Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated February 12/22, 1648

Source:

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=180&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00315_dok0144

The letter:

I varde Eder nogsampt påminnandes, huruledes vij för detta hafve befalt och recommenderat Eder generalmajorens grefve Gustaff Adolph Leijonhufvudz och hans bröders saak och interesse, anlangande dem långlige stridigheet och controversie bemälte grefvar hafve stådt uthi medh någre uthrijkes grefvar af Brück om grefveskapet Falckensten, dertill hörige vogdie Breützenhain och friherreskapet Reipoltzkirch, att vinlägga Eder derom, till adsistera dem deruthinnan vidh allmenne fritztractaterne, att dem måtte vederfahras, hvadh schäl och deres praetenderade arfsrättigheet ähr lijkmätigt. Nu sedermehra hafver bemälte grefve Gustaff Adolph teet och praesenterat oss tvenne domar och sententias definitivas, som ähre afdömde i hertigens af Lothringens och churfursten af Cölns curier och rätter, såsom dee der lähnherrar ähre öfver samma godz, underdånigst der hoos bedjendes, vij ville å nyo denne deres anlägenheet i nåder Eder recommendera och derom befalla.

Såsom vij nu gerna sij våre undersåthere och tjenare vidh desse fridztractater förhulpne till det dee kunne interessera uthi och dem kan lända till välfördh och nytto, altså hafve vij dem denne deres begäran icke kunnat förvägra, uthan recommendere Eder nu såsom för detta deras desiderium och begäre nådeligen, att I ville giöra Eder möijeligaste flijt, till att hjelpa grefvarne uthi denne saken till en godh endskap och richtigheet. Efftersom vij icke tvifle, Eder sådant skall falla så myckit bättre till att befordra then saken och hjelpa dem till richtigheet, som dee hafve klare och favorable dommer för sigh. Dertill medh och såsom vij förnimme, att then Frantzösiske mareschallen de Touraine hafver occuperat och inkrächtadt dee bägge husen Falckenstein och Reipoltzkirch, så ähr och i lijka måtto vår befallning, att I hoos dee Frantzösische plenipotentierade giöre Eder möijeligaste flijt och derhän förhjelpa, att samme hus och godz måtte volbemälte grefves fiende, grefven af Kehl och Manderscheidt, inrymbde varde. Giöre och Eder flijt, såvijda I medh skähl och uthan offension kunna, att såsom kongen i Franckerijke hafver förmådt och bevilljat grefverne neutraliteten på Reipoltzkirch, att dee att samma beneficium på grefveskapet Falckenstein och fogdiet Bretzenheim åthnjuta måtte.

Above: Kristina.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.

Kristina's letter to Johan Philipp von Schönborn, Elector of Mainz, dated January 15/25, 1648

Source:

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=180&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00262_dok0119

The letter:

Cepimus facta Osnabrugae per plenipotentiarios nostros transmissione binas Dilectionis Vestrae literas, quarum alterae Herbipoli 9. Octobris, alterae vero Moguntiae 11. die Decembris praeterlapsi anni ad nos perscripsae sunt. Illis Dilectioni Vestrae visum fuit ad nostras prateritae aestate exaratas amice respondere, his vero decollata sibi ex unanimi omnium interessatorum consensu nova dignitate electorali et archiepiscopalis sedis Moguntiacae nos certiores reddere, simulque rogare, ut afflictum archiepisscopatus statum tantique officii sui rationes commendatos nobis habere vellemus.

Sane gratissimum fuit nobis intelligere, tantae dignitatis munus in principem illum collatum esse, quem non modo virtus sua, sed etiam sustinendae causae publicae et tranquillandi Imperii vicinorumque regnorum zelus apprime commendant, ut equidem illius ac rationum pariter aliarum respectu nostra haud parum interesse existimemus, Dilectioni Vestrae de tantis honoribus et condigni muneris collatione ex animo gratulari. Cum ardenti insuper voto, ut cui divina providentia excelsum atque ardium munus decrevit, eidem quoque opem viresque illud ipsum in sui nominis laudem et christiani orbis bonum gerendi et administrandi adstruere dignetur.

De nobis certo sibi polliceri poterit Dilectio Vestra, nos nihil rerum et laborum humanorum post habituras esse, quibus docere valeamus quantum salus Germaniae principum in eaque multis iam annis desiderata pax cura cordique nobis sit, verum si cuiquam conquerendi iniecta illi scopo obtinendo obstacula et difficultates unquam causa fuerit est ab altera parte ea retractari, quae superiori anno multo labore et sudore pertractata et conclusa fuere. Cui rei cum aliter prospici a nobis nequeat, eandem Dei et christianorum hominum sine adfectu talia rimantium iudicio committimus, constanter nihilominus institurae piis atque arduis destinatis nostris bellum hoc diuturnum iusta et honesta pace mutandi. De Dilectioni Vestrae quae tranquillandi Imperii negotio optimum voluntantem et consilia sua hactenus cum laude contulit, id nobis firmiter polliceri ausae sumus, eandem huic porro proposito magna perseverantia fore intrasuram.

Et cum facultas viresque eidem ex accessione primarii in Imperio muneris et provinciae auctae sunt, caussae publicae fortuis providendi, illi utique tuto confidimus fore, ut Dilectio Vestra consilia sua imposterum quoque ita sit directura quo nostra in eam positae et conceptae spei satisfieri possit, nos si qua benevolentia Dilectionem Vestram eiusque statuum prosequi poterimus. Est sane quod ea siti de nobis pollicebitur, eius occasionem nos nullam praeterituras esse atque hisce Dilectionem Vestram divinae protectioni peramice commendamus.

Above: Kristina.

Above: Johan Philipp von Schönborn, Elector of Mainz.

Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated January 15/25, 1648

Source:

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=170&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00261_dok0117

The letter:

I varde Eder väl påminnandes, att vij hoos vårt breef till Eder, hedan afgångit den 2. Octobris förleden, lade een copia af det breef och bijlagor, som hertigen af Holstein-Gottorp genom en sin hofjuncker, Aegidium Wittorff, lätt oss här tå insinuera, och ther hoos månde, vij befalla Eder, att gifva oss Edert rådhsamme betänckiande uthi Hans Kärligheet postulato, serdeles thet han hoos oss söker och giör uthi then Hamburgiske stifftssaken. Nu hafve vij alt härtill förventat heröfver Edert advis, och hållet här bemälte Wittorff sålänge qvar uti förhopningh, att vij från Eder någon godh information heröfver skulle bekomma. Serdeles efter höghbemälte hertig i brefvet sigh beroper på en förtröstningh, som I Hans Kärligheetz uthskickade i Ossnabrugg heruthinnan skole hafve gifvit och uthfäst, nembligen att all vår praetension på thet capitlet skulle afställas och att den afgifften, som hertigen effter den contract, som emillan honom och capitlet ad interim ähr gjordh för någre åhre sedan, bör gifva af dee fjerton byer, i hans empter Trittou och Rhenbeek belägne, skulle effter dee föraccorderade åhrens förlopp een vägh som annan blifve praesterat af hoghbemälte förstlige huuset, och capitlet altså sedan på samme byer inthet vijdere hafve till att praetendera. Och föregifver hertigen, att I hafve promitterat hoos uthskickade, att sådant alt skulle uthi instrumento pacis blifva per expressum infördt. Deraf hertigen sedan hafver taget occasion, oss i berörde sitt breef yttermehra att bedja, thet vij i consideration af then skada, hans landh togh i siste Danske frigde, ville remittera honom samma afgifft in perpetuum och uthan all recognition. Effter vij nu icke vetta, hvadh af Eder heruthinnan vore gjordt eller uthlofvat, eij heller hafver hertigen bragt någon recommendation eller effterrättellse derom från Eder herinn, vij och för vårt interesse i stifftet icke kunne något cedera, som under oss till ett odrägeligh praeiudicium, ty ähr nu som förr hermedh vår nådige villje och befallningh, att I medh aldraförsta gifva oss skriffteligit svar och relation, om och huruvijda the tvenne sakerne kunne vara af Eder på tractaten admoverade eller hertigen af Eder therom gjordt förtröstningh.

Above: Kristina.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.

Kristina's letter to Count Palatine Johan Kasimir, dated May 1641

Sources:

Mémoires concernant Christine, volume 1, page 56, Johan Arckenholtz, 1751; original at the National Library of the Netherlands (Koninklijke Bibliotheek)

https://www.google.com/books/edition/Memoires_concernant_Christine_reine_de_S/UPnFuFNLSqkC?hl=en&gbpv=1&dq=M%C3%A9moires+concernant+Christine,+volume+4&printsec=frontcover

Drotning Christinas Arbeten och Märkwärdigheter, volume 1, page 111, translated by Carl Christoffer Gjörwell, 1760; courtesy of the Swedish Royal Library (Kungliga biblioteket) via Litteraturbanken.se

https://litteraturbanken.se/författare/Kristina/titlar/ChristinasArbeten1/sida/111/faksimil

The letter:

HOchgebohrner Furst, freundlicher Hertzlieber Vetter. Wie wohl dass noch keiner bey mir mit den avisen gewesen ist; so habe ich doch nicht unterlassen wollen E. L. durch mein schreiben zu avisiren was man mit der voriger Post vernommen hat, nemlich, dass die frau mutter soll ein schiff vom Könige in Dennemarck bekommen haben, damit in Preussen zu ziehen. Für gewiss weis man es nicht. Die officiers sämtlich, so wohl die Obristen und Capiteinen, als die drey Generals, Pfuhl, Wrangel und Wittenberg: (welche drey hoc rerum statu summæ rei præsunt:) haben her geschrieben, bittend, man wolte ihnen eine summa geldt geben. Wo dass geschehe, wolten sie treulich beystehen: so ferne aber dass nicht geschehe, wolten sie für der welt excusirt seyn, wenn sie abgingen. Bitten auch daneben, dass der so in Baner seine stelle verordnet würde, mögte nit wie Er nach seinen eigenen rath commendiren, sondern communi illorum consilio. Mit der Fransösischen alliance ist es noch in vorigem stand. Ich höre der Fransos will uns die armée debauchiren. Es wäre leichtlich zu thun. E. L. hier mit Gott befohlen verbleibe.

E. L.

Getreue

Christina

With modernised spelling:

Hochgeborner Fürst,

Freundlicher herzlieber Vetter,

Wiewohl dass noch keiner bei mir mit den Avisen gewesen ist, so habe ich doch nicht unterlassen wollen, Eure Liebden durch mein Schreiben zu avisieren, was man mit der voriger Post vernommen hat, nämlich, dass die Frau Mutter soll ein Schiff vom Könige in Dänemark bekommen haben, damit in Preussen zu ziehen. Für gewiss weiß man es nicht.

Die officiers sämtlich, so wohl die Obristen und Kapiteinen, als die drei générals, Pfuel, Wrangel und Wittenberg (welche drei hoc rerum statu summæ rei præsunt), haben her geschrieben, bittend, man wollte ihnen eine Summa Geld geben. Wo das geschehe, wollten sie treulich beistehen; so ferne aber das nicht geschehe, wollten sie vor der Welt exküsiert sein, wenn sie abgingen. Bitten auch daneben, dass der so in Banér seine Stelle verordnet würde, möchte nit wie er nach seinen eigenen Rat kommendieren, sondern communi illorum consilio.

Mit der französischen Allianz ist es noch in vorigem Stand. Ich höre, der Fransos will uns die Armee debauchieren. Es wäre leichtlich zu tun. Eure Liebden hiermit Gott befohlen verbleibe.

Eure Liebden

getreue

Christina.

French translation (by Arckenholtz; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Sérénissime Prince, aimable & très-cher Cousin. Quoique je n'aïe pas encore lû les gazettes; je n'ai pourtant point voulu manquer d'apprendre à Votre Dilection les nouvelles qu'on a eûës par l'ordinaire passé, savoir: que le Roi de Dannemarck envoiera un vaisseau à Madame ma Mère pour la transporter en Prusse. Cependant, on n'en est pas encore bien assuré. Tous les officiers, tant les Chefs & les Capitaines, que les trois Généraux, Pfuhl, Wrangel & Wittenberg: (ces trois commandent l'Armée présentement:) ont écrit ici pour demander une certaine somme d'argent, marquant que si on la leur remettoit, ils continueroient de servir fidélement, si non, qu'ils comptoient d'être excusés dans le monde, s'ils quittoient le service. Ils desirent en même-tems, que celui qui aura la place de Baner ne commande pas comme lui, à sa fantaisie, mais de leur avis commun. Pour ce qui est de l'alliance avec la France: la chose est encore dans le même état où elle a été. J'apprens aussi que les François nous veulent débaucher notre armée. Cela se pourroit facilement faire. Je finis en recommendant V. D. à la protection divine, étant

De Votre Dilection

La fidèle

CHRISTINE

Swedish translation (by Gjörwell):

Högborne Förste, Kärälskelige Frände.

Fast än ingen ännu warit hos mig med Avisorne, har jag dock welat underrätta Ed. Kärlighet om, hwad man med sista post utifrån förnummit, neml. at min Fru Moder skal hafwa fått et skepp af Konungen i Danmark, för at dermed resa öfwer til Preußen. För wißo wet man det dock intet. Alla Officerarne, så Öfwerstar som Capitainer, och de trenne Generalerne Pfuhl, Wrangel och Wittenberg (hwilka hoc rerum statu summæ rei præsunt), hafwa skrifwit hitöfwer och begärat, at få en summa penningar. Om det sker, wela de gjöra et trogit bistånd. Men sker det intet, wela de ock för hela werlden wara ursägtade, om de lämna sin tjenst. Bedja ock tillåta, at den, som kommer i Baners ställe, ej må få, som han, commendera efter egit godtycko, utan communi illorum consilio. Med Fransyske Alliancen är det sedan ej widare kommit. Jag hörer, at Fransoserne söka förföra wår Armee, hwilket de ock nu lätteligen kunna gjöra. Gudi befallad och jag är altid

Eders Kärlighets

trogna

CHRISTINA.

English translation (my own, from the above French translation):

Most Serene Prince, amiable and most dear Cousin,

Although I have not yet read the gazettes yet, I did not want to fail to inform Your Lovingness of the news which we have had in the past ones, namely that the King of Denmark will send a vessel to my Lady Mother to transport her to Prussia. However, we are not yet sure. All the officers, both the chiefs and captains, as well as the three generals, Pfuhl, Wrangel and Wittenberg (these three are commanding the army now), have written here asking for a certain sum of money, noting that, if given to them, they would continue to serve faithfully, and if not, that they would expected to be excused in the world if they left the service. At the same time, they wanted the one who will take Banér's place not to command like him, at his fancy, but in their common opinion. As for the alliance with France, the matter is still in the same state that it has been. I also learned that the French want us to debauch our army. It could easily be done. I end by recommending Your Lovingness to God's protection, being

Your Lovingness's faithful

Kristina.

French translation (my own; I cannot tag it as such due to character limits in the tags):

Noble Prince,

Mon amical, très cher Oncle,

Bien que personne ne soit encore venu me voir avec les gazettes, je n'ai pas voulu négliger d'informer Votre Dilection dans ma lettre de ce que j'ai appris par le courrier précédent, à savoir que Madame ma mère aurait reçu du roi du Danemark un navire pour se rendre en Prusse. On n'en est pas certain.

Tous les officiers, y compris les colonels et les capitaines, ainsi que les trois généraux Pfuel, Wrangel et Wittenberg (lesquels, dans ces circonstances, sont les plus hautes autorités), ont écrit ici pour demander qu'on leur verse une somme d'argent. Si cela devait se produire, ils offriraient leur fidèle soutien; mais si cela ne se produisait pas, ils seraient excusés devant le monde à leur décès. Ils demandent également que l'homme nommé à sa place à la place de Banér n'agisse pas selon ses propres conseils, comme il l'a fait, mais plutôt selon le conseil commun.

L'alliance française est restée inchangée. J'ai entendu dire que les Français voulaient débaucher notre armée. Ce serait facile. Je recommande donc Votre Dilection à Dieu.

De Votre Dilection

la fidèle

Christine.

Swedish translation (my own):

Högborne Furste

Vänlige, hjärtanskäre Frände,

Ehuru ingen ännu kommit till mig med tidningarna, har jag ändå inte velat underlåta att genom min skrivelse avisera Ers Kärlighet vad man förnummit av den förra posten, nämligen att min frumoder skall ha fått ett skepp av konungen i Danmark för att resa till Preussen. Man vet det inte säkert.

Alla officerare, inklusive överste och kaptener, samt de tre generalerna Pfuel, Wrangel och Wittenberg (vilka tre, i detta angelägenheternas tillstånd, är de högsta myndigheterna som ansvarar), har skrivit här och begärt att de ska få en summa pengar. Om detta skulle hända, skulle de erbjuda sitt trogna stöd; men om detta inte skulle ske, skulle de ursäktas inför världen när de avgick. De begära också att den i Banérs ställe förordnade mannen inte skall handla efter eget råd, som han gjort, utan snarare efter det gemensamma rådet.

Den franska alliansen är fortfarande i sitt tidigare skick. Jag hör att fransmännen vill fördärva vår armé. Det skulle vara lätt att göra. Jag befaller härmed Ers Kärlighet till Gud.

Ers Kärlighets

trogna

Kristina.

English translation (my own; from the original German):

High-Born Prince,

Amicable, dearly beloved Uncle,

Although no one has come to me with the gazettes yet, I have still not wanted to neglect to notify Your Lovingness in my letter of what one has learned from the previous post, namely that my Lady Mother is said to have received a ship from the King in Denmark to travel to Prussia. One does not know it for certain.

All the officers, including the colonels and captains, as well as the three generals, Pfuel, Wrangel, and Wittenberg (which three, in this state of affairs, are the highest authorities in charge), have written here, requesting that they be given a sum of money. If this were to happen, they would offer their faithful support; but if this were not to happen, they would be excused before the world when they passed on. They also ask that the man appointed to his position in Banér's place not act according to his own counsel, as he did, but rather according to the common counsel.

The French alliance is still in its previous state. I hear the French want to debauch our army. It would be easy to do. I hereby commend Your Lovingness to God.

Your Lovingness's

faithful

Kristina.

Above: Kristina.

Above: Johan Kasimir.

Poem dedicated to Kristina about the Peace of Westphalia, year 1649

Source:

Sveriges historiska och politiska visor, edited by Gunnar Olof Hyltén-Cavallius and George Stephens, 1853

https://litteraturbanken.se/författare/Anonym/titlar/SverigesHistoriskaVisor/sida/325/faksimil?show_search_work&s_query=H.%20K.%20M:tt&s_lbworkid=lb1253436&s_mediatype=faksimil&s_word_form_only&hit_index=0

This poem is included on pages 88 to 93 in a compilation held at the Royal Library of Sweden, titled Småländska Wis-boken. The poems in this book were compiled by a peasant in southern Småland in the 1720s.

The poem:

Een Lijten Fridz Wijsa / Til at loffsiunga Gudhi och gratulera H. K. M:tt wår allernådigaste Drottning och Högha Öfwerheet, sampt heela Fäderneslandet öfuer thet långliga Krijgsens och blodigha Örligz önskelighe vthgång och hugnelighe fridh / på thet at then Himmelske Fridfursten icke allenast aff wijsa och förståndigha / som Crönikorna och Fridz Contracten sielfwa läsa och öfwerwägha kunna / må ährat blifwa / vthan och at eenfalldighe / ia och små Barn som på gatorna / och wijdh waggorna wistas / måtte och nu / sampt i tilkommande tijder / weeta hwadh godt oss allom i Fädherneslandet vthi H. K. M:tz Augustaniske Regemente wederfarit är / och hans Gudommelighe M:tt. therföre i theras eenfalldigheet / loff och prijs heembära. Qwädhes såsom then Wijsan.

Her Pär och lijten Christin sittia öfwer Bord /

Then Elskogh wele wij nu gömma /

Snacka så många skemtes ord /

Aldrakäraste min / Jagh kan edher aldrigh förglöma.

Eenfalldeligh Componerat aff Andrea Iohannis Pastore Loftensi. Anno 1649.

1.

Lika som ljus hjelper andra upptändt,

Sina hjelper Gud visserliga af våde,

Ju bättre det lyser ju förr blifver ändt.

Herren Gud hafver lof för fred och alla sina nåde.

2.

Så halp Konung Gustaf mång Evangelisk man,

Sina hjelper Gud visserliga af våde,

Både i Sverige och främmande land.

Herren Gud hafver lof för fred och alla sina nåde.

3.

När en af de hulpne vek honom ifrån,

Sina m. m.

Ju mer måtte han i farlighet stå.

Herren m. m.

4.

Fäkta för läro sann in till sin död;

Dotter hans var då så liten en mö.

5.

O hvad jämmer i landet då var,

När kongelig hjelp [var] borta och fienden var qvar.

6.

Då hotas hvart lif i Svea land bor,

Med Romska Örnens hiskeliga klor.

7.

Den motgång föröktes med farligt besvär,

Som sten på bördo, af Danske mans här.

8.

O krig, huru länge har du plågat [vårt] land,

Att allmän fred ingen minnas kan.

9.

Land, städer, enkor och faderlös barn

Har du gjort elenda med din garn.

10.

Mången utarmat som förr har varit rik,

Huru många tusen lagda i lik.

11.

Fängslade, sargade, drifne af land,

Lemmalös och halt, ingen räkna kan.

12.

Skonte ej svag, ej den hjelte var,

Slog ut af häst den gullkronan

13.

O att man kunde dig binda vid sten,

Sänka i hafvet, vänta aldrig igen.

14.

När synden vår straffas med denna krigs-nöd,

Upväckte Gud en Svensk ädel mö.

15.

Hon beder först Gud om hjelp och god råd,

Sedan strider hon emot krigs-härar två.

16.

Fast de voro mäktiga och Jungfrun var ung,

Lell vaktar hun sina både för Kejsare och Kung.

17.

Gud, den hon tröste uppå, gaf seger god,

Fienden begynte hafva passeligt mod.

18.

Så som hon älskade mer fred och ro,

Än många segervinnare som utgjuta blod.

19.

Ty gjorde hon fred med kong Christierns här,

Först bort lade Ör[lig]sens mång besvär.

20.

Vidga sitt rike du ymniga land,

Slott, städer, öar och mången god ham[n],

21.

Tillhöra barnen nu Götas och Svens,

De ligga så vackra vid Danemarks gräns.

22.

Sex[ton] hundrade fyratio och åtta vid lag,

Den andra November, en lycksalig dag,

23.

Gjorde hon fred efter begär,

Med Romerska Riket och Kejsarens här.

24.

Vidga sitt rike öster om strand,

Med härliga städer och ymniga land.

25.

Halp Evangeliska i Tyskeland

Njuta sin frihet och lärdom sann.

26.

Sin hjelpares tjenare och religion

Med priviligier befordrar hon.

27.

Hjelper all stånd, straffar synd, skam och hot,

Aldrig [? månde landet tyckas] bättre i flor.

28.

Nu göras beredda ok, yxa och hötestång

Af gamla hillebårder och muskete lång.

29.

När svärd blifver lie och harnesk till bill,

Så går det väl uti bohaget till.

30.

Ty hoppas vi alla att friden förmå

Stora besvär någon lindring få.

31.

Välkommen fred, Guds nådiga skänk,

Vi tackom Herren som dig har utsändt.

32.

Tack hafver hon, den stor-mäktiga mö,

Som bar oss freden och halp oss af nöd.

33.

Tack hafva Riks-råd, herrar och män,

För goda råd till freden igen.

34.

Fält-herrar, gesandter, hvar krigsman tro,

Tack hafva de för sitt manneliga mod.

35.

Så hafver ock hvar tålig undersåt,

Som drager krigs-tunga och hjelper åt.

36.

Gud hjelpe oss nu fly synd hvar och en,

Att han ej sänder oss örlig igen.

37.

Hjelpe oss Gud freden bruka så;

Sina hjelper Gud visserliga af våde,

Att vi alla Guds vänskap få.

Herren Gud gifve det af gunst och faderliga nåde.

Above: Kristina.

Kristina and the regency council's letter to Governor Henrik Månsson of Kexholm about Arnold Messenius, dated May 22/June 1 (Old Style), 1634

Source:

Handlingar rörande Sveriges äldre, nyare och nyaste historia; samt historiska personer, volume 6, pages LXIII to LXIV (63 to 64), edited by Count Georg Adlersparre, 1831

https://archive.org/details/bub_gb_7c1AAAAAIAAJ/page/n505/mode/2up

The letter:

Christina &c. Wår gunst &c. Wii hafve förstådt Herr Stådthollare af Eder skrifvelse till Välborne Herr Johan Skytte, huruledes den unge Messenius skall sigh motvilligen der hoos eder förhålla, så att han oacktandes det straff honom nu pålagt är, dageligen förvärras. Och för den skull förfråge eder, om han icke skall transporteras där ifrån till Nöteborg: Så emädan vij intet see huru han mera där skall förhindras undkomma än på Kexholm: Alltså vele vij, att han blifver där qvar, och hvar han icke elliest j späcktt vill lefva, då medh järn eller annat häfte, efter som i befinne dett giörass behof, strängiare må hållen vara. Eder Gudh &c.

G G O: I D: C C: P B: C F:

Above: Kristina.

Axel Oxenstierna's letter to Kristina recommending Simon Schultz's widow to the Ascherade estate in Livonia, dated January 4/14 (Old Style), 1635

Source:

Rikskansleren Axel Oxenstiernas skrifter och brevväxling, förra afdelningen, trettonde bandet, brev 1635, januari-augusti, P. A. Norstedts & Söner, 1949

https://babel.hathitrust.org/cgi/pt?id=mdp.39015026707409&view=1up&seq=38

The letter:

Stormechtigste Drotning,

allernådigste fröken.

Mig hafver framlidne Simon Schultz, öfverstelieutenampts för artiglerijd, effterlåtne enckia häruthe förebracht, huruledes sal. Kongl. May:tt (glorvärdigest i åminnelse) för någon tijd sedan skall nådigest hafva förlähnt hennes salige man ded hused Ascherad i Lijfland ved Dühnen beläget sampt med dertil lydande godz ock gårder på behagelig tijd, och hoos E. Kongl. May:tt hon nu om vijdare prolongation eller arfflig possession af samma godz för sine små barn ährnar i underdånigheet att ahnsökia, hvartill hon denne min underdånige recommendation af mig hafver begäradt, hvilcken jag henne så mycket mindre hafver velet förvägra, som mig väll ähr vetterligit, att hennes sal. man länge hafver tient och sin charge till Sverriges chrones tienst med all flijt och troheet förträdt, så att högstbe:te sal. Kongl. May:tt hafver hafft deraf ett gott nöye; ähr och omsijder deröfver uthi en reputerlig occasion kommen om lifvedt och altså icke obilligt meriteret, att hans qvarrlåtne hustru och barn sådan hans giorde tiänst något måtte till gode åthniuta; hade och fuller uthan tvifvel kunnat någor vijdare recompens nåå, hvar sal. Kongl. May:tz continuerlige krigzexpeditioner och deropå oförmodelig och högstbeklagande fölgde dödzfall icke hade ded förhindrat.

Såsom jag nu väl veet, att E:s Kongl. May.tt nådigest gerne seer enckior och faderlösa barn hulpne och försörgde och särdeles deres, som af fädernesslandet genom deres tiänst hafve giordt sig något meriterede, altså hafver jag och icke kunnatt underlåtha E:s Kongl. May:tt henne med sijne små barn (dem hon obligerer sig till E:s Kongl. May:tz och fädernesslandsens tienst effter bästa macht att upföda) till nådig befordran i underdånigheet att recommendere, och, endoch hon på sin sal. mans vegne fuller hafver för hans tienst någon rät att fordra, hvaraff hon sig och sine barn hade kunnadt försöria, så hafver hon dochlikväll för allehanda olägenheet skuld till dato icke kunnadt blifva betalt; kan altså väll tänckia, att, der hon af E:s Kongl. May:tt och Sveriges crona icke blifver på något sätt hulpen, skulle hon fuller till äfventyrs med sine små barn lijda nöd och armod. Om nu E:s Kongl. May:tt nådigest täckes så vijdt ahnsee hennes lägenheet och antingen med prolongation opå förlähningen af godzet eller nådigest transferere ded arffligen in på barnen, ded låther E:s Kongl. May:tz allernådigste disposition jag underdånigest oförgrijpeligen vara heemstält, och E:s Kongl. May:tt härmed i Gudz, thens Aldrahögstes, milde beskydd till all god lijfzsundheet, stadig välmågo och ett lycksaligt, god[t] regemente och mig altijd i dess nåde underdånigest befallat, förblifvandes

E:rs Kongl. May:ttz

underdånigste, trogne och hörsame tiänere

Axell Oxenstierna.

Maintz den 4 januarij anno 1635.

Above: Kristina.

Above: Axel Oxenstierna.

Kristina's payment order of 80 riksdalers for Jacob Birgerson [Pederson], dated March 17, 1646

Source:

https://www.aktiesamlaren.se/erbjud/kungabrev.htm

The letter:

Wij Christina medh Gudz nådhe, Sweriges, Göthes och Wendes Vtkaradhe Drotningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna vtj Estland och Carelen, Fröken öfver Ingermanland, Göre witterligit att såsom hooß oß hafver wår tro Vndersate och Inwånare, [illegible] ährligh och förståndigh Jacob Pedherson, vnderdånigst ansökt och begärat det Wij honom effterskrifvit wårt och Cronones hemman vthj Sudermanland, Wäster Bekarna [?] och Råbÿ Sokn, Österbÿ der Hans åker Arfs och eget hemman Ett Halft, till sitt bruks bättre fortsettiande, vnder Skattemenne börd [illegible] rättighet, nådigst vpdragha och förselia wele; Det så hafwe Wij af gunst och nådhe, jämwäl af den nådige försorgh och åhåga Wij draghe till att bekrämia wåre trogne Vndersåtares nähringh och bäringh, särdeles deras som sigh om slijk bruks excolerande beflita, bem:te Jacob Pedhersons vnderdånigste anhållande nådeligen ansedt, och honom såldt och vplåtit, effter som Wij her medh och i krafft af detta bref sellie och vplate honom Jacob Pedherson ofwantalde wårt och Cronones hemman Österbÿ, vnder Skattemenne börd och rättigheet att niuta, bruka och besittia för Peningar Ottotijo Rijks Dalar in specie; huilke oß, han vthj wår ränte Cammar till nöijes vrlagdt hafver. Och fördenskuld her med afsände oß och Sweriges Crono förbem:te hemman medh höns, jord, Åker, Ängh, Skogh, mark, fiskiewatn och andre pertinentier j wåto och torro närbÿ och fierren, inthet vndantagandes, af allt det som der vnder ligger, medh rätta liggia bör, och ännu medh Lagh och domb tillwinnas kan, att han dem alt vnder skattemenne börd och rättighet, för sigh och sine Erfvinger, till ewärdeligh ägendomb, niuta och behålla skall, alenast Oß och Cronan der afgående åhrlige wiße, och Owiße ränten, sampt extra ordinariè Krigzhielperne som påbudne äre att vtgöras her effter påbiudhas eller och framdeles offer Jorderesningen skäligen påökas kunne, aldeles förbehåldne. Så wele wij ock, så och befale wårt Cammar Rådh och Cammarrere, att dee effter detta wårt brefs dato, mehrbe:te hemman ifrån Crono till skatta vthj Jordeboken införa låtha. Där alle detta widkommer och för wår skuldh wele och skole göra och låtha, hafua sigh att effterrätta, icke tilfogandes offtebe:te Jacob Pedherson, eller hans Erfuinger her vtinnan hinder, mehn eller förfång i någon måtto, nu eller j tilkommande tidher. Till ÿttermera wißo hafue Wij detta medh egen hand vnderskrifwit och wårt Kongl. Secret här nedhan vnder wårt [illegible] hängia låtit. Gifwit på Wårt Kongl. Slott Stockholm den siutonde Daghen vthj Martij Månadh, Åhr effter Christi bord, Ettusend Sexhundradhe på det Fÿrationde och Siunde. /.

Christina

Above: Kristina.

Fireworks at the celebration in Narva in an allegorical painting of Kristina the dragon-slayer in honour of the Peace of Westphalia, probably by Anders Håkansson, dated December 20, 1649

Sources:

Riksarkivet

https://riksarkivet.se/manadens?item=114233

https://sok.riksarkivet.se/nad/?postid=Arkis%206f82f325-9335-46bd-a652-5363c25bf5d1

At Her Royal Majesty's command there was to be a day of thanksgiving for the peace treaty ending the Thirty Years' War in 1648 also held in the Swedish province of Ingria.

The Russians and the Grand Duke's subjects in the immediate area doubted that any peace had been made between Kristina and the Holy Roman Emperor. Therefore, it was important that the celebration of the day of thanksgiving in Narva was large and noticed. Governor General Carl Mörner sent a letter with an account of the celebration to Kristina on December 20, 1649. It had been a banquet at the town hall, salutes with musketeers and cannons from the fortifications in Narva and Ivangorod, and speeches before Swedish, German, Finnish and Russian nobility and bourgeoisie. The festivities ended with a big fireworks display.

The letter included a painting of the fireworks. In the middle of the illustration, Kristina defeats the dragon, and below it is a verse.

The poem:

Den drake var jagh mädh ett stoort modh

som törstat hafwer alltijdh effter svenskt blodh

Jagh öffverwinnen, lijdha måst och bekenna

migh till sorgh, förtreet och stort älände

att det i världen nu bliffver spoort

CHRISTINA migh haffua till intet giordt

dess frögdar sig nu bådhe cvinna och mann

att hon frälst hafver sitt fädernes landh.

Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated December 24, 1647/January 3, 1648 (Old Style)

Sources:

Riksarkivet, image 303/page 3305 in November-December 1647; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d126-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Acta Pacis Westphalicae II C 4,1: Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1: 1647-1648, document 100, page 169, edited and published by Wilhelm Kohl and Paul Nachtsheim, 1994

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=170&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00225_dok0100

"Hoffnung auf eine kaiserliche Resolution zu den noch offenen Fragen des Friedensvertrages. Mahnung, die Satisfaktionen für die Soldateska so hoch wie möglich zu treiben und nicht zu schnell auf das Extremum zurückzugehen. Aufforderung an Salvius, Wrangel mit Geld zu versorgen, das aus den Sommersubsidien ersetzt werden soll."

"Hope for an imperial resolution on the still open questions of the peace treaty. Warning to increase the satisfaction for the soldiers as much as possible and not to go back to extremes too quickly. Request to Salvius to provide Wrangel with money that is to be replaced from the summer subsidies."

The letter:

Christina etc. Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Tro Män och Commissarier till Fridztractaterne i Tÿsklandh; Wij hafwe bekommit edre bref af then 6 hujus, och theraf sedt, att alt stodh än i Wijda terminis medh tractaten; Men att dhe Keijserlige Plenipotentierade giorde Eder hopp, dagen ther effter at skole bekomma deres förklaring öf:r stridigheeterna j Instrumento pacis: Hwadh nu ther på kan wara passerat, wele Wij härnäst förwänta, anten medh Eder vthskickade express, eller på ordinarie Posten, Tillijka medh det, som emellan eder Grefwe Johan Oxenstierna och Feltmarskalcken Her Wrangel om Soldatescans Contentement kan i Minden wara rådgiort och afftalt; Här hoos Wij wele, nu som förr, och sidst af den 11 hujus hafwe Eder förmanat och befallat, att j drifwe Soldatescans contentement det Högste i kunne, och ingalunda så hastigt komme på något ringa quantum, Men bestå på det Feltmarskalcken hafwer determinerat, det aldralängste j kunne: Efftersom Wij och icke någon så stor nödh eller fahra wara å färde, eller och Fridztractaterne än i det rätte Kahret, therj the göres skole, att j behöfwe hasta till extrema, Men hafwe ju tidh och råderum att Vnderrätta Oß om förloppet af then punctens och andre Sakers tractat. Dernäst wele Wij och Eder, Her HoffCantzler, i sÿnnerheet hafwa recommenderat stopningen af Feltmarskalckens och armeens tarfwer och nödtorffter, så widt och itÿ, att j wele göra eder möijeligste flijt, thet han till armeens behof kan medh thet aldraförste bekomma 1 tonna guldh rdlr. af nästkommande Sommar termin; Och wele Wij Eder therföre Jntereßet gärna bestå: Ther och eder sådant skulle falla heelt beswärligit, och Feltmarskalcken kunde förmå någon Köpman, som een tonna guldh Rijkzdaler opbrachte, tå wele j på hans anwijsningh, samme Köpman betala och förnöija af berörde Sommar termin. Wij äre Eder samptligen medh Konungzligh gunst wäll bewågen, Och befalle etc.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc.

Tro män och kommissarier till fredstraktaterna i Tyskland,

Vi have bekommit Edra brev av den 6 hujus och därav sett att allt stod än i vida terminis med traktaten, men att de kajserliga plenipotentierade gjorde Eder hopp dagen därefter att skola bekomma deras förklaring över stridigheterna i instrumento pacis. Vad nu därpå kan vara passerat, vele Vi härnäst förvänta, anten med Eder utskickade express eller på ordinarie posten, tillika med det som emellan Eder, greve Johan Oxenstierna, och fältmarskalken herr Wrangel om soldateskans kontentemang kan i Minden vara rådgjort och avtalt.

Härhos Vi vele, nu som förr, och sist av den 11 hujus have Eder förmanat och befallat att I drive soldateskans kontentemang det högste I kunne, och ingalunda så hastigt komme på något ringa quantum, men bestå på det fältmarskalken haver determinerat det allralängste I kunne. Eftersom Vi ock icke någon så stor nöd eller fara vara å färde, eller ock fredstraktaterna än i det rätta karet däri de göras skole, att I behöve hasta till extrema, men have ju tid och råderum att underrätta oss om förloppet av den punktens och andra sakers traktat.

Därnäst vele Vi ock Eder, herr hovkansler, i synnerhet hava rekommenderat stoppningen av fältmarskalkens och arméns tarver och nödtorfter, så vitt och itu att I vele göra Eder möjligste flit, det han till arméns behov kan med det allraförsta bekomma 1 tunna guld riksdaler av nästkommande sommartermin; och vele Vi Eder därför interesset gärna bestå. Där ock Eder sådant skulle falla helt besvärligt, och fältmarskalken kunde förmå någon köpman som en tunna gull riksdaler uppbragte, då vele I på hans anvisning samme köpman betala och förnöja av berörde sommartermin. Vi äro Eder samtligen med konungslig gunst välbevågen, och befalle, etc.

Kohl's and Nachtsheim's transcript of the letter:

Vij hafve bekommit Edre bref af then 6. huius och theraf sedh, att alt stodh än i vijda terminis medh tractaten, men att dhe keijserlige plenipotentierade gjorde Eder hopp, dagen thereffter at skole bekomma deres förklaring öfver stridigheeterna i instrumento pacis. Hvadh nu therpå kan vara passerat, vele vij härnäst förvänta, anten medh Eder uthskickade express eller på ordinarie posten, tillijka medh det, som emellan Eder, grefve Johan Oxenstierna, och feltmarskalcken her Wrangel om soldatescans contentement kan i Minden vara rådgjort och afftalt.

Här hoos vij vele, nu som förr, och sidst af den 11. huius hafve Eder förmanat och befallat, att I drifve soldatescans contentement det högste I kunne, och ingalunda så hastigt komme på något ringa quantum, men bestå på det feltmarskalcken hafver determinerat, det aldralängste I kunne. Efftersom vij och icke någon så stor nödh eller fahra vara å färde eller och fridztractaterne än i det rätte kahret, theri the göres skole, att I behöfve hasta till extrema, men hafve ju tidh och råderum, att underrätta oss om förloppet af then punctens och andre sakers tractat.

Dernäst vele vij och Eder, her hoffcantzler, i synnerheet hafva recommenderat stopningen af feltmarskalckens och armeens tarfver och nödtorffter, såvidt och ity, att I vele göra Eder möijeligste flijt, thet han till armeens behof kan medh thet aldraförste bekomma 1 tonna guldh Riksdaler af nästkommande sommartermin. Och vele vij Eder therföre interesset gärna bestå. Ther och Eder sådant skulle falla heelt besvärligit, och feltmarskalcken kunde förmå någon köpman, som een tonna guldh Rijkzdaler opbrachte, tå vele I på hans anvijsningh samme köpman betala och förnöija af berörde sommartermin.

French translation (my own):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc.

Féals hommes et commissaires aux traités de paix en Allemagne,

Nous avons reçu votre lettre du 6 de ce mois et en avons vu que tout tenait encore largement au traité, mais que les plénipotentiaires impériaux vous faisaient espérer le lendemain de recevoir leur explication des différends dans l'instrument de paix. Nous attendons ensuite ce qui a pu se passer après cela, soit avec votre ordinaire expresse envoyée, soit par l'ordinaire régulière, ainsi qu'entre vous, comte Jean Oxenstierna, et le feltmaréchal, Monsieur Wrangel, pour savoir si le contentement du soldatesque peut être consulté et convenu dans Minden.

Maintenant, comme auparavant, et dans Notre dernière lettre du 11 de ce mois, Nous vous avons par la présente averti et vous avons ordonné de pousser le contentement du soldatesque aussi haut que vous le pouviez, et en aucun cas de trouver si rapidement une petite somme, mais de vous en tenir à ce que le feltmaréchal a déterminé, autant que vous le pouvez. Comme Nous n'avons pas un si grand besoin ou danger sur le chemin, ni les traités de paix encore dans le bon vase, dans lequel ils doivent être conclus, que vous devez vous hâter aux extrêmes, mais que vous avez le temps et la discrétion de Nous informer de la progrès de ce point et traité d'autres choses.

Ensuite, Nous voulons aussi vous avoir recommandé, Monsieur le Chancelier de la Cour, en particulier, le remplissage des rations et des nécessités du feltmaréchal et de l'armée, si loin que vous feriez de votre mieux pour obtenir ce que vous pouvez obtenir pour les besoins de l'armée avec le tout premier baril de riksdalers d'or du prochain trimestre d'été; et Nous aimerions donc voir votre intérêt se poursuivre. Là aussi, une telle chose vous serait assez difficile, et le feltmaréchal pourrait persuader quelque marchand d'apporter un baril de riksdalers d'or; alors, sur ses instructions, vous paieriez le même marchand et vous rempliriez le trimestre d'été en question. Nous sommes bien disposées à vous deux avec la faveur royale, et Nous vous recommandons, etc.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc.

Faithful men and commissioners to the peace treaties in Germany,

We have received your letter of the 6th of this month and have seen from it that everything still still stood in wide terms with the treaty, but that the imperial plenipotentiaries made you hope the day after to receive their explanation of the disputes in the instrument of peace. We next expect what may have passed after that, either with your sent express or by regular post, as well as that between you, Count Johan Oxenstierna, and the Field Marshal Lord Wrangel about if the soldiers' contentment can be consulted and agreed upon in Minden.

Now as before, and in Our last letter of the 11th of this month, We herewith admonished and ordered you to push the soldiers' contentment as high as you could, and by no means so hastily come up with some small amount, but act in accordance with what the Field Marshal has determined, as far as you can. As We have no such great need or danger on the way, nor the peace treaties yet in the right vessel, in which they are to be made, that you need hasten to extremes, but that you have time and discretion to inform Us of the progress of that point and treaty of other things.

Next, We also wish also have recommended to you, Lord Court Chancellor, in particular, the stuffing of the Field Marshal's and the army's rations and necessities, so far and wide that you would do your best possible diligence to obtain what you can get for the army's needs with the very first 1 barrel of gold riksdalers of the next summer term; and We would therefore gladly see your interest continue. There, too, such a thing would be quite difficult for you, and the Field Marshal could persuade some merchant to bring up a barrel of gold riksdalers; then you would, on his instructions, pay the same merchant and satisfy the summer term in question. We are well-inclined to both of you with royal favour, and We commend, etc.

Above: Kristina.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.

Kristina's letter to Johan Adler Salvius, dated December 11/21 (Old Style), 1647

Sources:

Riksarkivet, image 188/page 3191 in November-December 1647; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d126-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Acta Pacis Westphalicae II C 4,1: Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1: 1647-1648, document 88, pages 143 to 144, edited and published by Wilhelm Kohl and Paul Nachtsheim, 1994

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=170&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00199_dok0088

"Mißvergnügen der Königin über die Uneinigkeit Salvius' mit Johan Oxenstierna und Aufforderung zur Wiederherstellung der Eintracht. Billigung des von Salvius verfaßten Gegenmanifestes auf das kurbayerische Manifest."

"The Queen's displeasure at Salvius' disagreement with Johan Oxenstierna and call for the restoration of harmony. Approval of the counter-manifesto to the Electorate of Bavaria's manifesto written by Salvius."

The letter:

Christina.

Wår ÿnnest etc. Wij wele Eder, H:r Hoff Cantzler, här medh icke förhålla, thet Wij icke Vthan mißhagh förnimme, som skall något mißförstånd och oenigheet emellan Greffwe Johan Oxenstierna och eder wara opwuxen, Så wijdt och, att j äre gå[n]gne in partes, och hwar begÿnner oß öfwerskicka sine breff och rapporter särskildt Vnderskrefne och them icke lijka lÿdande: Hwar Vthaf Wij sij och befahra måste, att Wår och Cronones tienst tager, och ÿtterligare, ther icke tijdige böter här å förde wara, tagandes warder en stoor anstöött i sielfwe huffwudh commißionen, och thenne Fridzhandelen, ther till j både äre instruerade samhälleligen att negociera Vthj, och ther öfwer gående breff och rapporter att Vnderskrifwa. Dertill medh förtaga Sådane trätor och mißhälligheter Eder bådom all respect och consideration, som å Wåre wägner Eder billigt bör hoos och af wänner och wederwerdige. Hwarföre wele Wij Eder härmedh hafwa förmant, att J näst Gudh Sätter och hafwer edert högste affseende på Wår och Rijksens tienst, så och den commission och Jnstruction, som Wij Eder och Greffwe Johan conjunctim gifwit hafwe, och att såsom Collegæ och ens Herres tienare lefwandes j sämie, eenigheet och gott förstånd, och sättiandes alle particular respecter och jalousier afsijder, effter eder högste möijeligheet, sökia till att hielpa denne swåre och wichtige Tractaten till ända. Såsom nu denne är till eder wår nådige tillförsicht, att Wij wele förmoda, att J Wår alfwarlige wilie och förmaning hoos Eder rum finna låte, och denne eenligen eder emoth eder Collegam comporterandes warde; Altså äre och förblifwe Wij eder medh gunst wäl bewågne. Och befalle etc.

Christina.

Postscriptum.

Såsom J Her Hoff Cantzler widh edert sidste breff sände Oß refutationen på thet Beijerske Manifestet, medh förfrågan, om Wij thet finne gott och på det slaget, wara att publicera, Så befinne Wij refutationen wara wäl stältt och ther j ingen ting till desiderera; Tÿ hwadh någre hårde phrases och aculeata verba ther j komne wara, them hålle Wij inthet wara Så skarpe, att ju sielffwe Manifestet är medh flere injurier, serdeles på eder och eder Collegæ wåre Plenipotentierade bespikadt; Och elliest går refutationen eij heller Vth Vnder någons nampns expresse mention; Och derföre sij Wij inthet betänckiande, att j ju thet strax, hwar thet icke alleredo är skedt, må publicera och ibland folcket komma låta. Gudh etc.

Christina.

With modernised spelling:

Kristina.

Vår ynnest, etc. Vi vele Eder, herr Hovkansler, härmed icke förhålla det Vi icke utan misshag förnimme som skall något missförstånd och oenighet emellan greve Johan Oxenstierna och Eder vara uppvuxen, så vitt ock att I äre gångna in partes, och var begynner Oss överskicka sina brev och rapporter särskilt underskrevna och dem icke lika lydande, varutav Vi se och befara måste att Vår och Kronones tjänst tager, ock ytterligare där icke tidiga böter härå förde vara tagandes varder, en stor anstöt i själva huvudkommissionen, och denna fredshandelen, därtill I både äre instruerade samhälleligen att negociera uti och däröver gående brev och rapporter att underskriva. Därtill med förtaga sådana trätor och misshälligheter Eder bådom all respekt och konsideration som å Våra vägnar Eder billigt bör hos ock av vänner och vedervärdiga, varför vele Vi Eder härmed hava förmant att I näst Gud sätter och haver Edert högste avseende på Vår och Riksens tjänst, så ock den kommission och instruction som Vi Eder och greve Johan conjunctim givit have, och att såsom collegæ och ens herres tjänare levandes i sämje, enighet och gott förstånd, och sättandes alla partikular respekter och jalusier avsider, efter Eder högste möjlighet, söka till att hjälpa denna svåra och viktiga traktaten till ända. Såsom nu denna är till Eder Vår nådiga tillförsikt att Vi vele förmoda att I Vår allvarliga vilje och förmaning hos Eder rum finna låte, och enligen Eder emot Eder collegam komporterandes varde; alltså äro och förblive Vi Eder med gunst välbevågna. Och befalle, etc.

Kristina.

Postscriptum.

Såsom I, herr Hovkansler, vid Edert sista brev sände Oss refutationen på det bajerska manifestet, med förfrågan om Vi det finne gott och på det slaget vara att publicera, så befinne Vi refutationen vara väl ställd och däri ingenting till desiderera, ty vad några hårda phrases och aculeata verba däri komna vara, dem hålle Vi inte vara så skarpa att ju själva manifestet är med flera injurier, särdeles på Eder och Eder collegæ Våra plenipotentierade bespikat; och eljest går refutationen ej heller ut under någons namns expressa mention, och därför se Vi intet betänkande att I ju det strax, var det icke allaredo är skett, må publicera och ibland folket komma låta. Gud, etc.

Kristina.

Kohl's and Nachtsheim's transcript of the letter:

Vij vele Eder, her hoffcantzler, härmedh icke förhålla, thet vij icke uthan misshagh förnimme, som skall något missförstånd och oenigheet emellan greffve Johan Oxenstierna och Eder vara opvuxen, såvijdt och, att I äre gågne in partes och hvar begynner oss öfverskicka sine breff och rapporter särskildt underskrefne och them icke lijka lydande. Hvaruthaf vij sij och befahra måste, att vår och cronones tjenst tager och ytterligare, ther icke tijdige böter här å förde vara, tagandes varder en stoor anstöött i sjelfve huffvudhcommissionen och thenne fridzhandelen, thertill I både äre instruerade samhälleligen att negociera uthi och theröfver gående breff och rapporter att underskrifva. Dertill medh förtaga sådane trätor och misshälligheter Eder bådom all respect och consideration, som å våre vägner Eder billigt bör hoos och af vänner och vederverdige. Hvarföre vele vij Eder härmedh hafva förmant, att I näst Gudh sätter och hafver Edert högste affseende på vår och rijksens tjenst så och den commission och instruction, som vij Eder och greffve Johan coniunctim gifvit hafva, och att såsom collegae och ens herres tjenare lefvandes i sämje, eenigheet och gott förstånd, och sätiandes alle particularrespecter och jalousier afsijder, effter Eder högste möijeligheet sökie till att hjelpa denne svåre och vichtige tractaten till ända. Såsom nu denne är till Eder vår nådige tillförsicht, att vij vele förmoda, att I vår alfvarlige vilje och förmaning hoos Eder rum finna låte och eenligen Eder emoth Eder collegam comporterandes varde, altså äre och förblifve vij Eder medh gunst väl benägne.

PS: Såsom I, her hoffcantzler, vidh Edert sidste breff sände oss refutationen på thet Beyerske manifestet medh förfrågan, om vij thet finne gott och på det slaget vara att publicera, så befinne vij refutationen vara väl stältt och theri ingen ting till desiderera. Ty hvadh någre hårde phrases och aculeata verba theri komne vara, them hålle vij inthet vara så skarpe, att ju sjelffve manifestet är medh flere injurier, serdeles på Eder och Eder collegae, våre plenipotentierade, bespikadt; och elljest går refutationen eij heller uth under någons nampns expresse mention; och derföre sij vij inthet betänckiande, att I ju thet strax, hvar thet icke alleredo är skedt, må publicera och ibland folcket komma låta.

French translation (my own):

Christine.

Notre faveur, etc. Nous ne voulons pas vous omettre, Monsieur le Chancelier de la Cour, que Nous n'apprenons pas sans déplaisir qu'un malentendu et une discorde ont pu surgir entre vous et le comte Jean Oxenstierna, pour autant que vous l'ayez pris partis et que vous commencez à Nous envoyer vos lettres et rapports que vous avez particulièrement signés et non dans les mêmes termes, dont Nous devons voir et craindre que Notre service et celui de la Couronne prennent, et prendront si rien n'est payé ici, une grande offense dans la commission principale elle-même, et de plus, vous êtes tous deux chargés de négocier dans cette négociation de paix et de signer les lettres et les rapports qui en découlent. De plus, de telles bagatelles et désaccords vous privent de tout le respect et la considération qui, en Notre nom, devraient vous être accordés par des amis et des ennemis; c'est pourquoi Nous vous exhortons par la présente à placer Notre service et le service du Royaume, ainsi comme la commission et l'instruction que Nous vous avons données conjointement avec le comte Jean dans votre plus haute estime auprès de Dieu, et que vous vivez dans l'harmonie, l'unité et la compréhension en tant que collègues et serviteurs de votre maître, et que vous mettez de côté tous les respects et jalousies afin que vous puissiez, au mieux de vos capacités, chercher à aider ce traité difficile et important à sa conclusion. Comme c'est maintenant Notre gracieuse assurance pour vous, Nous supposons bien que vous tiendrez compte de notre volonté et de Notre avertissement sincères, et que vous vous comporterez en accord avec votre collègue; Nous sommes donc et restons favorablement bien-affectionnées envers vous. Et Nous vous recommandons, etc.

Christine.

Apostille.

Comme vous, Monsieur le Chancelier de la Cour, Nous avez envoyé dans votre dernière lettre la réfutation du manifeste bavarois, Nous demandant si Nous l'estimions bon et apte à être publié, Nous trouvons que la réfutation est bien formulée et qu'il ne reste rien à y être désiré, parce que Nous n'estimons pas que les phrases dures et les mots piquants qui y sont inclus soient si tranchants que le manifeste lui-même contient plusieurs diffamations, notamment à votre sujet et à celui de votre collègue, Nos plénipotentiaires; et sinon la réfutation ne sort pas non plus sous la mention expresse du nom de qui que ce soit, et par conséquent Nous ne voyons aucune considération pour que vous la publiiez immédiatement, là où elle n'est pas déjà arrivée, et la faisiez entendre parmi le peuple. Dieu, etc.

Christine.

English translation (my own):

Kristina.

Our favour, etc. We hereby do not want to leave it unsaid to you, Lord Chancellor of the Court, that We do not learn without displeasure that some misunderstanding and discord may have arisen between you and Count Johan Oxenstierna, so far as you have taken sides, and where you begin to send your letters and reports to Us which you have particularly signed and not with the same terms, from which We must see and fear that our and the Crown's service takes, and will take if nothing is paid here, a great offense in the main commission itself, and in addition, you are both instructed to negotiate in this peace negotiation and to sign the letters and reports that go off from there. In addition, such trifles and disagreements deprive you of all the respect and consideration which, on Our behalf, should be afforded to you by friends and enemies, wherefore We hereby exhort you that you place Our service and the service of the Realm, as well as the commission and instruction which We have given jointly to you and Count Johan in your highest regard next to God, and that you live in harmony, unity and understanding as colleagues and servants of your master, and that you set aside all particular respects and jealousies so that you may, to best of your ability, seek to help this difficult and important treaty to its conclusion. As now this is Our gracious assurance to you, We well suppose that you would heed Our earnest will and admonition, and that you would behave in agreement with your colleague; We therefore are and remain favourably well-affectionate towards you. And We commend you, etc.

Kristina.

Postscript.

As you, Lord Chancellor of the Court, sent Us in your last letter the refutation of the Bavarian manifesto, asking Us if We thought it good and fit to be published, We find the refutation to be well-stated and that nothing is left to be desired in it, because We do not consider the harsh phrases and stinging words included therein to be so sharp that the manifesto itself contains several libels, especially concerning you and your colleague, Our plenipotentiaries; and otherwise the refutation also does not go out under the express mention of anyone's name, and therefore We see no consideration that you should publish it immediately where it has not already happened and let it be heard among the people. God, etc.

Kristina.

Above: Kristina.

Above: Johan Adler Salvius.

Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated November 20/30 (Old Style), 1647

Sources:

Riksarkivet, images 116 and 117/pages 3119 and 3120 in November-December 1647, Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d126-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Acta Pacis Westphalicae II C 4,1: Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1: 1647-1648, document 65, page 107, edited and published by Wilhelm Kohl and Paul Nachtsheim, 1994

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=170&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00163_dok0065

"Anordnung Schering Rosenhanes als Ambassadeur in Paris und seine Ersetzung durch Biörenklou."

"Appointment of Schering Rosenhane as ambassador in Paris and his replacement by Biörenclou."

The letter:

Christina etc. Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Tro Män och Commissarier till fridztractaterne i Tÿsklandh etc. Edert bref af den 1 hujus är Oß på sidste post wäll inlefwererad wordet: Och hafwe wij theropå inthet sÿnnerligit till att swara, men på dett j må wetta brefwet wara framkommet, och posten icke löpa af vthan wårt swar, hafwe wij thenne wår notification till eder welat låta afgå, förwäntandes elliest eder werkentlige relation, om hwadh som här effter i fridztractaterne kan passera. Elliest, effter Wij nu hafwe resolverat, att affärda hädan Landzhöfdingen Skeringh Rosenhane åth Franckrijke j qualitet af en Ordinarie Ambassadeur widh dett hofwet att förblifwa, och oß sÿnes nödigt och nÿttigt, så och förre giorde afskeden lijkmätigt, att een Resident honom Succederer i Münster, och wij ther till Secreteraren Biörneklou befinne capabel. Hwarföre, och såsom wij honom här hoos befalle att så anställa sine saker, att han tijt medh förste sigh begifwa, Så hafwe wij och eder detta wetta låtet, mehrendels till den ända, både att j honom der till instruere kunna, såsom och, att j hädan ifrån någon Secretarium Legationis, een man af qualitet som icke allenast brefwen till Oß och androm weet afsatta, vthan och then j kunne bruka i sielwe tractaterne emellan edre och them Keijserlige, så och Wårt holle protocoll, och göre beskedh för acterne, hafwe till förwänta. Dÿ effter jngen af eder kan anten hafwa tijdh, eller elliest will skicka sigh, att förrätte Secreterare ämbete, och wij icke sij hwem, ther vthe hafwe till att bruka, som thet wärcket till botns förstår, will ju wara af nöden, att een annan härifrån blifwer förordnadt till Secretarium Legationis i Biörneklous ställe. Och wij befalle etc.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc.

Tro män och kommissarier till fredstraktaterna i Tyskland, etc.,

Edert brev av den 1 hujus är Oss på sista post välinlevererat vordet, och have Vi däruppå intet synnerligt till att svara, men på det I må veta brevet vara framkommet, och posten icke löpa av utan Vårt svar, have Vi denna Vår notifikation till Eder velat låta avgå, förväntandes eljest Eder verkentliga relation om vad som härefter i fredstraktaterna kan passera. Eljest, efter Vi nu have resolverat att affärda hädan landshövdingen Schering Rosenhane åt Frankrike i kvalitet av en ordinarie ambassadör vid det hovet att förbliva, och Oss synes nödigt och nyttigt så ock förre gjorde avskeden likmätigt att en resident honom succederar i Münster, och Vi därtill sekreteraren Biörenclou befinne kapabel. Varför, och såsom Vi honom härhos befalle att så anställa sina saker att han dit med första sig begiva, så have Vi ock Eder detta veta låtit, merendels till den ända både att I honom därtill instruera kunna, såsom ock att I hädan ifrån någon secretarium legationis, en man av kvalitet som icke allenast breven till Oss och androm vet avsatta, utan och den I kunna bruka i själva traktaterna emellan Edra och dem kejsarliga, så ock Vårt hålle protokoll och göre besked för akterna, have till förvänta. Ty efter ingen av Eder kan anten hava tid, eller eljest vill skicka sig, att förrätta sekreterareämbete, och Vi icke se vem därute have till att bruka, som det verket till bottens förstår, vill ju vara av nöden att en annan härifrån bliver förordnad till secretarium legationis i Biörenclous ställe. Och Vi befalle, etc.

Kohl's and Nachtsheim's transcript of the letter:

Edert bref af den 1. huius är oss på sidste post väll inlefvererad vordet, och hafve vij theropå inthet synnerligit till att svara, men på dett I må vetta brefvet vara framkommet och posten icke löpa af uthan vårt svar, hafve vij thenne vår notification till Eder velat låta afgå, förväntandes elljest Eder verkentlige relation om hvadh som häreffter i fridztractaterne kan passera. Elljest, effter vij nu hafve resolverat, att affärda hädan landzhöfdingen Skeringh Rosenhane åth Franckrijke i qualitet af en ordinarie ambassadeur vidh dett hofvet att förblifva, och oss synes nödigt och nyttigt, så och förre gjorde afskeden lijkmätigt, att een resident honom succederer i Münster, och vij thertill secreteraren Biörneklou befinne capabel, hvarföre och såsom vij honom här hoos befalle, att så anställa sina saker, att han tijt kan medh första sigh begifva, så hafve vij och Eder detta vetta låtet, mehrendels till den ända, både att i honom dertill instruere kunna, såsom och, att i hädan ifrån någon secretarium legationis een man af qualitet, som icke allenast brefven till oss och androm veet afsatta, uthan och then I kunne bruka i sjelve tractaterne emellan Edre och them keijserlige, så och vårt holle protocoll och göre beskedh för acterne, hafve till förvänta. Dy effter ingen af Eder kan anten hafva tijdh eller elljest vill skicka sigh, att förrätte secreterare ämbete, och vij icke sij hvem ther uthe hafve till att bruka, som thet värcket till botns förstår, vill ju vara af nöden, att een annan härifrån blifver förordnadt till secretarium legationis i Biörneklous ställe.

French translation (my own):

Christine, etc.

Notre faveur particulière, etc.

Féals hommes et commissaires aux traités de paix en Allemagne, etc.,

Votre lettre du 1 de ce mois Nous a bien été remise avec le dernier ordinaire, et Nous n'avons rien de spécial à répondre, mais afin que vous sachiez que la lettre était arrivée, et pour que le courrier ne s'écoule pas sans notre réponse, Nous avons voulu vous faire part de Notre notification, sinon Nous attendons votre relation sincère sur ce qui peut arriver par la suite dans les traités de paix. Autrement, comme Nous avons maintenant résolu d'envoyer l'actuel gouverneur Schering Rosenhane d'ici en France en qualité d'ambassadeur ordinaire pour rester à cette cour, et qu'il Nous semble également nécessaire et utile qu'avant qu'il ne prenne congé, ce un habitant devrait lui succéder à Münster, et dont Nous trouvons le secrétaire Biörenclou capable. C'est pourquoi, et comme Nous lui avons ordonné ici d'arranger ses affaires de manière à ce qu'il y aille le premier, Nous vous l'avons également fait savoir, principalement afin que vous puissiez tous deux lui en donner l'instruction, ainsi que que vous envoyiez de ici quelque secrétaire de l'ambassade, un homme de qualité qui non seulement connaît les lettres à Nous et aux autres, mais qui sait aussi attendre celle que vous pouvez utiliser dans les traités entre les vôtres et les impériaux, donc aussi garder Notre protocole et faire des annonces pour les actes. Parce qu'aucun de vous ne peut ni avoir le temps, ni la volonté de s'envoyer, pour exercer la fonction de secrétaire, et parce que Nous ne voyons personne là-bas à utiliser qui comprenne si complètement l'affaire, il est bien sûr nécessaire qu'un autre d'ici être nommé secrétaire de l'ambassade à la place de Biörenclou. Et Nous recommandons, etc.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc.

Faithful men and commissioners to the peace treaties in Germany, etc.,

Your letter of the 1st of this month was well delivered to Us with the last post, and We have nothing special to answer, but so that you may know that the letter had arrived, and so that the post would not run off without Our reply, We have wished to let this Our notification go to you, otherwise expecting your sincere relation about what may happen hereafter in the peace treaties. Otherwise, as We have now resolved to send the present Governor Schering Rosenhane from here to France in the capacity of an ordinary ambassador to remain at that court, and so it seems to Us equally necessary and useful that, before he takes his leave, that a resident should succeed him in Münster, and of which We find secretary Biörenclou capable. Wherefore, and as We have ordered him here to arrange his affairs so that he would go there first, We also let you know this, mostly to the end that both of you could instruct him to do so, as well as that you send from here some secretary of the embassy, a man of quality who not only knows the letters to Us and others, but who also knows to expect the one you can use in the treaties between yours and the imperial ones, so also to keep Our protocol and make announcements for the acts. Because neither of you can either have the time, or else the will to send yourselves, to perform the office of secretary, and because We do not see anyone out there to use who understands the affair so completely, it is of course necessary that another from here be appointed to secretary of the embassy in place of Biörenclou. And We commend, etc.

Above: Kristina.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.