Bulstrode Whitelocke's diary entry, dated April 25/May 5 (Old Style), 1654

Sources:

A journal of the Swedish ambassy, volume 2, pages 100 to 102, by Bulstrode Whitelocke, published in 1772

https://books.google.com/books?id=wxAJAAAAQAAJ&printsec=frontcover&dq=A+journal+of+the+Swedish+embassy&hl=en&newbks=1&newbks_redir=0&sa=X&ved=2ahUKEwjqge3X79jpAhWOtJ4KHc0NCyAQuwUwAXoECAEQBg#v=onepage&q=A%20journal%20of%20the%20Swedish%20embassy&f=false

Bulstr. Whitelockes Dag-Bok Öfver Dess Ambassade til Sverige, pages 575 to 577, translated by Johan Edman, 1777

https://www.digitale-bibliothek-mv.de/viewer/image/PPN674642651/587/#topDocAnchor

The diary entry:

... Whitelocke went in to the queen, and presented her with the cabinet of essences, which was of green velvet, lined with silver lace very richly; within it were about twenty glasses of spirits of the rarest kinds, each glasse stopped with a silver head of english silver, to screw off and on, and a lock and key of the same; and opening the cabinet, the queen smelt of most of the glasses, butt tasted none of them: she highly commended them and the cabinet, especially the english silver, wherof she had some discourse, and said, she would send them to her mother, who would be very glad of them.

Then, according to his promise, he presented her majesty with an english bible of a very fayre print, and richly bound; and uppon that they had this discourse.

Wh. "If your majesty would be pleased to spend some time in reading this bible, and comparing it with those in other languages, it would be a great help to your understanding of the english, if your majesty have any further thoughts therof."

Qu. "My desire still is to gaine the english tounge; and I thinke this, which you mention, will be a good way to learne it. I aske your pardon that you stayed so long before you came in to me; no-body told me of your being without, and I am ashamed of this incivility."

Wh. "The incivility, madame, is on my side, by interrupting your greater affayres; butt I come not now as an ambassador, but as a perticular servant to bring this bible to your majesty."

Qu. "It is a noble present, and there was the lesse reason to make you stay for admittance with it."

Wh. "This booke was presented to me by an english doctor, with a letter, mentioning the text, that the Beræans were accounted the more noble, bicause they received the word with gladnes, as I hope your majesty will."

Qu. "I receive it from you with much thankfullnes, and shall gladly make use of it as the best of bookes."

Wh. "Your majesty, by often reading it, and comparing it with other bibles, will not only therby gaine advantage, as to the language, butt the highest comfort to your soule."

Qu. "I have used to reade much in the bible, and take great contentment in it."

Wh. "Your majesty will find more contentment and comfort in the study of this booke, then of all other bookes whatsoever; and therfore, I doe humbly recommend the often reading of it to your majesty."

Qu. "I doubt you have an ill opinion of me, that you so earnestly perswade me to this, as if you thought me too backward in it."

Wh. "I only give my humble advice to your majesty, out of my own experience, of the great comfort, wisdome, and true pleasure, which is to be mett with in this booke, and no where else, and that all things out of it are of no value."

Qu. "I am full of the same opinion; butt there are too many who have not so venerable an opinion of it as they ought to have."

Wh. "There are indeed, madame, too many, who mock att this booke, and att God himselfe, whose book it is; butt these poore wormes will one day know that God will not be mocked, and that they and their reproaches will sadly perish togither; and I am glad to heare your majesty's distast of such wicked ones."

Qu. "Surely every good christian ought to distast such men and such opinions."

They had much more discourse uppon the same subject, wherin Whitelocke spake the more, bicause he found the queen more inclined to it now then he had perceived her to be att other times. ...

With modernised spelling:

... Whitelocke went in to the Queen and presented her with the cabinet of essences, which was of green velvet, lined with silver lace very richly. Within it were about twenty glasses of spirits of the rarest kinds, each glass stopped with a silver head of English silver to screw off and on, and a lock and key of the same; and opening the cabinet, the Queen smelt of most of the glasses, but tasted none of them. She highly commended them and the cabinet, especially the English silver, whereof she had some discourse and said she would send them to her mother, who would be very glad of them.

Then, according to his promise, he presented Her Majesty with an English Bible of a very fair print, and richly bound; and upon that they had this discourse:

Whitelocke: "If Your Majesty would be pleased to spend some time in reading this Bible and comparing it with those in other languages, it would be a great help to your understanding of the English, if Your Majesty have any further thoughts thereof."

Queen: "My desire still is to gain the English tongue, and I think this which you mention will be a good way to learn it. I ask your pardon that you stayed so long before you came in to me; nobody told me of your being without, and I am ashamed of this incivility."

Whitelocke: "The incivility, Madame, is on my side, by interrupting your greater affairs; but I come not now as an ambassador, but as a particular servant to bring this Bible to Your Majesty."

Queen: "It is a noble present, and there was the less reason to make you stay for admittance with it."

Whitelocke: "This book was presented to me by an English doctor with a letter mentioning the text, that the Bereans were accounted the more noble because they received the Word with gladness, as I hope Your Majesty will."

Queen: "I receive it from you with much thankfulness and shall gladly make use of it as the best of books."

Whitelocke: "Your Majesty, by often reading it and comparing it with other Bibles, will not only thereby gain advantage as to the language, but the highest comfort to your soul."

Queen: "I have used to read much in the Bible and take great contentment in it."

Whitelocke: "Your Majesty will find more contentment and comfort in the study of this book than of all other books whatsoever, and therefore I do humbly recommend the often reading of it to Your Majesty."

Queen: "I doubt you have an ill opinion of me that you so earnestly persuade me to this, as if you thought me too backward in it."

Whitelocke: "I only give my humble advice to Your Majesty, out of my own experience, of the great comfort, wisdom, and true pleasure which is to be met with in this book and nowhere else, and that all things out of it are of no value."

Queen: "I am full of the same opinion, but there are too many who have not so venerable an opinion of it as they ought to have."

Whitelocke: "There are indeed, Madame, too many who mock at this book and at God Himself, whose book it is; but these poor worms will one day know that God will not be mocked, and that they and their reproaches will sadly perish together; and I am glad to hear Your Majesty's distaste of such wicked ones."

Queen: "Surely every good Christian ought to distaste such men and such opinions."

They had much more discourse upon the same subject, wherein Whitelocke spake the more, because he found the Queen more inclined to it now then he had perceived her to be at other times. ...

Approximate reconstruction of the conversation as it was in French (my own):

Whitelocke: «S'il plaît à Votre Majesté de consacrer du temps à lire cette Bible et à la comparer avec celles d'autres langues, ce serait d'une grande aide pour votre compréhension de l'anglais si Votre Majesté avait d'autres réflexions à ce sujet.»

Christine: «Mon désir est toujours d'acquérir la langue anglaise, et je pense que ce que vous mentionnez sera un bon moyen de l'apprendre. Je vous demande pardon d'être resté si longtemps avant de venir chez moi; personne ne m'a dit que vous étiez dehors, et j'ai honte de cette incivilité.»

Whitelocke: «L'incivilité, Madame, est de mon côté, en interrompant vos plus grandes affaires; mais je ne viens pas maintenant en tant qu'ambassadeur, mais en tant que serviteur particulier qui apporte cette Bible à Votre Majesté.»

Christine: «C'est un présent noble, et il y avait d'autant moins de raisons de vous obliger à rester avec lui pour y être admis.»

Whitelocke: «Ce livre m'a été présenté par un médecin anglais avec une lettre mentionnant le texte, selon lequel les Béréens étaient considérés comme les plus nobles parce qu'ils recevaient la parole avec joie, comme j'espère que Votre Majesté le fera.»

Christine: «Je le reçois de vous avec beaucoup de gratitude et j'en ferai volontiers usage comme le meilleur des livres.»

Whitelocke: «Votre Majesté, en la lisant souvent et en la comparant avec d'autres Bibles, obtiendra non seulement un avantage quant à la langue, mais aussi la plus haute consolation pour son âme.»

Christine: «J'avais l'habitude de lire beaucoup de choses dans la Bible et j'en étais très contente.»

Whitelocke: «Votre Majesté trouvera plus de contentement et de consolation dans l'étude de ce livre que de tout autre livre quel qu'il soit, et c'est pourquoi je recommande humblement à Votre Majesté d'en lire souvent.»

Christine: «Je doute que vous ayez une mauvaise opinion de moi pour me persuader si sincèrement de faire cela, comme si vous m'en trouviez trop paresseuse.»

Whitelocke: «Je donne seulement mon humble conseil à Votre Majesté, à partir de ma propre expérience, de la grande consolation, de la sagesse et du vrai plaisir que l'on peut rencontrer dans ce livre et nulle part ailleurs, et que toutes choses en dehors de celui-ci sont sans valeur.»

Christine: «Je suis entièrement de la même opinion, mais il y en a trop qui n'en ont pas une opinion aussi vénérable qu'ils devraient l'avoir.»

Whitelocke: «Il y en a en effet, Madame, trop nombreux qui se moquent de ce livre et de Dieu lui-même, dont c'est le livre; mais ces pauvres vers sauront un jour que Dieu ne veut pas qu'il se moque et qu'eux et leurs reproches périront ensemble; et je suis heureux d’entendre le dégoût de Votre Majesté envers de tels méchants.»

Christine: «Tout bon chrétien devrait sûrement détester de tels hommes et de telles opinions.»

Swedish translation of the conversation (by Edman):

Wh. »Om Edar Maj:t behagar använda någon tid til denna Bibels läsning, och där under jämföra honom med dem på andra språk, så har Edar Maj:t därutaf en stor hjelpreda i Engelske språket, i fall Edar Maj:t därmed vil göra sig vidare möda.«

Drottn. »Min åstundan har ständigt varit at lära Engelske språket; och tror jag, at det J nämner, skall göra det mindre svårt. Jag beder om förlåtelse, at J ej strax fick komma in til mig, af orsak at ingen anmälte Eder vara upkommen; och är jag helt flat öfver denna ohöflighet.«

Wh. »Ohöfligheten är å min sida, som, tör hända, hindrar Edar Maj:t från mer betydande affairer; men jag kommer icke nu som Ambassadeur, utan som Edar Maj:ts tjenare, för at efter befallning öfverlemna denna Bibel.«

Drottn. »Det är en hederlig skänk; och borde J så mycket snarare strax hafva sluppit in.«

Wh. »En Engelsk Prest har gifvit mig denna Bibel, jämte et lärdt bref om grundtexten, hvarest innevånarne i Beræa äro berömde, för det de annamet ordet med glädje, hvilket jag äfven hoppas Edar Maj:t behagar göra.«

Drottn. »Jag emottager honom med tacksamhet, och vil med glädje nyttja honom såsom en den förträffeligaste bok.«

Wh. »Edar Maj:t vinner, igenom dess flitiga läsande, ej allenast färdighet i språket, utan äfven en den bästa själenes tröst.«

Drottn. »Jag har brukat flitigt läsa i Bibeln, och finner mycket nöje däraf.«

Wh. »Edar Maj:t skall finna mer nöje och tröst i denna boken, än i alla andra; hvarföre jag ock på det ödmjukaste vågar at anhålla, det Edar Maj:t ofta må sysslosätta sig med dess läsande.«

Drottn. »Det ser ut, som skulle J hafva mycket elak tanka om mig, såsom den där skulle förakta Guds ord, efter J så ifrigt och ofta påminner om dess läsande.«

Wh. »Jag gifver endast i ödmjukhet Edar Maj:t min tanka tilkänna, då jag af erfarenhet vet, hvad tröst, visdom och nöje, verkeligen är at hemta af denna boken, fram för alla andra, och hvarförutan alt verldsligt är af intet värde.«

Drottn. »Jag är fullkomligen af samma tanka; men månge sätta ej så mycket värde därpå, som vederborde.«

Wh. »De äro i sanning månge nog, som drifva geck med denna bok, och med Gud sjelf, hvars ord det är; men desse usle matkar skola en gång erfara, at Gud icke vil blifva geckad, och at de med deras visdom blifva til skam; och är jag glad at höra, det Edar Maj:t bär afsky för dem, som hysa så gudlösa tankar.«

Drottn. »Hvar och en god Christen bör visserligen bära afsky för sådana tankar, så väl som för folket som hysa dem.«

Contemporary Swedish translation of the conversation (my own):

Whitelocke: »Om det skulle behaga Ers Majestät att ägna lite tid åt läsandet av den här Bibeln och jämföra den med de på andra språk, skulle det vara till stor hjälp för Er förståelse av engelska om Ers Majestät har några ytterligare tankar om det.«

Kristina: »Min önskan är fortfarande att få engelska språket, och jag tror att detta som Ni nämner kommer att vara ett bra sätt att lära sig det. Jag ber om ursäkt att Ni fick stanna så länge innan Ni kom in till mig; ingen sade till mig att Ni var utanför, och jag skäms över denna ohövlighet.«

Whitelocke: »Ohövligheten, madam, är på min sida, genom att avbryta Era större angelägenheter, men jag kommer inte nu som en ambassadör, utan som en partikuljär tjänare för att föra denna bibel till Ers Majestät.«

Kristina: »Det är en nobel gåva, och det fanns mindre anledning att få Er att stanna för tillträde med den.«

Whitelocke: »Denna bok presenterades för mig av en engelsk läkare med ett brev som nämnde texten, att bereanerna ansågs vara ädlare eftersom de tog emot ordet med glädje, vilket jag hoppas att Ers Majestät vill göra.«

Kristina: »Jag tar emot den från Er med stor tacksamhet och skall gärna använda den som den bästa av böcker.«

Whitelocke: »Ers Majestät, genom att ofta läsa den och jämföra den med andra biblar, skall bara därigenom att vinna fördelar vad gäller språket, utan den högsta trösten för Er själ.«

Drottningen: »Jag har brukat läsa mycket i Bibeln och är mycket nöjd därmed.«

Whitelocke: »Ers Majestät skall finna mer tillfredsställelse och tröst i studiet av denna bok än av alla andra böcker överhuvudtaget, och därför rekommenderar jag ödmjukt att den ofta läses av Ers Majestät.«

Kristina: »Jag tvivlar på att Ni har en dålig uppfattning om mig att Ni så uppriktigt övertalar mig att göra detta, som om Ni tyckte att jag var för lat i det.«

Whitelocke: »Jag ger bara mitt ödmjuka råd till Ers Majestät, av min egen erfarenhet, av den stora tröst, visdom och sanna nöje som är att möta i denna bok och ingen annanstans, och att alla saker utanför den är utan värde.«

Kristina: »Jag är helt av samma åsikt, men det finns för många som inte har en så vördnadsvärd åsikt om det som de borde ha.«

Whitelocke: »Det finns verkligen, madam, alltför många som hånar den här boken och Gud själv, vars bok det är; men dessa stackars maskar skall en dag veta att Gud inte vill bli hånad och att de och deras förebråelser skall förgås tillsammans; och jag är glad att höra Ers Majestäts motvilja mot sådana onda.«

Kristina: »Visserligen borde varje god kristen avsky sådana män och sådana åsikter.«

Above: Kristina.

Above: Bulstrode Whitelocke.