsens vetenskap och därav följande försäkring, varken behöver eller väl anstår att läna sitt namn till någon rättegångs aktion eller publika klaga emot Hubaldt. Och fördenskull skattade jag bäst att borgermästarens utskickade med sådan muntlig avsked kunde avfärdas och Eders Majestäts brev till hans principaler, regis [regentibus] kort och till deras skäliga favör ställas böre, utan mycket att beskriva anslage[t]s process och handel.

Allernådigste drottning, jag skriver icke såsom mig bör och jag gärna gjorde, men såsom jag kan ock moveras att säga min mening fritt av Eders Kungliga Majestäts allernådigste befallning. Är det Eders Kungliga Majestät behageligt, så haver jag nått min intention. Vore det icke allt betänkt som det sig borde, så beder jag ödmjukligen om förlåtelse att jag farandes vilse i konsiliumet likväl allt gör i en trogen välmening, bedjandes på det underdånigste att det ock så icke annorlundha än med nåder måtte upptagas. Och befaller Eders Kungliga Majestät jag härmed i Guds den Allrahögstes milda beskydd till all god hälsa, livssundhet, stadig välmågo, lycklig regering, hälsosamma rådslag och seger över all dess fiender, så ock mig i dess gunst och nåde, såsom jag bliver in i min död

Eders Kungliga Majestäts

underdånigste, trogne

och hörsamme tjänare

Axel Oxenstierna.

Datum på Tidö, den 16 februari anno 1650

French translation (my own):

Très Puissante Reine,

Très Gracieuse Mademoiselle,

J'ai très humblement reçu la lettre la plus gracieuse de Votre Majesté Royale du 13 du mois dernier avec la plus grande révérence, et en la lisant, j'ai compris que Votre Majesté Royale était visitée et sollicitée par une lettre par les bourguemaîtres de Dantzig et en leur nom par l'ambassadeur de France, le vicomte de Brégy, et l'émissaire de la ville, pour donner à la ville une attestation des affaires et des pratiques existantes du colonel Hubaldt ou, comme le dit la lettre du bourguemaître, des documents de lettres et tout ce qui concerne la confiance dans l'affaire, sans aucun doute pour mieux porter l'affaire contre le pratiquant. Mais comme Votre Majesté Royale a une certaine considération à cet égard, Votre Majesté Royale m'ordonne donc de découvrir mes pensées dans la même affaire et demande, comme tout cela est humblement compris par moi de sa très gracieuse lettre elle-même. Comme une réponse soumise, je souhaitais que mon cœur, la saison et ma force aient pu souffrir ce que j'avais avant de m'aventurer ou que je puisse encore voyager si rapidement que je puisse accomplir mon devoir le plus soumis par la bouche, et, pour le bon plaisir de Votre Majesté Royal, d'accomplir, car je connais certainement mon obligation et je m'y conforme volontiers moi-même.

Mais parce que je remarque certainement que toutes ces choses ne sont pas tant dans mes capacités que dans ma volonté, mais que le temps et la force doivent être accommodés, étant en même temps dans l'humble confiance que tout sera pris gracieusement, je suis donc contraint, à l'avance et sur l'ordre de Votre Majesté Royale, d'écraser ma petite considération à ce sujet.

Les bourguemaîtres de Dantzig cherchent auprès de Votre Royale Majesté une affaire d'importance et de conséquence. Leurs motivations, pour autant que je puisse penser à la hâte, sont deux: premièrement, se séparer en partie avec raison, en partie avec l'apparence de la raison, à la pension annuelle de Hubaldt et à leur fardeau, dont ils sont chargés à cause de lui et qu'ils ne pouvaient être libérés à moins qu'ils n'obtiennent et n'exécutent une action claire contre lui, surtout dans ce cas avec le consentement et peut-être aussi les intérêts du roi de Pologne. Alors, qu'une partie se venge volontiers d'Hubaldt et le fasse haïr de la Couronne polonaise dans ce qu'elle accomplirait le mieux, de telles pratiques qui ont été présentées à Votre Majesté Royale auparavant pourraient être prouvées par des lettres ou des attestations.

Bien que maintenant je ne considère pas le malheur d'Hubaldt comme déraisonnable et immérité, car il a suffisamment prouvé à Votre Majesté Royale et à la Couronne de Suède son esprit léger, néanmoins, lorsque je considère l'affaire elle-même, son processus et son activité, la nature et le caractère de tout cela et comment  est tout ce qui est proposé, conduit et exécuté et comment ces conseils sont généralement gérés, puis aussi quel effet cela peut avoir lorsqu'il n'est pas bien géré, je ne vois pas Votre Majesté Royale tirer un quelconque avantage de la délivrance de telles attestations ou lettres de documents.

Et pourrait-il plutôt s'ensuivre que d'autres, peut-être dans une situation plus commode, pourraient devoir accepter une telle chose avec crainte et retenue et découvrir et offrir davantage de telles choses à Votre Majesté Royale, si toutefois cette pratique, si la paix ne l'en avait pas empêchée, aurait bien mérité d'être menée et utilisée autrement. Je pense que la ville de Dantzig a reçu un grand avantage de Votre Majesté Royale d'être avertie de son malheur et de regarder attentivement devant, car Hubaldt, avec les soldats polonais, est venu prendre ses quartiers près de Dantzig, car il n'y a aucun doute qu'il a maintenant découvert depuis l'affaire qui est maintenant présentée à Votre Majesté Royale au roi de Pologne, et qu'il a l'intention de l'effectuer à son service.

Grâce à cette faveur de Votre Royale Majesté, ils ont pu se contenter et s'occuper de leurs affaires, sachant bien que de telles affaires n'ont pas l'habitude d'être ratifiées par des lettres et des sceaux. Le bénéfice et l'intérêt de Votre Majesté Royale ont été d'empêcher que la ville de Dantzig ne tombe dans la disposition et les mains absolues du roi de Pologne en tant que lieu d'où tous les dangers et malheurs pour la couronne de Suède pourraient être forgés et employés.

Comme cela est obtenu comme la chose la plus importante, c'est peut-être aussi une raison pour que Votre Majesté Royale utilise tout cela pour renforcer la confiance et l'affection de la ville envers Votre Majesté Royale pour le commerce à tout moment, ainsi que pour préserver l'amitié dans le cas d'une rupture apparente de la paix ou d'une fin de trêve, et ceci après le fort exemple des ancêtres les plus louables de Votre Majesté Royale, qui avec beaucoup de soin et de diligence ont toujours recherché et convoité l'amitié et la liberté de commerce avec cette ville, et qui l'ont cherché et convoité dans la querelle polonaise autant que possible.

Et je pense donc, pour la correction et l'amélioration les plus gracieuses de Votre Majesté Royale, que si l'on informe à juste titre leur envoyé de cela et de ce qui s'est passé et témoigne de la confiance de Votre Majesté Royale dans la ville et de sa conservation in integro statu avec d'autres compliments, ne faisant qu'excuser Votre Majesté Royale de l'attestation de tout autre secret ou voulant être mentionné ou introduit dans certaines actions publiques, alors je crois que tout serait obtenu de tous côtés ce qui est recherché avec raison et que personne n'a besoin de faire une grande agitation à ce sujet. Et, en effet, il n'est ni nécessaire ni approprié que Votre Majesté Royale, satisfaite de la connaissance de la ville et de l'assurance qui en découle, prête son nom à toute action en justice ou plainte publique contre Hubaldt. Et j'ai donc pensé qu'il valait mieux que l'envoyé du maire soit renvoyé avec un tel congé verbal, et la lettre de Votre Majesté devrait être bientôt laissée à ses mandants, au régent et à leur faveur raisonnable, sans trop décrire le processus et le commerce du entreprise.

