Monday, February 14, 2022

Kristina's letter to Cardinal de Retz on general peace, dated March 31/April 10, 1652 (New Style)

Source:

Lettre de la reine de Suede a Monseigneur le cardinal de Rets, touchant la paix generale, 1652


The letter:

CHRISTINA DEI GRATIA Suecorum, Gothorum, Vandalorumque Regina, Magna Princeps Finlandiæ, Dux Esthoniæ, Careliæ, Bremæ, Verdæ, Stetini, Pomeraniæ, Cassubiæ & Vandaliæ, Princeps Rugiæ, necnon Domina Ingriæ & Vuismariæ, &c.

Illustrissimo & Eminentissimo Domino Iohanni Francisco Paulo de Gondy Cardinali de Rets, Amico nostro sincerè dilecto.

Illustrissime & Eminentissime Domine Cardinalis, Amice nobis sincerè dilecte. Fama prudentiæ virtutisque Eminentiæ Vestræ quæ ad nos percrebuit, occasionem nobis dedit & causam, hisce eandem literis nostris compellandi, tum vt pretium quod tantis dotibus debemus testaremur, tum vt nitentem Eminentiam Vestram ad omnia honesta, imprimis verò sedandas, quantum fieri potest, patriæ suæ turbas, hortatu nostro magis magisque impelleremus. Etenim officij nostri esse existimauimus, pro singulari illa necessitudine quæ nobis cum Serenissimo Rege Regnoque Galliæ intercedit, vrgentibus etiam aliis & cum bono publico communique consentaneis rationibus, vt mediationem nostram, ad componenda amicabili ratione exorta in Gallia dissidia, Regi vestro offerremus. Cumque Eminentiam Vestram gratiâ & authoritate in patria sua plurimum pollere sciamus, idcirco non dubitamus, qui in ita sit dispositura animos illorum qui Eminentiæ Vestræ consilia sequuntur, quò reddituræ propediem, quod optamus, paci & tranquillitati, quantum per Eminentiam Vestram licet, nihil vsquam siet impedimento. Hoc pacto & optimi ciuis munus explebit Eminentia Vestra, ac firmum illi erit ad laudem posteritatis, ea inter alios procurasse, sine quibus Gallia salua incolumisque esse nequit. Sensus illius gaudij, quod breui Deus Opt. Max. nobis omnibus duit, permagnus semper apud nos erit, nec minor Eminentiæ Vestræ omniumque qui annisi sunt, æstimatio. Quibus Eminentiam Vestram Deo ex animo commendamus, optiméque valere cupimus. Dabantur Stockholmiæ die 10. Aprilis anni 1652.
Eminentiæ Vestræ
Bona Amica
CHRISTINA.

French translation:

CHRISTINE PAR LA GRACE de Dieu Reine de Suede, des Goths & des Vandales, grande Princesse de Finlandie, Duchesse d'Esthonie, Carelie, Breme, Verde, Stetin, Pomeranie, Cassubie & Vandalie, Princesse de Rugie, & Dame d'Jngrie, & de Vuismar, &c.

Au tres-Illustre & tres-Eminent Cardinal de Rets nostre tres cher Amy.

Tres-Illustre & tres-Eminent Cardinal nostre tres cher Amy. La sage & vertueuse conduite de vostre Eminence a étendu sa reputation si loing, qu'elle est venuë iusques à nostre connoissance. Ce qui nous a donné sujet & occasion de vous faire la presente, non seulement pour rendre le témoignage que nous devons à de si grandes & si rares qualitez, mais aussi pour exciter encore davantage par nos conseils & nos advis le zele de Vostre Eminence, qui se porte naturellement à tout ce qui est de l'honneur, & principalement à calmer & pacifier autant qu'il luy est possible les troubles & les desordres de sa Patrie. Nous avons estimé estre obligée par l'étroite alliance que nous avons avec le Serenissime Roy & la Couronne de France, & pour plusieurs autres raisons & pressantes considerations du bien public, de faire offre à vostre Roy de nostre entremise pour appaiser par quelque voye d'accommodement les divisions & les mouvemens qui se sont éleuez dans ses Estats. Et la connoissance que nous avons du credit & de l'autorité que V. E. s'est acquise dans la France, ne nous permet pas de douter qu'elle n'ait beaucoup d'inclination à disposer les esprits de ceux qui suivent ses conseils, pour travailler à vn si loüable dessein, afin de revoir bien tost la paix & la tranquillité publique, laquelle nous souhaitons avec autant de passion que V. E. employe ses soins pour cet effect, & contribuë toutes ses forces. En quoy V. E. s'acquittera d'vn deuoir auquel tout bon Citoyen est obligé envers sa Patrie, & ce luy fera vn sujet de gloire fort solide pour l'avenir d'avoir procuré aux autres vn bien, duquel dépend tout le salut & le bonheur de la France. C'est la grace que nous attendons du Ciel, & qui nous laissera tousiours vne ioye aussi parfaite, que l'estime que nous faisons de V. E. est grande, & de tous les gens de bien qui concourent avec elle pour l'acheuement d'vn ouvrage si glorieux. Cependant nous prions Dieu qu'il vueille fauoriser les vœux de V. E. & vous tenir en sa saincte & digne garde.
De V. E. La bonne Amie.
CHRISTINE.
A Stockholme ce 10.
Avril 1652.

Et la subscription
A Monsieur l'Illustrissime & Eminentissime Iean François Paul de Gondy, Cardinal de Rets, nostre tres-cher Amy.

With modernised spelling:

Christine, par la grâce de Dieu, Reine de Suède, des Goths & des Vandales, Grande-Princesse de Finlande, Duchesse d'Estonie, Carélie, Brême, Verden, Stetin-Poméranie, Cachoubie et Vandalie, Princesse de Rugie, et Dame d'Ingrie, et de Wismar, etc.

Au très illustre et très éminent Cardinal de Retz, notre très cher ami.

Très illustre et très éminent Cardinal, notre très cher ami. La sage et vertueuse conduite de Votre Eminence a étendu sa reputation si loin qu'elle est venue jusqu'à notre connaissance, ce qui nous a donné sujet et occasion de vous faire la presente, non seulement pour rendre le témoignage que nous devons à de si grandes et si rares qualités, mais aussi pour exciter encore davantage par nos conseils et nos avis le zèle de Votre Eminence, qui se porte naturellement à tout ce qui est de l'honneur, et principalement à calmer et pacifier autant qu'il lui est possible les troubles et les desordres de sa Patrie. Nous avons estimé être obligée par l'étroite alliance que nous avons avec le Serenissime Roi et la Couronne de France, et pour plusieurs autres raisons et pressantes considérations du bien public, de faire offre à votre Roi de notre entremise pour appaiser par quelque voye d'accommodement les divisions et les mouvements qui se sont élevées dans ses Etats. Et la connaissance que nous avons du crédit et de l'autorité que Votre Eminence s'est acquise dans la France, ne nous permet pas de douter qu'elle n'ait beaucoup d'inclination à disposer les esprits de ceux qui suivent ses conseils, pour travailler à un si louable dessein, afin de revoir bientôt la paix et la tranquilité publique, laquelle nous souhaitons avec autant de passion que Votre Eminence employe ses soins pour cet effet, et contribue toutes ses forces. En quoi Votre Eminence s'acquittera d'un devoir auquel tout bon citoyen est obligé envers sa Patrie, et ce lui fera un sujet de gloire fort solide pour l'avenir d'avoir procuré aux autres un bien, duquel dépend tout le salut et le bonheur de la France. C'est la grâce que nous attendons du Ciel, & qui nous laissera toujours une joie aussi parfaite que l'estime que nous faisons de Votre Eminence est grande, et de tous les gens de bien qui concourent avec elle pour l'achèvement d'un ouvrage si glorieux. Cependant nous prions Dieu qu'il vueille favoriser les vœux de Votre Eminence et vous tenir en sa sainte et digne garde.
de Votre Eminence
la bonne amie
Christine.
A Stockholm, ce 10 avril 1652.

Et la subscription:
A Monsieur l'Illustrissime et Eminentissime Jean François Paul de Gondi, Cardinal de Retz, notre très cher ami.

Swedish translation (my own; using some archaic vocabulary):

Kristina, med Guds nåd, Sveriges, Götes och Vendes Drottning, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland, Karelen, Bremen, Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furstinna till Rügen, Fru över Ingermanland och Wismar, osv.

Till den illustreste och eminentaste kardinal de Retz, Vår mycket käre vän.

Den illustreste och eminentaste kardinal, Vår mycket käre vän. Ers Eminens kloka och dygdiga kondukt har utvidgat Ert reputation så långt att den har kommit till Vår kunskap, vilket har givit Oss subjekt och ockasion att giva Er en present, icke allenast för att rendera den témoignage som Vi är skyldiga många så stora och så sällsynta kvaliteter, men också för att ännu mer av Vårt konsilium och Vår mening excitera Ers Eminens' zele, som naturligtvis ägnar sig åt allt som är av ära, och främst att kalmera och lugna så mycket det är möjligt Ert Fäderneslands trubbler och oordningar. Vi har känt Oss skyldiga av den nära allians Vi har med Hans Serenitet Konungen och Frankrikes Krono, och av flera andra skäl och presserande konsiderationer till allmännyttan, att giva Eder Konung ett erbjudande om Vår mediation att blidka på något sätt ackommodera de divisioner och rörelser som har uppstått i hans Stater. Och kunskapen som Vi har om den ära och auktoritet som Ers Eminens har förvärvat i Frankrike tillåter Oss icke att tvivla på att Ni har mycken inklination att försätta tankarna hos dem som följer Ert råd, att travaillera på en sådan lovvärd dessäng, för att snart se fred och allmän trankilitet, som Vi hoppas med lika stor passion att Ers Eminens vill använda Er omsorg för detta ändamål och bidraga med all Er kraft. I vilken Ers Eminens akvitterar Er en plikt vartill varje god medborgare är obligerad gentemot sitt Fädernesland, och den kommer att göra Er till en mycket solid sak till ära för framtiden att ha skaffat andra ett gott på vilket beror all Frankrikes frälsning och lycka. Det här är den nåd som Vi förväntar oss av Himlen och som alltid skall lämna Oss med glädje lika perfekt som den estime Vi har för Ers Eminens är stor och för alla de goda människor som arbetar med Er för att fullborda ett sådant härligt verk. Under tiden bedjer Vi Gud att han skulle gynna Ers Eminens önskningar och hålla Er i hans heliga och värdiga skydd.
Ers Eminens'
god vän
Kristina.
Stockholm, den 10 april 1652.

English translation (my own):

Kristina, by the grace of God, Queen of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Princess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen, Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Vandalia, Princess of Rugia, and Lady of Ingria and Wismar, etc.

To the very illustrious and very eminent Cardinal de Retz, our very dear friend.

Most illustrious and most eminent Cardinal, Our very dear friend. Your Eminence's wise and virtuous conduct has extended your reputation so far that it has come to Our knowledge, which has given Us subject and opportunity to do a present to you, not only to bear the testimony which We owe to many so great and so rare qualities, but also to excite still more by Our councils and Our opinions the zeal of Your Eminence, which naturally tends to all that is of honour, and mainly to calm and pacify as much as it is possible the troubles and the disorders of your Fatherland. We have felt obliged by the close alliance We have with the Most Serene King and the Crown of France, and for several other reasons and pressing considerations of the public good, to make an offer to your King of Our mediation to appease by some means of accommodating the divisions and movements which have arisen in his States. And the knowledge that We have of the credit and authority that Your Eminence has acquired in France does not allow Us to doubt that you have much inclination to dispose the minds of those who follow your advice, to work for such a laudable design, in order to soon see peace and public tranquility, which We hope with as much passion that Your Eminence will use your care for this purpose, and contribute all your strength. In which Your Eminence will discharge a duty to which every good citizen is bound towards his Fatherland, and it will make you a very solid cause of glory for the future to have procured for others a good on which depends all France's salvation and happiness. It is the grace that We expect from Heaven, and which will always leave Us with joy as perfect as the esteem We have for Your Eminence is great, and for all the good people who work with you for the completion of such a glorious work. In the meantime, We pray God that He will favour Your Eminence's wishes and keep you in His holy and worthy protection.
Your Eminence's
good friend
Kristina.
In Stockholm, April 10, 1652.


Above: Kristina.


Above: Cardinal de Retz.

King Frederik III of Denmark's letter to Kristina, dated May 5/15 (Old Style), 1658

Source:

Försök til et biographiskt Lexicon öfver Namnkunnige och Lärde Svenske Män, volume 4, pages 504 to 505, by Georg Gezelius, 1787; original at Ghent University (Universiteit Gent)


"... Det var år 1652, som han [Ebbe Uhlfeldt] reste öfver til Sverige, då han straxt af Drottning Christina vardt nådigt emottagen, med pension begåfvad och utnämd til General-Major af Cavaleriet. Med hvad misshag de Danske ansågo denna Uhlfeldts öfvergång, kan dömas af det Bref som Konung Fredric III skref til Drottning Christina, dat. Köpenham[n] d. 5 Maii 1658."

"... It was in 1652 that he [Ebbe Ulfeldt] travelled over to Sweden, where he was immediately graciously received by Queen Kristina, granted a pension and appointed major general of the cavalry. With what displeasure the Danes regarded this Ulfeldt's crossing can be judged from the letter that King Frederik III wrote to Queen Kristina, dated Copenhagen, May 5, 1658."

The letter:

Eders Kjerlighed, Kan vi naboeligen icke forbigaae at foreholde, efter som Hr. Ebbe Ulfelt sig her af Riket haver begivet, uden at gjöre nogen rigtighet enten for Ösel eller Borringsholm, som han haver väret forlehnet med, og det ju den höijeste billighed er, at han tilbörligen svarer til hvis Han paa Vore Vegne har haft at forrette: Thi er til Eders Kjerlighed vor naboevenlige begjerning, at Han maatte tilholdes saadant at gjöre, eftersom vor Resident oss Elskelige P. Juel er befalet, naar behöves, paa behörlige Städer at producere, hvorudi vi for meene hans skyldighed at väre, at staa oss tilbörligen til rette, og dersom saadant hos Hannem uden vidlöftighed icke staer til at bringe til veye, og vi derudover skulde foraarsages hannem med Retten at lade söge, saa eragte vj unödigt Eders Kjerlighed om Justitiens billige administration at anmode, eftersom vi ingelunde tvifle Eders Kjerlighed, uden nogen vor erindring dertill noksom inclinerer, men forseer oss visseligen til, at Eders kjerlighed herudi vor Fullmägtig til det beste befordrer saa vel som og andre vore undersaater til Rette forhjelper, som bemelte Herr Ebbe Ulfelt i lige maade skulle nödet til at söge, for hvis han dennem, efter strenge dres forpligt haver forsömmet at förnöye och betale.

With modernised spelling:

Eders Kærlighed kan Vi naboligen icke forbigå at foreholde, eftersom hr. Ebbe Ulfeldt sig her af riget haver begivet, uden at gøre nogen rigtighed enten for Øsel eller Borringsholm, som han haver været forlænet med, og det jo den højeste billighed er, at han tilbørligen svarer til hvis han på Vore vegne har haft at forrette; thi er til Eders Kærlighed Vor nabovenlige begærning, at han måtte tilholdes sådant at gøre, eftersom Vor resident, Os elskelige Peder Juel er befalet, når behøves, på behørlige steder at producere, hvorudi Vi formene hans skyldighed at være, at stå Os tilbørligen til rette.

Og dersom sådant hos hannem uden vidtløftighed icke står til at bringe til veje, og Vi derudover skulle forårsages hannem med retten at lade søge, så eragte Vi unødigt Eders Kærlighed om justitiens billige administration at anmode, eftersom Vi ingelunde tvivle Eders Kærlighed, uden nogen vor erindring dertil noksom inklinerer, men forser Os visseligen til, at Eders Kærlighed herudi Vor fuldmægtig til det bedste befordrer, såvel som og andre Vore undersåtter til rette forhjælper, som bemeldte hr. Ebbe Ulfeldt i lige måde skulle nødet til at søge, for hvis han dennem, efter strenge æres forpligt haver forsømmet at fornøje och betale.

French translation (my own):

Nous ne pouvons manquer d'informer Votre Dilection que le sieur Ebbe Ulfeldt a quitté le royaume sans rendre compte ni d'Ösel ni de Bornholm, ce qui lui a été accordé, et il est de la plus haute justice qu'il réponde comme il se doit de ce qu'il a dû faire en Notre nom; c'est pourquoi Nous désirons, en tant que voisin, que Votre Dilection lui ordonne de le faire, comme Notre résident, Notre bien-aimé Pierre Juel, est tenu, lorsque cela est nécessaire, de se présenter aux endroits appropriés, où Nous considérons qu'il est de son devoir, pour Nous en répondre comme il se doit.

Et si de telles choses ne peuvent être obtenues par lui sans de grands efforts, et si Nous devions en outre être amenés à juste titre à le rechercher, alors Nous considérons qu'il n'est pas nécessaire de demander à Votre Dilection la juste administration de la justice, car Nous ne doutons en aucune façon de Votre Dilection, sans qu'aucun de Nos souvenirs ne soit suffisamment enclin à le faire, mais Nous espérons certainement que Votre Dilection favorisera Notre plénipotentiaire pour le meilleur en cela, ainsi qu'aidera correctement Nos autres sujets, ainsi qu'il serait nécessaire de rechercher ledit sieur Ebbe Ulfeldt, au cas où il aurait négligé de le satisfaire et de le payer selon la stricte obligation d'honneur.

English translation (my own):

We neighbourly cannot fail to inform Your Lovingness that Lord Ebbe Ulfeldt has left the kingdom without giving any account either for Ösel or Bornholm, which he has been granted, and it is the highest justice that he should properly respond to what he has had to do on Our behalf; it is therefore Our neighbourly desire to Your Lovingness that he be ordered to do so, as Our resident, Our well-beloved Peder Juel, is ordered, when necessary, to produce in appropriate places, in which We consider it his duty to be, to properly answer for it to Us.

And if such things cannot be brought about by him without great effort, and if We should in addition and rightly be caused to have one seek him out, then We consider it unnecessary to ask Your Lovingness for the fair administration of justice, as We in no way doubt Your Lovingness, without any of Our remembrances being sufficiently inclined to do so, but We certainly expect that Your Lovingness will promote Our plenipotentiary for the best herein, as well as rightly help Our other subjects, as well as that it should be necessary to seek out the said Lord Ebbe Ulfeldt, in case he has neglected to satisfy and pay him according to the strict obligation of honour.


Above: Kristina.


Above: King Frederik III of Denmark.

Note: Ösel is the old German and Swedish name for the Estonian island of Saaremaa.

Magnus de la Gardie's letter to Marie Euphrosyne, dated September 1646

Source:

DelaGardiska archivet, volume 7, page 126, edited by Peter Wieselgren and published by J. Hörberg, 1836


Supplement till biographiskt lexicon öfver namnkunnige svenska män, page 10, Abraham Cronholm, 1836


The letter:

Af Fontainebleau d. Sept. 1646.
Högborne Allerkäreste Fröken, Souveraine Maitresse de mon Cœur.
— — Jag hafver inför min Gudh, hvilken iagh rekenskap bör af alla mina gerningar, migh Eder förlofvat ogh skall både i lifvett ogh ini sjelfva döden finnas trofast ogh af ett ehrlighett gemuthe.. Jag förlisar mig på alla de förböner som ske för vår resa och det bästa förbidar. Många svåra tankar kunde migh väll stor oro gifva i denna min frånvaro, att icke tidhen, elacka menniskors illistige practiquer, förtal och andre considerationer min lycka kunde omkullstöta, eljest ogh att icke migh många händelser kunde öfverkomma, dem jagh ej nu kan försee, helst i min Her Faders frånvaro. Men hvadh vill jagh medh all min engslan utretta, annat än mig sjelf kvelja, jagh hemställer alle Gudz försyn ogh tidhen, hvar dagh hafver sin egen pläga. Dett lefver ingen som icke måste så väll oväder som goda dagher utstå. Min Drotnings stora ogh oöfvervinnerligha dygd ogh mitt rena samvete friar mig från all redhslo. "Hvad min Gud vill ... är den bäste." .. Mina missgynnare ... min lycka kunna de väl bemestra ogh migh betagha, men aldrigh dett vitnesbörd migh mitt samvete gifver at jag annat hafver förtjenett, ehn min lyckas förandring... Görer Eder flit att erholla min incomparable Drotnings gunst, den iagh tusen gånger mehra elskar ehn hela verlden tillhopa.. Jagh vill aldrigh hoppas at mina ovenner (hvilka utan tvifvel alla mina actioner vägha ogh illa utthyda) skola Hennes Maiestets nådh esbranlera... Jag hoppas våra esperanser i godt tillstånd så mycket jag kan merkia. Hertigh Carl gör väl at patientera ogh vinna tidhen, alla the honom af hjertatt elaka råda uthan tvifvel detsamma. Styrker honom dertill, till dess man sir hvadh vädrett blås, kanske att thet blifver annorlunda ehn någhon tror ogh hvem kan sigh försäkra att vetta Gudz försyn ogh domar. Enfin, vill han sig och sinas välfärd, så måste han afbida min igenkomst... Den klocka jagh låter göra åt H. M:t ehr mehra ehn rar ogh hoppas iagh hon lehr vara välkommen. Drottningen hafver jagh ock sendt mitt conterfej... Ifrån Cardinalen bekommer H. Mt sköna förehringar af rara hästar, ibland hvilka en snöhvit, hvars make jag aldrig ehn hafver sett och en appelgrå. Der hos och ett skrin medh de skönaste rariteter af demanteklockor ogh andra curiositeter, som man nontin må begära att se... Mig vederfares här stor ära ogh courtesie ogh måste iagh all min tidh med hofvett i comedier, jachtt ogh elliest upvartning tillbringa. Her talas inthett uthan om vår kära Drotningh ogh hennes perfectioner & Dieu sçait.. Jag tigher nehr sådantt talas. Eliest måste jag ogh allt hvad vid vårt hof passerar, som oftast referera för de vackra Fransöske Damer. I går aftons var en bal i Drottningens cabinet ogh måste jag endtligen dansa. Försäkrar Ehr, min Fröken, at eder serviteur bestod medh ehra och allt härtill ved hofvet approbation ogh faveur hafver funnit. Doch var inthe jalous, min Docka på Fransöska Damerna.... Mitt hjerta hörer Dig till... Min present blifver ett ståtligt hattband, så mycket jag förnimmer... Hjertans Fröken! caressera min mor ogh de minigha efter de i sitt bref så högtt eder affection ogh comportamente berömma. Låter min Syster Eder vara recommenderat ogh förmaner henne till det henne ähr nyttigt. Tager alla occasioner i acht hos Hennes Maiestät, alla Edras, Eder eghen och min fortun at ihågkomma.. Hertig Adolph är nu ogh här med god helsa och skall i morgon salutera Drotning ogh Kungen. Tycker at de Fransöske Damer honom väl anstå, doch icke sin skyldighet ogh de Svenske pigorna förgäther... Min Högt:de a. k. Fröken
Din tjenstvilligste ogh troghne
lifegen.
M. G. D.

a Tergo
A Son Altesse Mad. La Princesse M. E. Comtesse Palatine ma tres chere motie.

A fuller version of the letter (fixed the year typo):

Högborna Allerkäraste Fröken, Souveraine Maitresse de mon Coeur.
Jag förlitar på alla de förböner som ske för vår resa, och det bästa förbidar. Många svåra tankar kunde mig väl stor oro gifva i denna min frånvaro; att icke tiden, elaka menniskors illistige practiquer, förtal och andra considerationer min lycka kunde omkullstöta, eljest ock att icke mig många händelser kunde öfverkomma, dem jag nu ej kan förese, heldst i min herr Faders frånvaro. Görer Eder flit att erhålla min incomparable Drottnings gunst, den jag tusen gånger mera älskar än hela verlden tillhopa. Jag lefver och dör Hennes nådes och barmhertighets Creatur, och ifrån henne hvarken lif eller död mig skiljer. Jag ville aldrig hoppas, att mina ovänner (hvilka utan tvifvel alla mina actioner väga och illa uttyda) skola Hennes Maj:ts nåd esbranlera. Det är en olycka, den jag ej kan frukta. Gud låte, .. allt annat gå väl. Jag hoppas våra esperenser i godt tillstånd, så mycket jag kan märka. Hertig Carl gör väl at patientera och vinna tid; alla de honom af hjertat älska, råda utan tvifvel detsamma; styrker honom dertill, till dess man ser hvad vädret blås, kanske att det blifver annorlunda än någon tror, och hvem kan sig försäkra att vetta Guds försyn och domar. Enfin vill han sin och sinas välfärd, så måste han afbida min igenkomst. Gud unnar mig nog snart min önskans fullbordan, och continuationen af min Drottnings affection, att hennes dräng må alltid blifva kär dräng, så står allt väl till med Guds hjelp. Jag hafver här gjort alla preparatorier till vår hedersdag, och så att jag hoppas det skall Eder contentera, både liberiet och allt annat hvad J behöfven och af nattdukar, skrin och andra galanterier; jag hafver i allt ställt order och hoppas föra allt med mig. Såsom ock en vagn och åtskilliga saker som vi kunna behöfva. Detta skrifver jag allenast att min Fröken må veta sig derefter att rätta i det hon i Stockholm inköper. Jag hafver haft stor möda i att resolvera i våra kläder och ändtligen låter göra en kjortel af hvitt Atlask ritad helt öfver med demante och perlespetsar på en ny facon, och en dêntel allestädes massiv af samma arbete med demanter och perlor. De andre kjortlar äre alla à l'avenant, och tillåter icke tiden allt att uppräkna. När jag, vill Gud, sjelf min Fröken allt får berätta, hoppas jag hon det skall behaga. Jag hade väl önskat att veta, huru Landt-Grefvens bröllop är aflupet, med hvad ceremonier, och om oss lika lär ske. Jag hafver här åtskilliga galanterier köpt för H. K. M. och våra fruntimmer, och hoppas de skola behaga den flit jag gör dem att uppvakta. Min Fröken finner här mitt conterfej ammeleradt (?), men innan kort skall hon bekomma ett litet i ett armelås extraordinarie courieust och nätt, såsom ock ett stort, det väl likt är. Byssen (?) är en Oriental-Agat skuren i Græcien och derföre helt rar. Den klockan jag låter göra åt H. M. är mera än rar, och hoppas jag hon lär vara välkommen. Drottningen hafver jag ock sändt mitt conterfej, ammelerat på samma sätt. Jag låter här göra åtskilliga både H. K. M. såsom ock edra, både små och stora, såsom ock eljest i migniatur och oljofärgor. Hvad jag kan tänka att Drottningen gerna vill hafva, hafver jag allt uppköpt af allahanda rariteter. Ifrån Cardinalen bekommer H. M. sköna föräringar af rara hästar, bland hvilka en snöhvit, hvars make jag aldrig hafver än sett, och en appelgrå. Derhos ock ett skrin med de skönaste rariteter af demante klockor och andra curiositeter, som man nåntin (någonsin) må begära att se. Jag menar Drottningen det lär mäkta behaga.

Mig vederfares här stor ära och courtoisie, och måste jag all min tid med hofvet i Comoedier, jagt och eljest uppvartning tillbringa. Här talas intet utan om vår kära Drottning och hennes perfectioner, et Dieu sçait, om jag tiger, när sådant talas. Eljest måste jag ock allt hvad vid vårt hof passerar som oftast referera för de vackra Fransyska Damer. I går om aftons var en bal i Drottningens Cabinett, och måste jag äntligen dansa. Försäkrar Er min Fröken, att Eder serviteur bestod med ära, och allt härtill ved hofvet approbation och faveur hafver funnit. Dock var intet jalouse min docka. Fransyska damerna äga kroppan, men hjertat hörer dig till. Hvad nåd mig vidare här vederfares, lär tiden. Det jag mycket åstundar, är att snart skiljas hädan och begifva mig på hemresan. Min present blifver ett ståteligt hattband, så mycket jag förnummit; hvarföre vill jag ej råda, att min Fröken ett köper, utan heldre något annat galanterie af knappar i en klädning, hvar min Fröken ju ville ändtligen sedvanan följa, hvilket är onödigt. Af Drottningen menar jag att blifva förärad med en demante-ros; inom några dagar får jag mitt afsked, afreser så till Paris, hvar jag ock förhoppas ej länge att dröja, utan ärnar att skynda så mycket mig möjligt. Jag hade väl mera att skrifva, hvar jag ville min passion den licence gifva, hvilken aldrig skulle vara återhåld. Jag vill nu härmed sluta. Min allerkäraste Fröken ville göra min recommendation hos alla dem mig än ihugkomma. Jag hoppas så snart som detta bref dem sjelf att uppvarta. Hjertans Fröken careserer min mor ogh de mina .. efter de i sina bref så högt eder affection och comportemente berömma. Låter min syster Eder vara recommenderat, och förmanar henne till det henne är nyttigt. Tager alla occasioner i akt hos H. M. alla Edras, Eder egen och min fortune at ihugkomma, så vidt som ske kan. Gud låte min far snart komma tillbaka och gifve oss den glädje vi af den resa förvänte. Hertig Adolph är nu ock här med god hälsa, och skall i morgon salutera Drottning och Kungen; tycker at de Fransyska damer honom väl anstå, dock icke sin skyldighet och de Svenska pigorna förgäter. Adieu härmed min hjertans allerkäraste Fröken, görer min underdåniga recommendation hos min allernåd. Öfverhet, och försakrar H. M. att förr mitt lif, än hennes drängs trohet skall endigas, och den passion, med hvilken han henne så stadigt adorerar.
Sept. 1646. af Fontainebleau.


Above: Kristina.


Above: Magnus de la Gardie with his wife Marie Euphrosyne, who was Kristina's cousin.

Excerpt from Johan Rosenhane's letter to Johan Kasimir about Steward Gabriel Gustafsson Oxenstierna's funeral and program of the funeral procession, dated March 13/23 (Old Style), 1641

Source:

Historiska Samlingar, part 1, page 190, Johan A. Carlbohm, 1793


The letter:

Monseigneur
L'enterrement du feu M:r le Reicks Drotzet a esté fort magnifique et somptueux. Sa Majesté y demeura deux jours, et deux nuits, avec toutte la cour, la provision y a esté faitte pour deux mille hommes. M:r le Grand Chanceiller estoit fort ayse qvand je luy disois (selon le commendement de V. A.) que Mgr mon Maistre se presentoit de vouloir assister au l'enterrement de son frere, et trouva fort bon qv'il accompagnat sa Majesté.

Hier venoit icy le fils de M:r le grand Chancelier, Erick Oxenstern et pria Mgr le Prince de vouloir entendre la harangve funebre, et aujourd'hvy venoit pour le mesme fin Jean Oxenstern Axelson, et conduisa Mgrs les deux Princes, dans la Maison des Chevaillers, ou fut recitée une fort belle harangve par le dit Erik Oxenstern, en presence de toutte la noblesse qui est à Stokholm. I'envoye cy jointement le proces du l'enterrement, le quel M:r le Grand Chancelier a conçus luy mesme, c'est pourqvoy je ne peu rien adjouster si non que sortant de l'Eglise avec le corps mort deux Canonades furent faites sur le trois Couronnes, et dehors la porte de la ville encores deux autres, et quand le corps fust mis dans le tombeau on entendit douze canonades, et trois salves de Musqvetades, par ceux de la gvarde, et encore par deux autres compagnies de la Province d'Uplandie. Je metteray aussy qve trois Evesqves y furent en presence, comme l'Archivesqve, l'Evesque d'Ostergothie, et l'Evesque de Stregnes, qvi faisoit le sermon funebre, et la consecration de la nouvelle Eglise tout ensemble.

C'est tout qve je peu adviser V. A. pour ceste fois. Au reste je prie Dieu vouloir conserver V. A. en tout heur et prosperité.
D. V. A.
le tres humble & tres
obeissant serviteur
Jean Rosenhan.

de Stokholm
ce 13 de Mars
1641.

With modernised spelling:

Monseigneur,
L'enterrement du feu monsieur le Riksdrotset a été fort magnifique et somptueux. Sa Majesté y demeura deux jours et deux nuits avec toute la cour, la provision y a été faite pour deux mille hommes. Monsieur le Grand-Chancelier était fort aise quand je lui disais (selon le commandement de Votre Altesse) que monseigneur mon maître se présentait de vouloir assister au l'enterrement de son frère, et trouva fort bon qu'il accompagnât Sa Majesté.

Hier venait ici le fils de monsieur le Grand-Chancelier, Eric Oxenstierna, et pria monseigneur le Prince de vouloir entendre la harangue funebre, et aujourd'hui venait pour le même fin Jean Oxenstierna Axelsson, et conduisa messeigneurs les deux Princes, dans la Maison des Chevaliers, où fut recitée une fort belle harangue par ledit Eric Oxenstierna, en présence de toute la noblesse qui est à Stockholm. J'envoie ci-jointement le procès du l'enterrement, le quel monsieur le Grand-Chancelier a conçus lui-même, c'est pourquoi je ne peu rien ajouter sinon que sortant de l'Eglise avec le corps mort deux canonades furent faites sur le trois Couronnes, et dehors la porte de la ville encores deux autres, et quand le corps fut mis dans le tombeau on entendit douze canonades, et trois salves de musquetades, par ceux de la guarde, et encore par deux autres compagnies de la province d'Uplandie. Je metterai aussi que trois évêqves y furent en présence, comme l'archivêque, l'évêque d'Ostergothie, et l'évêque de Strängnäs, qui faisait le sermon funebre, et la consecration de la nouvelle Eglise tout ensemble.

C'est tout que je peu aviser Votre Altesse pour cette fois. Au reste je prie Dieu vouloir conserver Votre Altesse en tout heur et prospérité.
De Votre Altesse
le très humble et très
obéissant serviteur
Jean Rosenhane.

de Stockholm,
ce 13 de mars
1641.

Swedish translation (my own):

Min herre,
Begravningen av den framlidne Riksdrotset var mycket magnifik och överdådig. Hennes Majestät stannade där två dagar och två nätter med hela hovet, försörjning gjordes där för två tusen man. Rikskanslern blev mycket glad när jag berättade för honom (enligt Ers Kärlighets befallning) att min herre skulle komma för att delta i sin broders begravning och tyckte det var mycket gott att han skulle följa med Hennes Majestät.

I går kom hit Rikskanslerns son Erik Oxenstierna och bad fursten att få höra begravningstalet, och idag kom Johan Oxenstierna Axelsson i samma syfte och förde mina herrar de båda furstarna in i Riddarhuset, där ett mycket fint tal hölls av ovannämnde Erik Oxenstierna, i närvaro av hela adeln i Stockholm. Jag sänder härmed processen för begravningen, som Rikskanslern själv utformat, därför kan jag ej tillägga annat än att när man lämnade kyrkan med den döda kroppen, gjordes två kanonader på de Tre Kronorna och utanför stadsporten två till; och när liket lades i graven, hördes tolv kanoner och tre salvor av musköter, av väktarens och åter av två andra kompanier av Uppland. Jag skall också nämna att tre biskopar var närvarande där, som ärkebiskopen, biskopen i Östergötland och biskopen i Strängnäs, som höll begravningspredikan och invigningen av den nya kyrkan totalt.

Det är allt jag kan säga Ers Kärlighet denna gång. I övrigt ber jag att Gud bevare Ers Kärlighet i all lycka och framgång.
Ers Kärlighets
ödmjukaste och
lydigaste tjänare
Johan Rosenhane.

från Stockholm,
den 13 mars
1641.

English translation (my own):

My lord,
The funeral of the late Steward of the Realm was very magnificent and sumptuous. Her Majesty stayed there two days and two nights with the whole court, provisions were made there for two thousand men. The Chancellor was very glad when I told him (according to Your Highness's command) that my lord my master came to attend the funeral of his brother, and thought it very good that he should accompany Her Majesty.

Yesterday came here the Chancellor's son, Erik Oxenstierna, and begged the Prince to hear the funeral speech, and today Johan Oxenstierna Axelsson came for the same purpose and led my lords the two princes into the House of Nobility, where a very fine speech was recited by the said Erik Oxenstierna, in the presence of all the nobility in Stockholm. I send herewith the process of the burial, which the Chancellor designed himself, this is why I cannot add anything except that when leaving the Church with the dead body, two cannonades were made on the Three Crowns, and outside the city gate, two more; and when the body was laid in the tomb, twelve cannons were heard, and three salvoes of muskets, by those of the guard, and again by two other companies of the province of Uppland. I will also mention that three bishops were present there, like the Archbishop, the Bishop of Östergötland, and the Bishop of Strängnäs, who gave the funeral sermon, and the consecration of the new Church altogether.

That is all I can tell Your Highness this time. For the rest, I pray God may preserve Your Highness in all happiness and prosperity.
Your Highness's
most humble and most
obedient servant
Johan Rosenhane.

from Stockholm,
March 13,
1641.

The funeral procession:

Processen.
1. Först gåår Richs Dråstens Håffmästare näst äfftär Prästerskapett och fram för honom som rijdher j kiörassett.

2. Där upå föllier Joen Peerson som rijder i kiörass, och går brede widh honom een tiänare som leder eller holler hästen.

3. Kommer huffwud Banerett som bähres aff H:r Erik Oxenstiärna CarlSon.

4. Där på fölliär hästen medh Frihärre wapnet som ledes aff twänne tiänare.

5. Där upå Skiölden som bähres aff H:r Giösta Baner.

6. Sädan gåhr Marskalken.

7. Där äfftär lijkett och på hwardera sidan 8 ahnor.

8. Sädan Sörie Fahnen, och bähres aff Axell Tureson.

9. Där upå hästen mädh hwita korssett.

Föllier sädhan
1. H:r Gustaff och H. Ture Oxenstiärna.

2. H. Jahan och H. Gabriell Oxenstierna.

3. H. Ricks-Cantzleren och Ricks-Marsken.

4. H. Ricks Skattmästaren, och Carl Bonde.

5. Åke Axellson och Jöns Kurck.

6. H. Jahan Oxenstiärna, och H. Clas Christerson.

7. H. Erick Axelson Oxenstiärna, och Axel Åkeson.

8. Knut och Gustaff Kurck mädh Jahan Sparre.

Där näst föllie Pfaltzgreffwerne.

Sädan Rickzens Rådh, och adelen sambt Collegianterne, däruppå Borgerskapett.

Föllier Fruntimbrett.
1. Enkian ledes aff Greffue Peer Brahe och Erik Rynning.

2. Fru Sirid Oxenstiärna aff Lars Sparre.

3. Fru Elsa Oxenstiärna aff Knut Posse.

4. Fru Ebba Oxenstiärna aff H:r Ture Bielke.

5. Fru Anna Riks Cantzlerns aff Hindrik Flämmingh.

6. Fru Ebba Greffwinnan aff Lars Kagge.

Oledde.
1. Fru Anna Sture, och Fröken Maria de la Garde.

2. Fru Ingebor Kurk, och F

3. Junghffru Kirstin, och Jungffru Brita Kurk.

4. Junghffru Barbro Kurk, och Barbro Åkes dåtter.

5. Jungffru Aghneta Horn, och Beata Åkes dåtter.

Där äfftär föllier Hoff Marskalken mädh Kammar Junkrarna, och HoffJunkrarna.

Sädan H. M:tt Dråttningen som ledes aff H:r Carl Carlson.

Den älste Fröcken ledes aff H:r J. Skytte.

Den andra aff Clas Flämmingh.

Den yngsta aff Matthias Soop.

Där uppå föllier
Ricksens Rådhs och H:nes Maij:ttz Fruentimber sambt adelens.

Sädan
Alla Hustruer och Borgare Junghffruer.

Att holla processen uthi orden giöre M:r Krusbiörn, och Fändrijken aff Gvardiet sin flijt, såsom och Riks Cantzlerns Hoffmästare.


Above: Kristina.


Above: Johan Kasimir.


Above: Johan Rosenhane.

Claude de Mesmes, Comte d'Avaux's letter to his father Jean Jacques de Mesmes, dated January 14/24 (New Style), 1640

Source:

Claude de Mesmes, comte d'Avaux. Correspondance inédite avec son père Jean Jacques de Mesmes, S:r de Roissy (1627-1642), page 198, published by A. Boppe, 1887


The letter excerpt:

De Hambourg le 24 janvier 1640.
MONSIEUR MON PÈRE,
... Il est bien vray que le roy de Dannemark est fort réservé aux tiltres qu'il donne en escrivant, et il ne m'a donné celuy d'illustrissime depuis que le Roy m'a qualifié comte dans les lettres que Sa Majesté luy a escrites. Il disoit auparavant nobilissimo et generoso, mais à présent illustri et generoso, c'est assez, quoyque la reyne de Suède, j'entens celle qui règne, me traitte toujours d'illustrissime. ...
Monsieur mon Père,
Votre très humble, très obeissant et très fidele fils et serviteur.
AVAUX.

With modernised spelling:

De Hambourg, le 24 janvier 1640.
MONSIEUR MON PÈRE,
... Il est bien vrai que le roi de Danemark est fort réservé aux tîtres qu'il donne en écrivant, et il ne m'a donné celui d'illustrissime depuis que le Roi m'a qualifié comte dans les lettres que Sa Majesté lui a écrites. Il disait auparavant nobilissimo et generoso, mais à présent illustri et generoso, c'est assez, quoique la reine de Suède, j'entends celle qui règne, me traite toujours d'illustrissime. ...
Monsieur mon Père,
Votre très humble, très obéissant et très fidèle fils et serviteur.
AVAUX.

Swedish translation (my own):

Hamburg, den 24 januari 1640.
Herr min far,
... Det är mycket sannt att kungen av Danmark är mycket reserverad med de titlar han ger när han skriver, och han har inte givit mig den av illustrissime sedan kungen kallade mig greve i de brev som Hans Majestät skrev till honom. Han brukade säga nobilissimo et generoso, men nu räcker det med illustri et generoso, fastän Sveriges drottning, jag menar den som regerar, fortfarande kallar mig illustrissime. ...
Herr min far,
Er ödmjukaste, lydigaste och trognaste son och tjänare
Avaux.

English translation (my own):

Hamburg, January 24, 1640.
My lord and father,
... It is very true that the King of Denmark is very reserved about the titles he gives when writing, and he has not given me that of illustrissime since the King called me Count in the letters that His Majesty wrote to him. He used to say nobilissimo et generoso, but now illustri et generoso is enough, although the Queen of Sweden, I mean the one who reigns, still calls me illustrissime. ...
My lord and father,
Your most humble, most obedient and most faithful son and servant
Avaux.


Above: Kristina.


Above: Claude de Mesmes, Comte d'Avaux.

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated March 22/April 1 (Old Style), 1635

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 23-24, page 63, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1852


The letter:

CHRISTINA etc. Wår synnerlige ynnest etc. Wij haffue den 23. Februarij bekommit eder skriffuelsse, H. Cantzlär, aff den 5. 6. 7. och 10. Janua: sampt dee hoos fogadhe acter, medh Anders Lacqueij, och aff dett första förnummit eder Consilia om wår hemstaat, aff den andra om dett Tyska, aff den Tridie om dett Polniske Wäsendet, och ändteligen aff den Sidsta, hwadh J sielffue för resolutioner hädan begiäre. Såsom wij nu aff alla städze orter höra och spöria, hwadh stoor möda och beswär eder ther vte öffuer huffwudet hänger, Så see wij så mycket klarare aff alt eder stadige och ijffrige wårdnadt om wår och fädernesslandzens wälfärdh, j dett J ingen occasion förbijgå låten, Oss så titt och åffta, och altijdh omständeligen edra wälmeente Consilia att meddeela. Tacke eder derföre nådeligen, och wele icke förgäta sådant om eder och dee edra widh förefallande lägenheeter medh all Konungligh ynnest att erkenna. Edra Consilia om wår heemstat wele wij i tillbörlig acht taga låta. Och kunna wäl tänckia, att J icke så hastigt medh reputation och nytta vhr dett Tyska wäsende skillias kunne: Holle doch dee tu medell som J nu der till förehaffua antingen igenom den ChurSachsische friden, eller ju förmedelst Franckrijke, wara där till dee beqwämeste, och begiäre nådigst, J welen der medh, såsom J designerat haffue, fortfahra, intet twifflandes, eder äntligen etthera, näst Guds tillhielp, angående warder. Thett J eder förfrågen, huru J eder ändtligen moot ChurBrandenburgh om Pommern och moot ChurSachsen om Magdeburg resolvera skole, Så kunne Wij eder ingen annan förklaring in particulari der öffuer giffua, än Wij tillförenne in communi om heela dett Tyske wäsende giffuit haffue. Kunde J få behålla något anseenligit stycke Land för wår stoore kåstnadh, såge wij dett giärna; hwar och icke, och J tå kunden nå någon peninge recompense, wore icke heller den att förachta; Men der J see, att altzingen recompense, hwarken aff Tyskland j gemeen, eller j synnerheet aff Churbrandenburg eller ChurSaxen, vtan ruptur och widlöfftigheet, skulle stå till att förmoda, Tå måge j ändtligen heller Contentera eder medh fridh och deres blotta wänskap, än kan skee råka j krijgh medh den ena effter den andra, och doch äntligen medh owillia måste mista altsammans. Detta är så wår äntlige resolution så medh dee både Churfursterne j synnerheet, som medh heele Tysklandh j gemeen; Men huru högt J dett ena eller andra spenna, eller hwarest J till dedh sidsta stahna skullen, theruthinnan kunne wij eder till intet wist binda, Aldenstund tijden och Casus rerum sådant dageligen ändra: Vthan Committera dett alt eder egen discretion och troheet, att fatta sådanne resolutioner pro re natâ, och hwadh J således vtj ett eller annat (doch vnder wår ratification) giöra, der medh äre wij altijdh nådigst wäll tillfridz. J synnerheet giffue wij eder till att betenckia, om icke een ting woro, att man prompt contenterade ChurBrandenburg, till hålla honom från Polen, Keijsaren och ChurSaxen till integre wen, och fly till den jalousie som mäst för Pommerens skuldh hoos een och annan emot Oss vpwuxen är. Wij haffue icke vndgå kunnat, vtan äntligen genom Her Johan Skytte och Grubben tillaccorderat H. K:ttz Konungen i Danmarkz Son Hertigh Friedhrich, hwadh H. K:tt begiärat haffuer medh Ertzstifft Bremen, effter såsom J vtan twiffuel och aff dem förnummet haffue. Och emädan H. K:tt mächta ting anhåller om een total neutralitet för heela Stifftet, så och om Verdens inrymmande: Så haffue Wij Oss j lijka motto icke obenägna der till förklarat, Men lijkwist skutet saken till eder och dee Ewangelische Ständer, såsom medhjnterester. Ther eder nu och sådant rådeligit synes, kunde Grubben till äffuentyrs nhå der något hoos, j den staden man der elliest intet skulle få, om universal friden för sigh gingo. Eder teckes fördenskuld heller prompt och medh gratis resolvera till dett man dessförutan kan skee medh otack moste skee låta.

Thett Polniske Wäsende belangande, haffue Wij edra consilia och edre opsatte Conditiones perpetuæ pacis igenom sedt; Och äre medh eder om Pryssens restitution eense, att man icke lätteligen der till komma böör, för dee wichtige motiver som J införe. Men på dett J lijkawist see mågen, hwadh Consilia närwarande Rijkzens Stat, och till een deel detta nu här församblade Ständers Vthskått Oss subministrerat haffue, Så sände wij eder Copien aff wår sidste skriffwelsse till Commissarierne j Pryssen. Kunde wij der opå nå en redeligh och säker fridh, Så hölle wij dett wara gott; hwar och icke, så äre wij desto mehr för heela werlden entskyllade, och kunne tå medh så mycket bättre samwete föra krijget. Kunde J och vnderstundom genom een lijten skriffuelsse informera be:te Commissarier, serdeles om processen (derutinnan wij mäst fruchta, att dee feela motte), Så giorde J Oss en stoor tienst, effter som wij see, dett J sielffue, hwilket wij hälst hade önskat, icke nu kunna komma der till, att medh agera där en Commissarium.

Ehwart nu tractaten vthslår, så hålle wij dett säkrast wara, att wij Oss aldeles till krijgz bereda, dett wij och nu här hemma medh all macht giöra låta: J dett otwiffuelachtige hopp, att man till een begynnelsse medh een ansehnlig armée och flotta hädan komma kan. Motte gerna wetta, om fridh eller krijg j Tyskland bleffwo, hwadh trouppar wij och tädan, utroque casu, kunde haffua att förmoda? Och der fridh bleffue j Tyskland, huru starcka dee då bliffua kunde till häst och foot? Hwadh wägh dee taga kunde? Om någre till siöss eller alla till Landz åth Polen och Pryssen skickas skulle? Och in summa, om man icke på all fall kunde vptala een hoop Cavallieri, som wille på egen hand, doch vnder wåra baneer, och aff Oss till äffuentyrs, medh artillerie Staten först monteradhe, taga en Cours op genom Schlesien in åth HöghPolen, och der giöra een diversion på egen profijt och fahra? Om icke Her Baner tå kunde tillijka gå Wartan opföre? Och wij sökte sedan här ifrån, kan skee, någon ny Sedem belli genom Memel och Wilnau? Ther och krijget j Tyskland tillijka continuera skulle, motte wij gierna wetta, om några flere, och hwadh för trouppar, förutan dee som allareda till Pryssen eller Liffland deputerade äre, tädan mistas kunde? Om icke dee till Pryssen kunde alla i hoop gå Landwägen genom Cassuben? eller skulle man sända dem till siöss? ty der till moste Her Steen Bielke j tijdh giöra provision. I gemen holla wij bäst wara, att alle dee Swenske och Finnar, som icke j Tyskland här effter nödige, eller allareda in Specie till Pryssen och Liffland ärnade äre, motte ju förr ju heller sändas hem hwar till sin provincia. Ty hwar dee skulle der vthe medh fremmande folck Completteras, och effter dee fremmandes Ordning sedan vnderhållas, kunde sådant icke vthan stoor Jalousie vnder Landzmännen aflöpa, att den ene tracteras högre än den andre. Men der dee sändas hem, och här blandas ibland dhet nya folcket, kunde dee gamble habilitera dee vnge, och hade man åt minstonne der aff gode officerer för dee nya, der man nu snart sagt mäst nytt och oförsökt folck här hemma haffuer. Och wele öffuer alt detta edra tanckar medh dett första förwänta.

J medler tijdh, och der dett till krijgz medh Polen kommer, wele wij och wara betenkte på den Pommerske, Danzichers Stadz, Hertigens aff Pryssens, Königsbergz och Churlandsche neutraliteternes Conditioner. Ty wij föga contrarie skääl finna, hui dee icke alla hälst neutral wara måge: Ja så mycket mehra, att Oss synes haffua orsak att sielffua sökia neutraliteten med Danzich. Hade J lijkwist dessemellan så mycken tijdh, att J kunden instruera Her Steen Bielke, huru han medh Pommeren om samma neutralitet handla skulle, såge wij dett gerna: Alldenstund Oss icke rätt witterligit är, hwadh J allareda om be:te Pommern medh ChurBrandenburg till äffuentyrs motte slutet haffua, och icke gott wore, att dett ena skulle turbera dett andra.

Den Fransösische Sändebuden ligger här ännu, ty den owahnlige starcke winteren continuerar alt fram geent. Wij haffua och j desse dagar fått en Muschowitisch agent hijt, en Farensbach aff slächte: Och tillbiuder Ryssen sigh wele vnderhålla all godh Correspondence; Thett adviseres Oss frå Narffuen, att han bereder sigh till krijg moot Tartaren till Wåhren, deels meena att Tartaren prætenderar på Casan och Astrakan, deels att Ryssen sielff will hembnass dett infall och skada, som Tartaren honom widh dett Polnische krijget giorde: deels skriffua och att dee Dunsche Cossakerne haffua något före moot Ryssen. Om han nu moot wåhren råkar j krijg, synes icke olijkt, att Pålacken dett vnder handen foverar, att han desto säkrare medh Oss handla kan. Tijden warder alt optäckiende.

Här hemma j Rijket är elliest all ting, dess Gudh ske loff, j en roligh Stat. Vthskottet aff Ständerne ähr ännu här. Haffue mäst Communicerat medh dem om dett Polniske wäsende. Hade fuller och ärnat något wist afftala om Consistorio Ecclesiastico, Ständernes Stat, skiutzfärdz och gästningzOrdningar, mååt och wicht, och enkannerligen om myntet j Landet (hwar opå wij dett största fehl finna) Men tijden faller kort, och låter sigh icke alt så nu giöra, Och warde wij icke desto minder der j stadgande, hwadh Oss medh Rijkzens Rådh rådh der j helsosampt synes. Haffue eder alt detta för denne gången nådeligen icke förhålla welat. Och befale Eder etc.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated June 27/July 7 (New Style), 1654

Sources:

Nouvelles lettres du feu Mr. Gui Patin, volume 2, page 58, published by Steenhouwer & Uytwerf, 1718


Lettres de Gui Patin, volume 2, page 143, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

On dit que la Reine de Suede a changé d'avis, qu'elle ne veut plus quitter la Royauté, & qu'elle est fort irritée contre ceux qui lui ont suggéré un si mauvais conseil. Je lui sai bon gré de bien garder sa place, puis qu'elle est si bonne. ...
De Paris, ce 7. de Juillet 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

On dit que la reine de Suède a changé d'avis, qu'elle ne veut plus quitter la royauté, et qu'elle est fort irritée contre ceux qui lui ont suggéré un si mauvais conseil. Je lui sais bon gré de bien garder sa place, puisqu'elle est si bonne. ...
De Paris, ce 7 de juillet 1654.

Swedish translation (my own):

Det sägs att Sveriges Drottning har ändrat sig, att hon inte längre vill lämna kungligheten och att hon är mycket arg på dem som har föreslagit henne så dåliga råd. Jag är tacksam mot henne för att hon behöll sin plats, eftersom den är så god. ...
Från Paris den 7 juli 1654.

English translation (my own):

It is said that the Queen of Sweden has changed her mind, that she no longer wants to leave royalty, and that she is very angry with those who have suggested such bad advice to her. I am grateful to her for keeping her place, since it is so good. ...
From Paris, July 7, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated September 5/15 (New Style), 1654

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 1, page 245, published by Henry van Bulderen, 1707


Lettres de Gui Patin, volume 3, page 40, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

On dit que Cromwel a été bien étonné de la levée du siége d'Arras, & que cela l'obligera de changer de dessein. La Reine de Suéde, qu'on dit être toute Espagnolisée, en ayant reçû la premiere nouvelle, fit cesser la Comedie qu'on representoit devant elle, & la fit recommencer aussi-tôt qu'elle eût appris que l'Archiduc & le Prince de Condé s'en étoient sauvez, & que toute la perte étoit réduite à quelques prisonniers, environ mille hommes tuez, 54. canons & quelque bagage pris. ... De Paris, le 15. Septembre 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

... La reine de Suède, qu'on dit être toute espagnolisée, en ayant reçu la première nouvelle, fit cesser la comédie qu'on représentoit devant elle, et la fit recommencer aussitôt qu'elle eut appris que l'archiduc et le prince de Condé s'en étoient sauvés, et que toute la perte étoit réduite à quelques prisonniers, environ mille hommes tués, cinquante-quatre canons et quelques bagages pris. ...
De Paris, le 15 septembre 1654.

Swedish translation (my own):

... Drottningen av Sverige, som sägs vara helt förspanskad, satte stopp för komedin som framfördes framför henne, efter att ha fått de första nyheten, och lät den återupptas så snart hon fått veta att ärkehertigen och prinsen av Condé hade räddats, och att hela förlusten reducerades till några få fångar, omkring tusen man dödade, femtiofyra kanoner och en del bagage tagits.
Från Paris den 15 september 1654.

English translation (my own):

... The Queen of Sweden, who is said to be entirely Hispanicised, having received the first news, put an end to the comedy which was being performed before her, and had it recommenced as soon as she had learned that the Archduke and the Prince of Condé had escaped, and that the whole loss was reduced to a few prisoners, about a thousand men killed, fifty-four guns, and some baggage taken. ...
From Paris, September 15, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated November 2/12 (New Style), 1654

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 5, page 116, published by Reinier Leers, 1725


Lettres de Gui Patin, volume 1, page 214, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

... La Reine de Suéde est à Anvers. ...
De Paris ce 12. de Novembre 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt (he misread the date as November 6):

... La reine de Suède est à Anvers. ...
De Paris, ce [6] de novembre 1654.

Swedish translation (my own):

... Drottningen av Sverige är i Antwerpen. ...
Från Paris, den 12 november 1654.

English translation (my own):

... The Queen of Sweden is in Antwerp. ...
From Paris, this November 12, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Claude II Belin, dated July 19/29 (New Style), 1654

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 5, page 105, published by Reinier Leers, 1725


Lettres de Gui Patin, volume 1, page 206, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

... La Reine de Suéde a quitté la Royauté; elle vient à Spa; son Cousin le Comte Palatin est Roy en sa place... Le Mercredy 29. de Juillet 1654. ...

Ballière's transcript of the letter:

... La reine de Suède a quitté la royauté, elle vient à Spa; son cousin, le comte palatin, est roi en sa place. ...
Le mercredi, 29 de juillet 1654. ...

Swedish translation (my own):

... Drottningen av Sverige har lämnat kungligheten, hon kommer till Spa; hennes kusin, pfalzgreven, är kung i hennes ställe. ...
Onsdagen, den 29 juli 1654. ...

English translation (my own):

... The Queen of Sweden has left royalty, she is coming to Spa; her cousin, the Count Palatine, is King in her stead. ...
Wednesday, July 29, 1654. ...


Above: Kristina.


Above: Karl Gustav.


Above: Gui Patin.

Sunday, February 13, 2022

Excerpt from Gui Patin's letter to André Falconet, dated May 9/19 (New Style), 1654

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 1, page 233, published by Henry van Bulderen, 1707


Lettres de Gui Patin, volume 3, page 31, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



Kristina's letter to Chanut:


The letter excerpt:

... C'est une chose certaine que la Reine de Suéde quite la Roïauté; mais elle y est un peu poussée par les Etats du païs, qui n'aprouvent par ses profusions: mais elle ne parle pas de se faire Catholique, ni de venir en France. Les Princes ne changent jamais de Religion que lors qu'il y a du gain: J'ai vû sa Lettre à Monsieur Chanut, lequel je connois fort bien, & qui est de present en Hollande. Le mois prochain nous en aprendra davantage: je suis ici Medecin de Monsieur Bidal, riche Marchand de Soie, qui est caissier de la Reine de Suéde, & qui en reçoit toutes les semaines des nouvelles. ...
De Paris, le 19. May 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

... C'est une chose certaine que la reine de Suède quitte la royauté; elle y est un peu poussée par les États du pays, qui n'approuvent pas ses profusions, mais elle ne parle pas de se faire catholique, ni de venir en France. Les princes ne changent jamais de religion que lorsqu'il y a du gain. J'ai vu sa lettre à M. Chanut, lequel je connois fort bien, et qui est de présent en Hollande. Le mois prochain nous en apprendra davantage. Je suis ici médecin de M. Bidal, riche marchand de soie, qui est caissier de la reine de Suède, et qui en reçoit toutes les semaines des nouvelles. ...
De Paris, le 19 mai 1654.

Swedish translation (my own):

... Det är säkert att Sveriges Drottning lämnar kungligheter; hon skjuts dit lite av landets ständerna, som inte godkänner dess överflöd, men hon talar inte om att bli katolik, inte heller om att komma till Frankrike. Furstar byter aldrig religion utom när det finns vinst. Jag såg hennes brev till monsieur Chanut, som jag känner mycket väl, och som är närvarande i Holland. Nästa månad kommer att berätta mer. Jag är här läkare åt monsieur Bidal, en rik sidenhandlare, som är kassör hos Sveriges drottning, och som får nyheter från henne varje vecka.
Från Paris den 19 maj 1654.

English translation (my own):

... It is certain that the Queen of Sweden is leaving royalty; she is a little pushed there by the Estates of the country, who do not approve of her profusions, but she does not speak of becoming Catholic, nor of coming to France. Princes never change religion except when there is gain. I saw her letter to Monsieur Chanut, whom I know very well, and who is presently in Holland. Next month will tell us more. I am here a doctor to Monsieur Bidal, a rich silk merchant, who is cashier to the Queen of Sweden, and who receives news from her every week. ...
From Paris, May 19, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to André Falconet, dated April 21/May 1 (New Style), 1654

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 1, page 230, published by Henry van Bulderen, 1707


Lettres de Gui Patin, volume 3, page 29, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

On parle fort ici de la Reine de Suéde, qui se démet de la Royauté, en se réservant une pension notable. Elle met en sa place, un Prince de Suede son cousin, de la Maison Palatine. On ne sçait point la véritable cause de cette abdication. Les Historiens n'en ont jamais dit une bonne pour Diocletien, qui en fit de même. On dit qu'un des Andronics en fit autant, épouventé d'un spectre qu'il vit dans son cabinet & qui lui commanda de le faire. Charles-Quint étoit vieux & cassé, & avoit beaucoup de pechez sur le dos. Les Moines disent qu'il vouloit faire penitence. Tout cela est bon à dire; mais beaucoup de gens croïent qu'il fit une folie de se depouiller avant que de se coucher: aussi ne tarda-t'il gueres à s'en repentir. La curiosité de nôtre Siécle aura bien de la peine à découvrir la vraye cause de celle-ci, & quand on la sauroit, peu de gens la diront. ...
De Paris, le 1. May 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

On parle fort ici de la reine de Suède, qui se démet de la royauté, en se réservant une pension notable. Elle met en sa place un prince de Suède son cousin, de la maison palatine. On ne sait point la véritable cause de cette abdication. Les historiens n'en ont jamais dit une bonne pour Dioclétien, qui en fit de même. On dit qu'un des Andronics en fit autant, épouvanté d'un spectre qu'il vit dans son cabinet et qui lui commanda de le faire. Charles-Quint étoit vieux et cassé, et avoit beaucoup de péchés sur le dos. Les moines disent qu'il vouloit faire pénitence. Tout cela est bon à dire; mais beaucoup de gens croient qu'il fit une folie de se dépouiller avant que de se coucher: aussi ne tarda-t-il guère à s'en repentir. La curiosité de notre siècle aura bien de la peine à découvrir la vraie cause de celle-ci, et quand on la sauroit, peu de gens la diroient. ...
De Paris, le 1er mai 1654.

