Saturday, June 15, 2019

Kristina's letter to Axel Oxenstierna, dated June 24/July 4 (Old Style), 1645

This is an excerpt from Kristina's letter to Axel Oxenstierna, dated June 24/July 4 (Old Style), 1645. Photos of the full letter in first source link.

Sources:



Mémoires concernant Christine, volume 1, page 67, Johan Arckenholtz, 1751

Drotning Christinas Arbeten och Märkwärdigheter, volume 1, pages 116 to 117, translated by Carl Christoffer Gjörwell, 1760


The letter:

Hogtärade Her Rixcantzeler
... Dertil medh att Jagh dageligen finner så stora dificulteter i fortsettiande aff kriget så att det wil falla [...] medh så ringa medel ett så stort wessen att conducera, hvilket icke vthan hasard att taga dee Conditiones som nhu biudas icke skal affgå. Derhos medh moste och besinnas huru swårt det wil falla att suportera den Calumnien som oss påkomma warder både hos de swenske sielwe så wel som hos fremmande, hvilke alle der freden ginge sär skulle imputera skulden til alles wår ovtsleckliga ambition, den der sig på sielwe orettvissan funderade, och ingen annan finem hade ähn en begirlighet att dominera. och så som Jagh icke heller migh ret forsäkrat om hollendernes Cooperation, altså fruchtar iagh att der desse förreslagne Conditiones icke blewe accepterade, skulle the sökia att bliwa arbitri beleli ac pacis så att deres Jalousie kanske nogot oförmodeliget hos dem cavsera kunde, oansett Jagh förtiger hvad aff pollacken praticeras kan. Sedan det siste och förnemste ähr att contentera sin egen Consientie så att man må kunna för gudh och alle werden betÿga att man sigh til alle skelige fredtzmedel accomoderat hawer.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Hogtärade Herr Riks Cantzler..... Därtil med at iag dageligen finner så stora difficulteter i fortsättiande af kriget, så at det will falla swårt med så ringa medel ett så stort wesende at continuera, hwilket icke utan hazard at taga de conditiones som nu biudas, skal afgå: därhos med måste ock besinnas, huru swårt det will falla at supportera den calumnien som oss på kommande warder både hos de swenska sielfwa, så wäl som hos fremmande, hwilka alla där freden ginge i sär, skulle imputera skulden til allas wår outsläckeliga ambition, den där sig på sielfwa orättwisan funderade, och ingen annan finem hade, än en begärlighet ad dominera. Och såsom iag icke håller mig rätt försäkrad om Holländarens cooperation, altså fruktar iag, at där desse föreslagne conditiones icke blefwe accepterade, skulle de söka at blifwa arbitri belli & pacis; så at deras jalousie kanske, något oförmodeligit hos dem causera kunde: oansedt iag förtiger hwad af Polacken practiceras kan. Sedan det sidsta och förnämsta är, at contentera sin egen conscientie, så at man må kunna för Gud och alla werlden betyga at man sig til alla skälige fredsmedel accommoderat hafwer........ Upsala den 24. Junii 1645.
Eder wälbenägen
Christina

Gjörwell's transcript of the letter:

Högtärade Herr Riks-Canceller.
Därtil med at jag dageligen finner så stora difficulteter i fortsättande af kriget, så at det wil falla swårt med så ringa medel et så stort wäsende, at continuera, hwilket icke utan hazard, at taga de conditiones, som nu bjudas, skal afgå; derhos med måste ock besinnas, huru swårt det wil falla, at supportera den calumnien, som Oß påkommande warder, både hos de Swenska sjelfwe, så wäl som hos främmande, hwilka alla, där Freden ginge i sär, skulle imputera skulden til allas wår outsläckeliga ambition, den där sig på sjelfwa orätwisan funderade, och ingen annan finem hade, än en begärlighet, at dominera. Och såsom jag icke håller mig rätt försäkrad om Holländarens Cooperation, altså frugtar jag, at, där deße föreslagne conditiones icke blefwe accepterade skulle de söka, at blifwa arbitri belli & pacis, så at deras jalousie, något oförmodeligt hos dem causera kunde; oansedt jag förtiger, hwad af Polacken practiseras kan. Sedan det sista och förnämsta är, at contentera sin egen conscientie, så at man må kunna för Gud och al werlden betyga, at man sig till alla skäliga Freds-medel accomoderat hafwer
Eder
wälbenägen
CHRISTINA.
Upsala, d. 24 Jun. 1645.

