Source:
Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev
The letter:
Stormechtigste Drotningh
AllerNådigste Fröken.
E. K. M:ttz allerNådigste Schrijffwelse aff den 13 huius haffwer Jag J gåår vnderdånigst med Högste reverentie Vndfongett, Och genom läsande förstått, E. K. M:tt aff Borgermästarne J Dantzig, Och åå deres Wegnar aff Francöseske ambassadeuren Visconte de Bregi med breff och Stadzens vthskickade Wara besöktt och Solliciterat, att giffwa Staden en attestation, offr Öffrsten Hubaldz förehaffwande anslag och practiker eller sosom Borgermästarnes breff lÿdha, literarum Documenta, Et quicquid ad adstruendam negocij fidem pertinent, Vthan twijffwel att föra saken desto bettre emoott practikanten Vth. Men effter E. K. M:tt haffr där någott betenkiande Vthij, Tÿ befaler E. K. M:tt mig att Vpteckia mina tankar, Vthij samma saak och postulato, Efter som dette altt aff mig ödmiukeligen ähr förstått Vthur sielffwe des allerNådigste schrijffwelse. Till ett Vnderdånigtt swar Önskadhe Jag att hiärtatt Åhrstijdhen och mine Krafter haffwa Konett lijdha, ded Jag anten för detta hade dristatt mig Vth, eller ähnnu så hastigtt Kunde resa att Jag min Vnderdånigste Plichtt mundtligen Kunne affläggia, Och till E. K. M:tts godhe nöije förretta, som Jag fuller Weett min skÿldigheet och sielff gerna efterKommer; Men efter Jag fuller merker sådant altt icke så att ståå J min förmågo, sosom J Wilien, Vthan att moste tijdhen och Krafterne beqvemies, Warandes därJempte i den ödmiuke tilförsigtt, att altt medh nåder Vptages, Tÿ nödgas Jag in antecessum på E. K. M:tts befalning mitt ringa betenkiande öffr detta ährended att öffrschryffwa. Borgermästarne J Dantzig sökia hoos E K M:tt en saak, som ähr aff Jmportance och Consequence: Deres motiver, så mÿked Jag Kan besinna i en hastigheett, ähr twenne, först att skilia sig deels medh skääl, deels med adparance aff skääl Weed Hubaldz åhrlige pension och sin last, som de för hans skuldh drages medh; Jfrån hwilken de icke Kone förlohsas, med mindre de en Klaar action fåå och Vthföra emoott honom, serdeles Wedh dette Konungen J Pålandz medholdh och till äwentÿrs Jnteresse. Sedhan att en Partt gärna hempnades på Hubaldh Och giorde honom J Pålniske Chronan förhatelig, ded de best skulle åstadKomma, hwar sådane practiker att haffwa Warit före med E K Mtt, skulle Kone medh breff eller attestationer bewijsas. Endogh Jag nu Hubaldz Olÿcka inted holler Oskälig och omeriteratt, sosom den emoott E K Mt och Sweriges Chrono sitt lätta sinne nogsampt haffwer betÿgatt, Lijkwäl Nähr Jag betencher sielffwe saken, des proces och anslag, sampt altt dettes natur och egenskap, Och huru altt föreslagett, drijffwett och fördt ähr, Och huru deslijke Consilia pläge drijffwas; Sedhan och hwad effect ded Kan haffwa, nähr ded icke Wäl hanteras: Så Kan Jag inted sij E K M:tt någott gagn att tilwexa däraff att sådane attestationer eller documenta literarum Vthgoffwes: Och skulle ded snarare däraff Kone fölia, att andra Kan skee, i en beqvemere lägenheett, motte fatta in redhuga och åtherholdh, sådantt och slijktt mehra E. K. M:tt att Vptechia och tilbudha; Där dogh denne practiken, hwar fredhen henne icke hindratt hade, Wäl hade meriterat att annorlunda fulfölias och nÿttias. Migh tÿcker Stadhen Dantzig Wara skeett aff E. K. M:tt ett stoortt beneficium, att Wara Warnat för sin Olÿcka och att försichteligen sij sig före, Sedhan han Hubaldh med polniske Soldateskan Kom att fåå sin Qvarteer nähr till Dantzig, efterdÿ Jntz twijffwel ähr att han ded anslag, som E K M:tt ähr præsenterat, nu sedhnare haffr Kongen J Pålandh Vptecht, Och till hans tiänst ährnatt effectuera. Med denne E K M:tts gunst hade de billigtt att Contentera sig, och taga sine saker J achtt, Wäl Wetandes att sådane anslag med breff och Segel intet ähre Wane att ratificeras. E K M:ts gagn och interesse därvthij haffwer Warit att förekomma ded Stadhen Dantzig Jcke motte råka J Konungen J Pålandz absolute disposition och hender, sosom en ortt, därvthur all fahra och Olÿckor för Sweriges Chrono smijdas och ansättas Kundhe. Sedhan dette ähr erhollet sosom ded förnembste Kan och Wara skääl, att E K M:tt dette altt nÿttiar till att stÿrkia Stadzens förtroende och affection emoott E K M:t för Commerciernes skuldh J alla tijder: Så och att Conservera Wenskapen J tilfelle aff fredzens förefallande ruptur, eller Vthlop aff Stillestånded, Och dette efter E. K. M:tts höglofflige förfäders starke exempell, som med stoor åhoga och flijt Wenskapen och Commerciernes frijheet med den Staden altidh och J Polniske Feigdhen, så wijdt möijeligit, söktt och eftertrachtatt haffwa: Och tÿcker mig fördenskuldh, på E. K. M:tts allerNådigste Correction och förbettring, att där man deras Vthskickadhe härom och hwad som passerat ähr, rett lathe Weta, Och E K M:tts förtroende till Staden och des Contzvation in integro statu betÿgade med andre Complementer, endskÿllandes E. K. M:tt för attestationen aff någre Wijdare secreta Eller att Wele Wara J någre publike actioner, anklagan heller defension nempd heller Jnförd, Då tror Jag altt Wara erhollet på alla sijdor, som med skääl ähr söktt, Och att Jngen behöffr göra där stoortt Wäsende aff; Och Ju E K Mtt Contenterat med Stadzens Wetenskap och däraff fölgande försäkring, hwarken behöffr eller Wäl anståår att lähna sitt nampn till någon Rettegongs action heller publike Klaga emott Hubaldh. Och fördenskuldh skattade Jag best att Borgermästarens Vthskickade med sådan mundtlig affskeed Kunde afferdas, Och E. M:ts breff till hans principaler, Regis, Kortt och till deres skälige favor stellas böre Vthan mÿked att beschrijffwa anslages proces och handell. AllerNådigste Drotning. Jag schrijffr icke sosom mig bör, Och Jag gärna giorde, Men sosom Jag Kan, Och moveras att seija min mening frijtt aff E. K M:tts allerNådigste befalning. Ähr ded E K M:tt behageligt, Så hafr Jag nått min intention. Wore ded icke altt betenktt som ded sig bordhe, Så beder Jag ödmiukeligen om förlathelse, att Jag fahrendes Wilse J Consiliummet, lijkwäl altt gör J en trogen Wäl mening, Bidiandes på ded vnderdånigste, att ded och så icke annorlundha ähn med nåder motte Vptagas. Och befaler E K M:tt Jag härmed J Gudz dens Aldrahögstes milde beskÿd till all godh helsa, lijffs sundheett stadig Wälmågo, Lÿklig Regering, helsesamma Rådslag och Seger öfr all des fiender; Så och mig J des gunst och Nåde, sosom Jag blifr Jn J min dödh
E. K. M:ttz
Vnderdånigste trogne
och hörsame Tiänare
Axell
Oxenstierna
Datum på Tijdöö
den 16 Feb Añ 1650.
The Riksarkivet website's transcript of the letter:
Stormechtigste Drotningh,
Allernådigste Fröken.
E. K. M:ttz allernådigste schrijffvelse aff den 13 huius haffver jag igåår underdånigst med högste reverentie undfongett och genom läsande förstått, E. K. M:tt aff borgermästarne i Dantzig och åå deres vegnar aff francöseske ambassadeuren visconte de Bregi med breff och stadzens uthskickade vara besöktt och solliciterat, att giffva staden en attestation öffver öffversten Hubaldz förehaffvande anslag och practiker eller sosom borgermästarnes breff lydha literarum documenta et quicquid ad adstruendam negocii fidem pertinent, uthan tvijffvel att föra saken desto bettre emoott practikanten uth. Men effter E. K. M:tt haffver där någott betenkiande uthij, ty befaler E. K. M:tt mig att upteckia mina tankar uthij samma saak och postulato, eftersom dette altt aff mig ödmiukeligen ähr förstått uthur sielffve des allernadigste schrijffvelse. Till ett underdånigtt svar önskadhe jag att hiärtatt, åhrstijdhen och mine krafter haffva konett lijdha, ded jag anten för detta hade dristatt mig uth eller ähnnu så hastigtt kunde resa att jag min underdånigste plichtt mundtligen kunne affläggia och till E. K. M:tts godhe nöije förretta, som jag fuller veett min skyldigheet och sielff gerna efterkommer. Men efter jag fuller merker sådant altt icke så att ståå i min förmågo sosom i vilien, uthan att moste tijdhen och krafterne bequemies, varandes därjempte i den ödmiuke tilförsigtt att altt medh nåder uptages, ty nödgas jag in antecessum på E. K. M:tts befalning mitt ringa betenkiande öffver detta ährended att öffverschrijffva.
Borgermästarne i Dantzig sökia hoos E. K. M:tt en saak som ähr aff importance och consequence. Deres motiver, så myked jag kan besinna i en hastigheett, ähr tvenne, först att skilja sig deels medh skääl, deels med adparance aff skääl veed Hubaldz åhrlige pension och sin last, som de för hans skuldh drages medh, ifrån hvilken de icke kone förlohsas, med mindre de en klaar action fåå och uthföra emoott honom, serdeles vedh dette konungen i Pålandz medholdh och till äventyrs interesse. Sedhan att en partt gärna hempnades på Hubaldh och giorde honom i pålniske chronan förhatelig ded de best skulle åstadkomma, hvar sådane practiker att haffva varit före med E. K. M:tt skulle kone medh breff eller attestationer bevijsas. Endogh jag nu Hubaldz olycka inted holler oskälig och omeriteratt sosom den emoott E. K. M:t och Sveriges Chrono sitt lätta sinne nogsampt haffver betygatt, lijkväl nähr jag betencher sielffve saken, des proces och anslag sampt altt dettes natur och egenskap och huru altt föreslagett, drijffvett och fördt ähr och huru deslijke consilia pläge drijffvas, sedhan och hvad effect ded kan haffva nähr ded icke väl hanteras, så kan jag inted sij E. K. M:tt någott gagn att tilvexa däraff att sådane attestationer eller documenta literarum uthgoffves. Och skulle ded snarare däraff kone fölia att andra kanske i en bequemere lägenheett motte fatta in redhuga och åtherholdh sådantt och slijktt mehra E. K. M:tt att uptechia och tilbudha, där dogh denne practiken, hvar fredhen henne icke hindratt hade, väl hade meriterat att annorlunda fulfölias och nyttias. Migh tycker stadhen Dantzig vara skeett aff E. K. M:tt ett stoortt beneficium, att vara varnat för sin olycka och att försichteligen sij sig före, sedhan han Hubaldh med polniske soldateskan kom att fåå sin quarteer nähr till Dantzig, efterdy intet i tvijffvel ähr att han ded anslag som E. K. M:tt ähr præsenterat nu sedhnare haffver kongen i Pålandh uptecht och till hans tiänst ährnatt effectuera. Med denne E. K. M:tts gunst hade de billigtt att contentera sig och taga sine saker i achtt, väl vetandes att sådane anslag med breff och segel intet ähre vane att ratificeras. E. K. M:ts gagn och interesse däruthij haffver varit att förekomma, ded stadhen Dantzig icke motte råka i konungen i Pålandz absolute disposition och hender sosom en ortt, däruthur all fahra och olyckor för Sveriges chrono smijdas och ansättas kundhe.
Sedhan dette ähr erhollet sosom ded förnembste kan och vara skääl att E. K. M:tt dette altt nyttiar till att styrkia stadzens förtroende och affection emoott E. K. M:t för commerciernes skuldh i alla tijder, så och att conservera venskapen i tilfelle aff fredzens förefallande ruptur eller uthlop aff stillestånded och dette efter E. K. M:tts höglofflige förfäders starke exempell, som med stoor åhoga och flijt venskapen och commerciernes frijheet med den staden altidh och i polniske feigdhen så vijdt möyeligit söktt och eftertrachtatt haffva. Och tycker mig fördenskuldh på E. K. M:tts allernådigste correction och förbettring, att där man deras uthskickadhe härom och hvad som passerat ähr rett lathe veta och E. K. M:tts förtroende till staden och des conservation in integro statu betygade med andre complementer, endskyllandes E. K. M:tt för attestationen aff någre vijdare secreta eller att vele vara i någre publike actioner, anklagan heller defension nempd heller införd, då tror jag altt vara erhollet på alla sijdor som med skähl ähr söktt och att ingen behöffver göra där stoortt väsende aff. Och ju E. K. M:tt contenterat med stadzens vetenskap och däraff fölgande försäkring, hvarken behöffver eller väl anståår att lähna sitt nampn till någon rettegongs action heller publike klaga emott Hubaldh. Och fördenskuldh skattade jag best att borgermästarens uthskickade med sådan mundtlig affskeed kunde afferdas och E. M:ts breff till hans principaler, Regis [Regentibus?] kortt och till deres skälige favor stellas böre, uthan myked att beschrijffva anslages proces och handell.
Allernådigste drotning, jag schrijffver icke sosom mig bör och jag gärna giorde, men sosom jag kan och moveras att seya min mening frijtt af E. K. M:tts allernådigste befalning. Ähr ded E. K. M:tt behageligt så hafver jag nått min intention. Vore ded icke altt betenktt som ded sig bordhe, så beder jag ödmiukeligen om förlathelse, att jag fahrendes vilse i consiliummet lijkväl altt gör i en trogen välmening, bidiandes på ded underdånigste att ded och så icke annorlundha ähn med nåder motte uptagas. Och befaler E. K. M:tt jag härmed i gudz den aldrahögstes milde beskyd till all godh helsa, lijffssundheett, stadig välmågo, lyklig regering, helsesamma rådslag och seger öfver all des fiender så och mig i des gunst och nåde, sosom jag blifver in i min dödh E. K. M:ttz
underdånigste trogne
och hörsame tiänare
Axell Oxenstierna
Datum på Tijdöö den 16
februari anno 1650
With modernised spelling:
Stormäktigste Drottning,
Allernådigste Fröken,
Eders Kungliga Majestäts allernådigste skrivelse av den 13 hujus haver jag igår underdånigst med högste reverentie undfångit och genom läsande förstått Eders Kungliga Majestät av borgermästarna i Danzig och å deras vägnar av fransyska ambassadören viscomte de Brégy med brev och stadsens utskickade vara besökt och solliciterad att giva staden en attestation över översten Hubaldts förehavande anslag och praktiker eller såsom borgermästarnas brev lyda literarum documenta et quicquid ad adstruendam negotii fidem pertinent, utan tvivel att föra saken desto bättre emot praktikanten ut. Men efter Eders Kungliga Majestät haver där något betänkande uti, ty befaller Eders Kungliga Majestät mig att upptäcka mina tankar uti samma sak och postulato, eftersom detta allt av mig ödmjukligen är förstått utur själva dess allernadigste skrivelse. Till ett underdånigt svar önskade jag att hjärtat, årstiden och mina krafter hava kunnat lida det jag anten förr detta hade dristat mig ut eller ännu så hastigt kunde resa att jag min underdånigste plikt muntligen kunne avlägga och till Eders Kungliga Majestäts goda nöje förrätta, som jag fuller vet min skyldighet och själv gärna efterkommer.
Men efter jag fuller märker sådant allt icke så att stå i min förmågo såsom i viljan, utan att måste tiden och krafterna bekvämjes, varandes därjämte i den ödmjuka tillförsikt att allt med nåder upptages, ty nödgas jag in antecessum på Eders Kungliga Majestäts befallning mitt ringa betänkande över detta ärendet att överskriva.
Borgermästarna i Danzig söka hos Eders Kungliga Majestät en sak som är av importans och konsekvens. Deras motiver, så mycket jag kan besinna i en hastighet, är tvenne: först att skilja sig dels med skäl, dels med apparans av skäl, vid Hubaldts årliga pension och sin last, som de för hans skull dragas med, ifrån vilken de icke kunne förlossas, med mindre de en klar aktion få och utföra emot honom, särdeles vid detta konungen i Polands medhåll och till äventyrs intresse. Sedan att en part gärna hämnades på Hubaldt och gjorde honom i polniska Kronan förhatlig det de bäst skulle åstadkomma, var sådana praktiker att hava varit före med Eders Kungliga Majestät skulle kunna med brev eller attestationer bevisas.
Ändock jag nu Hubaldts olycka inte håller oskälig och omeriterat såsom den emot Eders Kungliga Majestät och Sveriges Krono sitt lätta sinne nogsamt haver betygat, likväl när jag betänker själva saken, dess process och anslag samt allt dettas natur och egenskap och huru allt föreslaget, drivet och fört är och huru desslike consilia pläga drivas, sedan ock vad effekt det kan hava när det icke väl hanteras, så kan jag inte se Eders Kungliga Majestät något gagn att tillväxa därav att sådana attestationer eller documenta literarum utgåves.
Och skulle det snarare därav kunna följa att andra kanske i en bekvämare lägenhet måtte fatta in räddhåga och återhåll sådant och slikt mera Eders Kungliga Majestät att upptäcka och tillbjuda, där dock denna praktiken, var freden henne icke hindrat hade, väl hade meriterat att annorlunda fullföljas och nyttjas. Mig tycker staden Danzig vara skett av Eders Kungliga Majestät ett stort beneficium att vara varnad för sin olycka och att försiktligen se sig före, sedan han Hubaldt med polniska soldateskan kom att få sin kvarter när till Danzig, efterty inte i tvivel är att han det anslag som Eders Kungliga Majestät är presenterat nu senare haver kungen i Poland upptäckt och till hans tjänst ärnat effektuera.
Med denna Eders Kungliga Majestäts gunst hade de billigt att kontentera sig och taga sina saker i akt, väl vetandes att sådana anslag med brev och segel inte äro vana att ratificeras. Eders Kungliga Majestäts gagn och intresse däruti haver varit att förekomma det staden Danzig icke måtte råka i konungen i Polands absoluta disposition och händer såsom en ort därutur all fara och olyckor för Sveriges Krono smidas och ansättas kunde.
Sedan detta är erhållet såsom det förnämste kan ock vara skäl att Eders Kungliga Majestät detta allt nyttjar till att styrka stadsens förtroende och affektion emot Eders Kungliga Majestät för kommerciernas skull i alla tider, så ock att konservera vänskapen i tillfälle av fredsens förefallande ruptur eller utlopp av stilleståndet, och detta efter Eders Kungliga Majestäts höglovliga förfäders starka exempel, som med stor åhåga och flit vänskapen och kommerciernas frihet med den staden alltid och i polniska fejden så vitt möjligt sökt och eftertraktat hava.
Och tycker mig fördenskull på Eders Kungliga Majestäts allernådigste korrektion och förbättring att där man deras utskickade härom och vad som passerat är rätt låte veta och Eders Kungliga Majestäts förtroende till staden och dess konservation in integro statu betygade med andra komplimanger, entskyllandes Eders Kungliga Majestät för attestationen av några vidare secreta eller att vilja vara i några publika aktioner anklagan eller defension nämnd eller införd, då tror jag allt vara erhållet på alla sidor som med skäl är sökt och att ingen behöver göra där stort väsende av. Och ju Eders Kungliga Majestät kontenterad med stadsens vetenskap och därav följande försäkring, varken behöver eller väl anstår att läna sitt namn till någon rättegångs aktion eller publika klaga emot Hubaldt. Och fördenskull skattade jag bäst att borgermästarens utskickade med sådan muntlig avsked kunde avfärdas och Eders Majestäts brev till hans principaler, regis [regentibus] kort och till deras skäliga favör ställas böre, utan mycket att beskriva anslage[t]s process och handel.
Allernådigste drottning, jag skriver icke såsom mig bör och jag gärna gjorde, men såsom jag kan ock moveras att säga min mening fritt av Eders Kungliga Majestäts allernådigste befallning. Är det Eders Kungliga Majestät behageligt, så haver jag nått min intention. Vore det icke allt betänkt som det sig borde, så beder jag ödmjukligen om förlåtelse att jag farandes vilse i konsiliumet likväl allt gör i en trogen välmening, bedjandes på det underdånigste att det ock så icke annorlundha än med nåder måtte upptagas. Och befaller Eders Kungliga Majestät jag härmed i Guds den Allrahögstes milda beskydd till all god hälsa, livssundhet, stadig välmågo, lycklig regering, hälsosamma rådslag och seger över all dess fiender, så ock mig i dess gunst och nåde, såsom jag bliver in i min död
Eders Kungliga Majestäts
underdånigste, trogne
och hörsamme tjänare
Axel Oxenstierna.
Datum på Tidö, den 16 februari anno 1650
French translation (my own):
Très Puissante Reine,
Très Gracieuse Mademoiselle,
J'ai très humblement reçu la lettre la plus gracieuse de Votre Majesté Royale du 13 du mois dernier avec la plus grande révérence, et en la lisant, j'ai compris que Votre Majesté Royale était visitée et sollicitée par une lettre par les bourguemaîtres de Dantzig et en leur nom par l'ambassadeur de France, le vicomte de Brégy, et l'émissaire de la ville, pour donner à la ville une attestation des affaires et des pratiques existantes du colonel Hubaldt ou, comme le dit la lettre du bourguemaître, des documents de lettres et tout ce qui concerne la confiance dans l'affaire, sans aucun doute pour mieux porter l'affaire contre le pratiquant. Mais comme Votre Majesté Royale a une certaine considération à cet égard, Votre Majesté Royale m'ordonne donc de découvrir mes pensées dans la même affaire et demande, comme tout cela est humblement compris par moi de sa très gracieuse lettre elle-même. Comme une réponse soumise, je souhaitais que mon cœur, la saison et ma force aient pu souffrir ce que j'avais avant de m'aventurer ou que je puisse encore voyager si rapidement que je puisse accomplir mon devoir le plus soumis par la bouche, et, pour le bon plaisir de Votre Majesté Royal, d'accomplir, car je connais certainement mon obligation et je m'y conforme volontiers moi-même.
Mais parce que je remarque certainement que toutes ces choses ne sont pas tant dans mes capacités que dans ma volonté, mais que le temps et la force doivent être accommodés, étant en même temps dans l'humble confiance que tout sera pris gracieusement, je suis donc contraint, à l'avance et sur l'ordre de Votre Majesté Royale, d'écraser ma petite considération à ce sujet.
Les bourguemaîtres de Dantzig cherchent auprès de Votre Royale Majesté une affaire d'importance et de conséquence. Leurs motivations, pour autant que je puisse penser à la hâte, sont deux: premièrement, se séparer en partie avec raison, en partie avec l'apparence de la raison, à la pension annuelle de Hubaldt et à leur fardeau, dont ils sont chargés à cause de lui et qu'ils ne pouvaient être libérés à moins qu'ils n'obtiennent et n'exécutent une action claire contre lui, surtout dans ce cas avec le consentement et peut-être aussi les intérêts du roi de Pologne. Alors, qu'une partie se venge volontiers d'Hubaldt et le fasse haïr de la Couronne polonaise dans ce qu'elle accomplirait le mieux, de telles pratiques qui ont été présentées à Votre Majesté Royale auparavant pourraient être prouvées par des lettres ou des attestations.
Bien que maintenant je ne considère pas le malheur d'Hubaldt comme déraisonnable et immérité, car il a suffisamment prouvé à Votre Majesté Royale et à la Couronne de Suède son esprit léger, néanmoins, lorsque je considère l'affaire elle-même, son processus et son activité, la nature et le caractère de tout cela et comment est tout ce qui est proposé, conduit et exécuté et comment ces conseils sont généralement gérés, puis aussi quel effet cela peut avoir lorsqu'il n'est pas bien géré, je ne vois pas Votre Majesté Royale tirer un quelconque avantage de la délivrance de telles attestations ou lettres de documents.
Et pourrait-il plutôt s'ensuivre que d'autres, peut-être dans une situation plus commode, pourraient devoir accepter une telle chose avec crainte et retenue et découvrir et offrir davantage de telles choses à Votre Majesté Royale, si toutefois cette pratique, si la paix ne l'en avait pas empêchée, aurait bien mérité d'être menée et utilisée autrement. Je pense que la ville de Dantzig a reçu un grand avantage de Votre Majesté Royale d'être avertie de son malheur et de regarder attentivement devant, car Hubaldt, avec les soldats polonais, est venu prendre ses quartiers près de Dantzig, car il n'y a aucun doute qu'il a maintenant découvert depuis l'affaire qui est maintenant présentée à Votre Majesté Royale au roi de Pologne, et qu'il a l'intention de l'effectuer à son service.
Grâce à cette faveur de Votre Royale Majesté, ils ont pu se contenter et s'occuper de leurs affaires, sachant bien que de telles affaires n'ont pas l'habitude d'être ratifiées par des lettres et des sceaux. Le bénéfice et l'intérêt de Votre Majesté Royale ont été d'empêcher que la ville de Dantzig ne tombe dans la disposition et les mains absolues du roi de Pologne en tant que lieu d'où tous les dangers et malheurs pour la couronne de Suède pourraient être forgés et employés.
Comme cela est obtenu comme la chose la plus importante, c'est peut-être aussi une raison pour que Votre Majesté Royale utilise tout cela pour renforcer la confiance et l'affection de la ville envers Votre Majesté Royale pour le commerce à tout moment, ainsi que pour préserver l'amitié dans le cas d'une rupture apparente de la paix ou d'une fin de trêve, et ceci après le fort exemple des ancêtres les plus louables de Votre Majesté Royale, qui avec beaucoup de soin et de diligence ont toujours recherché et convoité l'amitié et la liberté de commerce avec cette ville, et qui l'ont cherché et convoité dans la querelle polonaise autant que possible.
Et je pense donc, pour la correction et l'amélioration les plus gracieuses de Votre Majesté Royale, que si l'on informe à juste titre leur envoyé de cela et de ce qui s'est passé et témoigne de la confiance de Votre Majesté Royale dans la ville et de sa conservation in integro statu avec d'autres compliments, ne faisant qu'excuser Votre Majesté Royale de l'attestation de tout autre secret ou voulant être mentionné ou introduit dans certaines actions publiques, alors je crois que tout serait obtenu de tous côtés ce qui est recherché avec raison et que personne n'a besoin de faire une grande agitation à ce sujet. Et, en effet, il n'est ni nécessaire ni approprié que Votre Majesté Royale, satisfaite de la connaissance de la ville et de l'assurance qui en découle, prête son nom à toute action en justice ou plainte publique contre Hubaldt. Et j'ai donc pensé qu'il valait mieux que l'envoyé du maire soit renvoyé avec un tel congé verbal, et la lettre de Votre Majesté devrait être bientôt laissée à ses mandants, au régent et à leur faveur raisonnable, sans trop décrire le processus et le commerce du entreprise.
Très Gracieuse Reine, je n'écris pas comme je le devrais et comme je le ferais volontiers, mais comme je peux aussi être amené à exprimer librement mon opinion, par l'ordre le plus gracieux de Votre Royale Majesté. Si cela plaît à Votre Majesté Royale, alors j'ai réalisé mon intention. Si tout n'est pas considéré comme il se doit, je demande humblement pardon de m'être égaré dans le conseil; néanmoins, je fais tout dans une fidèle bonne intention, suppliant de la manière la plus soumise qu'elle ne soit prise que gracieusement. Et je recommande par la présente Votre Majesté Royale à l'aimable protection de Dieu le Très-Haut et à toute bonne santé, solidité de vie, prospérité stable, gouvernement heureux, conseils salutaires et victoire sur tous ses ennemis, et je me recommande aussi à sa faveur et grâce, comme je demeure jusqu'à ma mort
de Votre Majesté Royale
le très humble, fidéle och obéissant serviteur
Axel Oxenstierna.
Tidö, le 16 février 1650.
English translation (my own):
Most Powerful Queen,
Most Gracious Lady,
I have most submissively received Your Royal Majesty's most gracious letter of the 13th of last month yesterday with the highest reverence, and by reading it I have understood Your Royal Majesty to be visited and solicited with a letter by the mayors of Danzig and on their behalf by the French ambassador, viscomte de Brégy, and the city's emissary, to give the city an attestation of Colonel Hubaldt's existing business and practices or, as the mayor's letter reads, documents of letters and anything related to building faith in the affair, no doubt to bring the matter all the better against the practicant. But as Your Royal Majesty has some consideration therein, Your Royal Majesty therefore commands me to discover my thoughts in the same matter and request, as all this is humbly understood by me from her most gracious letter itself. As a submissive reply, I wished that my heart, the season and my strength could have suffered what I had either before this ventured or that I could still travel so hastily that I could perform my most submissive duty by mouth, and, for Your Royal Majesty's good pleasure, to perform, as I certainly know my obligation and I myself gladly comply with it.
But because I certainly notice that all such things are not so much in my ability as they are in my will, but that time and strength must be accommodated, being at the same time in the humble confidence that everything will be taken graciously, I am therefore compelled to, in advance and at Your Royal Majesty's order, overwrite my little consideration on this matter.
The mayors of Danzig seek with Your Royal Majesty a matter of importance and consequence. Their motives, as much as I can think of in a hurry, are two: first, to separate partly with reason, partly with the appearance of reason, at Hubaldt's annual pension and their burden, which they are burdened with for his sake and from which they could not be released unless they get and carry out a clear action against him, especially in this case with the consent and possibly also the interests of the king of Poland. Then, that one part gladly take revenge on Hubaldt and make him hated to the Polish Crown in what they would best accomplish, such practices which have been presented to Your Royal Majesty before could be proved by letters or attestations.
Although now I do not consider Hubaldt's misfortune unreasonable and undeserved, as he has sufficiently proved to Your Royal Majesty and Sweden's Crown his light mind, nevertheless when I consider the matter itself, its process and business and the nature and character of all this and how is everything proposed, driven and carried out and how such counsels are usually run, then also what effect it can have when it is not well handled, I cannot see Your Royal Majesty gaining any benefit from the issuing of such attestations or letters of documents.
And it could rather follow from this that others, perhaps in a more convenient situation, might have to take in such a thing with fear and restraint and to discover and offer more such things to Your Royal Majesty, if, however, this practice, if peace had not prevented her, would well have merited being carried out and used differently. I think the city of Danzig has been done a great benefit by Your Royal Majesty to be warned of its misfortune and to look carefully ahead, as Hubaldt, with the Polish soldiers, came to get his quarters close to Danzig, for there is no doubt that he has now since discovered the business which is now presented to Your Royal Majesty to the King of Poland, and he has intended to effectuate it in his service.
With this favour of Your Royal Majesty, they were able to content themselves and taking care of their affairs, well knowing that such affairs are not accustomed to being ratified with letters and seals. Your Royal Majesty's benefit and interest therein has been to prevent the city of Danzig from falling into the King of Poland's absolute disposition and hands as a place from which all danger and misfortunes for Sweden's Crown could be forged and employed.
As this is obtained as the most important thing, it may also be reason that Your Royal Majesty use all this to strengthen the city's confidence and affection towards Your Royal Majesty for the sake of commerce at all times, as well as to preserve friendship in the event of an apparent rupture of the peace or an end of the truce, and this after the strong example of Your Royal Majesty's most laudable forefathers, who with great care and diligence sought and coveted the friendship and freedom of commerce with that city always, and who sought and coveted it in the Polish feud as much as possible.
And I therefore think, for Your Royal Majesty's most gracious correction and improvement, that if one rightly lets their envoy know about this and what has happened and testified Your Royal Majesty's confidence in the city and its conservation in integro statu with other compliments, only excusing Your Royal Majesty from the attestation of any further secrets or wanting to be mentioned or introduced into some public actions, then I believe everything would be obtained on all sides that is sought with reason and that no one needs to make a great commotion about it. And, indeed, it is neither necessary nor proper for Your Royal Majesty, satisfied with the city's knowledge and the consequent assurance, to lend your name to any legal action or public complaint against Hubaldt. And I have therefore thought best that the mayor's envoy be dismissed with such a verbal leave, and Your Majesty's letter should be shortly left to his principals, to the regent, and to their reasonable favour, without much to describe the process and trade of the business.
Most Gracious Queen, I do not write as I should and as I would gladly do, but as I can also be moved to speak my mind freely, by Your Royal Majesty's most gracious command. If it pleases Your Royal Majesty, then I have achieved my intention. If it is not all considered as it should be, I humbly ask for forgiveness that I have wandered astray in the counsel; nevertheless, I do everything in a faithful good intention, begging in the most submissive way that it might be taken in no other way than graciously. And I hereby commend Your Royal Majesty to the kind protection of God the Most High and to all good health, soundness of life, steady prosperity, happy government, salutary advice and victory over all your enemies, and I also commend myself to your favour and grace, as I remain unto my death
Your Royal Majesty's
most humble, faithful and obedient servant
Axel Oxenstierna.
Tidö, February 16, 1650.
Above: Kristina.
Above: Axel Oxenstierna.
Notes: Hubaldt = Christoff von Hubaldt, a German officer in Swedish service.
No comments:
Post a Comment