Source:
Drotning Christinas Arbeten och Märkwärdigheter, volume 2, page 58, compiled by Carl Christoffer Gjörwell, 1760
The document:
Efter thet att Ständerna hafwa gott funnit eenhelleligen besöka H. K. M:t wår Allranådigste Dråttning, medh påminnelse och underdånigste begäran, om H. M:ts Giftermåhl och Echtenskap, at ingå och allernådigst bewillia, men, dock likawist ännu icke någon wiß Resolution och swar af H. M:t der uppå gifwin är, eij heller något betänkande af Rijksens Rådh och mehnige Rijksens Ständerne är företagit etc. Så synes icke deste mindre rådeligit, att när Rijksdags beslutet är ändat och Ständerna upgå til att valedicera H. M:t och taga afskeedh, att thee, och sedan thee Rijksdags beslutet skrifteligen eller på Tryck undfångit hafwa, än wijdare upgå till H. M:t underdånligen anhållandes om fullkomlig Resolution på thenna theras förra Proposition, medan Fäderneslandets höga nödtorft thet kräfwer och alla Ständers wälmåga thet fordrar; Så synes likawist af nöden, till att beweka H. M:t till en fullkomlig Resolution någon påminnelse om H. M:ts Högloflige Förfäders berömmeliga stadgar och försorg, uthi thetta fall, hwilka ifrån första Arfförenings tijdh in till nu äre förnyade, nämligen, ifrån Anno 1590 här i Stockholm på en frij Rijksdagh, emellan Högloflige uthi åminnelse K. Johan samptelige Rijksens Rådh, och mehnige Rijksens Ständer, sedan på Nårrekiöpings Herredagh Anno 1604, och sidst uthi Högloflige H. M:ts Herr Faders tijdh uthi Regementz For. författat, ther mehnige Rijksens Rådh och allmänne Rijksens Ständer hafwa beswohret och uptaget för Lagh at hålla och efterföllia, lijkasom wåra Förfäder för sig och oß efterkommandom de förriga stadgar och förbundh emellan Öfwerheten och Rijksens Ständer lijka så beswohret och stadgat hafwa, therifrån oß ingalunda bör afträda eller frånfalla.
Nu befinner man uthi förbem:te berömlige stadgar och Arfföreningar, huru högnödigt thet är att en Fröken som till Regementet komma skall måste sig begifwa uthi Echtenskap.
Men till thet första, att Ständerna icke må emot H. K. M:ts godhe willia och samtyckio Henne uthwällia någon Man antingen inländisk eller uthländisk, ej heller någon af den Nation och Slächte, som hafwer burit haat, afwund och illwillia till Swäriges Crona, uthan till thet andra, att icke allenast en Fröken uthan ock sielfwa Arf-Furstarna icke må sig någon Ächta-Maka taga medh mindre först Rijksens Rådh och mehnige Rijksens Ständer, Andelige och Währslige, blifwa der om tillfrågade och deras samtyckio dertill kommer, hwilken som annorlunda giör den skulle hafwa förbrutit sin arfsrätt till Cronan. Lijka så läser man att Öfwerheten skall försäkra Ständerna, att hålla dem widh Swäriges Lagh och wählfångna Privilegier, så wäl uthi Andelige som Währslige ståndh, sampt fattiga och rijka, icke heller någon warda twungen till någon annan Religion än den wij nu uthi Swärige hafwa efter Augsburgiska Confession och then Helga Ewangeliske Apostoliske Skrifts underwisningh och lähra, icke eller må någon Arf-Furste eller Arf-Fröken, så wäl som och Undersåtarna sigh begifwa uthi Echtenskap medh någon som wore af fremmande och Afgudisk Religion widh sin Arfrätts förbrytelse och icke till att lida här i Landet, uthan på thet enigheet i Landet blifwa måtte, skulle en Arf-Fröken medh Rijksens Ständers samtyckio och rådh sigh omsee om icke någon Furste eller Herre af wår Religion och Fäderneslandet wäl affectionerat funnes bohren på Möderne af Gustaviana Familia och på Fädherne af något förnembdt Fursteligit Huus i Tysklandh, som icke wore förbunden medh något stoort Herredöme ther uthomlands, uthan wille och måste blifwa här inrijkes, stadigt boendes. Medh en sådan Furste och Herre, wille alla giorda Arfföreningar att een Arf-Fröken sigh uthi Echtenskap medh förbinda skulle, om icke skyllskapen kunde finnas wara förnähr, och ett sådant förbundh emellan Höga Öfwerheten och Undersåtarna i Swäriges Rike skulle så ofta som Regementet blefwe förandrat och transfererat på någon annan Arf-Furste eller Arf-Fröken alltijdh förnyas och stadfästas på thet krafigaste. Hwarföre emedan Ständerna icke annat sökia, ähn blifwa widh förre giorde lofliga stadgar, och H. M:ts nu regerande Arfrätt, så förmoda dee och att H. K. M:t icke heller skall willia wijka ifrån någon punct som denna handell angåår.
Bedhie förthenskuld nu wijdhare H. M:t mehnige Rijksens Ständer på thet underdånigste ödmiukeligen, at H. M:t Nådigast wille för deras afresa fullkomligen sigh häruthöfwer resolvera, eller så frampt H. M:t aldeles hafwer beslutit att lefwa in Cœlibatu, och eensammen behålla Regimentet och Cronan, medh Rijksens Rådhs Rådhe efter Swäriges Lagh, och medh Ständernas samtyckio; Dock likwäll på alle dödelige fall, derföre H. M:t GUDH den Aldrahögste länge och wäll bewara wille, will högeligen af nöden wara att förekomma thet bullersamma Konunga-Wahlet, om hwilket Regiments-Formen talar, att uthan långh drögsmåhl efter den Femtijonde andra och 65 punct uthi Regiments-Formen någon Ättlägger å sidha, som till Rijket efter förbem:te Arfföreningar arfteligen är, till Successor måtte uthwällias och nampn-gifwas, hwilken ock såsom Arf-Furstarna Regimentet kunna biwista och i lijka Högheet och Respect hafwas till H. M:ts tiänst och bijståndh, så länge begges sidhes lifstijdh waradhe och om flera Ärflägger å sidha förhanden wore, att då Successionen och Arfföreningen ordenteligen på the samma förnyades och anstelltes på een wiß Rijksdagh medh Ständernas samtyckian.
Thetta præsenteras Hans Fursteliga Nådhe Hertigh Carll till att öfwersee.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment