ÅSU 58. Acta till Stockholms större latinläroverks historia 1419-1840, page 22, B. Rud. Hall, 1939
The letter:
Wij Christina medh Guds nåde, Sweriges, Göthes och Wendes vthkorade Drottning och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna vthj Estland och Carelen, Fröken öffuer Ingermanland. Göre witterligen, att såsom wij aff adfection till befordra frije bokelige konster, och dragande Höge Kall och Embete, sampt nijt och ijffuer till Guds församblings förkoffring och Hans Helige ords lähra, så och dhet werldslige Regementets styrckio gärna sij och önska, att Scholewäsendet här vthj wårt Rijke må bringas och sättias vthj sitt rätta och ordenteliga skick, och Vngdomen wäl och troligen bliffua informeradh vthj dhe saker som Regementet Vnderstödie, och bestå så i andelige som werldslige Embeten och tienster; Wij besinnandes, att oppå andre orter här i Rijket öffuer samme Scholewäsende så till particular och trivial Scholer såsom elliest till Gymnasier ia och sielffue Academierne loffligen och wäl är ordnat, så att wij görligen förspörie derigenom Guds wälsignelse till Regementets förkoffring och Gudstienstens rätta bruuk och öfning; Altså haffue wij här iämpte tagit vthj nådigt betrachtande, och så wäl aff desse som flere andre considerationer och motiver, för gott, Helsosampt och nyttigt erachtadt och befunnet, att constituera och förordna här i Stocholm ett Gymnasium, effter som wij Här medh och i detta wårt öpne breffs krafft dhet constituere och förordne; Och att där vthj skole wara Sin Docentes eller Lectores, nembligen Theologiæ twenne, aff hwilke den ena Hebræam, och den andra Græcam lingvam tillijka skall lära och proponera, Sedan politicæ en, Historiarum en, Logicæ en, Mathematum en och Oratoriæ en, hwilke måge och skole niuta den frijheet till dheras persohner och anhörige, så och Discentes i samma Gymnasio, dhe wilckor, som andre respective Docentes och Discentes niuta vthj andre wåre Gymnasier här i Rijket, så wijda ett eller annat för andre orsaker skull, icke kan något in specie wara privilegierat oppå. Och wele wij här iämpte haffua Oss förbehollet, dhe persohner som till Lectores Gymnasij skole bliffua brukade medh wår skrifftelige confirmation där till bekräffta och authorisera. Men hwadh Lectiones eller Authores, iämwäl och modum in studijs procedendi et proponendi wedkommer, der om skall framdeles bliffua giordh en ordning, som skall observeras kringom hela Rijket, respective vthj Gymnasier och Scholer. J medler tijdh weele wij att Erchiebiscopen iämpte Kyrckioheerden, här widh Store Kyrckian må och skall haffua noga opsicht opå Docentes och Discentes, att thet bliffuer proponerat och lärdt som Vngdomen länder till förkoffring, så vthj dhe saker som höra till PredikoEmbetet som elliest till andre civile och werldslige tienster; Men i synnerheet sij der oppå att Latinæ och Græcæ Lingvæ studia rätt bliffua dreffue, och uthaff classicis authoribus dhet proponerat som hörer egentligen till institutionen vthj Scholar och Gymnasier, och derigenom Vngdomen kan bliffua skickeligh till att anträda studium superiorum facultatum och all fulkomligare förstånd bekomma i realibus disciplinis, när dhe effter lägenheten, och sedan dhe haffue lagt gode fundamenta in instrumentalibus besynnerligen, komma på Academier; Alt effter som framdeles här om skall affskedas, och Bisperne till wijdare effterrättelse bliffua communiceradt. Wij biude fördenskull här medh alle i gemeen och Hwar i synnerheet, som Oss medh Hörsamheet och lydno äre förplichtade, och för wår skuld wele och skole göra och låta, att dhe denne wår Hälsosamme och Christelige förordning attendera, icke görandes här emot i någon motto nu eller framdeles. Till yttermehra wisso är detta medh wårt secret och wåre sampt Sweriges Rijkes respective Förmyndares och Regerings Vnderskrifft bekräfftadt. Datum Stocholm den A 1643.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment