Source:
Bidrag till Svenska Kyrkans och Riksdagarnes Historia, volume 1, page 62, by S. P. Bexell, A. Ahlqvist and A. Lignell, 1835
The account:
Den 29 Julij när Ständerne effter förre dags omblåsning och tilsäijelse wore kompne på Rijkzsalen, giorde Her Per Baner en påminnelse på allt dhet som Stenderne proponerat och aff them beleffuat war om dhe fyra Höge Embeten och Förmynderskap, och att dhe Personer som der till förordnade woro der sigh præsenterade att affläggia sin Eedh effther dheras plicht medh förmaning att Ständerne dhet wäl och tillbörligen optaga wille, hälst medan dhe sigh så troligen förholla wele, som dhe kunna answara för Gudh, H. K. M. och Rijkzens Ständer; Och att dhe fördenskuld wille för sådan dheras dragande höge Embete skuld all hörsamheet, respect, lydno och ähra bewijsa, som H. K. M. sielff.
Her oppå opnembde Härolden dhe Fyre Herrer:
Her Gabriel Gustaffsson Oxenstjerna,
Her Jacob de la Gardie Greffue,
Her Carl Carlsson Gyldenhjelm,
Her Gabriel Bengtsson Oxenstjerna,
Hvilke på knää för H. K. M. giorde Eedh dem förestaffuat af H. Per Baner.
När Eeden war giordh, stege dhe H. K. M. närmare twå på hwardhera sidan; Her Gabriel Gustaffsson Oxenstiern och Her Carl Carlsson på den högra och Greffue Jacob de la Gardie och Her Gabriel Bengtsson på den wänstra.
Der effter gaff Her Per Baner Stenderna till att förstå, att beslutet war förhanden och skulle opläses aff HofCanzleren, hwilken och skedde, Såsom och bleff och Regeringsformen då opläsen.
När detta skeedt war framkallade Härolden Her Axel Baner och H. Jöns Kurck, hwilke stege fram och på knä ståendes giorde RijkzRådz eedh för H:nes M:t dem förestaffwat aff H. Per Baner trädandes sedan till H. K. M. och kysste H. M:tz hand.
Der oppå slött Her Per Baner den Acten, betackandes Stenderne i gemeen och hwar och en i synnerheet, som på nytt haffue confirmerat H. K. M. Rijket och Chronan, hwilket H. K. M. will hoos hwart Stånd medh Konungzligh affection nådigst ihugkomma. Derhoos rådde han flitigt till enigheet inbördes, lydno och hörsamheet emot H. K. M. och Regeringen icke allenast dhe som där tillstädes uthan och the som hemma stadde woro, och att dhe sigh inthet skola låtha öffuertala och förföra ifrån sitt giorde Eedelige lyffte. Och där någon funnes, som wågade sigh der emot att råda, tala eller opsättia, dem då som redelige Swenske Män oppenbara, och hjelpa till att han Exemplariter må straffad bliffua och hwar således hjelpa till att understödja Regementz bördan; Önskandes der medh till besluth Ständerne sampt och Synnerligen all wälmågo, och att hwar och en motte medh helsa och sundheet komma heem till sitt igen, efftersom och H:nes Kongl. M:t hwar och en heemförloffuar, så snart beslutet förseglat och Underskriffuit ähr.
LandtMarskalken Her Larss Sparre swarade der oppå, att effter Gudh haffuer H:nes K. M. igenom ordentlige medell uthkoradt till Sweriges Rijkes Drotning, och satt H. K. M. på sin Salige Her Fadhers Stool, önskade han att H. K. M. uthi alle Konungzlige dygder må tillwexa och dageligen förkoffras, så att igenom H. K. M. Regemente, så wäl H. K. M. sielff som Undersåtherne sigh frögda måge, Och oansedt Ridderskapet haffuer mehra ansedt H. K. M. högheet, än som dheres wälfångne privilegier, och gerna wele haffua ospart Lijff och förmögenheet, effter dheras Eedz plicht, Likwäl twiffle dhe inthet att dheras privilegier bliffwa medh lägligheet till dhet bästa ihugkompne, och icke i någon måtto præiudicerade förmedelst denne dheras god willigheet. — Och såsom dhe Nådige Herrar haffua uppå sigh tagit Regementet i H. K. M. omyndige åhr, så gör Ridderskapet D. D. N. N. Tacksäijelse derför att dhe H. K. M. och Rijkzens tillstånd och lägenhet anse wele, förmodandes såsom och bediandes, att dhe icke wela låtha sigh samma Regementz börda falla för swårt, Uthan här effter låtha sigh H:s K. M:tz uptuchtelse, Religion, Land och Rijke, sampt dess Immuniteter och frijheter wara anlägne och befallade.
Der effter framträdde Episcopus Strengnensis, önskade i lijka motto H. K. M. mycken lycko och wälsignelse såsom och dhe Höge Herrar som Regeringen hade oppå sigh taget, medh begäran och protestation på Clerckerijets wägner, att huadh som bewilliat och slutet war icke må framdeles dragas dhet andelige Ståndet till något præjudicium i een eller annan motto.
Borgmästaren i Stockholm Jöns Hindersson och en aff Bönderne giorde och sedan en lijten Lyckönskning. Och där medh ändades Rijkzdagen.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment