Source:
Handlingar rörande Sveriges historia, tredje serien, pages 70 to 72, published by Severin Bergh, 1906
The meeting:
Den 7 Maij var H. K. M:tt in Senatu sampt Her R. Drotzen, Her Feltherren, Her Åke Axelsson, Her E. Rynning, Her Per Sparre, Her Fr. Steenbock, Her Sevedh Båth.
H. K. M:tt mente nu skulle Wrangel tillskrifvas hvadh desseing för flottan och expedition vara skal.
Her Feltherren beklaghade, att sakerne i Vestergöthlandh studza så verket. Skulle vara proviant för folket.
Her Sevedh Båth sade, att Oloff Stake haffver skriffvit sigh vara nu medh spanmål contenterat.
Her R. Drotzen: »Dedh nu är der, dedh kommer till godo, dedh andra intet. Men om desseing måste man see, om Gustav Horn är så stark han kan attacquera Malmön.«
Her Feltherren: »Får han recreuerne, så bliffver han väl stark.«
Her R. Drotzen: »Her E. Rynning lägger sigh i Kögervijk och blocquerar både Köpenhafn och Malmö. Män är dedh intet medel till beggie, så är bäst attacquera Malmö. Vore och Helme Wrangel så stark han kunde öffversättia medh Feltyghmästaren, vore dedh och godt.«
Discurrerades någhot om Königzmarks högmodh och om hans otidighe petiter.
S[ecreteraren] Gyldenklou refererade, att hans, Königzmarks, Secretarius sade sigh haffva fått bref aff sin herre, der i han förmäler sigh begiära intet commenderas än aff H. K. M:tt och Feltmarskalken.
Her Feltherren: »Om Wrangel opkomme vedh armeen och bleffve der autoriserat, sädan Marskalken droghe sigh någhot under och in Germaniæ meditullio commenderade quasi Legatus hele väsendet.«
Her R. Drotzen: »Om Her Gustav Steenbock komme op till Westphalen och der formerade sigh itt corpo, så kunde man småningom dragha Königmark der ifrå.«
Revolterades discursen in på förra quæstion, och meente Her R. Drotzen, att så framt man icke förmåhr inkrechta öjerna, man då attacquerar Malmön.
Her Feltherren: »Om Gustav Horn får 8,000 man till sigh, så är icke Malmön så impregnabelt. Om Königmark dragher sin koos medh alt folket, och Juten haffver väl förvarat alla adveneuer, så är intet godt gå på öjarna. Gifz der läghenheet till, så är godt, och kan taghas par occasion, men huffvudh desseing der på sättias, tyckes intet vara rådelighit. Uthan 1. conjungeras flotterne, giöra siön reen; 2. attacquera Malmön och dragha dijt ur Calmare och Vestergöthlandh hvadh mistas kan; i synnerheet kommer folk än ifrå Finlandh, och kan så mistas någhot der aff.«
Hölts man skulle tagha aff alle compagnier 3 karar och giöra der aff någhot affsöndrighit, då kunne man så bekomma 2- eller 300 man.
Her Åke Axelsson hölt och godt attacquera Malmön, effter så stoore difficulteter infölle.
Her Feltherren hölt Hollenderne skulle villia giöra een ligue garantie och vara tillfredz medh penna och bleck, der hoos driffva dedh samma hoos oss.
Her R. Drotzen: »Om H. K. M:tz vapn komme på Seelandh, så såghe väl Hollendern hvadh sigh förstode; altså veele dee fuller och vara caverade, effter så stoor omkostnadh der på är anvander.«
Her Erick Rynning meente och icke vara säkert hassardera på öjarna, uthan heller gå på Malmö, effter Königmark är opgangen, och Kongen har all sin force der på landet.
Sädan las S[ecreteraren] N. N. T[ungel] op Commissariernes bref till R. Rådh, svarandes på deres skriffvelse Calmare den 29 April.
Discurrerades att någhon Ståthållare skulle ordnas till Calmare.
Sädan att uthi Righa taghes een sin koos, och Her Erik Steenbock tagher gouvernementet ahn.
Discurrerades att Skattmästaren skulle få Falken och itt annat skep der till, att resa till Righa medh.
Item om Sperling, att han licentieras sin koos.
Taltes och, att Her Gustav Steenbock medh dedh första skulle fordras uth till Tysklandh, att der opvachta Königmarks desseigner.
H. K. M:tt påminte om Her E. Rynnings instruction.
1. Considereras om man skal läta fremmande passera, och huru dee äre att tractera. Om Her Rynning skal tagha tull eller eij.
Her R. Drotzen: »Sluta alla 3 hans sundh och sädan intet läta segla på Danmark.«
Her Feltherren: »Man skulle icke gierna perturbera navigation.«
H. K. M:tt: »När Juten icke har försyn derföre, huru skal då vij haffva?«
Her R. Drotzen: »Dedh är intet pertu[r]bera, uthan förhålla Juten sin tillförssel.«
Höltz H. K. M:tt skulle hålla convoyer, som föllia igenom.
Her E. Rynning: »Genom Beltet skole icke månge finna.«
Her Feltherren hölt, man ingalunda skulle perturbera commercierne och reta på sigh flere fiender.
H. K. M:tt: »Hållenderne kunne convoyera somlige hijt, vij dijt i Vestersiön.«
Aff occasione las S[ecreteraren] Gyldenklow op Commissariernes breff om commerciernes frijheet ifrå venlige örter.
With modernised spelling:
Den 7 maj var Hennes Kungliga Majestät in Senatu samt herr Riksdrotsen, herr fältherren, herr Åke Axelsson, herr Erik Ryning, herr Per Sparre, herr Fredrik Stenbock, herr Seved Bååth.
Hennes Kungliga Majestät mente nu skulle Wrangel tillskrivas vad dessäng för flottan och expedition vara skall.
Herr fältherren beklagade att sakerna i Västergötland studsa så verket. Skulle vara proviant för folket.
Herr Seved Bååth sade att Olof Stake haver skrivit sig vara nu med spannmål kontenterad.
Herr Riksdrotsen: »Det nu är där, det kommer tillgodo, det andra inte. Men om dessäng måste man se om Gustaf Horn är så stark han kan attackera Malmön.«
Herr fältherren: »Får han rekryterna, så bliver han väl stark.«
Herr Riksdrotsen: »Herr Erik Ryning lägger sig i Kögervik och blockerar både Köpenhamn och Malmö. Men är det inte medel till bägge, så är bäst attackera Malmö. Vore ock Helme Wrangel så stark han kunde översätta med fälttygmästaren, vore det ock gott.«
Diskurrerades något om Königsmarcks högmod och om hans otidiga petiter.
Sekreteraren Gyldenclou refererade att hans Königsmarcks secretarius sade sig hava fått brev av sin herre, däri han förmäler sig begära inte kommenderas än av Hennes Kungliga Majestät och fältmarskalken.
Herr fältherren: »Om Wrangel uppkomme vid armén och bleve där autoriserad, sedan marskalken droge sig något under och in Germaniæ meditullio kommenderade quasi legatus hela väsendet.«
Herr Riksdrotsen: »Om herr Gustaf Stenbock komme upp till Westfalen och där formerade sig ett corpo, så kunde man småningom draga Königsmarck därifrå.«
Revolterades diskursen in på förra kvestion, och mente herr Riksdrotsen att såframt man icke förmår inkräkta öarna, man då attackerar Malmön.
Herr fältherren: »Om Gustaf Horn får 8,000 man till sig, så är icke Malmön så impregnabelt. Om Königsmarck drager sin kos med allt folket, och Juten haver väl förvarat alla avenyer, så är inte gott gå på öarna. Givs där lägenhet till, så är gott och kan tagas par occasion, men huvuddessäng därpå sättas, tyckes inte vara rådligt, utan 1. konjungeras flotterna, göra sjön ren; 2. attackera Malmön och draga dit ur Kalmare och Västergötland vad mistas kan; i synnerhet kommer folk än ifrå Finland, och kan så mistas något därav.«
Höllts man skulle taga av alla kompanier 3 karar och göra därav något avsöndrigt, då kunne man så bekomma 2- eller 300 man.
Herr Åke Axelsson höllt ock gott attackera Malmön, efter så stora diffikulteter inföllo.
Herr fältherren höllt holländarna skulle vilja göra en ligue garanti och vara tillfreds med penna och bläck, därhos driva detsamma hos oss.
Herr Riksdrotsen: »Om Hennes Kungliga Majestäts vapn komme på Själland, så såge väl holländarna vad sig förstode; alltså vilja de fuller ock vara kaverade, efter så stor omkostnad därpå är anvander.«
Her Erik Ryning mente ock icke vara säkert hasardera på öarna, utan heller gå på Malmö, efter Königsmarck är uppgången, och kungen har all sin force där på landet.
Sedan las sekreteraren Nils Nilsson Tungel upp kommissariernas brev till Riksens Råd, svarandes på deras skrivelse, Kalmare den 29 april.
Diskurrerades att någon ståthållare skulle ordnas till Kalmare.
Sedan att uti Riga tages en sin kos, och herr Erik Stenbock tager guvernemanget an.
Diskurrerades att Skattmästaren skulle få Falken och ett annat skepp därtill att resa till Riga med.
Item om Sperling, att han licentieras sin kos.
Taltes ock att herr Gustaf Stenbock med det första skulle fordras ut till Tyskland att där uppvakta Königsmarcks dessänger.
Hennes Kungliga Majestät påminte om herr Erik Rynings instruktion.
1. Konsidereras om man skall låta främmande passera och huru de äro att traktera. Om herr Ryning skall taga tull eller ej.
Herr Riksdrotsen: »Sluta alla 3 hans sund och sedan inte låta segla på Danmark.«
Herr fältherren: »Man skulle icke gärna perturbera navigation.«
Hennes Kungliga Majestät: »När Juten icke har försyn därföre, huru skall då vi hava?«
Herr Riksdrotsen: »Det är inte perturbera, utan förhålla Juten sin tillförsel.«
Höllts Hennes Kungliga Majestät skulle hålla konvojer som följa igenom.
Herr Erik Ryning: »Genom Bältet skola icke många finna.«
Herr fältherren höllt man ingalunda skulle perturbera kommercierna och reta på sig flera fiender.
Hennes Kungliga Majestät: »Holländarna kunne konvojera somliga hit, vi dit i Västersjön.«
Av occasione las sekreteraren Gyldenclou upp kommissariernas brev om kommerciernas frihet ifrå vänliga orter.
French translation (my own):
Le 7 mai, Sa Majesté Royale était au Sénat, aux côtés du M. le Grand Drost, du M. le général, du M. Åke Axelsson, du M. Eric Ryning, du M. Pierre Sparre, du M. Frédéric Stenbock et du M. Seved Bååth.
Sa Majesté Royale pensait maintenant qu'il fallait écrire à Wrangel pour lui expliquer quelle devrait être la conception de la flotte et de l'expédition.
Le général a regretté que les choses dans la Westrogothie aient ainsi interrompu les travaux. Il devrait y avoir des dispositions pour le peuple.
M. Seved Bååth a déclaré qu'Olof Stake avait écrit qu'il était désormais satisfait des grains.
Le grand drost: «Maintenant qu'il est là, il sera bénéfique, l'autre non. Mais si tel est le cas, il faudra voir si Gustave Horn est assez fort pour attaquer Malmø.»
Le général: «S'il recrute des recrues, il sera bien fort.»
Le grand drost: «M. Éric Ryning se place à Kögervik et bloque Copenhague et Malmø. Mais s'il n'y a aucun moyen pour les deux, il est préférable d'attaquer Malmø. Si Helme Wrangel était aussi fort qu'il pourrait signaler avec le maître de l'artillerie de campagne, ce serait bien aussi.»
On a quelque peu discuté de l'arrogance de Königsmarck et de ses pétitions intempestives.
Le secrétaire Gyldenclou rapporta que le secrétaire de Königsmarck avait déclaré qu'il avait reçu une lettre de son maître, dans laquelle il désirait n'être commandé que par Sa Majesté Royale et le feldmaréchal.
Le général: «Si Wrangel se présentait à l'armée et y était autorisé, après que le maréchal s'éloignât un peu et à l'intérieur de l'Allemagne, le légat commandait presque toute l'affaire.»
Le grand drost: «Si M. Gustave Stenbock venait en Westphalie et qu'un corps y était formé, ils pourraient éventuellement en retirer Königsmarck.»
Le discours tournait autour de la question précédente, et le grand drost pensait que tant qu'ils ne pourraient pas envahir les îles, ils attaqueraient Malmø.
Le général: «Si Gustave Horn obtient 8 000 hommes, alors Malmø n'est pas si imprenable. Si Königsmarck parvient à ses fins avec tout le peuple et que le Jute a conservé toutes les avenues, alors il n'est pas bon d'aller dans les îles. Si il y a là une opportunité, elle est bonne et peut être saisie à l'occasion, mais mettre le dessin principal par-dessus, cela ne semble pas être conseillé, mais 1. conjuguer les radeaux et rendre la mer propre; 2. d'attaquer Malmö et d'y retirer de Calmar et du Westrogothie ce qui peut être perdu; en particulier, les gens viennent de Finlande, et donc quelque chose de cela peut être manqué.»
Si l'on prenait 3 hommes de toutes les compagnies et qu'on en faisait quelque chose, on pourrait obtenir 200 ou 300 hommes.
M. Åke Axelsson a aussi trouvé bon d'attaquer Malmö, même si de grandes difficultés se sont produites.
Le feltmaréchal soutenait que les Hollandais voulaient créer une ligue garantie et se contenter de la plume et de l'encre, ce qui nous conduisait ainsi à la même chose.
Le grand drost: «Si les armes de Sa Majesté Royale arrivaient en Sélande, les Hollandais verraient sûrement ce qui a été compris; ils veulent donc certainement aussi être assurés, car cela représente une si grande dépense.»
M. Éric Ryning pensait aussi qu'il ne serait pas prudent de s'aventurer sur les îles, mais plutôt d'aller à Malmö, car Königsmarck y est allé et le roi y a toutes ses forces à terre.
Ensuite, le secrétaire Nils Nilsson Tungel a lu la lettre des commissaires au Conseil du Royaume, en réponse à leur lettre, datée de Calmar, le 29 avril.
Il a été discuté de la possibilité de nommer un gouverneur pour Calmar.
Puis, à Riga, on en prend un et M. Eric Stenbock prend le poste de gouverneur.
Il a été discuté que le trésorier devrait avoir Falken ainsi qu'un autre navire avec lequel se rendre à Riga.
Item sur Sperling, pour qu'il soit autorisé à suivre son chemin.
Il a aussi été dit que M. Gustave Stenbock serait envoyé en Allemagne le plus tôt possible pour y assister aux projets de Königsmarck.
Sa Majesté Royale a rappelé les instructions du M. Éric Ryning.
1. Il s'agit de considérer s'il faut laisser passer les étrangers et comment ils doivent être traités. Que M. Ryning prenne ou non les droits de douane.
Le grand drost: «Fermez ses trois détroits et ne laissez pas le Danemark naviguer.»
Le feltmaréchal: «On ne perturberait pas volontiers la navigation.»
Sa Majesté Royale: «Quand le Jute ne sera pas prévu pour cela, comment l'aurons-nous alors?»
Le grand drost: «Il ne s'agit pas de perturber, mais de réduire l'approvisionnement le Jute.»
On pensait que Sa Majesté Royale organiserait des convois qui suivraient.
M. Eric Ryning: «Il n'y en aura pas beaucoup à travers le Belt.»
Le feltmaréchal pensait que cela ne perturberait en rien les commerces et n'irriterait pas plusieurs ennemis.
Sa Majesté Royale: «Les Hollandais pourraient en convoyer ici, nous pourrions le faire là-bas, à Västersjön.»
A l'occasion, le secrétaire Gyldenclou lisait la lettre des commissaires sur la liberté du commerce depuis des lieux amis.
English translation (my own):
On May 7, Her Royal Majesty was in the Senate, as well as the Lord Grand Steward, the Lord General, Lord Åke Axelsson, Lord Erik Ryning, Lord Per Sparre, Lord Fredrik Stenbock, and Lord Seved Bååth.
Her Royal Majesty now thought one should write to Wrangel about what the design of the fleet and expedition should be.
The General regretted that things in Västergötland thus stopped the work. There should be provisions for the people.
Lord Seved Bååth said that Olof Stake had written that he was now content with the grain.
The Grand Steward: "Now that it is there, it will be beneficial, the other will not. But if that is the case, one must see if Gustaf Horn is strong enough to attack Malmö."
The General: "If he gets the recruits, he will be strong."
The Grand Steward: "Lord Erik Ryning is placing himself in Kögervik and blocking both Copenhagen and Malmø. But if there are no means for both, it is best to attack Malmø. If Helme Wrangel were as strong as he could signal with the field artillery master, that would be good too."
It was somewhat discussed about Königsmarck's arrogance and about his untimely petitions.
Secretary Gyldenclou reported that Königsmarck's secretary said he had received a letter from his master, in which he desired not to be commanded except by Her Royal Majesty and the Field Marshal.
The General: "If Wrangel appeared at the army and was authorised there, after the Marshal went away a bit and in the interior of Germany, the legate almost commanded the whole affair."
The Grand Steward: "If Lord Gustaf Stenbock came up to Westphalia and a corps was formed there, they could eventually pull Königsmarck from there."
The discourse revolved around the previous question, and the Grand Steward thought that as long as they were unable to invade the islands, they would then attack Malmø.
The General: "If Gustaf Horn gets 8,000 men, then Malmø is not so impregnable. If Königsmarck has his way with all the people, and the Jute has kept all the avenues, then it is not good to go to the islands. If there is an opportunity there, it is good and can be taken on occasion, but to put the main design on top of it, that is not thought to be advisable, but 1. to conjugate the rafts, and make the sea clean; 2. to attack Malmø and draw there from Kalmar and Västergötland what can be lost; in particular, people come from Finland, and so something of that can be missed."
If one were to take 3 men from all companies and make something out of it, then one could get 200 or 300 men.
Lord Åke Axelsson also found it good to attack Malmø, although such great difficulties occurred.
The General held that the Dutch would want to make a guaranteed league and be content with pen and ink, thereby driving the same thing toward us.
The Grand Steward: "If Her Royal Majesty's arms came to Zealand, the Dutch would surely see what was understood; so they certainly also want to be assured, as such a great expense is used thereupon."
Lord Erik Ryning also thought it would not be safe to hazard on the islands, but rather to go to Malmø, as Königsmarck has gone up there, and the King has all his forces there on land.
Then the secretary Nils Nilsson Tungel read out the commissioners' letter to the Council of the Realm, in response to their letter, dated Kalmar, April 29.
It was discussed that a governor should be arranged for Kalmar.
Then, in Riga, one is taken, and Lord Erik Stenbock takes over the governorship.
It was discussed that the Treasurer should have Falken and also another ship to travel to Riga with.
Item about Sperling, that he be licensed to go his way.
It was also said that Lord Gustav Stenbock be sent to Germany as soon as possible to attend Königsmarck's designs there.
Her Royal Majesty reminded about Lord Erik Ryning's instruction.
1. It is considered whether to let foreigners pass and how they are to be treated. Whether or not Lord Ryning shall take customs duty.
The Grand Steward: "Close all 3 of his straits and then not let Denmark sail."
The General: "One would not gladly perturb the navigation."
Her Royal Majesty: "When the Jute does not have provision for this, how will we have it then?"
The Grand Steward: "It is not perturbing, but reducing the Jute's supply."
It was thought that Her Royal Majesty would hold convoys that follow through.
Lord Erik Ryning: "There will not be many through the Belt."
The General thought it would in no way perturb the commerces and anger several enemies.
Her Royal Majesty: "The Dutch could convoy some here, we could do it there in Västersjön."
On occasion, Secretary Gyldenclou read the commissioners' letter about the freedom of commerce from friendly places.
Above: Kristina.
Notes: Kögervik = Kögebukten (Køge Bugt).
Helme Wrangel = Helmut Wrangel, colonel and later major general.
The Jute = King Christian IV of Denmark.
givs det = finns det (from German "gibt es").
.jpg)
,%20by%20S%C3%A9bastien%20Bourdon.JPG)
_-_Livrustkammaren_-_91525.tif.jpg)
-Coenraad_van_Beuningen_(1622-1693),_bestuurder_en_diplomaat.jpg)
_-_Nationalmuseum_-_18075.tif.jpg)