French translation (by Arckenholtz):

Monsieur le Chancelier..... Je trouve outre cela tant de difficultés à continuer cette guerre, que je crois qu'on aura bien de la peine à conduire un si grand ouvrage avec des moïens si petits: de sorte que ce sera donner beaucoup au hazard que de refuser les conditions qui nous sont offertes. Outre cela il faut aussi considérer, qu'il seroit bien difficile de supporter les calomnies qui se répandront tant chez les Suédois que chez les Etrangers, qui tous, au cas que la paix se rompit, en attribueront la cause à une ambition démesurée de notre part, qui ne se fondoit que sur l'injustice même, & n'avoit pour but que de dominer. Et comme je ne m'assure pas tout à fait de la coopération des Hollandois; je crains, que si les conditions proposées ne sont pas acceptées, ils ne tâchent de devenir les arbitres de la guerre & de la paix: de sorte, que leur jalousie les fera, peut-être, entreprendre quelque chose d'imprévû: sans parler de ce que les Polonois pourroient faire. Enfin la dernière & la principale considération est, qu'il faut satisfaire à sa conscience, & faire paroître devant Dieu & devant tout le monde, qu'on s'est prêté à tous les moïens raisonnables pour obtenir la paix...... à Upsal ce 24. Juin 1645.
Votre bien affectionnée
CHRISTINE

English translation (from source 2):

Honoured Sir Chancellor,
... I see further so many difficulties in carrying on the war, that I fear we shall have much trouble in attempting so great a task with means so small: and that it would be leaving too much to chance to refuse the conditions offered. We must recollect that, in case peace should be broken off, every one at home or abroad will lay it to the charge of our unmeasured ambition, based on injustice, and with the sole object of empire. And as I don't rely too much on the co-operation of the Dutch, I fear lest, if the proposed conditions are not accepted, they may try to become arbitrators, so that their jealousy may cause them to attempt something untoward; not to mention what the Poles might do. In short, we must make it plain before God and all the world that we applied ourselves to all reasonable means for obtaining peace.

English translation (my own):

Highly honoured Lord Chancellor,
... Besides that, I find so many difficulties in continuing this war that I believe that it will be very difficult to carry out such a great work with such little means, so that it will be giving much to chance to refuse the conditions which are offered to us. In addition to this, we must also consider that it would be very difficult to endure the calumnies that will spread both among Swedes and foreigners, who all, in the event that peace is broken, will attribute the cause to an excessive ambition on our part, which was based only on injustice itself, and had no other goal than to dominate. And since I am not quite sure of the cooperation of the Dutch, I fear that if the proposed conditions are not accepted, they will try to become the arbiters of war and peace, so that their jealousy will make them, perhaps, undertake something unforeseen, let alone what the Polish might do. Finally, the last and the main consideration is that we must satisfy our conscience and make it appear before God and before all the world that we have taken all reasonable means to obtain peace...... Uppsala, June 24, 1645.
Your well affectionate
Kristina.

The letter in full:

Hogtärade Her Rixcantzeler
huru Wida giönnom gutz nådh, fredtz tractaten nhumera avancerat är, hawer Jagh förnummit aff edres samtlige skriwelser til migh, så wel som och Eder her Cantzler til migh in particulari aff gongen, och är migh aff hiertat kiert att then gode gudh, förmedelst Eder trogne omsorg och flitige arbete, hawer så Wida bracht att Jagh nhu mera om en god freed intet twiwlar, och emedan J begere min Entelige resolution, om det skulle Wara min Wilie att på dette slagh sluta heller och medh alla kriget Continuera.

Nhu moste Jagh bekenna att ner Jagh Considerar dee store Avantager, som den högste, oss emoth honom Wår fiende förlent hawer, så Wel som och dee forrige hans procedurer emot denne kronan, kan Jagh noghsamt sij och döma att han ingalunda sit sinne changerandes Warder, Vthan her effter så mucket flitigare sokiandes Warder denne skade och affront att revangera och alt sa sökia att dubbelt belöna alla saker som honnom denne gangen aff tvngne äre huarvtaff man letteligen skulle sluta att vpenbara krig Wara bettre ähn en oseker fred, om hwilken Wi icke rett wel kunna Wara forsäkrader vthan en real Caution. Der emot J betractande Jmportancen aff detta tilbud, och sakernes beskaffenhet på den ehne och andre sidan, så Wel som och alla handa storm Weder som aff en och annan oss upweka kunne, hvilket alt i Edert breff författat är, dertil medh att Jagh dageligen finner så stora dificulteter i fortsettiande aff kriget så att det wil falla swårt medh så ringa medel ett så stort wessen at conducera, hvilket icke vthan hasard att taga dee Conditiones som nhu biudas icke skal affgå. Derhos medh moste och besinnas huru swårt det wil falla att suportera den Calumnien som oss påkomma warder både hos de swenske sielwe så wel som hos fremmande, hvilke alle der freden ginge sär skulle imputera skulden til alles wår outsleckliga ambition, den der sig på sielwe orettwissan funderade, och ingen annan finem hade ähn en begirlighet att dominera. och så som Jagh icke heller migh ret försäkrat om hollendernes Cooperation, altså fruchtar iagh att der desse förreslagne Conditiones icke blewe accepterade, skulle the sökia att bliwa arbitri beleli ac pacis så att deres Jalousie kanske nogot oförmodeliget hos dem cavsera kunde, oansett Jagh förtiger hwad aff pollacken praticeras kan. Sedan det siste och förnemste ähr att contentera sin egen Consientie så att man må kunna för gudh och alle werden betÿga att man sigh til alle skelige fredtzmedel accomoderat hawer.

Hvad stora fordeler oss giönnom dessa provintier tilwexa är Eder noghsamt bekandt och moste fördenskuld hermed låta Eder förnimma att Edert procedere i fredtz tractaten ar migh til gott nöije, och är min Wilije att i en nhu stå pa dee puncta som medh Jsrael are preseterade Monsieur de la Tvillerȳ. Kunde i det alt nå som det är foreslaget Wore det migh kiert och soge gierna att Hwarbergh och Christiannopel folgde medh, och monste icke Härdallen glommas, den Jagh icke tror wara aff den importans att konungen i danne marck derfore skulle Continuera kriget. Kunde icke Christiannopel nås moste det raceras. den danske och swenske friheten i hamnerne i Swerge och dannemarck moste och ihugkommas dogh licwel achter Jagh alt dette icke aff så stort Werde att derföre bliwa stånde i kriget vthan det är min Wisse resolution att i driwat ad extrema, men foren som tractaten skulle gå sär så ar Jagh helt Wel Content medh desse tilbudne Conditioner att J sluta derpå, altid hollandes bettre War en sådan Auantageux fred ehn ett så dangereux krigh lengre att continuera. vthur mitt breff til eder samtligen kunne J noghsamt förnimma hvad her ex senatus Consulto sket är och befaller Eder hermedh vnder dens högstes beskerm medh försakringh att Eder möda och flit aff migh med al beneghenhet skall recompenserat Warde
så lenge iagh lewer
Christina.
upsala den 24 Junij
Anno 1645.

The letter according to the website's transcription:

Hogtärade Her Rixcantzeler
Huruvida giönnom gutz nådh fredtztractaten nhumera avancerat är, haver jagh förnummit aff edres samtlige skrivelser til migh så vel som och eder, her cantzler, til migh in particulari affgongen, och är migh aff hiertat kiert att then gode gudh förmedelst eder trogne omsorg och flitige arbete haver så vida bracht att jagh nhumera om en god freed intet tvivlar, och emedan I begere min entelige resolution, om det skulle vara min vilie att på dette slagh sluta heller och medh alla kriget continuera.

Nhu moste jagh bekenna att ner jagh considerar dee store avantager, som den högste oss emoth vår fiende förlent haver så vel som och dee forrige hans procedurer emot denne kronan, kan jagh noghsamt sij och döma att han ingalunda sit sinne changerandes varder, uthan hereffter så mucket flitigare sokiandes varder denne skade och affront att revangera och altsa sökia att dubbelt belöna alla saker som honnom denne gangen afft[v]ungne äre, hvarutaff man letteligen skulle sluta att upenbara krig vara bettre ähn en oseker fred, om hvilken vi icke rett vel kunna vara forsäkrader uthan en real caution. Der emot i betractande importancen aff detta tilbud och sakernes beskaffenhet på den ehne och andre sidan så vel som och allahanda stormveder som aff en och annan oss upveka kunne, hvilket alt i edert breff författat är, dertil medh att jagh dageligen finner så stora dificulteter i fortsettiande aff kriget så att det vil falla [...] medh så ringa medel ett så stort vessen at conducera, hvilket icke uthan hasard att taga dee conditiones som nhu biudas icke skal affgå. Derhos medh moste och besinnas huru svårt det vil falla att suportera den calumnien som oss påkomma varder både hos de svenske sielve så vel som hos fremmande, hvilke alle der freden ginge sär skulle imputera skulden til alles vår outsleckliga ambition, den der sig på sielve orettvissan funderade, och ingen annan finem hade ähn en begirlighet att dominera. Och så som jagh icke heller migh ret försäkrat om hollendernes cooperation, altså fruchtar iagh att der desse förreslagne conditiones icke bleve accepterade, skulle the sökia att bliva arbitri beleli [:belli] ac pacis så att deres jalousie kanske nogot oförmodeliget hos dem causera kunde, oansett jagh förtiger hvad aff pollacken pra[c]ticeras kan. Sedan det siste och förnemste ähr att contentera sin egen consientie så att man må kunna för gudh och alle verden betyga att man sigh til alle skelige fredtzmedel accomoderat haver.

Hvad stora fordeler oss giönnom dessa provintier tilvexa är eder noghsamt bekandt och moste fördenskuld hermed låta eder förnimma att edert procedere i fredtztractaten ar migh til gott nöije och är min vilije att i ennhu stå pa dee puncta som medh Israel are presenterade Monsieur de la Tuillery. Kunde i det alt nå som det är foreslaget vore det migh kiert och soge gierna att Hvarbergh och Christiannopel folgde medh och monste [:måste] icke Härdallen glommas, den jagh icke tror vara aff den importans att konungen i Dannemarck derfore skulle continuera kriget. Kunde icke Christiannopel nås moste det raceras. Den danske och svenske friheten i hamnerne i Sverge och Dannemarck moste och ihugkommas, dogh licvel achter jagh alt dette icke aff så stort verde att derföre bliva stånde i kriget, uthan det är min visse resolution att i drivat ad extrema, men foren [:förrän] som tractaten skulle gå sär så ar jagh helt vel content medh desse tilbudne conditioner att I sluta derpå, altid hollandes bettre var[a] en sådan avantageux fred ehn ett så dangereux krigh lengre att continuera. Uthur mitt breff til eder samtligen kunne I noghsamt förnimma hvad her ex senatus consulto sket är och befaller eder hermedh under dens högstes beskerm medh försakringh att eder möda och flit aff migh med al beneghenhet skall recompenserat varde
så lenge iagh lever
Christina.
Upsala den 24 junii Anno 1645.


Above: Kristina, year 1650.


Above: Axel Oxenstierna.

No comments:

Post a Comment