Wednesday, March 23, 2022

Bengt Baaz's letter to Johan Kasimir, dated April 20, 1641

Source:

Historiska Samlingar, part 1, page 204, Johan A. Carlbohm, 1793


The letter:

Holmiæ den 20 April 1641.
E. F. N:des breff och nådiga scriffuelse af dato 16 Aprilis är till rätta händer genom Jahan Knecht den 18 hujus leffuererat; hwarvthaf wnderdånigst förnimmes dett offertum E. F. N:de ex Germania skeer, för PfaltzZweijbruckische widh Gülische Landet prætension och augmentum ratione durantis possessionis provisionalis, som widlöfteligen war till at see af D:r Heintzens breffz copia, så wäl som och det jemmerliga och beklageliga närwarande tilståndh uti Tysslandh, och dess possessioner, hwar öfuer Gudh sigh een gångh nådeligen förbarme. Och oansedt iagh myckit för ringa judicium hooss migh befinner om sådane höga saker några eenfaldiga ord framföra, myckit mindre sententiera eller pro & contra discurrera, doch lickwäl för E. F. N:des nådiga befalningh, kan iagh eij aldeles tijga, vthan några ringa ord i wnderdånigheet libere framföra, för denne extraordinari egne Postens säkerheet skull. E. F. N:de hafuer uti dess swar altsammans stält in suspenso till yterligare wnderrättelse om intraderna, der hooss dubiterar om sådant offertum pure är till at förstå, tyckes och mehr inclinera till afslagh, emädan sådant nästan concurrerar med den föreslagna summa uti Pryssische Heijratz contract, der emoot solenniter per expressum protesterat är. Posito quidem, sed non concesso ob intentionem & inclinationem offerentium adhuc incognitam, att alle desse punchter något remedieradess; offertum sine fraude reali vel intentionali tilbiudes, capitall summan ännu förhögdess, augmentum ex bonis perceptis & percipiendis effter framdeles ankommande intraderss förslagh påöktes; så är doch till alt sådant E. F. N:de in trientem tantum interesserat, & per consequens den fördeelade Penninge summa eij så högdt till at ansee (hälst när extremiteten Gudi loff eij på färde är) quam servatum sibi suisve jus antiquum tenere, hwilket mongom till äwentyrs för hufudet stöter, och i myckit tilbaka håller, atque in multam ducit considerationem, än elliest skee kunde, forsan, om man allenast mobilibus & præsentibus inhærerade, ipsis futurum suorum ac posteritatis commodum & fructum postponerade. E. F. N:de iagh wnderdånigst om förlåtelse beder för denne dristigheet i hööga saker, hwilka E. F. N:de af högdt begåfuat wichtigdt betänckiande siälff aldrabäst weet ponderera, och huru dervtinnan medh interessenternas wetskap procederas skall.

Elliest hwad nyt kan wara här ifrå, hafuer E. F. N:de genom senaste posten nådigast förnummit, och sågo iagh gerna att iagh denne gångh ingen orsak hade något att addera, män aldenstundh iagh gerna sanningen i refererande följer, så myckit wetskap tillåter och eij in genus aliquod blanditiarum descenderar, derföre nödgas iagh fatale accidens E. F. N:de wnderdånigst declarera, som C G förgången Lörgerdagh een timme effter hemkompsten ifrå Vpsala nidre i lissle trägården på Slottet widerfors: H. M:tt spatzerade nider i skiöna wädret, begärade af C G leeka medh sigh riddare spell: uti löpande, effter C G war både trått af reesan såssom och myckit förtröstade på sitt nyläckta been, trådandes på een steen uti een grop bräckte åter samma sit been, doch stodh derpå vp och gick 12 eller 16 tritt, sedan moste låta sig bära i Cammaren, tå kom M. Baltsar och inrättade thet igeen, säijandes eij wara samma skada som tilförene, vthan 1 finger högre, doch kan iagh eij wäll dragas i den meening, hälst mädan dett är på samma been, och på samma beenröör, fast det synes litet högre, hwilket der af kan wara, att den förra rispan war twert på beenen, män denne är rätt öfuer, vthan twifuel begyns der den förra bråkz rispa begynnelse togh och gick nidföre, men denne wijker der ifrå af grad über. Detta bråk hålles eij så stort och farligit som det förra, trooss och eij at pijpan är af, mädan C G derpå gick effter bråket: dicat quid velit Chirurgus iagh troor detta bråk hafua sitt vrsprung af dett förra, hwilket nu lickwäl är (Gudi loff) wäl inrättat och Princeps kenner sigh fast ingen sweda eller werck der af, vthan sofuer wäl, äter, speelar och är lustigh, in summa inthet feelas nisi quod posset lecto privari. Greff Peder och Cancellarius vndrade sigh myckit i dagh tijdeligen der öfuer, att Princeps meus platt ingen werck kenner, såssom och att platt ingen sulnadh öfuer eller vnder sigh tilslår. Der till medh hafuer ochså Nicolas Frantzosen som H. F. N:de Hertig Adolph een lång tijdh hafuer Frantzöska lärdtt, i gård sitt been twert afbrutit, och ligger i Staden vnder chur. item är och C G lijfknechtt Lasse i Upsala dödh, der om Lenæi bref til migh i aftons seent ankom, och är i dagh tilbaka screfuit at befalningzmannen Engelbrecht låter honom simpliciter begrafua och bekostnaden antecknar, hwilken ringa stijga moste, emädan han ganska lijtet tiänt hafuer, eij häller någon förnemblig tiänst bewijst. Orsaken til hans död är, att han drucken een nat gick grassatim och slogs med wachten, bekom itt stort holl i hufudet, sedan blef meera slagen af een ryttare, der till sedan andra accidentier tilslagne äro: här om är Engelbrecht befalt wijdare ransaka. In summa desse orter synes wara min Principi och hans folck i begynnelsen olycksamme, potest tamen altissimus successu temporis anteactam molestiam feliciore eventu beare. Ibland andra discurser som med H. F. N:de Hertig Carll Cancellarius i dagh anstälte, refererade han och itt skipp wara inkommit, medbärandes the budh att Hertigen af Lunebergh är dödh, item att 4 Lybische Skipp som hade ärnat sigh till Dynkirk äro i förgångna storm blefne, och några faat medh krut såssom och några läster Lybischt ööll för Elfsborgz Slott wara influtne. I aftons som war den 19 tracterades Hertigen af Saxen Lawenburgh Her Wrangelss Swåger här vppe på Slottet myckit prächtigt med heela sin suite, och blef öfuerflödigdt på alla bordh tractamente, wijn och confect vpsatt, han söker här någon recompens för sin tiänst och synes een wacker resoluter Herre. Herr Jahan Banneer æstimerar inthet högdt eladem belli divulgatam säijer uti sine breff att han eij så myckit som itt blylodh i denne sin regress förlorat hafuer, vthan stycken af een sprungen canon, dem han för artollerij hästars lindringh skull bortkastade, men Slangen och hans Officerer förnembligast den vnge Margreffuen beklagar han högtt, wil beflijta sigh om at ranzionera them, så meenar han de gemeene som äro twingade sigh wnderställa hooss fienden, skulle derigönom komma tilbaka igeen. Han begärer och succurs hälst Penningar att soldatesca nu eij bliffuer disaffectionerat, describerar ynckeligen Tysslandz stat och land der han nu stadder är. Tå Nilss Nilsson Secreteraren migh desse Ex:tz Banerens breff in originali wijste, änskyllade han sigh myckit att han effter sin skyldigheet eij continuerar sin förra communication medh E. F. N:de, sade sigh hafua satis prægnantes ejus rei causas & rationes, dem iagh lickwäll eij kunde få weeta. Här medh &c.


Above: Kristina.


Above: Karl Gustav.


Above: Johan Kasimir.

No comments:

Post a Comment