Riksarkivet, image 188/page 3191 in November-December 1647; Riksregistraturet
Acta Pacis Westphalicae II C 4,1: Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1: 1647-1648, pages 143 to 144, edited and published by Wilhelm Kohl and Paul Nachtsheim, 1994
https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=170&q=Christina&lang=en&rows=10&mode=comfort&id=bsb00056724_00199_dok0088
"Mißvergnügen der Königin über die Uneinigkeit Salvius' mit Johan Oxenstierna und Aufforderung zur Wiederherstellung der Eintracht. Billigung des von Salvius verfaßten Gegenmanifestes auf das kurbayerische Manifest."
"The Queen's displeasure at Salvius' disagreement with Johan Oxenstierna and call for the restoration of harmony. Approval of the counter-manifesto to the Electorate of Bavaria's manifesto written by Salvius."
The letter:
Christina.
Wår ÿnnest etc. Wij wele Eder, H:r Hoff Cantzler, här medh icke förhålla, thet Wij icke Vthan mißhagh förnimme, som skall något mißförstånd och oenigheet emellan Greffwe Johan Oxenstierna och eder wara opwuxen, Så wijdt och, att j äre gå[n]gne in partes, och hwar begÿnner oß öfwerskicka sine breff och rapporter särskildt Vnderskrefne och them icke lijka lÿdande: Hwar Vthaf Wij sij och befahra måste, att Wår och Cronones tienst tager, och ÿtterligare, ther icke tijdige böter här å förde wara, tagandes warder en stoor anstöött i sielfwe huffwudh commißionen, och thenne Fridzhandelen, ther till j både äre instruerade samhälleligen att negociera Vthj, och ther öfwer gående breff och rapporter att Vnderskrifwa. Dertill medh förtaga Sådane trätor och mißhälligheter Eder bådom all respect och consideration, som å Wåre wägner Eder billigt bör hoos och af wänner och wederwerdige. Hwarföre wele Wij Eder härmedh hafwa förmant, att J näst Gudh Sätter och hafwer edert högste affseende på Wår och Rijksens tienst, så och den commission och Jnstruction, som Wij Eder och Greffwe Johan conjunctim gifwit hafwe, och att såsom Collegæ och ens Herres tienare lefwandes j sämie, eenigheet och gott förstånd, och sättiandes alle particular respecter och jalousier afsijder, effter eder högste möijeligheet, sökia till att hielpa denne swåre och wichtige Tractaten till ända. Såsom nu denne är till eder wår nådige tillförsicht, att Wij wele förmoda, att J Wår alfwarlige wilie och förmaning hoos Eder rum finna låte, och denne eenligen eder emoth eder Collegam comporterandes warde; Altså äre och förblifwe Wij eder medh gunst wäl bewågne. Och befalle etc.
Christina.
Postscriptum.
Såsom J Her Hoff Cantzler widh edert sidste breff sände Oß refutationen på thet Beijerske Manifestet, medh förfrågan, om Wij thet finne gott och på det slaget, wara att publicera, Så befinne Wij refutationen wara wäl stältt och ther j ingen ting till desiderera; Tÿ hwadh någre hårde phrases och aculeata verba ther j komne wara, them hålle Wij inthet wara Så skarpe, att ju sielffwe Manifestet är medh flere injurier, serdeles på eder och eder Collegæ wåre Plenipotentierade bespikadt; Och elliest går refutationen eij heller Vth Vnder någons nampns expresse mention; Och derföre sij Wij inthet betänckiande, att j ju thet strax, hwar thet icke alleredo är skedt, må publicera och ibland folcket komma låta. Gudh etc.
Christina.
With modernised spelling:
Kristina.
Vår ynnest, etc. Vi vele Eder, herr Hovkansler, härmed icke förhålla det Vi icke utan misshag förnimme som skall något missförstånd och oenighet emellan greve Johan Oxenstierna och Eder vara uppvuxen, så vitt ock att I äre gångna in partes, och var begynner Oss överskicka sina brev och rapporter särskilt underskrevna och dem icke lika lydande, varutav Vi se och befara måste att Vår och Kronones tjänst tager, ock ytterligare där icke tidiga böter härå förde vara tagandes varder, en stor anstöt i själva huvudkommissionen, och denna fredshandelen, därtill I både äre instruerade samhälleligen att negociera uti och däröver gående brev och rapporter att underskriva. Därtill med förtaga sådana trätor och misshälligheter Eder bådom all respekt och konsideration som å Våra vägnar Eder billigt bör hos ock av vänner och vedervärdiga, varför vele Vi Eder härmed hava förmant att I näst Gud sätter och haver Edert högste avseende på Vår och Riksens tjänst, så ock den kommission och instruction som Vi Eder och greve Johan conjunctim givit have, och att såsom collegæ och ens herres tjänare levandes i sämje, enighet och gott förstånd, och sättandes alla partikular respekter och jalusier avsider, efter Eder högste möjlighet, söka till att hjälpa denna svåra och viktiga traktaten till ända. Såsom nu denna är till Eder Vår nådiga tillförsikt att Vi vele förmoda att I Vår allvarliga vilje och förmaning hos Eder rum finna låte, och enligen Eder emot Eder collegam komporterandes varde; alltså äro och förblive Vi Eder med gunst välbevågna. Och befalle, etc.
Kristina.
Postscriptum.
Såsom I, herr Hovkansler, vid Edert sista brev sände Oss refutationen på det bajerska manifestet, med förfrågan om Vi det finne gott och på det slaget vara att publicera, så befinne Vi refutationen vara väl ställd och däri ingenting till desiderera, ty vad några hårda phrases och aculeata verba däri komna vara, dem hålle Vi inte vara så skarpa att ju själva manifestet är med flera injurier, särdeles på Eder och Eder collegæ Våra plenipotentierade bespikat; och eljest går refutationen ej heller ut under någons namns expressa mention, och därför se Vi intet betänkande att I ju det strax, var det icke allaredo är skett, må publicera och ibland folket komma låta. Gud, etc.
Kristina.
Kohl's and Nachtsheim's transcript of the letter:
Vij vele Eder, her hoffcantzler, härmedh icke förhålla, thet vij icke uthan misshagh förnimme, som skall något missförstånd och oenigheet emellan greffve Johan Oxenstierna och Eder vara opvuxen, såvijdt och, att I äre gågne in partes och hvar begynner oss öfverskicka sine breff och rapporter särskildt underskrefne och them icke lijka lydande. Hvaruthaf vij sij och befahra måste, att vår och cronones tjenst tager och ytterligare, ther icke tijdige böter här å förde vara, tagandes varder en stoor anstöött i sjelfve huffvudhcommissionen och thenne fridzhandelen, thertill I både äre instruerade samhälleligen att negociera uthi och theröfver gående breff och rapporter att underskrifva. Dertill medh förtaga sådane trätor och misshälligheter Eder bådom all respect och consideration, som å våre vägner Eder billigt bör hoos och af vänner och vederverdige. Hvarföre vele vij Eder härmedh hafva förmant, att I näst Gudh sätter och hafver Edert högste affseende på vår och rijksens tjenst så och den commission och instruction, som vij Eder och greffve Johan coniunctim gifvit hafva, och att såsom collegae och ens herres tjenare lefvandes i sämje, eenigheet och gott förstånd, och sätiandes alle particularrespecter och jalousier afsijder, effter Eder högste möijeligheet sökie till att hjelpa denne svåre och vichtige tractaten till ända. Såsom nu denne är till Eder vår nådige tillförsicht, att vij vele förmoda, att I vår alfvarlige vilje och förmaning hoos Eder rum finna låte och eenligen Eder emoth Eder collegam comporterandes varde, altså äre och förblifve vij Eder medh gunst väl benägne.
PS: Såsom I, her hoffcantzler, vidh Edert sidste breff sände oss refutationen på thet Beyerske manifestet medh förfrågan, om vij thet finne gott och på det slaget vara att publicera, så befinne vij refutationen vara väl stältt och theri ingen ting till desiderera. Ty hvadh någre hårde phrases och aculeata verba theri komne vara, them hålle vij inthet vara så skarpe, att ju sjelffve manifestet är medh flere injurier, serdeles på Eder och Eder collegae, våre plenipotentierade, bespikadt; och elljest går refutationen eij heller uth under någons nampns expresse mention; och derföre sij vij inthet betänckiande, att I ju thet strax, hvar thet icke alleredo är skedt, må publicera och ibland folcket komma låta.
French translation (my own):
Christine.
Notre faveur, etc. Nous ne voulons pas vous omettre, Monsieur le Chancelier de la Cour, que Nous n'apprenons pas sans déplaisir qu'un malentendu et une discorde ont pu surgir entre vous et le comte Jean Oxenstierna, pour autant que vous l'ayez pris partis et que vous commencez à Nous envoyer vos lettres et rapports que vous avez particulièrement signés et non dans les mêmes termes, dont Nous devons voir et craindre que Notre service et celui de la Couronne prennent, et prendront si rien n'est payé ici, une grande offense dans la commission principale elle-même, et de plus, vous êtes tous deux chargés de négocier dans cette négociation de paix et de signer les lettres et les rapports qui en découlent. De plus, de telles bagatelles et désaccords vous privent de tout le respect et la considération qui, en Notre nom, devraient vous être accordés par des amis et des ennemis; c'est pourquoi Nous vous exhortons par la présente à placer Notre service et le service du Royaume, ainsi comme la commission et l'instruction que Nous vous avons données conjointement avec le comte Jean dans votre plus haute estime auprès de Dieu, et que vous vivez dans l'harmonie, l'unité et la compréhension en tant que collègues et serviteurs de votre maître, et que vous mettez de côté tous les respects et jalousies afin que vous puissiez, au mieux de vos capacités, chercher à aider ce traité difficile et important à sa conclusion. Comme c'est maintenant Notre gracieuse assurance pour vous, Nous supposons bien que vous tiendrez compte de notre volonté et de Notre avertissement sincères, et que vous vous comporterez en accord avec votre collègue; Nous sommes donc et restons favorablement bien-affectionnées envers vous. Et Nous vous recommandons, etc.
Christine.
Apostille.
Comme vous, Monsieur le Chancelier de la Cour, Nous avez envoyé dans votre dernière lettre la réfutation du manifeste bavarois, Nous demandant si Nous l'estimions bon et apte à être publié, Nous trouvons que la réfutation est bien formulée et qu'il ne reste rien à y être désiré, parce que Nous n'estimons pas que les phrases dures et les mots piquants qui y sont inclus soient si tranchants que le manifeste lui-même contient plusieurs diffamations, notamment à votre sujet et à celui de votre collègue, Nos plénipotentiaires; et sinon la réfutation ne sort pas non plus sous la mention expresse du nom de qui que ce soit, et par conséquent Nous ne voyons aucune considération pour que vous la publiiez immédiatement, là où elle n'est pas déjà arrivée, et la faisiez entendre parmi le peuple. Dieu, etc.
Christine.
English translation (my own):
Kristina.
Our favour, etc. We hereby do not want to leave it unsaid to you, Lord Chancellor of the Court, that We do not learn without displeasure that some misunderstanding and discord may have arisen between you and Count Johan Oxenstierna, so far as you have taken sides, and where you begin to send your letters and reports to Us which you have particularly signed and not with the same terms, from which We must see and fear that our and the Crown's service takes, and will take if nothing is paid here, a great offense in the main commission itself, and in addition, you are both instructed to negotiate in this peace negotiation and to sign the letters and reports that go off from there. In addition, such trifles and disagreements deprive you of all the respect and consideration which, on Our behalf, should be afforded to you by friends and enemies, wherefore We hereby exhort you that you place Our service and the service of the Realm, as well as the commission and instruction which We have given jointly to you and Count Johan in your highest regard next to God, and that you live in harmony, unity and understanding as colleagues and servants of your master, and that you set aside all particular respects and jealousies so that you may, to best of your ability, seek to help this difficult and important treaty to its conclusion. As now this is Our gracious assurance to you, We well suppose that you would heed Our earnest will and admonition, and that you would behave in agreement with your colleague; We therefore are and remain favourably well-affectionate towards you. And We commend you, etc.
Kristina.
P. S.
As you, Lord Chancellor of the Court, sent Us in your last letter the refutation of the Bavarian manifesto, asking Us if We thought it good and fit to be published, We find the refutation to be well-stated and that nothing is left to be desired in it, because We do not consider the harsh phrases and stinging words included therein to be so sharp that the manifesto itself contains several libels, especially concerning you and your colleague, Our plenipotentiaries; and otherwise the refutation also does not go out under the express mention of anyone's name, and therefore We see no consideration that you should publish it immediately where it has not already happened and let it be heard among the people. God, etc.
Kristina.
Above: Johan Adler Salvius.
No comments:
Post a Comment