Thursday, September 3, 2020

Kristina's letter to Mademoiselle de Montpensier, dated April 21/May 1 (New Style), 1652

Sources:

Lettres de la Reyne de Suede et de quelques autres personnes, pages 5 to 7, published by Paul Colomiès, 1688; original at the Bavarian State Library (Staatliche Bibliothek Regensburg)

https://books.google.com/books?id=H0hYAAAAcAAJ&source=gbs_navlinks_s

Mémoires concernant Christine, volume 1, page 194, Johan Arckenholtz, 1751


Drottning Kristina: Den svenska tiden, page 87, by Sven Stolpe, 1960

The letter:

Mademoiselle ma Cousine,
vous avez eu le soin de m'assurer par des lettres si obligeantes [de] vôtre affection, que je serois la plus ingrate personne du monde, si je ne vous faisois connoître à quel point je vous suis redevable. Ma reconnoissance sera toûjours telle que je la dois à la plus accomplie personne du monde; & quand je me souviendray, que mon bonheur m'a procuré l'amitié d'une Princesse, qui aujourd'huy s'est signalée par des actions qui surpassent celles que les siecles passez ont adorées en leurs Heroïnes, je commence avec raison de tirer vanité de ma bonne fortune. Vrayment, Mademoiselle, vous estes la seule qui soûtienne la gloire du sexe, & vous faites voir que nôtre siecle ne manque pas de produire des miracles aussi bien que les passez. Pour égaler sa gloire aux autres, ne sufit-il pas qu'il ait produit un Prince de Condé, & une Princesse telle que vous estes? La vertu de ce Prince égale tout ce que les siecles passez ont admiré, & je crois mesme que peu de personnes auront droit de prétendre à l'honneur de luy estre comparez. Pour ce qui est de vous, Ma Cousine, je crois que tous ceux de vôtre sexe vous cederont toute la part qu'ils pourroient prétendre de la gloire, & je crois que châcun donnera à vôtre merite le pris qui luy est dû avec tant de justice. Pour moy qui fais plus que personne profession d'estimer la vertu, je confesse que la vôtre m'a charmé. Je puis dire qu'[a]utrefois j'ay eu pour vous une affection qui me sembloit ne pouvoir souffrir d'accroissement, mais je me suis veu trompée, & je m'aperçois qu'il faut changer de langage, puis que c'est expliquer foiblement les sentimens que j'ay pour vous, que de leur donner le caractere d'une simple affection. C'est amour, & c'est un amour ardent qui m'oblige d'estre toûjours
Mademoiselle ma Cousine,
Vôtre tres affectionnée & tres aquise Cousine & amie,
CHRISTINE.
A Stock[h]olm le 1 May 1652.

With modernised spelling:

Mademoiselle ma cousine,
Vous avez eu le soin de m'assurer par des lettres si obligeantes [de] votre affection que je serais la plus ingrate personne du monde si je ne vous faisais connaître à quel point je vous suis redevable. Ma reconnaissance sera toujours telle que je la dois à la plus accomplie personne du monde; et, quand je me souviendrai que mon bonheur m'a procuré l'amitié d'une princesse qui aujourd'hui s'est signalée par des actions qui surpassent celles que les siècles passés ont adorées en leurs héroïnes, je commence avec raison de tirer vanité de ma bonne fortune. Vraiment, Mademoiselle, vous êtes la seule qui soutienne la gloire du sexe, et vous faites voir que notre siècle ne manque pas de produire des miracles aussi bien que les passés. Pour égaler sa gloire aux autres, ne suffit-il pas qu'il ait produit un prince de Condé et une princesse telle que vous êtes? La vertu de ce prince égale tout ce que les siècles passés ont admiré, et je crois même que peu de personnes auront droit de prétendre à l'honneur de lui être comparés.

Pour ce qui est de vous, ma cousine, je crois que tous ceux de votre sexe vous céderont toute la part qu'ils pourraient prétendre de la gloire, et je crois que chacun donnera à votre mérite le prix qui lui est dû avec tant de justice. Pour moi, qui fais plus que personne profession d'estimer la vertu, je confesse que la vôtre m'a charmé. Je puis dire qu'autrefois j'ai eu pour vous une affection qui me semblait ne pouvoir souffrir d'accroissement, mais je me suis vu trompée; et je m'aperçois qu'il faut changer de langage, puisque c'est expliquer faiblement les sentiments que j'ai pour vous que de leur donner le caractère d'une simple affection. C'est amour, et c'est un amour ardent qui m'oblige d'être toujours,
Mademoiselle ma cousine,
votre très affectionnée et très acquise cousine et amie
Christine.
A Stockholm, le 1 mai 1652.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Mademoiselle ma Cousine. Vous avez eu le soin de m'assurer par des lettres si obligeantes de votre affection, que je serois la plus ingrate personne du monde, si je ne vous faisois connoître à quel point je vous suis redevable. Ma reconnoissance sera toûjours telle que je la dois à la plus accomplie personne du monde, & quand je me souviens que mon bonheur m'a procuré l'amitié d'une Princesse, qui aujourdhui s'est signalée par des actions qui surpassent celles que les siécles passés ont admirées en leurs Héroïnes, je commence avec raison, de tirer vanité de ma bonne fortune. Vraiement, Mademoiselle, Vous êtes la seule qui soutienne la gloire du séxe, & vous faites voir que notre siécle ne manque pas de produire des miracles aussi bien que les passés. Pour égaler sa gloire aux autres, ne suffit-il pas qu'il ait produit un Prince de Condé, & une Princesse telle que vous êtes! La vertu de ce Prince égale tout ce que les siécles passés ont admiré, & je vois même que peu de personnes auront droit de prétendre à l'honneur de lui être comparées. Pour ce qui est de vous, ma Cousine, je vois que tous ceux de votre séxe vous céderont toute la part qu'ils pourroient prétendre à la gloire, & je crois que chacun donnera à votre mérite le prix qui lui est dû avec tant de justice. Pour moi, qui fais plus que personne profession d'estimer la vertu, je confesse que la Votre m'a charmée. Je puis dire qu'autrefois j'ai eu pour vous une affection qui me sembloit ne pouvoir souffrir d'accroissement, mais je me suis vû trompée, & je m'apperçois qu'il faut changer de langage, puisque c'est expliquer foiblement les sentimens que j'ai pour Vous que de leur donner le caractére d'une simple affection. C'est un amour ardent qui m'oblige d'être toûjours,
Mademoiselle ma Cousine,
Votre très-affectionnée & très-acquise
Cousine & Amie
CHRISTINE

Swedish translation (my own):

Mademoiselle min kusine,
Ni har passat på att försäkra mig med sådana förpliktiga brev om Er tillgivenhet att jag skulle vara den otacksammaste personen i världen om jag inte lät Er veta hur mycket jag är skyldig Er. Min tacksamhet skall alltid vara sådan att jag är skyldig den mest fulländade personen i världen, och när jag minns att min lycka har givit mig vänskapen till en prinsessa som idag har utmärkt sig genom handlingar som överträffar dem som tidigare sekler har beundrat i deras hjältinnor, börjar jag med anledning att vara stolt över min lycka. Sannerligen, mademoiselle, Ni är den enda som upprätthåller vårt köns härlighet, och Ni visar att vårt århundrade inte misslyckas med att producera mirakel lika bra som de tidigare gjorde. För att jämställa dess ära med andra, räcker det inte att det har producerat en prins de Condé och en prinsessa som Ni är? Den här prinsens dygd är lika med allt vad de senaste seklerna har beundrat, och jag ser till och med att få människor kommer att ha rätt att göra anspråk på äran att bli jämfört med honom.

Vad beträffar Er, min kusine, ser jag att alla de av Ert kön kommer att ge Er all den del som de kunde göra anspråk på i härligheten, och jag tror att var och en kommer att ge till Er förtjänst det pris som är skyldig Er med så mycket rättvisa. När det gäller mig, som gör profession av att uppskatta dygd mer än någon annan, så erkänner jag att Ert har charmerat mig. Jag kan säga att jag tidigare hade en tillgivenhet för Er som tycktes mig inte kunna lida någon ökning, men jag har blivit lurad, och jag inser att det är nödvändigt att ändra mitt språk, ty det är för att svagt förklara de känslor jag har till Er än att ge dem karaktären av en enkel tillgivenhet. Det är en brinnande kärlek som förpliktar mig att alltid vara,
mademoiselle min kusine,
Er tillgivnaste och hängivnaste kusine och vän
Kristina.

English translation (my own):

Mademoiselle my cousin,
You have taken care to assure me by such obliging letters of your affection that I would be the most ungrateful person in the world if I did not let you know how much I am indebted to you. My gratitude will always be such as I owe it to the most accomplished person in the world, and when I remember that my happiness has procured me the friendship of a princess who today has distinguished herself by actions which surpass those whom past centuries have admired in their heroines, I begin with reason to take pride in my good fortune. Truly, Mademoiselle, you are the only one who upholds the glory of our sex, and you show that our century does not fail to produce miracles as well as the past ones did. To equal its glory to others, is it not enough that it has produced a Prince de Condé and a princess such as you are? The virtue of this prince equals all that past centuries have admired, and I even see that few people will have the right to claim the honour of being compared to him.

As for you, my cousin, I see that all those of your sex will yield to you all the share that they could claim in the glory, and I believe that each one will give to your merit the price which is due to you with so much justice. As for me, who makes a profession of esteeming virtue more than anyone else, I confess that yours has charmed me. I can say that formerly I had an affection for you which seemed to me unable to suffer any increase, but I have seen myself deceived, and I realise that it is necessary to change my language, as it is to weakly explain the feelings I have for you than to give them the character of a simple affection. It is an ardent love that obliges me to be always,
Mademoiselle my cousin,
your most affectionate and most attached cousin and friend
Kristina.

Swedish translation of the original (my own):

Mademoiselle min kusine,
Ni har passat på att försäkra mig med sådana förpliktiga brev om Er tillgivenhet att jag vore den otacksammaste personen i världen om jag inte lät Er veta hur mycket jag är skyldig Er. Min tacksamhet skall alltid vara sådan att jag är skyldig den mest framgångsrika personen i världen; och när jag minns att min lycka har skaffat mig vänskapen till en prinsessa som idag har utmärkt sig genom handlingar som överträffar dem som tidigare sekler har dyrkat i sina hjältinnor, börjar jag med anledning att hämta fåfänga från min lycka. Sannerligen, mademoiselle, du är den enda som stöder vårt köns ära, och Ni visar att vårt århundrade inte misslyckas med att producera mirakel lika bra som det förflutna har gjort. För att jämställa sin ära med andra, räcker det inte att den har producerat en prins de Condé och en prinsessa som Ni är? Den här prinsens dygd är lika med allt som tidigare sekler har beundrat, och jag tror till och med att få människor kommer att ha rätt att göra anspråk på äran att bli jämfört med honom.

När det gäller Er, min kusine, tror jag att var och en av Ett kön kommer att ge efter för Er vilken del av äran de än kan göra anspråk på, och jag tror att var och en kommer att ge till Er förtjänst det pris som tillkommer det med så mycket rättvisa. När det gäller mig, som mer än någon annan säger sig uppskatta dygd, så erkänner jag att Er har charmerat mig. Jag kan säga att jag förr hade för Er en tillgivenhet som tycktes mig inte kunna lida av en ökning, men jag såg mig själv lurad; och jag inser att det är nödvändigt att ändra mitt språk, ty det är en svag förklaring av de känslor jag har för Er att ge dem karaktären av en enkel tillgivenhet. Det är kärlek, och det är en brinnande kärlek som förpliktar mig att alltid vara,
Mademoiselle min kusine,
Er tillgivnaste och hängivnaste kusine och vän
Kristina.
Stockholm, den 1 maj 1652.

English translation of the original (my own):

Mademoiselle my cousin,
You have taken care to assure me by such obliging letters of your affection that I would be the most ungrateful person in the world if I did not let you know how much I am indebted to you. My gratitude will always be such as I owe it to the most accomplished person in the world; and, when I remember that my happiness has procured for me the friendship of a princess who today has distinguished herself by actions which surpass those which past centuries have adored in their heroines, I begin with reason to draw vanity from my good fortune. Truly, Mademoiselle, you are the only one who supports the glory of our sex, and you show that our century does not fail to produce miracles as well as the past has. To equal its glory to others, is it not enough that it has produced a Prince de Condé and a princess such as you are? The virtue of this prince equals all that past centuries have admired, and I even believe that few people will have the right to claim the honour of being compared to him.

As for you, my cousin, I believe that everyone of your sex will yield to you whatever share of the glory they could claim, and I believe that each will give to your merit the price which is due to it with so much  justice. As for me, who more than anyone professes to esteem virtue, I confess that yours has charmed me. I can say that formerly I had for you an affection which seemed to me could not suffer from an increase, but I saw myself deceived; and I realise that it is necessary to change my language, as it is a weak explanation of the feelings I have for you to give them the character of a simple affection.  It is love, and it is an ardent love that obliges me to be always,
Mademoiselle my cousin,
Your most affectionate and most attached cousin and friend
Kristina.
Stockholm, May 1, 1652.


Above: Kristina.


Above: Mademoiselle de Montpensier, Duchesse d'Orléans.

Note: In accordance with the nobility's ideals in the early modern era, kings and queens considered themselves siblings; when talking to someone of a lower rank than their own, they would refer to that person as "my cousin", regardless of whether or not they were related.

Axel Oxenstierna's letter to Ebba Brahe concerning Kristina's displeasure toward Magnus de la Gardie, dated December 30, 1653/January 9, 1654 (Old Style)

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5219&postid=ao_1534&tab=post#tab




The letter:

Högwälborne Greffwinna,
Högttährade Käre Sÿster.
Jag önskar min Käre Sÿster samptt alla hennes Elskelige Barn och Anhörige aff Gudh all mildh och nådigh tröst, hugnad, bijstondh och beskerm Och ett och månge flere lÿcksalige godhe och hugnelige nÿe Åhr. Mig ähr genom min K. S. tiänare J afftons leffvereratt hennes kärlige schrijffwelse, där medh min K. S. mig förstendigar sin bedröffvelse, Och den Onådh och mishag, som hennes Käre Son min Frände Greffwe Magnus hoos Hennes K. Mtt Wår allernådigste Drotning emott förhopning ähr råkatt vthij, begärandes aff migh ded Jag Jhugkommandes den Wenskap som hennes S. Käre Herre och migh hafr waritt emellan, wille sökia Medell denne Olÿckan att affweria, sosom hennes wenlige schrijffwelse dette altt wijdhare vthtrÿcker.

Käre Sÿster. Jag hafr de en tijdh bortt åth någott hörtt talas härom, och J förstone hollett ded för säger vthan någon grundh. Men sosom Jagh sedhan hafr lathett migh vnderretta, skall ded icke wara på ded besthe sätett vthslagett. Min Käre Sÿster troo mig ded till, att Jag för månge orsaker skuldh bär medh min K. S. Sorg och bedröffwelse (den Jag wäl förståår intz kone wara borta) ett trogett och Christeligtt medlijdande, Och där ded stode J min förmågo och hender att bothatt, skulle Jag Jngen tijdh eller arbete därvthij spara, att bewijsa min trogne affection som Jag till hennes S. Käre Herre och hele ded husett aff vngdomen burett haffr, Och nu på Ålderdomen gärna skulle betee den att haffwa waritt hoos mig stadig och oföranderlig. Men huru wijdha Jag härmed komma kan, ded weet Jag icke. Hwad dette mishag förorsakatt hafr ded weett Jag icke heller J grunden, Och därföre ähr mig swårtt att tala heller schrijffwa därom, och så ähr mig intz minder swårtt att finna där böther opå. Nog sijr Jag att saken är förwirratt. Och ded ähr altt för oppenbartt. Och efter där moste wara orsaker till att ded så illa ähr vthslagett, weet Jag icke hwad till göra ståår. Hwadh aff mig skee kan medh ähran och ett gott samweett, haffr min K. S. sig att försäkra ded Jag gärna skall göra som min K. S. kan lända till tiänst och hugnad, och ded så mycked heller som Jag min K. S. Salige Herres tilförsichtt till migh nogsamptt hafr sportt och altidh behollett den J min åminnelse. Den godhe Gudh, som altt förmår, haffwa min K. S. och alla hennes käre Barn och Anhörige J sitt Gudomlige beskerm och beskÿd befaltt till all hugnad, tröst och all Krops och siäls lycklige wälmågo. Jag ähr och blijffr emädhan Jag lefr.
Min Käre Systers
Tiänstwillige Broder
altidh
Axell Oxenstierna m. p.

Att min K. S. sig vndskÿller om Årstad bÿtett, ded görs jntz behoff. Jag hafr J den saken intz annad sett opå ähn min Bördesrett, den Jag icke hafr konett latha att tala på, lempnandes doch hwar och en sin rett oförkrenktt i allo motto.
Datum Stokholm den 30 Decemb A:o 1653.

The Riksarkivet website's transcript of the letter:

Högvälborne Greffvinna,
Högttährade Käre Syster
Jag önskar min käre syster samptt alla hennes elskelige barn och anhörige aff Gudh all mildh och nådigh tröst, hugnad, bijstondh och beskerm och ett och månge flere lycksalige, godhe och hugnelige nye åhr. Mig ähr genom min k. s. tiänare i afftons leffvereratt hennes kärlige schrijffvelse, därmedh min k. s. mig förstendigar sin bedröffvelse och den onådh och mishag som hennes käre son, min frände greffve Magnus, hoos Hennes K. M:tt vår allernådigste drotning emott förhopning ähr råkatt uthij, begärandes aff migh ded jag, ihugkommandes den venskap som hennes s. käre herre och migh hafver varitt emellan, ville sökia medell denne olyckan att affveria, sosom hennes venlige schrijffvelse dette altt vijdhare uthtrycker.

Käre syster. Jag hafver nu en tijdh bortt åth någott hörtt talas härom och i förstone hollett ded för säger uthan någon grundh. Men sosom jagh sedhan hafver lathett migh underretta, skall ded icke vara på ded besthe sätett uthslagett. Min käre syster troo mig ded till, att jag för månge orsaker skuldh bär medh min k. s. sorg och bedröffvelse (den jag väl förståår intet kone vara borta) ett trogett och christeligtt medlijdande, och där ded stode i min förmågo och hender att bothatt, skulle jag ingen tijdh eller arbete däruthij spara att bevijsa min trogne affection som jag till hennes s. käre herre och hele ded husett aff ungdomen burett haffver och nu på ålderdomen gärna skulle betee den att haffva varitt hoos mig stadig och oföranderlig. Men huruvijdha jag härmed komma kan, ded veet jag icke. Hvad dette mishag förorsakatt hafver, ded veett jag icke heller i grunden, och därföre ähr mig svårtt att tala heller schrijffva därom, och så ähr mig intet minder svårtt att finna där böther opå. Nog sijr jag att saken ähr förvirratt. Och ded ähr altt för oppenbartt. Och efter där moste vara orsaker till att ded så illa ähr uthslagett, veet jag icke hvad till göra ståår. Hvadh aff mig skee kan medh ähran och ett gott samveett, haffver min k. s. sig att försäkra ded jag gärna skall göra som min k. s. kan lända till tiänst och hugnad, och ded så mycked heller som jag min k. s. salige herres tilförsichtt till migh nogsamptt hafver sportt och altidh behollett den i min åminnelse. Den godhe Gudh som altt förmår haffva min k. s. och alla hennes käre barn och anhörige i sitt gudomlige beskerm och beskyd befaltt till all hugnad, tröst och all krops och siäls lycklige välmågo. Jag ähr och blijffver emädhan jag lefver
Min Käre Systers
Tiänstvillige Broder
altidh
Axell Oxenstierna m. p.

Att min k. s. sig undskyller om Årstad bytett, ded görs intet behoff. Jag hafver i den saken intet annad sett opå ähn min bördesrett, den jag icke hafver konett latha att tala på, lempnandes doch hvar och en sin rett oförkrenktt i allo motto.
Datum Stokholm den 30 decembris anno 1653.

With modernised spelling:

Högvälborna grevinna,
Högtärade kära syster,
Jag önskar min kära syster samt alla hennes älskliga barn och anhöriga av Gud all mild och nådig tröst, hugnad, bistånd och beskärm och ett och många flera lycksaliga, goda och hugneliga nya år. Mig är genom min kära systers tjänare i aftons levererat hennes kärliga skrivelse, därmed min kära syster mig förständigar sin bedrövelse och den onåd och misshag som hennes käre son, min frände greve Magnus, hos Hennes Kungliga Majestät vår allernådigste drottning emot förhoppning är råkat uti, begärandes av mig det jag, ihågkommandes den vänskap som hennes salige käre herre och mig haver varit emellan, ville söka medel denna olyckan att avvärja, såsom hennes vänliga skrivelse detta allt vidare uttrycker.

Kära syster. Jag haver de en tid bortåt något hört talas härom och i förstone höllit det för säker utan någon grund. Men såsom jag sedan haver låtit mig underrätta, skall det icke vara på det bästa sättet utslaget. Min kära syster, tro mig det till att jag för många orsaker skull bär med min kära systers sorg och bedrövelse (den jag väl förstår inte kunne vara borta) ett troget och kristligt medlidande, och där det stode i min förmågo och händer att botat, skulle jag ingen tid eller arbete däruti spara att bevisa min trogna affektion som jag till hennes salige käre herre och hele det huset av ungdomen burit haver och nu på ålderdomen gärna skulle bete den att hava varit hos mig stadig och oföränderlig. Men huruvida jag härmed komma kan, det vet jag icke. Vad detta misshag förorsakat haver, det vet jag icke heller i grunden, och därför är mig svårt att tala eller skriva därom, och så är mig inte mindre svårt att finna där böter uppå. Nog ser jag att saken är förvirrad. Och det är alltför uppenbart. Och efter där måste vara orsaker till att det så illa är utslaget, vet jag icke vad till göra står. Vad av mig ske kan med äran och ett gott samvete, haver min kära syster sig att försäkra det jag gärna skall göra som min kära syster kan lända till tjänst och hugnad, och det så mycket eller som jag min kära systers salige herres tillförsikt till mig nogsamt haver sport och alltid behållet den i min åminnelse. Den gode Gud som allt förmår hava min kära syster och alla hennes kära barn och anhöriga i sitt gudomliga beskärm och beskydd befallt till all hugnad, tröst och all kropps och själs lyckliga välmågo. Jag är och bliver emedan jag lever
min kära systers
tjänstvillige broder
alltid
Axel Oxenstierna, m. p.

Att min kära syster sig undskyller om Årstad bytet, det görs intet behov. Jag haver i den saken intet annat sett uppå än min bördesrätt, den jag icke haver kunnat låta att tala på, lämnandes dock var och en sin rätt oförkränkt i allo måtto.
Datum Stockholm, den 30 decembris anno 1653.

French translation (my own):

Noble comtesse,
ma très honorée chère soeur,
Je souhaite à ma chère sœur et à tous ses chers enfants et à sa famille tout le bonheur, la consolation, l'assistance et la protection de Dieu et une et plusieurs nouvelles années heureuses, bonnes et consolantes. La lettre de ma chère sœur m'a été remise par un domestique hier soir, par laquelle ma chère sœur m'informe de sa douleur et de son mécontentement face à la disgrâce dans laquelle son cher fils, mon cousin le comte Magnus, est tombé de manière inattendue avec Sa Majesté Royale notre très gracieuse Reine; elle me demanda que, me souvenant de l'amitié que son feu cher seigneur et moi avions eue, je veuille chercher les moyens d'éviter ce malheur, comme l'exprime encore sa bonne lettre.

Ma chère sœur. Il y a quelque temps, j'ai entendu quelque chose à ce sujet et j'ai d'abord pensé que c'était sûrement sans raison. Mais comme j'en ai été informé depuis, cela ne se décidera pas de la meilleure façon. Ma chère sœur, croyez-moi que pour de nombreuses raisons, je porte une compassion fidèle et chrétienne pour le chagrin et la douleur de ma chère sœur (dont je comprends bien qu'ils ne peuvent pas s'en aller), et s'il était en ma capacité et entre mes mains de la guérir, je n'épargnerais aucun temps ni effort pour prouver ma fidèle affection que j'ai portée à son feu seigneur bien-aimé et à toute sa maison depuis ma jeunesse, et il serait heureux d'être ainsi stable et immuable pour moi maintenant dans ma vieillesse. Mais je ne sais pas jusqu'où je peux aller avec ça. Ce qui a causé ce mécontentement, je n'en connais pas non plus la raison, et donc il m'est difficile d'en parler ou d'en écrire, et il ne m'est pas moins difficile de trouver un moyen d'y remédier. Je vois encore que l'affaire est confuse. Et c'est trop évident. Et puis il doit y avoir des raisons pour lesquelles ça s'est si mal passé, je ne sais pas quoi faire. Qu'advienne-t-il de moi avec honneur et bonne conscience, ma chère soeur peut s'assurer que je ferai avec joie ce qui contribuera au service et à la consolation de ma chère soeur, et qu'autant ou que j'ai toujours demandé et gardé dans ma mémoire de la confiance que me faisait le feu seigneur de ma chère sœur. Que le bon Dieu, qui est capable de tout, ait ma chère sœur et tous ses chers enfants et famille dans sa divine protection et ordonné à tout bonheur, consolation et tout heureux bien-être du corps et de l'âme. Je suis et serai pendant que je vivrai
De ma chère soeur
le frère dévoué
toujours
Axel Oxenstierna, m. p.

Il n'est pas nécessaire que ma chère sœur s'excuse pour l'échange d'Årstad. Dans cette affaire, je n'ai vu que mon droit d'aînesse, dont je n'ai pas pu laisser parler, laissant le droit de chacun intact de toutes manières.
Stockholm, le 30 décembre 1653.

English translation (my own):

Well-born countess,
highly honoured dear sister,
I wish my dear sister and all her dear children and family all kind and gracious happiness, consolation, assistance and protection from God and one and many more happy, good and comforting New Years. My dear sister's letter was delivered to me by a servant last night, with which my dear sister informs me of her sorrow and displeasure at the disgrace that her dear son, my cousin Count Magnus, has unexpectedly fallen into with Her Royal Majesty our most gracious Queen; she requested of me that I, remembering the friendship that her late dear lord and I had had, wanted to seek means to avert this misfortune, as her kind letter further expresses.

Dear sister. Some time ago I heard something about this and at first thought it was surely without any reason. But as I have since been informed, it will not be decided in the best way. My dear sister, believe me that for many reasons I carry a faithful and Christian compassion for my dear sister's grief and sorrow (which I well understand could not go away), and if it were in my ability and hands to heal her, I would spare no time or labour therein to prove my faithful affection which I have borne to her late beloved lord and all her house since my youth, and he would gladly be thus steady and unchanging to me now in my old age. But I do not know how far I can come with this. What has caused this displeasure, I do not know the reason either, and therefore it is difficult for me to speak or write about it, and it is no less difficult for me to find a way to remedy it. I still see that the matter is confused. And it is all too obvious. And then there must be reasons why it turned out so badly, I do not know what to do. What may happen of me with honour and a good conscience, my dear sister may assure herself that I will gladly do what will contribute to my dear sister's service and consolation, and that as much as or as I have always asked for and kept in my memory my dear sister's late lord's confidence in me. May the good God, who is able to do all things, have my dear sister and all her dear children and family in His divine protection and ordered to all happiness, consolation and all the happy well-being of body and soul. I am and will be while I live
my dear sister's
dutiful brother
always
Axel Oxenstierna, m. p.

There is no need for my dear sister to apologise for the Årstad exchange. In that matter, I have seen nothing but my birthright, which I have not been able to let be spoken of, leaving each one's right uninfringed in all ways.
Stockholm, December 30, 1653.


Above: Kristina.


Above: Magnus de la Gardie.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Ebba Brahe.

Axel Oxenstierna's letter to Karl Gustav concerning the falling-out between Kristina and Magnus de la Gardie, dated December 29, 1653/January 8, 1654 (Old Style)

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5218&postid=ao_1533&tab=post#tab





The letter:

Durchleuchtigste Högborne Furste,
Nådigste Herre.
E. Kongl. Högheettz Nådigste Handbreff daterat Borkholm den 9 hz ähr mig Wäl till handa Kommett och Jnleffwereratt; Där med E. Kongl. Högheett Jhug Kommer ded mishag, som Kongl. Mtt min AllerNådigste Drottningh till E. K. Högheettz Swåger Greffwe Magnum de la gardie kan Fattatt haffwa, Vpteckiandes mig sitt Medlijdande medh honom, Och emoott mig Contesterandes sin Nådigste tilförsichtt, att Jag Wille affhielpa dette misförstondh, och ded i godho bijleggia, bådhe för E. K. Högheetz och flere wichtige skääl skuldh, som sielffwe des Nådigste Schrijffwelse medh mehra Vthtrycker och förmäler. E. K. Högheett hade Jag för dette om dette ährended gärna efter min skÿldigheett sielff Vnderrettatt; Men efter Jag altt för ded onda förett och åhrstijden skuldh, migh här J Stokholm haffr Vppehollett, Och genom andras rapporter migh informera lathett, ähr mig dette ährended J begÿnnelsen endeels Otroligtt och sielffsÿntt förekommett, så att Jag mig därvthinnan en long tijdh intet haffr rätta Konett, förmodandes ded icke haffwa så mÿkedt opå sig, att ded icke skulle Kone försonas genom Greffwe Magni discretion och försichtige Comportement. Och för denskuldh haffr Jag hwarken medh Schrijffwelse eller eliest Konett mengia migh därvthij, sosom een saak den migh hwarken aff begÿnnelsen, förloppett heller ändan haffver Waritt migh Kunnigh och Wetterligh, Ähr ey heller ähnnu migh med sin begÿnnelse och Orsaker så noga Kungiord, att Jag aldeles dess beskaffwenheett och omstendigheeter Kan förståå. Fuller haffr Jag nu en kortt tijdh bortt åth konett afftaga, att misförstonded och därpå föliande Ogunst och mishag Jnted haffr afftagett Och sig minska lathett, men mehra tilwuxett, efter som Jag Jntz twijfflar att Jcke allenast Greffwe Magnus, Vthan och Kongl. Mtt E. K. Högheett hafr sakens beskaffvenheett sielff uptechtt och förklaratt, att Jag des Omstendigheter icke finner nödigtt heller mig görligtt att Upteckia och Vthÿdha. Mig gör ondt att en sådan olÿcko skall Rijks[skatt]Mästaren wara åkommen, först för E. Kongl. Högheetz Och des höge tilhörige och Hus skuldh, Med hwilkes Affinitet han ähr hedratt worden; Så för han S. Moderfaders och Her faders skuldh, som Jag altidh hafr hedratt, och efter Åhren haftt omgenge och förtrogenheett medh, Och sijdst för hans egen, så och hans Frw moders, Sÿskons och förwanters skuldh, som dem Jagh sin skälige lÿcko gärna hafr Vntt och önskatt.

Fuller troor Jag att Greffwe Magnus, där han medh saken betenksamare, modestere och rådsammare hade omgådz, Wäl hade den Olÿckan Konett Vndwijka, all den stundh begÿnnelsen, Så mÿked Jag förståår föga hafr Waritt anned ähn private imaginationer som bettre hade tegadz och intz taalts om. Men nu sedhan ded ähr vprörtt och Kommett J alle Mans Munn, Och för Vthan des Öktt sig ifrån den ena dagen till den andra, kan Jag Jntz Wäl sij heller finna, huru dette nu ähr att restituera och bettra igen. För min Person skall Jag gärna göra därvthij hwadh Jag medh skääl och ähran Kan göra. Och där andra rationes intz Wore som migh beweektte, ähr migh denne högh och pressant nogh, att Jag Weett E. K. Höghetz åstundan och intention, som dens befalning och budh Jag aff hiärtatt gärna söker att effectuera, sosom Jag icke allenast Weett min plichtt, Vthan och försäkrer E. K. Höghett på min Affection och Willigheett, Allenast att Jag fruchtar ded saken så Wijdha ähr Vthstrecktt, att hon intz Vthan difficultet, Jag schreffve snartt Omöijeligheett, åther lather draga sig tilbakars igen. Framdeles nähr Jag Kommer till hoffwa, skall Jagh latha E. K. Högheett Wijdhare få Weta, hwadh sigh göra lather, Och J medler tijdh haffua des gunstige breff för min instruction, sosom dens, hvilken att tiäna till nöijes J alle möijelige saker Jag min plichtt och schuldigheett erkenner: Och befaler E. K. Höghett samptt des höge Wårdned J Gudz mildhe beskÿd till all godh lijfssundheett, stadigh Wälmågo, Och all lÿckelig behagelig prosperitet, Så och mig J des gunstige favor och benägenheett ödmiukelig[en] Och förblijffr så länge Jag leffr
E. Kongl. Högheetz
Vnderdånige Hörsame
och Beredwilligste Tiänare
Axell
Oxenstierna m. p.
Dateret J Stockholm
den 29 Decemb An 1653.

The Riksarkivet website's transcript of the letter:

Durchleuchtigste Högborne Furste,
Nådigste Herre.
E. Kongl. Högheettz nådigste handbreff, daterat Borkholm den 9 huius, ähr mig väl till handa kommett och inleffvereratt, därmed E. Kongl. Högheett ihugkommer ded mishag, som Kongl. M:tt min allernådigste drottningh till E. K. Högheettz svåger greffve Magnum De la Gardie kan fattatt haffva, upteckiandes mig sitt medlijdande medh honom och emoott mig contesterandes sin nådigste tilförsichtt, att jag ville affhielpa dette misförstondh och ded i godho bijleggia, bådhe för E. K. Högheetz och flere vichtige skääl skuldh, som sielffve des nådigste schrijffvelse medh mehra uthtrycker och förmäler. E. K. Högheett hade jag för dette om dette ährended gärna efter min skyldigheett sielff underrettatt, men efter jag altt för ded onda förett och åhrstijden skuldh migh här i Stokholm haffver uppehollett och genom andras rapporter migh informera lathett, ähr mig dette ährended i begynnelsen endeels otroligtt och sielffsyntt förekommett, så att jag mig däruthinnan en long tijdh intet haffver rätta konett, förmodandes ded icke haffva så mykedt opå sig, att ded icke skulle kone försonas genom greffve Magni discretion och försichtige comportement. Och fördenskuldh haffver jag hvarken medh schrijffvelse eller eliest konett mengia migh däruthij, sosom een saak den migh hvarken aff begynnelsen, förloppett heller ändan hafver varitt kunnigh och vetterligh, ähr ey heller ähnnu migh med sin begynnelse och orsaker så noga kungiord, att jag aldeles dess beskaffvenheett och omstendigheeter kan förståå. Fuller haffver jag nu en kortt tijdh bortt åth konett afftaga att misförstonded och därpå föliande ogunst och mishag intet haffver afftagett och sig minska lathett, men mehra tilvuxett, efter som jag intet tvijfflar att icke allenast greffve Magnus uthan och Kongl. M:tt E. K. Högheett hafver sakens beskaffvenheett sielff uptechtt och förklaratt, att jag des omstendigheter icke finner nödigtt heller mig görligtt att upteckia och uthydha. Mig gör ondt att en sådan olycko skall rijks[skatt]mästaren vara åkommen, först för E. Kongl. Högheetz och des höge tilhörige och hus skuldh, med hvilkes affinitet han ähr hedratt vorden, så för hans s. moderfaders och her faders skuldh, som jag altidh hafver hedratt och efter åhren haftt omgenge och förtrogenheett medh, och sijdst för hans egen så och hans fru moders, syskons och förvanters skuldh, som dem jagh sin skälige lycko gärna hafver untt och önskatt.

Fuller troor jag, att greffve Magnus, där han medh saken betenksamare, modestere och rådsammare hade omgådz, väl hade den olyckan konett undvijka, alldenstundh begynnelsen, så myked jag förståår, föga hafver varitt anned ähn private imaginationer, som bettre hade tegadz och intet taalts om. Men nu sedhan ded ähr uprörtt och kommett i alle mans munn och föruthan des öktt sig ifrån den ena dagen till den andra, kan jag intet väl sij heller finna, huru dette nu ähr att restituera och bettra igen. För min person skall jag gärna göra däruthij hvadh jag medh skääl och ähran kan göra. Och där andra rationes intet vore som migh beveektte, ähr migh denne högh och pressant nogh, att jag veett E. K. Höghetz åstundan och intention, som dens befalning och budh jag aff hiärtatt gärna söker att effectuera, sosom jag icke allenast veett min plichtt, uthan och försäkrer E. K. Höghett på min affection och villigheett, allenast att jag fruchtar ded saken så vijdha ähr uthstrecktt att hon intet uthan difficultet, jag schreffve snartt omöyeligheett, åther lather draga sig tilbakars igen. Framdeles nähr jag kommer till hoffva skall jag latha E. K. Högheett vijdhare få veta hvadh sigh göra lather, och i medler tijdh haffva des gunstige breff för min instruction sosom dens, hvilken att tiäna till nöyes i alle möyelige saker jag min plichtt och schuldigheett erkenner. Och befaler E. K. Höghett samptt des höge vårdned i Gudz mildhe beskyd till all godh lijffssundheett, stadigh välmågo och all lycklig behagelig prosperitet, så och mig i des gunstige favor och benägenheett ödmiukeligen, och förblijffver så länge jag leffver
E. Kongl. Högheetz
Underdånige, Hörsame
och Beredvilligste Tiänare
Axell Oxenstierna m. p.
Dateret i Stokholm den 29 decembris anno 1653.

With modernised spelling:

Durchlauchtigste Högborne Furste,
Nådigste Herre,
Eders Kungliga Höghets nådigste handbrev, daterat Borgholm den 9 hujus, är mig väl tillhanda kommet och inlevererat, därmed Eders Kungliga Höghet ihågkommer det misshag som Kungliga Majestät min allernådigste drottning till Eders Kungliga Höghets svåger greve Magnum de la Gardie kan fattat hava, upptäckandes mig sitt medlidande med honom och emot mig kontesterandes sin nådigste tillförsikt att jag ville avhjälpa detta missförstånd och det i godo bilägga, både för Eders Kungliga Höghets och flera viktiga skäls skull, som själva dess nådigste skrivelse med mera uttrycker och förmäler. Eders Kungliga Höghet hade jag förr detta om detta ärendet gärna efter min skyldighet själv underrättat, men efter jag allt för det onda vädret och årstidens skull migh här i Stockholm haver uppehållit och genom andras rapporter mig informera låtit, är mig detta ärendet i begynnelsen endels otroligt och självsynt förekommet, så att jag mig därutinnan en lång tid inte haver rätta kunnat, förmodandes det icke hava så mycket uppå sig att det icke skulle kunna försonas genom greve Magni diskretion och försiktiga komportemang. Och fördenskull haver jag varken med skrivelse eller eljest kunnat mänga mig däruti, såsom en sak den mig varken av begynnelsen, förloppet eller ändan haver varit kunnig och vetterlig, är ej heller ännu mig med sin begynnelse och orsaker så noga kungjord, att jag alldeles dess beskaffenhet och omständigheter kan förstå. Fuller haver jag nu en kort tid bortåt kunnat avtaga att missförståndet och därpå följande ogunst och misshag inte haver avtagit och sig minska låtit, men mera tillvuxit, eftersom jag inte tvivlar att icke allenast greve Magnus, utan ock Kungliga Majestät Eders Kungliga Höghet haver sakens beskaffenhet själv upptäckt och förklarat att jag dess omständigheter icke finner nödigt eller mig görligt att upptäcka och uttyda. Mig gör ont att en sådan olycko skall riksskattmästaren vara åkommen, först för Eders Kungliga Höghets och dess höga tillhöriga och hus skull, med vilkas affinitet han är hedrad vorden, så för hans salige moderfaders och herrfaders skull, som jag alltid haver hedrat och efter åren haft umgänge och förtrogenhet med, och sist för hans egen så ock hans frumoders, syskons och förvanters skull, som dem jag sin skäliga lycko gärna haver unt och önskat.

Fuller tror jag att greve Magnus, där han med saken betänksammare, modestare och rådsammare hade umgåtts, väl hade den olyckan kunnat undvika, alldenstund begynnelsen, så mycket jag förstår, föga haver varit annat än privata imaginationer som bättre hade tegats och inte talts om. Men nu sedan det är upprört och kommet i alla mäns munn och förutan dess ökt sig ifrån den ena dagen till den andra, kan jag inte väl se eller finna huru detta nu är att restituera och bättra igen. För min person skall jag gärna göra däruti vad jag med skäl och äran kan göra. Och där andra rationes inte vore som mig bevekte, är mig denna hög och pressant nog att jag vet Eders Kungliga Höghets åstundan och intention som dens befallning och bud jag av hjärtat gärna söker att effektuera, såsom jag icke allenast vet min plikt, utan ock försäkrar Eders Kungliga Höghet på min affektion och villighet, allenast att jag fruktar det saken så vida är utsträckt att hon inte utan diffikultet, jag skreve snart omöjlighet, åter låter draga sig tillbakars igen. Framdeles när jag kommer till hova skall jag låta Eders Kungliga Höghet vidare få veta vad sig göra låter, och emellertid hava dess gunstiga brev för min instruktion såsom dens, vilken att tjäna till nöjes i alla möjliga saker jag min plikt och skyldighet erkänner. Och befaller Eders Kungliga Höghet samt dess höga vårdnad i Guds milda beskydd till all god livssundhet, stadig välmågo och all lycklig behaglig prosperitet, så ock mig i dess gunstiga favör och benägenhet ödmjukligen, och förbliver så länge jag lever
Eders Kungliga Höghets
underdånige, hörsamme
och beredvilligste tjänare
Axel Oxenstierna, m. p.
Daterat i Stockholm, den 29 decembris anno 1653.

French translation (my own):

Sérénissime, Noble Prince,
Très Gracieux Seigneur,
La lettre manuscrite la plus gracieuse de Votre Altesse Royale, datée de Bourgholm le 9 de ce mois, m'est parvenue et m'a été bien remise, ainsi Votre Altesse Royale se souvient du mécontentement que Sa Majesté Royale, ma très gracieuse Reine, peut avoir pour le beau-frère de Son Altesse Royale, le comte Magnus de la Gardie, me découvrant qu'elle avait pitié de lui et me contestant sa plus gracieuse confiance que je daignerais remédier à ce malentendu et le régler à l'amiable, tant dans l'intérêt de Votre Altesse Royale que, pour plusieurs raisons importantes, sa très gracieuse lettre exprime et transmet elle-même. Votre Altesse Royale, dans le passé, j'aurais été heureux de vous informer moi-même à ce sujet, conformément à mon obligation, mais comme j'ai séjourné ici à Stockholm à cause du mauvais temps et de la saison de l'année, et comme j'ai été informé d'après les rapports des autres, cette affaire m'était d'abord en partie incroyable et paraissait étrange, de sorte que je n'avais pas pu me corriger depuis longtemps avant cela, il était censé ne pas avoir tellement de choses dessus qu'elle ne pouvait pas être réconcilié par la discrétion et le comportement prudent du comte Magnus. Et à cause de cela, je n'ai ni écrit ni pu m'en mêler d'une autre manière, car je n'en avais connaissance ni du début, ni du progrès, ni de la fin, et le début et les causes n'en sont pas encore si complètement annoncés que je pouvais comprendre sa nature et ses circonstances. Certes, j'ai pu comprendre depuis peu de temps que le malentendu et la disgrâce et le mécontentement qui en ont résulté n'ont pas diminué et se sont permis de diminuer, mais ils ont plutôt augmenté, car je ne doute pas que non seulement le comte Magnus, mais également Sa Majesté Royale, a découvert et expliqué la nature de l'affaire à Votre Altesse Royale, de sorte que je ne trouve pas nécessaire ou faisable pour moi de découvrir et de vous expliquer les circonstances. Je suis peiné qu'un tel malheur soit arrivé au Grand Trésorier, d'abord pour le bien de Votre Altesse Royale, de sa haute famille et de sa Maison, avec l'affinité desquels il a été honoré, ensuite pour le bien de son défunt grand-père, que j'ai toujours  honoré et au fil des ans a eu des relations et des relations avec, et enfin pour lui-même ainsi que pour le bien de sa mère, de ses frères et sœurs et de ses proches, à qui j'aurais souhaité leur bonheur raisonnable.

Certes, je crois que le comte Magnus, s'il avait traité la question avec plus de considération, plus modestement et plus prudemment, aurait bien pu éviter ce malheur, car le tout début, pour autant que je sache, n'aurait pu être guère plus que des imaginations privées qui auraient mieux valu rester silencieux et qu'on ne pas en parlât. Mais maintenant qu'il a été remué et qu'il est venu dans la bouche de tous les hommes, et avant que cela n'ait augmenté d'un jour à l'autre, je ne vois pas très bien ou ne trouve pas comment cela peut maintenant être restitué et amélioré à nouveau. Pour ma personne, j'y ferai volontiers ce que je pourrai raisonnablement et honorablement faire. Et s'il n'y avait pas d'autres raisons qui m'ont ému, c'est assez élevé et pressant pour moi que je connaisse le désir et l'intention de Votre Altesse Royale que je cherche de tout cœur et avec joie à exécuter son ordre et son commandement, car je connais non seulement mon devoir, mais j'assure aussi Votre Altesse Royale de mon affection et de ma volonté, seulement que je crains que l'affaire ne soit allée si loin qu'elle ne se permette sans peine, j'écrirais plutôt impossibilité, de se retirer à nouveau. Désormais, quand je viendrai à la cour, je ferai encore savoir à Votre Altesse Royale ce qui peut être fait et, en attendant, j'aurai sa lettre favorable pour mon instruction, afin de la servir à sa satisfaction dans toutes les choses possibles. Je reconnais mon devoir et mon obligation, et je recommande Votre Altesse Royale et sa haute sollicitude à la bonne protection de Dieu et à toute bonne santé, bien-être constant et toute prospérité heureuse et agréable, et je me recommande aussi humblement à sa faveur favorable et à son inclination, et je reste tant que je vivrai
de Votre Altesse Royale
le très humble, très obéissant
et très volontaire serviteur
Axel Oxenstierna, m. p.
Donné à Stockholm, le 29 décembre 1653.

English translation (my own):

Most Serene, High-Born Prince,
Most Gracious Lord,
Your Royal Highness's most gracious handwritten letter, dated Borgholm on the 9th of this month, has reached me and been delivered to me well, thereby Your Royal Highness remembers the displeasure which Her Royal Majesty, my most gracious Queen, may have for Your Royal Highness's brother-in-law, Count Magnus de la Gardie, discovering to me her taking pity on him and contesting to me your most gracious confidence that I would deign to remedy this misunderstanding and settle it amicably, both for the sake of Your Royal Highness and for several important reasons which your most gracious letter itself expresses and conveys. Your Royal Highness, in the past I would have been happy to inform you about this matter according to my obligation myself, but as I have stayed here in Stockholm because of the bad weather and the season of the year, and as I have been informed by the reports of others, this matter was at first partly unbelievable to me and appeared strange, so that I had not been able to correct myself for a long time before that, there was supposed not to have so much on it that it could not be reconciled by Count Magnus's discretion and careful behaviour. And because of this, I have neither by writing nor otherwise been able to meddle in it, as I had no knowledge of either the beginning, the progress or the end of it, nor are the beginning and causes of it yet so thoroughly announced to me that I could understand its nature and circumstances. Certainly, I have now been able to understand since a short time ago that the misunderstanding and the subsequent disfavour and displeasure have not subsided and allowed themselves to decrease, but they have rather increased, because I have no doubt that not only Count Magnus, but also Her Royal Majesty, has discovered and explained the nature of the matter to Your Royal Highness, so that I do not find it necessary or feasible for me to discover and explain the circumstances to you. It pains me that such a misfortune should have befallen the Grand Treasurer, first for the sake of Your Royal Highness and your high family and House, with whose affinity he has been honoured, then for the sake of his late grandfather, whom I have always honoured and over the years had association and familiarity with, and lastly for his own sake as well as for the sake of his mother, his siblings and his relatives, for whom I would have wished their reasonable happiness.

Certainly, I believe that Count Magnus, if he had dealt with the matter more considerately, more modestly and more prudently, could well have avoided that misfortune, as the very beginning, as far as I understand, could have been little more than private imaginations that would have been better kept quiet and not talked about. But now that it has been stirred up and has come into the mouths of all men, and before that has increased from one day to the other, I cannot very well see or find how this can now be restituted and improved again. For my person, I shall gladly do therein what I can reasonably and honourably do. And if there were not other reasons that moved me, this is high and pressing enough for me that I know Your Royal Highness's desire and intention that I heartily and gladly seek to effect your order and command, as I not only know my duty, but I also assure Your Royal Highness of my affection and willingness, only that I fear that the matter has gone so far that it will not without difficulty, I would sooner write impossibility, allow itself to withdraw again.  Henceforth, when I come to the court, I shall let Your Royal Highness further know what can be done and, in the meantime, I shall have your favourable letter for my instruction, so as to serve to your satisfaction in all possible things. I acknowledge my duty and obligation, and I commend your Royal Highness and your high concern to God's good protection and to all good health, steady well-being and all happy and pleasant prosperity, and I also humbly commend myself to your favourable favor and inclination, and I remain as long as I live
Your Royal Highness's
most humble, most obedient
and most willing servant
Axel Oxenstierna, m. p.
Dated Stockholm, December 29, 1653.


Above: Kristina.


Above: Magnus de la Gardie.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Karl Gustav.

Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated November 9/19 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5194&postid=ao_1919&tab=post#tab

The letter:

Elskelige Käre Son.
På tijman varder mig ett breff aff Kong. M:tt till dig leffvereratt, ded jag hafver upbrutitt i mening däraff att förstå om Kong. M:t[s] resa och dessein och altt dette uthan ditt præiudicio och någor annars förfong. Men upbrytandes och läsandes finner jag däruthij intet som jag meentte uthan altt efter förre maneerett. Sender dig breffvett tillhanda och önskadhe väl att få tala medh dig ett ord heller någre för ähn du reser dijtt. Dog sosom jag intet synnerligtt nytt hafver att schrijffva om heller påminna, så steller jag altt till din lägenheett. Medh morgons posten, vill Gudh, skall du blijffva bettre underrettattt. Gudh befalandhes dig och din käre hustru och barn faderligen. Datum Stokholm den 9 novemb. anno 1653.
D. T. T. F. E. J. L.
Axell Oxenstierna mp.

With modernised spelling:

Älsklige käre son,
På timman varder mig ett brev av Kungliga Majestät till dig levererat, det jag haver uppbrutit i mening därav att förstå om Kungliga Majestäts resa och dessäng och allt detta utan ditt præjudicio och någor annors förfång. Men uppbrytandes och läsandes finner jag däruti intet som jag mente, utan allt efter förra maneret. Sänder dig brevet tillhanda och önskade väl att få tala med dig ett ord eller några förrän du reser dit. Dock såsom jag intet synnerligt nytt haver att skriva om eller påminna, så ställer jag allt till din lägenhet. Med morgons posten, vill Gud, skall du bliva bättre underrättad. Gud befallandes dig och din kära hustru och barn faderligen. Datum Stockholm, den 9 novembris anno 1653.
Din trogne, tillbevågne fader emedan jag lever
Axel Oxenstierna, m. p.

French translation (my own):

Mon très cher fils,
Dans l'heure, une lettre de Sa Majesté Royale pour toi m'a été remise, que j'ai ouverte dans l'intention de découvrir le voyage et le dessein de Sa Majesté Royale, et tout cela sans préjudice pour toi et pour quelques autres. Mais en l'ouvrant et en le lisant, je n'y trouve rien de ce que je voulais dire, mais tout selon la manière précédente. Je t'envoie la lettre et je souhaitais avoir un mot ou deux avec toi avant de t'y rendre. Cependant, comme je n'ai rien de particulièrement nouveau à écrire ou à rappeler, je te laisse tout faire.  Avec le post de demain, si Dieu le veut, tu seras mieux informé. Je te recommande paternellement, ainsi que ta chère épouse et tes enfants, à Dieu. Stockholm, le 9 novembre 1653.
Ton fidèle et affectionnée père pendant que je vis
Axel Oxenstierna, m. p.

English translation (my own):

My dearly beloved son,
In the hour a letter from Her Royal Majesty to you has been delivered to me, which I have opened in the intention of finding out about Her Royal Majesty's journey and design, and all this without prejudice to you and some others. But upon opening it up and reading it, I find in it nothing that I meant, but everything according to the previous manner. I send you the letter and I did wish to have a word or two with you before you travel there. However, as I do not have anything particularly new to write about or remind about, I'll leave everything to you. With tomorrow's post, God willing, you will be better informed. I paternally commend you and your dear wife and children to God. Stockholm, November 9, 1653.
Your faithful, affectionate father while I live
Axel Oxenstierna, m. p.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated September 29/October 9 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5177&postid=ao_1916&tab=post#tab

The letter excerpt:

Latt mig veta huru altt blijfver medh Kong. M:tt resa heller blijffvande.

With modernised spelling:

Låt mig veta huru allt bliver med Kungliga Majestät[s] resa eller blivande.

French translation (my own):

Fais-moi savoir comment tout se passe avec le voyage ou le séjour de Sa Majesté Royale.

English translation (my own):

Let me know how everything turns out with Her Royal Majesty's journey or her stay.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated August 29/September 8 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5163&postid=ao_1910&tab=post#tab

The letter excerpt:

Här berättes att Hennes M:tt Drotningen skall komma denne vägen tilbakars och logera tilkommande torsdags affton i Vesteråhrs. Hvadh som skeer giffver tijdhen medh.

With modernised spelling:

Här berättas att Hennes Majestät drottningen skall komma denna vägen tillbakars och logera tillkommande torsdags afton i Västerås. Vad som sker giver tiden med.

French translation (my own):

Ici, on dit que Sa Majesté la reine reviendra par ici et restera jeudi soir prochain à Västerås. Ce qui va se passer, le temps nous le dira.

English translation (my own):

Here it is told that Her Majesty the Queen will come this way back and stay next Thursday evening in Västerås. What will happen, time will tell.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated July 2/12 (Old Style), 1653

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5120&postid=ao_1898&tab=post#tab

The letter excerpt:

Din lackeij brachte mig igåår ditt breff, sosom jag for up på slotted till drotningen. ... Kong. M:tt mentionerade samme ährended emott mig, sade sig förnembligst för den orsaken skuldh vara hijtt kommen och att haffva med dig och din broder därom taaltt och communicerat. Jag styrktte till att intet förhasta sig medh annan resolution ähn att vara sielff till defensionen bered. Men rebus uti nunc stantibus intet att upteckia sina tankar hvarken een heller annan aff partierne för ähn man fåår sij huru denne engelske siövictorien blijffver brukatt och nyttiatt aff dem, alldenstundh tijdhen ähr för kortt och hvad företagett varder blijffver anten oförtöffvatt uppenbaratt och i verked steltt heller aff orsaker hindratt, så att frambdeles consilierne bettre fattas kone.

With modernised spelling:

Din lackej bragte mig igår ditt brev såsom jag for uppå slottet till drottningen. ... Kungliga Majestät mentionerade samma ärendet emot mig, sade sig förnämligst för den orsakens skull vara hit kommen och att hava med dig och din broder därom talt och kommunicerat. Jag styrkte till att inte förhasta sig med annan resolution än att vara själv till defensionen beredd, men rebus uti nunc stantibus inte att upptäcka sina tankar varken en eller annan av partierna förrän man får se huru denna engelska sjöviktorien bliver brukad och nyttjad av dem, alldenstund tiden är för kort och vad företaget varder bliver anten oförtövat uppenbarat och i verket ställt eller av orsaker hindrat, så att framdeles konsilierna bättre fattas kunde.

French translation (my own):

Ton laquais m'a apporté ta lettre hier alors que je montais au château chez la reine. ... Sa Majesté Royale m'a parlé de la même chose, elle a dit que c'était principalement pour cette raison qu'elle était venue ici et qu'elle en avait parlé et communiqué avec toi et ton frère. J'ai confirmé ne pas me précipiter avec une autre résolution que de me préparer moi-même à la défense, mais, dans l'état actuel des choses, il ne faut pas découvrir les pensées de l'une ou l'autre des parties avant de voir comment cette victoire maritime anglaise est utilisée et exploitée par eux, car le temps est trop court et ce qu'est l'entreprise sera soit révélé sans délai et mis à exécution ou par des raisons empêchées, afin que désormais les conseils puissent être mieux conçus.

English translation (my own):

Your lackey brought me your letter yesterday as I went up the castle to the Queen. ... Her Royal Majesty mentioned the same matter to me, she said that it was mainly for that reason that she had come here and that she had spoken and communicated with you and your brother about it. I confirmed not to hasten with any other resolution than to be prepared for the defense myself, but, as things now stand, not to discover the thoughts of one or the other of the parties until one sees how this English sea victory is used and exploited by them, as the time is too short and what the enterprise is will either be revealed without delay and put into effect or by reasons hindered, so that henceforth the counsels could be better conceived.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated December 10/20, 1652 (Old Style)

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=5033&postid=ao_1885&tab=post#tab

The letter excerpt:

I förgåår bleff Kong. M:ttz födelsedag medh en balett på rijkssalen celebreret och i morgon skall ett ringrennande holles på ridbanan aff felttmarskalken greffve Wrangell och flere cavalleri. Vår rijksdag varar ähnnu, dogh hoppas jag att han en godh ända varder snartt bekommandes. Ded ähr altt härtill stilla afflupett och giffve bönderne nu bettre ordh sedhan Hennes M:tt någott alvarsamare dem tiltalar. Om altt skaltt du, vill Gudh, få bettre information, nähr rijksdagen ähr andatt.

With modernised spelling:

I förrgår blev Kungliga Majestäts födelsedag med en balett på Rikssalen celebrerad och imorgon skall ett ringrännande hållas på ridbanan av fältmarskalken greve Wrangel och flera cavalieri. Vår Riksdag varar ännu, dock hoppas jag att han en god ända varder snart bekommandes. Det är allt härtill stilla avlupet och giva bönderna nu bättre ord sedan Hennes Majestät något allvarsammare dem tilltalar. Om allt skaltu, vill Gud, få bättre information när Riksdagen är ändad.

French translation (my own):

Avant-hier, le jour de naissance de Sa Majesté Royale a été célébré par un ballet à la Salle d'État, et demain une course en ring aura lieu sur la piste équestre par le feltmaréchal comte Wrangel et plusieurs cavaliers. Notre Diète se poursuit, mais j'espère qu'elle se terminera bientôt bien. Tout a été calme jusqu'à présent et les paysans parlent mieux maintenant que Sa Majesté s'adresse à eux un peu plus sérieusement. Au contraire, si Dieu le veut, tu obtiendras de meilleures informations une fois la Diète terminée.

English translation (my own):

The day before yesterday, Her Royal Majesty's birthday was celebrated with a ballet in the Hall of State, and tomorrow a ring race will be held on the riding track by field marshal Count Wrangel and several cavaliers. Our Riksdag is still going on, but I hope that it will get a good end soon. It's all been quiet until now and the peasants give better words now that Her Majesty addresses them somewhat more seriously. If anything, you will, God willing, get better information when the Riksdag is over.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated August 5/15, 1652 (Old Style)

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=4977&postid=ao_1878&tab=post#tab

The letter excerpt:

Ded kan nu vara vedh pas otte dagar sedhan att jag dig tilschreff med capitain Wrangell, ded du var ährnader att förskonas medh den lybske tractaten och var destinerader till en annan tiänst. Vedh hvilken occasion jag förmåtte hos Kong. M:t, ded du motte på en tijdh blijffva quar i Reffle, serdeles för din hustrus nährvarende lägenheett skuldh. Nu för 3 dagar sedhan ästu åther ährnader och förordnader commissarius på samma lybske heller pollniske tractat medh her Salvio, her Rosenhaan och Gyllenankar. Och fan H. K. M:t gott att du skulle komma hijtt och så hädhan begiffva dig till Lybeck anten siöledes heller öffver landh, hvilkedt som bequembligst kunde finnas, sedhan du här din information undfongett hade och efter som åhrstijdhen heller din egen commoditet kunde fordra, därom jag dig medh min egen schrijffvelse i förgåår och genom min egen tiänare Matthias hafver vijdare informerat. Men efter H. K. M:t hafver funnett gott att öfversenda ett egett skep som dig och ditt folk öfverförar, ty hafver jag hollett min skyldigheett vara att läggia dette mitt lille breff därtill. Kong. M:ttz intention ähr denne att du lempnandes quar i Reffle din käre hustru och barn och all annan din lägenheett kommer så snartt du kantt hijtt öfver, tagandes medh dig hvadh du behöffver aff din suppelectile som du kantt niuta på fredztractaten och sedhan att du här fåår ordre om all annan din adparat och underholdh. Och på ded du med commoditet kan väl öfverkomma haffver H. K. M:t befalt admiralitetet att de dig medh ett skeep måge undfå och adsistera. Hvarföre ähr dig chronones örlogskeep Höken tilsendt medh denne capitainen att öfverföra dig hijtt öfver och sedhan att föra dig till Lybeck, eftersom han dig vijdhare varder underrettandes.

With modernised spelling:

Det kan nu vara vid pass åtta dagar sedan att jag dig tillskrev med kapten Wrangel, det du var ärnader att förskonas med den lybske traktaten och var destinerader till en annan tjänst, vid vilken ockasion jag förmåtte hos Kungliga Majestät det du måtte på en tid bliva kvar i Reval, särdeles för din hustrus närvarande lägenhets skull.

Nu för 3 dagar sedan ästu åter ärnader och förordnader commissarius på samma lybska heller polniska traktat med herr Salvio, herr Rosenhane och Gyllenankar. Och fann Hennes Kungliga Majestät gott att du skulle komma hit och så hädan begiva dig till Lübeck anten sjöledes heller över land, vilket som bekvämligst kunde finnas, sedan du här din information undfångit hade och eftersom årstiden eller din egen kommoditet kunde fordra, därom jag dig med min egen skrivelse i förrgår och genom min egen tjänare Matthias haver vidare informerat.

Men efter Hennes Kungliga Majestät haver funnit gott att översända ett egett skepp som dig och ditt folk överför, ty haver jag hållit min skyldighet vara att lägga detta mitt lilla brev därtill. Kungliga Majestäts intention att denna att du lämnandes kvar i Reval din kära hustru och barn och all annan din lägenhet kommer så snart du kant hitöver, tagandes med dig vad du behöver av din suppelectile som du kant njuta på fredstraktaten och sedan att du här får order om all annan din apparat och underhåll. Och, på det du med kommoditet kan väl överkomma, haver Hennes Kungliga Majestät befallt Admiralitetet att de dig med ett skepp måge undfå och assistera, varföre är dig Kronones örlogskepp Höken tillsänt med denne kaptenen att överföra dig hitöver och sedan att föra dig till Lübeck, eftersom han dig vidare varder underrättandes.

French translation (my own):

Il y a peut-être huit jours environ que je t'ai écrit avec le capitaine Wrangel que tu avais l'intention d'être épargné par le traité de Lübeck et que tu étais destiné à un autre service, à cette occasion j'ai demandé à Sa Majesté Royale de te permettre de rester quelque temps à Réval, surtout à cause de la situation actuelle de ta femme.

Maintenant, il y a 3 jours, le commissaire a envoyé à nouveau des courses et des ordres sur le même traité de Lübeck ou de Pologne avec M. Salvius, M. Rosenhane et Gyllenankar. Et il a plu à Sa Majesté Royale que tu viennes ici et que tu te rendes désormais à Lübeck soit par mer, soit par terre, ce qui était le plus pratique, puisque tu avais reçu ici tes informations, et selon que la saison ou ta propre marchandise l'exigeait, c'est pourquoi j'ai t'informé hier par ma propre lettre et par l'intermédiaire de mon propre serviteur Matthias.

Mais comme Sa Majesté Royale a trouvé bon d'envoyer son propre navire pour te transférer, tu et ton peuple, j'ai donc considéré de mon devoir d'y ajouter cette ma petite lettre. L'intention de Sa Majesté Royale que celui que tu laisses à Réval, ta chère épouse et tes enfants et tout le reste de ta suite vienne dès ta arrivée ici, emporte avec toi ce dont tu as besoin de ton mobilier dont tu pourras profiter sur le traité de paix et ensuite que tu recevais ici des ordres concernant tous tes autres appareils et ton entretien. Et, afin que tu puisses faire le plein de marchandises, Sa Majesté Royale a ordonné à l'Amirauté de te fournir un navire et de t'aider, c'est pourquoi le navire de guerre de la Couronne, Höken, t'a été envoyé avec ce capitaine pour te transférer ici et puis de t'emmener à Lübeck, comme il t'en informera davantage.

English translation (my own):

It may now be about eight days ago that I wrote to you with Captain Wrangel, that you intended to be spared by the treaty of Lübeck and were destined to another service, on which occasion I requested to Her Royal Majesty that you might be allowed to remain in Reval for some time, particularly for the sake of your wife's present situation.

Now, 3 days ago, the commissary sent errands and orders again on the same treaty of Lübeck or Poland with Lord Salvius, Lord Rosenhane and Gyllenankar. And it has pleased Her Royal Majesty that you should come here and henceforth go to Lübeck either by sea or by land, which was most convenient, since you had here received your information, and as the season or your own commodity may require, I have therefore you further informed you with my own letter yesterday and through my own servant Matthias.

But as Her Royal Majesty has found it good to send a ship of her own to transfer you and your people, I have therefore considered it my duty to add this my little letter to it. Her Royal Majesty's intention that the one whom you leave behind in Reval your dear wife and children and all the rest of your suite will come as soon as you come over here, take with you what you need of your furnishings that you can enjoy on the peace treaty and then that you receive orders here about all your other apparatus and maintenance. And, so that you can come over well with commodity, Her Royal Majesty has commanded the Admiralty that they may provide you with a ship and assist you, wherefore the Crown's warship Höken has been sent to you with this captain to transfer you over here and then to bring you to Lübeck, as he will further inform you.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.

Note: Reval is the old German and Swedish name for the Estonian capital city of Tallinn.

Excerpt from Axel Oxenstierna's letter to Erik Oxenstierna, dated June 4/14, 1652 (Old Style)

Source:

Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev

https://sok.riksarkivet.se/Oxenstierna?ValdSortering=DatumStigande&PageSize=100&InfoSida=drottning-kristina&DatumFran=1633&DatumTill=1654&hide_clear=true&page=4948&postid=ao_1872&tab=post#tab

The letter excerpt:

Jag hade mykedt att schrijffva dig till om, saker som väl vore dig nödige att veta, men somptt hindrar mig tijdhen och somptt ögonen. Dette schrijffver jag därföre att du i tijdh må veta ded Hennes K. M:tt hafver ährnatt dig att bruka i commissionen till Lybeck på fredztractaten som ähr satt att skole angåå den sijdste augusti i dette åhr. Och haffver H. K. M:tt befalatt att schrijffva efter dig, så att jag intet tvijfflar ded du medh första fåår därom breff.

With modernised spelling:

Jag hade mycket att skriva dig till om saker som väl vore dig nödiga att veta, men somt hindrar mig tiden och somt ögonen. Detta skriver jag därföre att du i tid må veta det Hennes Kungliga Majestät haver ärnat dig att bruka i kommissionen till Lübeck på fredstraktaten som är satt att skola angå den sista augusti i detta år. Och haver Hennes Kungliga Majestät befallt att skriva efter dig, så att jag inte tvivlar det du med första får därom brev.

French translation (my own):

J'aurais eu beaucoup à t'écrire sur des choses qu'il serait nécessaire que tu saches, mais qu'en partie le temps et en partie mes yeux m'empêchent de faire. J'écris ceci pour que tu saches à temps que Sa Majesté Royale a choisi de te utiliser dans la commission à Lübeck sur le traité de paix, qui doit entrer en vigueur le dernier août de cette année. Et Sa Majesté Royale a ordonné qu'on t'écrive, de sorte que je ne doute pas que tu reçoives d'abord une lettre à cet effet.

English translation (my own):

I would have had much to write to you about things which would be necessary for you to know, but which partly time and partly my eyes prevent me from doing. I am writing this so that you may know in time that Her Royal Majesty has chosen to use you in the commission to Lübeck on the peace treaty, which is set to take effect on the last of August this year. And Her Royal Majesty has commanded one to write after you, so that I do not doubt that you will first receive a letter to that effect.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.


Above: Erik Oxenstierna.