Swedish translation (my own):

Här talas starkt om att Sveriges Drottning, som avgår från kungadömet, förbehåller sig en anmärkningsvärd pension. Hon sätter i sitt ställe en prins av Sverige, sin kusin, från Pfalzhuset. Vi känner inte till den verkliga orsaken till denna abdikation. Historiker har aldrig sagt en god orsak för Diocletianus, som gjorde detsamma. Det sägs att en av Andronikerna gjorde detsamma, livrädd för ett spöke han såg på sin skåpa och som beordrade honom att göra det. Karl V var gammal och trasig och hade många synder på ryggen. Munkarna säger att han ville göra bot. Allt detta är bra att säga; men många tror att han var dum att ta av sig innan han gick och lade sig: så han ångrade sig snart. Vårt århundrades kuriositet kommer att ha stora svårigheter att upptäcka den verkliga orsaken till det, och när den är känt är det få som vill säga den. ...
Från Paris den 1 maj 1654.

English translation (my own):

There is strong talk here of the Queen of Sweden, who resigns from the kingship, reserving for herself a notable pension. She puts in her place a prince of Sweden, her cousin, from the Palatine House. We do not know the real cause of this abdication. Historians have never said a good one for Diocletian, who did the same. It is said that one of the Andronics did the same, terrified of a spectre he saw in his office and which ordered him to do so. Charles V was old and broken, and had many sins on his back. The monks say he wanted to do penance. All of this is good to say; but many people believe that he was foolish to strip himself before going to bed: so he soon repented of it. The curiosity of our century will have great difficulty in discovering the true cause of it, and when it is known, few people would say it. ...
From Paris, May 1, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated December 27, 1653/January 6, 1654 (New Style)

Source:

Lettres de Gui Patin, volume 2, page 101, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The mentioned panegyric, Ad Christianissimum Francorum et Navarræ Regem Ludovicum XIV, by Étienne Bachot, 1652:


The letter excerpt:

... Bachot ... a fort loué le roi de choses qu'il n'a pas encore faites, mais que j'espère qu'il fera, atque ut ex una ac eadem fidelia, tres parietes dealbaret. Il a dédié ce beau latin, qu'il pense être un chef-d'œuvre, à la reine de Suède, espérant d'elle quelque présent qu'il n'a pas eu. Je n'ai jamais vu ce livre, il m'en avoit promis un lorsqu'il me vint prier d'écrire à feu M. Naudé, qui lors étoit en Suède, et de le prier de dire quelque chose à la reine en sa faveur, ce que je fis et M. Naudé pareillement. Mais tout cela ne servit de rien; car on trouva tant de fautes de jugement et même de syntaxe dans son épître, qu'on ne lui en a pas dit grand merci. M. Naudé m'en écrivit alors une page de plaintes contre lui et ses fautes. Bachot n'étoit par alors à Paris, il avoit pris parti avec M. le garde des sceaux de Châteauneuf, qui depuis est mort. Il est de retour à Paris, je l'ai vu une fois aux Ecoles; mais il ne m'est point venu voir, peut-être de honte de ses fautes, et de peur que je ne lui fasse voir la lettre de M. Naudé. Bachot est un pauvre serpent, qui ne sait où donner de la tête, âgé d'environ quarante-six ans, pauvre, glorieux, délicat et malsain, et dont la femme n'est plus guère belle. Il avoit parlé fort impertinentement dans cette lettre à la reine de Suède, vellem te suaviari. ...
De Paris, ce 6 janvier 1654.

Swedish translation (my own):

... Bachot ... berömde Kungen mycket för saker han ännu inte har gjort, men som jag hoppas att han kommer att göra, atque ut ex una ac eadem fidelia, tres parietes dealbaret. Han tillägnade Sveriges Drottning detta vackra stycke latin, som han tror vara ett mästerverk, i hopp om någon present han inte hade. Jag har aldrig sett den här boken, han hade lovat mig en när han bad mig skriva till den salige monsieur Naudé, som då var i Sverige, och be honom säga något till Drottningen till hans fördel, vilket jag gjorde, och monsieur Naudé likaså. Men allt detta var till ingen nytta; ty så många fel i bedömningen och till och med i syntaxen hittades i hans brev, att ingen tackade honom för det. Monsieur Naudé skrev sedan till mig en sida med klagomål mot honom och hans fel. Bachot befann sig då inte i Paris, han hade ställt sig på väktaren av Sigillen i Châteauneuf, som sedan dess dött. Han är tillbaka i Paris, jag såg honom en gång på skolorna; men han kom inte till mig, kanske av skam över sina fel, och att jag inte skulle visa honom monsieur Naudés brev. Bachot är en stackars orm, som inte vet vart han skall vända sig, omkring fyrtiosex år gammal, fattig, härlig, känslig och ohälsosam, och vars fru inte längre är särskilt vacker. Han hade talat mycket oförskämt i detta brev till Sveriges Drottning, vellem te suaviari.
Från Paris den 6 januari 1654.

English translation (my own):

... Bachot ... greatly praised the King for things he has not yet done, but which I hope he will do, atque ut ex una ac eadem fidelia, tres parietes dealbaret. He dedicated this handsome piece of Latin, which he thinks is a masterpiece, to the Queen of Sweden, hoping for some present from her that he did not have. I have never seen this book, he had promised me one when he asked me to write to the late Monsieur Naudé, who was in Sweden at the time, and to ask him to say something to the Queen in his favour, which I did and Monsieur Naudé likewise. But all this was of no use; for so many errors of judgment and even of syntax were found in his epistle that no one thanked him for it. Monsieur Naudé then wrote me a page of complaints against him and his faults. Bachot was not then in Paris, he had taken sides with the Keeper of the Seals of Châteauneuf, who has since died. He is back in Paris, I saw him once at the Schools; but he did not come to see me, perhaps out of shame at his faults, and lest I show him Monsieur Naudé's letter. Bachot is a poor snake who does not know where to turn, about forty-six years old, poor, glorious, delicate and unhealthy, and whose wife is no longer very beautiful. He had spoken very impertinently in this letter to the Queen of Sweden, vellem te suaviari. ...
From Paris, January 6, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated April 21/May 1 (New Style), 1654

Sources:

Nouvelles lettres du feu Mr. Gui Patin, volume 7, page 42, published by Steenhouwer & Uytwerf, 1718


Lettres de Gui Patin, volume 2, page 131, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

La Reine de Suéde, à ce qu'on dit, veut voir l'Italie, le Royaume de Naples, la Sicile, la Grece, Constantinople, le Pont Euxin, la Perse, & puis enfin, elle mourra comme ceux qui n'auront point voyagé. Enfin, elle quitte de son plein gré une place, que beaucoup d'autres auroient brigué & ardemment souhaité, qui est au sens de Juvenal.

Summus nempé locus, nullâ non arte petitus &c. ...
De Paris ce 1. de Mai 1654.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

La reine de Suède, à ce qu'on dit, veut voir l'Italie, le royaume de Naples, la Sicile, la Grèce, Constantinople, le Pont-Euxin, la Perse, et puis enfin elle mourra comme ceux qui n'auront point voyagé. Enfin, elle quitte de son plein gré une place que beaucoup d'autres auroient briguée et ardemment souhaitée, qui est au sens de Juvénal:

Summus nempe locus, nulla non arte petitus, etc. ...
De Paris, ce 1er mai 1654.

Swedish translation (my own):

Drottningen av Sverige, säger de, vill se Italien, kungariket Neapel, Sicilien, Grekland, Konstantinopel, Pont-Euxin, Persien, och så kommer hon äntligen att dö som de som inte kommer att ha rest. Slutligen lämnar hon av egen fri vilja en plats som många andra skulle ha sökt och brinnande önskat, vilket är i Juvenals mening:

Summus nempe locus, nulla non arte petitus, etc. ...
Från Paris den 1 maj 1654.

English translation (my own):

The Queen of Sweden, they say, wants to see Italy, the kingdom of Naples, Sicily, Greece, Constantinople, Pont-Euxin, Persia, and then finally she will die like those who will not have traveled. Finally, she leaves of her own free will a place that many others would have sought and ardently desired, which is in Juvenal's sense:

Summus nempe locus, nulla non arte petitus, etc. ...
From Paris, May 1, 1654.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.