Très Gracieuse Reine, je n'écris pas comme je le devrais et comme je le ferais volontiers, mais comme je peux aussi être amené à exprimer librement mon opinion, par l'ordre le plus gracieux de Votre Royale Majesté. Si cela plaît à Votre Majesté Royale, alors j'ai réalisé mon intention. Si tout n'est pas considéré comme il se doit, je demande humblement pardon de m'être égaré dans le conseil; néanmoins, je fais tout dans une fidèle bonne intention, suppliant de la manière la plus soumise qu'elle ne soit prise que gracieusement. Et je recommande par la présente Votre Majesté Royale à l'aimable protection de Dieu le Très-Haut et à toute bonne santé, solidité de vie, prospérité stable, gouvernement heureux, conseils salutaires et victoire sur tous ses ennemis, et je me recommande aussi à sa faveur et grâce, comme je demeure jusqu'à ma mort

de Votre Majesté Royale

le très humble, fidéle och obéissant serviteur

Axel Oxenstierna.

Tidö, le 16 février 1650.

English translation (my own):

Most Powerful Queen,

Most Gracious Lady,

I have most submissively received Your Royal Majesty's most gracious letter of the 13th of last month yesterday with the highest reverence, and by reading it I have understood Your Royal Majesty to be visited and solicited with a letter by the mayors of Danzig and on their behalf by the French ambassador, viscomte de Brégy, and the city's emissary, to give the city an attestation of Colonel Hubaldt's existing business and practices or, as the mayor's letter reads, documents of letters and anything related to building faith in the affair, no doubt to bring the matter all the better against the practicant. But as Your Royal Majesty has some consideration therein, Your Royal Majesty therefore commands me to discover my thoughts in the same matter and request, as all this is humbly understood by me from her most gracious letter itself. As a submissive reply, I wished that my heart, the season and my strength could have suffered what I had either before this ventured or that I could still travel so hastily that I could perform my most submissive duty by mouth, and, for Your Royal Majesty's good pleasure, to perform, as I certainly know my obligation and I myself gladly comply with it.

But because I certainly notice that all such things are not so much in my ability as they are in my will, but that time and strength must be accommodated, being at the same time in the humble confidence that everything will be taken graciously, I am therefore compelled to, in advance and at Your Royal Majesty's order, overwrite my little consideration on this matter.

The mayors of Danzig seek with Your Royal Majesty a matter of importance and consequence. Their motives, as much as I can think of in a hurry, are two: first, to separate partly with reason, partly with the appearance of reason, at Hubaldt's annual pension and their burden, which they are burdened with for his sake and from which they could not be released unless they get and carry out a clear action against him, especially in this case with the consent and possibly also the interests of the king of Poland. Then, that one part gladly take revenge on Hubaldt and make him hated to the Polish Crown in what they would best accomplish, such practices which have been presented to Your Royal Majesty before could be proved by letters or attestations.

Although now I do not consider Hubaldt's misfortune unreasonable and undeserved, as he has sufficiently proved to Your Royal Majesty and Sweden's Crown his light mind, nevertheless when I consider the matter itself, its process and business and the nature and character of all this and how is everything proposed, driven and carried out and how such counsels are usually run, then also what effect it can have when it is not well handled, I cannot see Your Royal Majesty gaining any benefit from the issuing of such attestations or letters of documents.

And it could rather follow from this that others, perhaps in a more convenient situation, might have to take in such a thing with fear and restraint and to discover and offer more such things to Your Royal Majesty, if, however, this practice, if peace had not prevented her, would well have merited being carried out and used differently. I think the city of Danzig has been done a great benefit by Your Royal Majesty to be warned of its misfortune and to look carefully ahead, as Hubaldt, with the Polish soldiers, came to get his quarters close to Danzig, for there is no doubt that he has now since discovered the business which is now presented to Your Royal Majesty to the King of Poland, and he has intended to effectuate it in his service.

With this favour of Your Royal Majesty, they were able to content themselves and taking care of their affairs, well knowing that such affairs are not accustomed to being ratified with letters and seals. Your Royal Majesty's benefit and interest therein has been to prevent the city of Danzig from falling into the King of Poland's absolute disposition and hands as a place from which all danger and misfortunes for Sweden's Crown could be forged and employed.

As this is obtained as the most important thing, it may also be reason that Your Royal Majesty use all this to strengthen the city's confidence and affection towards Your Royal Majesty for the sake of commerce at all times, as well as to preserve friendship in the event of an apparent rupture of the peace or an end of the truce, and this after the strong example of Your Royal Majesty's most laudable forefathers, who with great care and diligence sought and coveted the friendship and freedom of commerce with that city always, and who sought and coveted it in the Polish feud as much as possible.

And I therefore think, for Your Royal Majesty's most gracious correction and improvement, that if one rightly lets their envoy know about this and what has happened and testified Your Royal Majesty's confidence in the city and its conservation in integro statu with other compliments, only excusing Your Royal Majesty from the attestation of any further secrets or wanting to be mentioned or introduced into some public actions, then I believe everything would be obtained on all sides that is sought with reason and that no one needs to make a great commotion about it. And, indeed, it is neither necessary nor proper for Your Royal Majesty, satisfied with the city's knowledge and the consequent assurance, to lend your name to any legal action or public complaint against Hubaldt. And I have therefore thought best that the mayor's envoy be dismissed with such a verbal leave, and Your Majesty's letter should be shortly left to his principals, to the regent, and to their reasonable favour, without much to describe the process and trade of the business.

Most Gracious Queen, I do not write as I should and as I would gladly do, but as I can also be moved to speak my mind freely, by Your Royal Majesty's most gracious command. If it pleases Your Royal Majesty, then I have achieved my intention. If it is not all considered as it should be, I humbly ask for forgiveness that I have wandered astray in the counsel; nevertheless, I do everything in a faithful good intention, begging in the most submissive way that it might be taken in no other way than graciously. And I hereby commend Your Royal Majesty to the kind protection of God the Most High and to all good health, soundness of life, steady prosperity, happy government, salutary advice and victory over all your enemies, and I also commend myself to your favour and grace, as I remain unto my death

Your Royal Majesty's

most humble, faithful and obedient servant

Axel Oxenstierna.

Tidö, February 16, 1650.

Above: Kristina.

Above: Axel Oxenstierna.

Notes: Hubaldt = Christoff von Hubaldt, a German officer in Swedish service.

Pierre Bourdelot's letter to Ismaël Boulliau, telling the story of Kristina's famous fall into the water at Skeppsholmen, dated May 14/24 (New Style), 1652

Source:

Correspondance et papiers politiques et astronomiques d'Ismaël Boulliau (1605-1694), XXIV, views 99 to 101; Gallica, Bibliothèque nationale de France

https://gallica.bnf.fr/ark:/12148/btv1b9061709d/f99.item.r=Correspondance%20et%20papiers%20politiques%20et%20astronomiques%20d'Isma%C3%ABl%20Boulliau

Johan Ekeblad's account of the fall, written to his father Christoffer Ekeblad on May 19/29 (Old Style), is here:

https://kingkristina.blogspot.com/2022/12/excerpt-from-johan-ekeblads-letter-to_91.html

The letter:

Monsieur

Jay receu vostre lettre et la belle et exacte observation que vous aues faite de leclipse, sa Majesté la veue et les termes auec lesquelles vous parlez d'elle, estan[t] persuadée come elle les de vostre escrite[.] Elle estime beaucoup vostre affection et les hautz sentimens qui vous aues pour sa gloire, quand vous feres imprunté le liure dont vous parles sa M:té Sera bien ayse quil luy soit dedié elle ma dit dy avoir vn Manuscript, mais on luy enuoye d'Espagne vn [...] babylonica qui est le liure du monde le plus curieuse, ie vous enuoye lobseruation qui a esté faitte a Vpsal, Apres qui la faulte ny a pas tan[t] aporte de[s] precautions que vous, Iay escrit a Copenhagen que lon menuoyast les obseruations qui y auoient este faittes, ie vous les feray trois, Jattens icy M. Bochard au premier jour, puis M. de Saumaize et Mrs. Naude et du fresne, nous [...] sociéte et il y aura moyen de faire fleurir les lettres pour qui sa M:té a des passions incroyables et si elle peut viure elle fera aller les jeunesse[s] en un Hault point mais ce matiere par vn malheur le plus horrible du monde nous auons failly a la perdre. Elle a esté des les trois heures visiter son armee navalle auec son grand Admiral et fort peu de ses officiers affin de voir le détail de touttes chozes et verifier le raport qui Jl fau[t] dans son Conseil faisan[t] touttes chozes solidemen[t] et sanz bruit[.] Come elle passan[t] dun vaisseau a lautre M. flamin le grand l'Admiral qui allan[t] deuan[t] ayan[t] mavelse sur vne planche mal apuyée et ou la Reyne estoit, par sa pesanteur a fait tomber la planche sous luy, la Reyne a este jettée dans leau la teste la premiere dans vn espace asses petit entre les bastimens come elle est [...] sur leau steinberg son Escuyer la attrapée par la Juppe et la soutenue puisque ce quil ait esté [...] par M. de Vakmester le grand Escuyer et vn nome Wrangel officier de lamiraute, vn valet de pied est venu quelque[s] Heures apres qui a fait tout ce quhumainement on peut faire pour sauuer sa Maistresse qui estoi[t] dautant plus defforte a tirer de leau que le grand Admiral, homme pesant Sestant pris a ses habits de facon quil les a falu sauuer tous deux ensemble. cét home a paru si épouuanté quil nestoit pas raisonable la Reyne a temoigne vne resolution incroyable et de la gayete mesme pour rasseurer ses gens et sestant fait[e] Secher a linstant, elle a fait vn grand tour par la ville a cheval en retournant au chasteau, pour se faire voir au peuple, qui a este dans une consternation la nonpareille quand on a aporte cette mechante nouuelle, forces gens de condition sont venu[s] de rendre visite a la Reyne, que Jay priée de donner ordre a Sa santé, et il seroit dangereux quune grande quantité deau salez quelle a avalée luy demeurast dans le corps, qui que ce soit ni pouuoit preuoir cét accident la, le grand l'Admiral estan[t] tombe luy mesme et layant fait tombés dans leau, mais sa M:te veult trop voir le detail des chozes et si elle estoit dans vne armée come elle dit [...] parfois quelle veult quelque jour marcher a la teste, ie ne pense pas que le soin quelle se doneroit les oeilles, la negligence de manger ou quelque malheur a se comettre a voir touttes les chozes pour en estre instruitte, ne lemportast. Je vous prie de considerer Monsieur quel deplaisir mortel jeusse eu a mon etablissement de perdre vne maistresse de qui ie recois tant dhonneur, destime et de bien et qui pour ses vertus est la plus adorable personne qui soit au monde, ie vous escris dans leffroy qui iay encor depuis ce matin que Jay apris la nouuelle quelle estoit saluvagée et ay peine a dy revenir, ie vous fay scauoir et ma douleur et la ioye que iay quelle a este sauvée, a M.r de Thou Mr le [...] et M daubray sa Majesté a receu quand ie luy leus vostre lettre les sentendra pour elle eut grande satisfaction elle souhaite les occasions dy temoigner [...] effectueusement, ie suis

Monsieur

Vostre tres humble et tres

obeissan[t] seruiteur

Bourdelot

a stokolm ce 24

may 1652.

Above: Kristina is saved from the water.

List of Kristina's servants and courtiers in 1650

Source:

Riksarkivet, pages 127 to 130 in K 21; Drottning Kristina; Handlingar rörande svenska konungar; Svenska regenters levnadsförhållanden, hov och egendomar; Kungliga arkiv

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+0ac5b767-5f50-4043-83f3-db111537984e&s=Balder

The list:

Lista

Opå Hen:s Kongl. Maij:tz betiänte

Hofffolck A:o 1650.

H. F. N:de Phaltzgrefwen Hert:g Adolph — 1

R. Marsk. Herr, Åke Axelßon .... — 1

Cammar Junckrar

Öfwer Cam:r Junck. Wälb. Wellam Taube . 1

Wälb. H. Erich Sfarre ........... 1

Wälb. H. Lars Flemmingh ........ 1

Wälb. H. Carll Soop ........... 1

Wälb. H. Giöstaff Soop .......... 1

Wälb. H. Giöstaff Påße .......... 1

Wälb. H. Giöstaff Sfarre ......... 1

Wälb. H. Thure Thureßon ......... 1

Wälb. H. Ditloff P. Tijsenhaußen ..... 1

Wälb. H. Mathias Paulbiske ........ 1

Wälb. H. Erich Carlßon Sfarre ..... 1

Wälb. H. Abraham Läijonhufwudh .... 1

Engelske Grefwen Redvin ....... 1

Skotske Frijherren Ballantijn .... 1

Jntroduct: Erich V. der Linde ....... 1

Hoff-Junckrar.

Mons:r Pädher Rosenskiöldh ...... 1

Mons. Jahan ÿxkull .......... 1

Mons:r Giöstaff LillieCrona ..... 1

Mons:r Hans Abraham Kruse ..... 1

Mons:r Otto Fritz V. Ollenborgh ..... 1

Mons:r Gerhart V. Fietinghoff ..... 1

Mons:r Adam V. Witzleben ....... 1

Mons. Jahan Askebergh ........ 1

Mons:r Hindrich Wolffskiöldh ..... 1

Mons:r Pädher Lillia .......... 1

Mons. Otto Reinholt Wrangell ... 1

Mons:r Hans Wrangell ......... 1

Mons:r Gierdt Loodh .......... 1

Mons:r Jahan Dafwedh V. Hilcken ... 1

Mons. Jahan Ekebladh .......... 1

Mons. Nils Strukman ......... 1

Mons. Röttgers V. Tijsenhaußen ... 1

Mons. Adam V. Eichstadt ........ 1

Mons: Christopher V. Schwerin .... 1

Secret:n Jahan Michaell Rötlingh .. 1

Hoffbookhåll. Nils Oloffßon .... 1

Handskrifwaren Erich Anderßon .. 1

CammarTiänaren Jahan Bengtßon . 1

Dito Seranne ............. 1

Architecteüren Anthon Brunatj ..... 1

Commediant. Christian Thuem ...... 1

Præcept. för Pagierne M. Joh. Jonæ .... 1.

Cammar Pagier .. Specifice [...] 5

Kiöke och Stahl Pagier ..... [...] 7

Trumpetare och Pukeslagare [...] 13.

Trumpet. och Pukslagare Drengar [...] 6

Lijffknechten Mårthen Ehnem [...] 1

Dito

Valetz de Pied ........ [...] 8

Laqueijer ................. 4

Fureren Lars Oloffßon ........... 1

Gullsmeden Jörgen Dargman ..... 1

Kopparslagaren Petter Mittler .... 1

Kannegiutaren Jöran [...] ..... 1

Jungfrw Knechten Erich [...] .... 1

Fÿrbÿtaren Pähr Matßon ......... 1

Ennspennaren Lars Larßon .... 1

Pärlorwachtaren Pädher Jonnßon . 1

Erich Nilßon som läßer för Köke, Stalf — 1.

Hoffiskiarne - - - - - - - —

Frwentimbrett.

Fröken aff Sultzbach .......... 1.

Hoffmest. Frw Maria De la Gardia .... 1

Dito Frw Görfwell Poße .......... 1.

Dito Frw Kerstin bååth ....... 1.

CammarJu[n]gfrwn Ju[n]gfr. Ebba Hansdott:r . 1

Dito Jungfrw Kerstin Kurck ........ 1

HoffJungfrwn Agneta Gÿllenstiärna 1

Dito Jungfrw Brijta Roßladijn ..... 1

Dito Jungfrw Margareta Sfarre .... 1

Dito Jungfrw Ebba, Sfarre ....... 1

Dito Jungfrw Ebba Gÿllenstiärna .. 1

Dito Jungfrw Anna Kruse ........ 1

Dito Jungfrw Elßa Kruse ....... 1

Dito Jungfrw Kerstin Banner ..... 1

Dito Jungfrw Lovisa ........ 1

Dito Jungfrw Görell Sfarre .... 1

CammarFrwen Elßa Tungell ........ 1

Dito Frw Elisabetha ............. 1

Dito, Anna Sürav ............ 1

Cammarpijgan .......... 1

Dito ................ 1

Hustro Malin .......... 1

Twätterskan ............. 1

Sömmerskan ............. 1

Fatburshustrun ......... 1

Dito Pijgor ............ 4

Hollensk hustrur ...... —

Dito Frwr ....... —

Frantsöske Musicanter

Lutenisten Betune ........... 1

Vocal Musicanter ......... 3

Siungaren Alexander Wollen ..... 1

Conterfeijare och Målare.

Alexander Cuper ........ 1

Dafwedh Bäck ........... 1

Piere Signac ............ 1

[...] .......... 1

Bibliotechet

Bibliothecari Regni Frensheimb ..... 1

Hans Ammanuenßes .......... 2

Jsacus Vossius ........... 1

Frantsösk Bookbindare ........ 1

HoffPredikanter.

Doct. Erich Gabrielßon ......... 1

Magist:r Oloff Skogh ............ 1

Dom. Erich Eenhörningh ....... 1

Magist: Pädher ........... 1

Doctores och Medicj

Doct:r Robertzonius ............ 1

Doct:r Hermannus Klöfwerfelt ..... 1

Doct:r Durie ............. 1

Doct:r Andreas Palm Crona ....... 1

Doct:r Belov ............... 1

Doct:r Wollis ............. 1

Bardeberare

Magist:r Baltzar Salinus ........ 1

Magist Sürav ............ 1

Apotekare

M:r Philip ............... 1

Kläde och Huusgerådz Cam:n.

HusgerådzMast:r [...] ... 1

[...] ....

Kledemestaren Jahan Holm ....... 1

Kledeskrifwaren Samuell Nilßon .. 1

Huus[...] drengar ...... 2

Perlestickaren Jean Boranger ..... 1

Drengh vnder Jahan Holm som Reser åth Frankrijke och ophandlare Commiss ... 1

Klededrengh Vnder Jahan Holm ..... 1

Tapete Makaren Francois Goiche ..... 1

Lijffskreddaren .......... 1

Hoffskreddaren ........... 1

Lijff Skomakaren Jean Troijel ... 1

Hoff Skomakaren Jacob Slain.

Sölffwer Cammaren

Self:r Mäst:r Hans Bohman ..... 1

Sölf:r Knechtar ............ 2

Sölf:r Drengar ............ 2

Sahlsdrengh ............ 1

Bagaren Anders Jonnßon ..... 1

Mester Swen ............ 1

Bagare Drengar ........ 3

Mölnaren medh drengen .... 2

Kiällarmest: Paull Slarff

Kiällaren

Kellarskrifwaren Lars Anderßon .... 1

[...] Daniell [...] ..... 1

[...]

Dito Bengt Anderßon ......... 1

Kellarknechtar ............ 2

Brÿggaren Swen Efwert ..... 1

Tunnebindare ............ 1

Kiöke.

Kökemestare ..... — 1

Kökeskrif. anders [...] .... — 1

[...] ..... — 1

Franßöske Kocken Maran ... — 1

MesterKocken Magni - - - - — 1.

Fiskemest: Gottfried Schmit — 1.

Conditoren .. — 1.

Musicanter och Jnstrumentister

Capellmest:r Anders Düben ....... 1

Ambrosius Scharle ......... 1

Christopher Sfringer ......... 1

Jacob Dähn ............ 1

Jacob Olofßon .......... 1

Adam Schütz .......... 1

Jahan Krüger .......... 1

Hans Henrich Tauscher ....... 1

Gustaff Düben ........ 1

Friederich Scharle ........ 1

Nicolay Friese ........... 1

Görgen Hoke .......... 1

Magnus Anderßon ........ 1

Petter Düben ......... 1

Christoffer Steinhaüsen ..... 1

Jahan Faber ............ 1

Discantister ............ 2

Calcant eller Drengh ...... 1

Letter to Kristina from Karl Gustav, recommending Sir William Ballentine, dated January 20/30 (Old Style), 1655

Source:

Riksarkivet, image 97/page 91 in Januari-Februari 1655; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d15a-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

The letter:

C: G. Stormechtigste Drottningh, Högtährade gunstige Frw Modher. Widh denne occasion att deß Elskeligh Edell och Wälb: Balantinne reser till E M:tt hafwer iagh intet Kunnat gå förbij, at förmähla E. M:tt min Sohnligh tienstlige hälssan, önskandes, att war Herre wille E. M:tt långh och mildeligen vphålla, sampt Vnna migh den gode lÿkia att altijdh måge ifrån E. M:t beKomma godh och hugneligh tijender, vthi det öfrige och såsom E. M:tt altijdh hafwer behagat för den trooheet och gode tienster som be:de Balantinne behwijst hafwer, att anfalla honom medh sijn Nåd och benägenheet, Altsoo är Han och ännu vthi den Vnderdånige forhopningh, det E: M:t honom samme gunst framgeent nådigst täktes continuera. Hwarmedh Jagh sluter. etc. Stockholm.

With modernised spelling:

K. G.

Stormäktigste Drottning, Högtärade gunstiga Frumoder,

Vid denna ockasion att dess älsklig, ädel och välborne Ballentine reser till Eders Majestät, haver jag inte kunnat gå förbi att förmäla Eders Majestät min sonlig tjänstliga hälsan, önskandes att vår Herre ville Eders Majestät lång och mildeligen upp[e]hålla, samt unna mig den goda lycka att alltid måga ifrån Eders Majestät bekomma god[a] och hugnelig[a] tiender. Uti det övriga och såsom Eders Majestät alltid haver behagat för den trohet och goda tjänster som bemälte Ballentine bevist haver att anfalla honom med sin nåd och benägenhet, alltså är han ock ännu uti den underdåniga förhoppning det Eders Majestät honom samma gunst framgent nådigst täcktes kontinuera. Varmed jag sluter, etc. Stockholm...

French translation (my own):

C. G.

Très Puissante Reine, Madame ma très honorée et favorable Mère,

A cette occasion que son aimable, noble et bien-née Ballentine se rendait auprès de Votre Majesté, je ne pouvais manquer de transmettre à Votre Majesté mon salut filial et servile, désirant que notre Seigneur veuille conserver longtemps Votre Majesté et qu'il veuille m'accorder le bonheur de pouvoir toujours recevoir de Votre Majesté de bonnes et heureuses nouvelles. Pour le reste, et comme il a toujours plu à Votre Majesté de recommander ladite Ballentine avec sa grâce et son penchant pour la fidélité et les bons services qu'il lui a rendus, il est donc aussi toujours dans l'espoir soumis qu'il plaira à Votre Majesté de lui continuer gracieusement la même faveur à l'avenir. Avec quoi je termine, etc. Stockholm...

English translation (my own):

K. G.

Most Powerful Queen, my highly honoured and favourable Lady Mother,

On this occasion that your amiable, noble and well-born Ballentine is traveling to Your Majesty, I could not neglect to convey to Your Majesty the my filial and servile greeting, desiring that our Lord would kindly preserve Your Majesty for a long time and grant me the good fortune to be able to always receive from Your Majesty good and happy news. For the rest, and as it has always pleased Your Majesty to recommend the said Ballentine with your grace and inclination for the fidelity and good services which he has proven to you, he is therefore also still in the submissive hope that it will please Your Majesty to graciously continue the same favour to him in the future. With which I end, etc. Stockholm...

Above: Kristina.

Above: Karl Gustav.