Source:
Handlingar rörande Skandinaviens historia, volume 21, page 198, Elméns och Granbergs Tryckeri, 1836
The letter:
Stoormächtigste Drottning,
Allernådigste Fröken!
E. K. M:ts Högtährade Elskelige käre Her Faders, fordom wår allernådigste Konungs och Herres dödelige frånfälle hafwer högeligen bedröfwat wårt k. Fädernesland, och alle des troogne Ständer och Inbyggiare, enkannerligen Oss, som wed den tijden blefwe brukade i Råådet, och efter Hans Sal. K. M:ts förordning och disposition uthi des frånwahru skulle sij Regeringen till goodo. Först därföre, att wij miste där wår goode Konung, des lijke wårt Fädernesland näppligen för detta regerat hafwer, huad heller man H. S. K. M:ts egne qualiteter och dygder, eller så hemma som uthrijkes bedriffter och föröfwade Heroiske acter och gärningar; eller hans kärlek och affection emoot Fäderneslandet i gemeen, så wäl som huart Stånd i synnerheet, besijr och öfwerwägar. Sedan så föll H. S. K. M:t Oss ifrån, den tijd Rijket war inweckladt i den swåre, wijdt uthseende och med månge Nationer, af åthskilligt humeur, intention och försätt blandade Tyske kriget, och resterade icke meera än halfftridie åhr till Stilleståndets uthlopp med Polniske Cronan, föruthan den fahra, som detta Rijket altijd af de andre Naboerne åhänger.
Fleere beswärligheeter må man för denne gången [för]tijga, allenast att Oss icke lijtet bedröfwade, och öökte Fäderneslandzens wederwärtigheeter, att S. K. M:t föll ifrån, medan E. K. M:t ännu war stadd i sin spääda barndom, och fördenskuld icke allenast icke kunde andra regera, men också måste af andra upfostrad warda, och det icke på en kort tijd, uthan i så månge åhr efter huar andra, och ibland så många wedervärdigheeter, som jn- och uthrijkes Fäderneslandet öfwerhängde, och så mycket högre äre till att wärdera, såsom wij, som härtill hafwe måst ståå Regeringen före, hafwe tagit wed det Regemente, som en sådan Heroisk Konung med een sådan stoor autoritet, förwärfwadt genom Guds milde behaag, sitt hööga Förstånd, Försichtigheet, Förfahrenheet och märckelige Lycko, för Oss fördt hade: anseendes att wår däremoot wärderade ringheet icke allenast hafwer fråtagit Oss nödtorfftig respect, uthan huilken intet Regemente fööras kan, Men där emoot förorsakat Oss åtskillige beswäär, mootstånd, förtreet och ialousie, uth- och jnrijkes. Myckenheeten också af dem, som Regeringen föra skulle, och af naturen till osämia är benägen och månge andre feel underkastat, Men likwäl hafwe för wichtige orsaker skulld måst obserueras, hafwer wårt beswär icke lijtet föröökat, så att när wi föruth samma wederwärtigheeter betrachtade, [wi] billigt hafwa burit skyy, att låta Oss med ett så fahrligt Regemente beläggia, och sedan wi där med woro belagde, altijd warit bekymbrade, och esom offtast icke wetat, huruledes i desse beswärlige tijder och E. K. M:ts mångåhrige omyndigheet, des Kongl. Högheet och Rätt, så ock Fäderneslandzens wälfärd emoot så månge stormwäder wäl woro till att erholla och bewahra. Serdeles i desse, som förbemält är, fahrlige tijder, så ock œrarii eller Dretzelens tome wilkohr.
Och endock detta företalde och huad meera härhoos wore at ihugkomma, Oss märckeligen hafwer grauerat, i begynnelsen dragit wåra tankar och resolution sär, månge hinder, som tijden förökat hafwer, inkastat, och Oss stutzige gjordt; Likwäl efter wij wäl wiste wår skyldigheet och plicht, wed sådan tijd att bewijsa wår trooheet och resolution till E. K. M:ts och Fäderneslandzens tienst uthi nöödztijd; wiste och wäl Hans Sal. K. M:ts intention och meening på sådane menniskelige händelser: kunde ock det wäl öfwerwäga, Oss uthi de Embeten, som Oss des föruthan förtrodde woro, icke wilia anståå, anten heelt att förlåta E. K. M:t och Fäderneslandet, eller låta dem i andres händer betroos, som annan intention hade än allenast E. K. M:t, såsom wår gode Konungs eendaste effterlembnade teelning och dotter, wid Dess Rijke och höögheet, och Fäderneslandet i des gode wälstånd att erholla; huarförutan ock, då Rijksens Ständer Annis 1633 och 1634 öfwer Regeringen och Förmynderskapet förordnade, och wåre personer därtill fordrade, jempte flere, som genom Guds Försyn och willie äre genom döden hädan kallade, så ock befallte och pålade Oss efter den af Sal. K. M:t proiecterade och den tijd af Ständerne bewilliade och goodkände Regeringsformen Rijket at styyra och des anlägne tarff och ährender att fatta och förrätta; [wij] hafwe satt tilbaakars alle andre betänkiande, ehurudane de ock kunde wara, och Oss wed samma tijd hinder inkastade, eller syyntes Oss framdeles att wela förorsaka fahrligheeter och beswär; och i samma stadh låtit wår skyldiga trooheet emoot E. K. M:t och Rijket allena hoos Oss gälla, och altså låtit Oss med Regements och Förmynderskaps byrdan beläggia; förlåtandes Oss först opå den högste Guds (:som all ting således hade disponerat af sitt outransakelige Rååd och willia:) hielp och bijstånd, sedan opå Ständernes samhälligheet och troogne assistence och cooperation, sampt undersåternes lydno och hörsamheet; Sist att wij också hafwe förlåtit Oss näst Gudh på E. K. M:ts egen goodheet och den förtröstning och tilförsicht wij om E. K. M:ts goode natur fattadt hade, att skola framdeles wåre åhängiande märkelige difficulteter och därhoos wår troogne intention och upsååt allernådigst behierta; och om af Oss något woro wäl giordt, taga det till behagh, Men hwar tijderne hade Oss något afpressadt, som fuller kunde önskas att wara bättre, eller af een och annan läto sig något notera uthi (:efter som man det näppligen i Rijksens roolige och lyckelige tilstånd, sedan under sådane wilkohr kan undwijka:) det med Nååder uptaga och effter wår intention och möijeligheeten, men icke effter någre jllwilliandes och afwundsmäns doom och goodtyckio uthtyyda. Äre altså med denne resolution trädde där till efter Ständernes eenhällige åstundan och befallning wedertagit de beswär och difficulteter nu i desse förledne tolff åhr, som anten wåre Embeten eller sielfwe Regeringen af sin egenskap äre ordinarie underkastade, eller för desse beswärlige tijder, som wij hafwe lefwat uthi, äre Oss anwuxne och påökade; och således fördt och uthärdadt under detta beswär allt in till denna daghen, att E. K. M:t nu är förmedelst dens högstes bijstånd wuxen och kommen till sine myndige åhr, kraffter, förstånd och wijsdoom, och kan altså genom dens Högstes Guds tillhielp erholla sielf sin Kongelige Höögheet och Rätt, styyra och regera sina undersåtare; bära sorg och åhoga om sins Rijkes och Lands conseruation och förswaar; och eliest allt det sielf förrätta, såsom een detta Rijkes laglige och ordentlige Christelige Konung med rätta bör, och med skähl wäl anståår. Däröfwer wij Oss enkannerligen aff hiertat hugne och E. K. M:t först och främst, sedan Fäderneslandet, des trogne Ständer, Vndersåter och Jnbyggiare till det högste gratulera, och så den högste Gudhen af hiertat bidie och önske att E. K. M:t i een lyckosam stund till sitt Rijkes Regering inträda, det således föra och uthföra måtte, att Guds helga Nampn därigenom blifwer ährat, hans ord reent och klaart uthspridt, hans Försambling här styrckt och stadfäst, och wijdare förwidgad, Fäderneslandet under E. K. M:ts Christlige och wijse Regemente stärckt, förbättradt och försäkradt warda måtte, så att E. K. M:t med good hälssa, wälmågo och respect länge lefwa, Seger öfwer sina fiender erholla, och sine förfäder, enkannerligen sin Elskelige Herfader i lycko och stoore loflige bedrifter, nampn och reputation till närwahrande och effterkommande, icke allenast lijk warda, uthan och wijda öfwergåå måtte. Huarföre wij också nu på alle Rijksens Ständers wägnar detta E. K. M:ts Arff-Rijkes Regering så fullkomligen afträde och öfwerantwarde i högste underdånigheet, såsom det Sweriges Konung effter Lagh och Rijksens Besluth tillståår och tillkommer, oförkortadt i Rätt och Rättigheeter, Land och gräntzer, såsom wij det efter E. K. M:ts Elskelige k. Herfaders dööd för Oss funnit och anammadt hafwe.
Så aldenstund Rijksens Regering Oss, som sagt är, således af Rijksens Ständer i E. K. M:ts omyndige åhr hafwer warit förtrodd och pålagd; wij också icke hafwe med skähl Oss kunnat derföre förwägra, och nu således hafwe den lyckan att få E. K. M:t des administration oförkortadt i egne händer. Så göre wij Oss den underdånigste förhoppning och hafwe fattadt den wisse tilförsicht, att E. K. M:t af det, som härtill är passeradt, allernådigst dömer wår staadige, ehuruwäl plichtige, trooheet och omsorg, som wij alle desse åhren hafwe burit för E. K. M:ts och Rijksens conseruation och wälstånd; Sedan betäncker desse tijderne och deras egenskap, som denne wår administration hafwer rååkat uthi, och fördenskuld med Nåder uptager huad giort är till E. K. M:ts gagn och bästa, och där något Oss genom Tijderne och deras hårde wilkohr wore afpressadt eller kunde annorlunda af andre menniskior uthtyydas, att E. K. M:t sådant icke Oss eller wårt upsååt, uthan nöden och tijdernes hårdheet och beswär wille tillskrifwa: och Oss först med sitt Kongl. quittobref allernådigst försee och försäkra, och blifwa Oss och wåre Effterkommande een Nådig Drotning, antaga wårt förswaar i alle billige och rättmätige saaker, såsom wij Oss där opå fullkomligen och ödmiukeligen förlåte och E. K. M:t däremoot efter wår skyldigheet opå wår trooheet och tienst både hafwe försäkrat och effter Lagh och seedwahna försäkra wele och skole, såsom Reedelige Männ och Råådspersoner anståår och wij tryggeligen inför Gudh, E. K. M:t och huar ährlig Mann wele wara till swaars för.
Det kunde fuller wara skähl att wij härmed upreppade och förtalde huad uthi wår warande administration är föreluppit, eenkannerligen de förnämbste ährender; Men effter de äre för widlyftige; Protocollen och Registraturerne, så ock publique Acterne wijse dem uth, huad som anten uthi Rijksdagerne och Möthen med Ständernes Rååd och Samtyckie är giort och skeedt, eller eliest med Rijksens Rååds Rååd företaget och passeradt, jnn- och vthrijkes med Ständerne, particulare personer, eller Communiteter, Naboer, Grannar, Bundsförwanter, Fiender till Lands och wattns, och allt detta icke låter sig således contrahera i een sådan Skrifft som denne bör wara, och E. K. M:t härmed i underdånigheet föredrages. Ty wele wij det allt ödmiukeligen hafwa ställt till de acter och documenter, som därom finnas tillstädes och under E. K. M:ts allernådigste correction och förbättring. Och wele därhoos underdånigst förmooda, det E. K. M:t sielf skall befinna det wij uthi allt så wijda wij hafwe kunnat, Oss hafwer anstådt, och Tijderne hafwa kunnat tåla, Oss hafwe winnlagt att föllia de consilier och desseiner efter, som S. K. M:t i sin lijfstijd sig hade föresatt och såsom itt Måål sig och sine Tienare föreställt.
Och ehuruwäl den krafft och eftertryck icke fans hoos Oss, så hafwe wij dock byggt opå samme grundwahl, så wijda det sig hafwer göra låtit, effter som i sådane fall den Regel måste obserueras, så frampt man wärcket wille befordra och icke sönderbryta.
Nu kunde wij fuller i denne ödmiuke Böneskrift allt låta blifwa därwid, och särdeles wid denne allmänne påminnelsen; Men aldenstund någre fåå ährenden äre, som anten E. K. M:ts egen wälfärd och Regeringen fordrar att i begynnelsen må blifwa förordnadt uthi, eller iu finnas af den natur, att de kunna Oss något illa uthtyydas: Ty hoppas wij E. K. M:t icke warder misshageligit, att wij med korte ord någre fåå Puncter ihugkomma.
Först hafwe wij någre Ordningar och Stadgar måst göra, och Placater låta uthgåå, sompt med Ständernes samtyckie på Rijksdagarne, sompt dessemillan effter tarfwen och ährendernes egenskap, till att anten förekomma oordning och confusion i Rijket, eller at afhielpa det wij funne at göra hinder i E. K. M:ts Ränter och Jnkompster; eller Vndersåternes skählige nähring och lefwerne. Hade ock fuller gärna meera arbetat däruthi, huar krijgstijdernes och andre beswär icke hade allt giordt Oss förtungt och opracticabelt. Är altså aff nöden att E. K. M:t alle i dess omyndige åhr giorde Ordningar och Stadgar låter öfwersij, och de som nyttige finnas, och icke genom tijderne äre förandrade, allernådigst till starkare execution täckes att ratificera.
Till det andra. Så hafwe wij för wichtige orsaker skulld förordnadt till Bergswerckens ordentlige jnspection BergsAmptet; så ock någre Landshöfdingedömen deelt i tun, dem wij funne för stoore och widlyftige att kunna af een Mann wäl föreståås; Hafwe ock tillökat HofRätten i Götha Rijke, så ock Academien i Åbo med ett Gymnasio eller fyra [Lärare]; Hafwe ock byggt och priuiligierat någre nye Städer, som Fahlun wid Kopparberget, Säter, Lindesåås, Noraskooga, Askersund, Christinähampn, Amola, Wenersborg, Nye Helsingfors; Efvensom wij ock de gamble Städerne, så wäl som här och där någre Bergsbruuk, Messingsbruuk och andre med nye priuiligier hafwe förbättradt, till good Stads Regering något meera försörgt, och lämpat allt, så wijda sig hafwer göra låtit, till vpkomst och tillwäxt, så att E. K. M:t måtte uthan tijdsspillan finna Landet och Städerne för sig i bättre wilkohr än de warit hafwe, och kunna till sitt och Rijksens gagn så mycket bättre sielf arbeta därpå; Wele fördenskuld förhoppas, att E. K. M:t låter sig wår goode intention allernådigest behaga, och desses tilstånd och Priuilegier ratificerer och foorthielper, då wij intet twifle, att E. K. M:t sig därhoos wäl befinnandes warder.
Till det Tridie, så äre wij också wordne förorsakade att byta under E. K. M:t och Cronan någre Frälsesgoods, anten för Städernas byggning, bättring och förordning skulld, eller Bergslagerne och Bruken till styrckio och förkofring; äre ock understundom af een part soliciterade wordne till bytes, dock icke stoort eller af månge, som wij med skähl icke tyckte Oss kunna uthslåå, eller E. K. M:t och Cronan att lända till skaada; Ty hafwe wij däruthinnan resoluerat till E. K. M:ts allernådigste Förklaring och ratification, bediandes härmed underdånigst, att E. K. M:t icke det illa uptager, men låter sig allernådigst behaga, och sådant, der det icke skulle finnas, som wij intet wele förmoda, wara E. K. M:t till skaada, täcktes at ratificera.
Till det Fierde; E. K. M:t är ock allernådigst wetterligit att för Rijksens stoore uthgifter skuld (:som till jnkompsterne intet äre eller hafwa warit proportionerade:) äre wij nödtwungne och förorsakade wordne, sedan wij inge andre uthwägar funne, att insistera Sal. K. M:ts exempel till at hielpa sig uthur presente nöden, att med orden sällia, men i wärcket att pantsättia någre Skatt och Crone-goods, med så tildrägelige conditioner, som wij bäst uptänkia och ..... kunde: wij hafwe detta consilium länge undanbögt, intet för det, att wij troo det E. K. M:t och Rijket wara skadeligit, wijdare än att man för en och annan gårds lägenheet skuld kunde wara bedragen, Men för det, att Konungarnes egne actioner esomoftast warda af onde Menniskior illa uthtydde, sedan wåre, som sällan och näppligen någrom kunne göra till fyllest; wete och wäl, att det gemeena folcket, ehuru trögt det är att contribuera och hielpa Fäderneslandet, likwäl att calumniera och illa allt at uthtyda, därtill finner sig huar man wettig och capabel. Föruthan det hafwe wij fuller andre medel försöökt, och spändt det högste wij kunde, men intet wijdare kunnat komma, och eij heller dristat Oss till Ständerne högre at gratuera eller strängia dem till någon otoligheet eller reuolter, såsom fuller hafwer warit någre reesor å gånge. Så aldenstund detta allt är skedt af oundwijkelig nööd till att saluera Staten och Fäderneslandet, och blifwer annorstädes i werlden fast i alle beswärlige tijder practicerat, endeles ok med den meening och resolution, det goodzen och Landen altijd bäst af priuatis brukas, och Konungarnes eller Republiquernes Regalier på det sättet bäst stärckias och förmeeras, såsom mäst alle Status eller Souuerainiteter uthwijsa. Ståår också icke deste mindre till E. K. M:ts igenlösen, och ändock man haar måst taga Löses terminen något kort till at öfwertala een och annan till försträckning, så ståår dock sådant allt till E. K. M:ts ratification, och fördenskuld kan tijden tagas efter lägenheeten; och där E. K. M:t eliest anten behagade och täcktes taga återlöses terminen på ett åhr, tu eller try längre, så att man hade een skählig wiss tijd att försäkra sig anten på penningar eller goodzen, är intet twifwel att E. K. M:t med huars och eens interessents goode willie och nöije skulle kunna göra huad E. K. M:t sielf täcktes, anten at löösa det in eller Possessoren att confirmera: Särdeles där E. K. M:t den nåden täcktes dem att bewijsa, som wi införa måst conditionerne i brefwen, att den, som något hade bortbytt för sin lägenheet skulld, eller eliest rögt och bewijsligen förbättradt, måtte för fullt wederlag i jordegoods dem beholla, och förbättringen efter mätesmanna ordom åthniuta. Ehuad nu E. K. M:t allernådigst täckes at göra, så bidie wij dock underdånigst, det E. K. M:t wille med Nåder förståå och uptaga huad af oss giort är aff oundwijkelig nööd och beswär, och i een good meening till E. K. M:ts och Rijksens tienst, och i det öfrige allt disponera, såsom E. K. M:t finner Rijksens wälstånd och skähl likmätigt wara.
Till det Fempte, Endock Regerings formen Oss förbiuder i Konungens omyndige åhr någon att adla eller at gifwa någre Cronones goodz; och wij fördenskuld een good tijd endhölle Oss därifrån, sökiandes alle uthwägar att undanböija det ena och det andra, som Oss anten icke expresse war tillåtit, eller iu icke förbudit. Men sedan wij woro råkade uthi detta mångåhrige Förmynderskapet, och hade det swååre oproportionerade Krijget med ett toomt ærario på halsen; Krijgsfolcket fich inge besoldningar, och söökte därföre, så jnländske som uthländske, deels affärdning och betalning, deels recompense för deres giorde tienster; kom ock det därtill, att Sal. K. M:t för sin död een och annan till ett stoort taal hade därmed förtröstat och brefwen färdige göra låtit, så at de af Oss fordrade K. M:ts lyftes execution; huarföre, ändock wij gärna hade skutet den up till E. K. M:ts egen Regering och myndige åhr, som uthi Rijksens roolige tijder wäll hade kunnat skee; Men efter dy eens och annans tienst icke hafwer kunnat mistas; Föruthan det wille intet tiena den opinionen at inrijta, såsom måste man tiena för intet, huilke plaintes dessföruthan än i denne dag hoos mången gör Cronones tienst obegärlig. Ty hafwe wij måst grijpa till desse twenne medel, somblige med så moderate donationer att holla willige och till E. K. M:ts och Rijksens tienst, särdeles de jnfödde; Men i gemeen med tillökning af deres ährostånd och bijfogade Priuilegier. Efter nu intet Regemente kan erhollas med mindre de, som illa göra, straffas, och de som wäl göra, wäl belönas och begåfwas; och Sal. K. M:ts idkelige Exempel och öflige bruuk således hade fattadt alles sinne, och war uthi så färsk åminnelse, att ingen skähl gallt däremoot, eller kunde dem, som tiente, annorledes contentera; jcke syntes heller rådsampt och tijdigt att göra folck missmood, och särdeles dem man dessföruthan måste sompt låcka sompt truga till tienst. Ty hafwe wij intet kunnat undgåå att ställa de förtiente till freeds på sätt och wijs som man kunde, och fördenskuld någre medh goods och någre med adelståndet begåfwat; dock först observerandes med högste flijt, att det jngen uthan den det wäl förtient hade, måtte confereras, effter som een stoor deel allaredo deres undfångne gåfwor och ährestånd med sitt blood hafwe betalat, eller eliest i tienstens continuation äro afleedne, somblige ännu lefwe och bewijse så sin dugligheet som affection. Föruthan det är ock allt till E. K. M:ts ratification anställt, efftersom också Regeringsformen sådant wid handen gifwer, att oansedt hon icke per Expressum det Förmyndare tillåter, likwäl anseendes, att dem så stoor last kunde påhängia, att de måste taga till sådane rååd, då blifwer det allt till Konungens behag och ratification uthställt, efftersom wij det också i sielfwa brefwen flijteligen hafwe tagit i acht, med mindre någon casus kunde finnas, som för E. K. M:ts tienst skuld annat fordrade; huilket dock icke är skedt uthan emoot någre fåå främmande, som uthrijkes hafwe måst absolute contenteras. Huilke som nu i E. K. M:ts omyndige åhr äre adlade, de skole på itt Register blifwa specificerade och E. K. M:t föredragne. Och huad goods een och annan kan wara undt och uplåtit, det skall i lijka måtto blifwa sammandragit och E. K. M:t underdånigst föreställt, och ståår sedan till E. K. M:ts behagh huad som E. K. M:t nu allernådigst täckes att statuera. Dock kunne wij icke annorlunda än för dem, som adlade äro, underdånigst interponera wår flijtige ödmiuke recommendation och förbön, att de med nåder aff E. K. M:t måtte ansijs, först för det E. K. M:t skall befinna dem mästadeels hafwa det förtient och wara det ähreståndet wärdige; äre sedan på Riddarehuuset intagne och hafwe med dem andre af Adel altijd till E. K. M:ts tienst warit wederreede, och sist att E. K. M:t därmed emoot Oss betygar sin Nådige affection, att icke ogilla till wår despect, huad wij i så måtto till E. K. M:ts tienst, och som wij förhoppes med skähl och uthan allt præiudicio giort hafwe. Om gåfwe-goodzen förmoode wij fuller det samma, och så wijda Oss anståår, recommendere och bedie wij underdånigst för dem, som sådane undfångit hafwa; dock ställe wij det allt till E. K. M:ts allernådigste behagh och diiudication, som öfwerwägar wåre skähl och orsaker, sedan de andres förtienst, och så wijda det sig göra låter, tager denne iämpte afwäriandet aff wår wahnheeder och onde efftertaal till sinnes, och således öfwer dens eenes och andres undfångne gåfwo, när brefwen till ratification presenteras, statuerer som E. K. M:t finner deres förtienst och skähl lijkmätigt; huarmed wij Oss billigen hafwe ödmiukeligen at contentera.
Nu wore fuller något meera till at ihugkomma, och detta här med flere skähl och omständigheeter att förklaara; Men på det E. K. M:t icke med all för lång Skrifft må blifwa beswärad, och att dessföruthan wed Regeringens jnträdande är att besinna, Ty wele wij för denne gången härmed låta beståå; och allenast det underdånigst uprepa, som i begynnelsen är ödmiukeligen bedet, att E. K. M:t allernådigst wille ansij wår trooheet och ährlige intention, tijdernes beswärligheet, och att E. K. M:t sitt Rijke med oförkortad Kongelig Högheet, Rättigheet, Land och gräntzor hafwer genom Gudz Nåde behollet; och som wij förhoppes snarare förbättrat än förminskat (:den högste Gudh allt häreffter beholle och tusendfallt föröke och florera låte:) och fördenskuld icke ansij och högt wärdera någre småå fauter, där sådane kunna finnas eller af onde menniskior där hän tyydas; uthan mycket mehra låta sig allernådigst behaga wåre giorde tienster och förde Regering och Förmynderskap, Oss och wåre afleedne Medbröder och Colleger därföre gunsteligen quittera och sätia Oss samptlig och wåre effterkommande i säkerheet och tryggheet. Wij wele det holla för den störste Nåd och wedergällning wij kunne någonsin förhoppas, och ställe allt öfrigit till E. K. M:ts höge gunst och ynnest, som effter sine högtährade Förfäders exempel intet låter någons Trooheet och Tienst owedergullet, och blifwer Oss och wåre Barn och Effterkommande wår Allernådigste Drottning. E. K. M:t försäkre wij däremoot, att så länge wij lefwe, skall E. K. M:t befinna Oss till des trogne tienst så willige som skyldige, och det wåre Barn och Effterkommande, så ock alle andre E. K. M:ts Vndersåter att tillstyrckia, beredde; att den Nåde Oss och dem wåre wederfahrs, må blifwa bewijst på tacksamme, troogne och hörsamme Tienare, och E. K. M:t må hafwa orsak däruthi att continuera, efftersom wij ingen ting i denne werlden högre åstunde, än uthi gärningen tee och bewijsa, att wij hafwe warit och äre resoluerade att blifwa in i döden
Eders Kongl. Maj:ts
Vnderdånigste, troogne
och hörsamme Tienare
PER BRAHE. JACOB DE LA GARDIE. CARL GYLDENHIELM.
AXEL OXENSTIERNA. GABRIEL OXENSTIERNA.
Actum Stockholm
d. Nouemb.
An. 1644.
Above: Kristina.
Note: Amola = Åmål.
No comments:
Post a Comment