Source:
Riksarkivet, page 174 in K 89; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv
The letter (copy):
Christina Alexandra.
Troo Man och General Gouverneur Wälborne H: Sevedh Bååth: Jagh har medh förre post bekommit Hans Kongl. Maij:ts skrifwelse, förnimmandes dervthaf dhes resolution, angående Biskopen i Åboo, och deth brått Han emot Min Person begångit hafwer: Såsom Jagh nu medh samma förklaringh aldeeles wäl är förnögd; i sÿnnerheet effter Jagh ingen högre revange begära kan, än när Han Biskopen för dhenna sin förmätenheet effter Sweriges Lagh handtherat blifwer; Alltså hafwe å Mine wegnar till Hans Kongl. Maij:t J detta närlagde Mitt bref igen att afgifwa, williandes Jagh ändteligen, att å Mine wegnar J på vthslaget vthi detta Ährendet, medh allerhögste flit Alfwarligen påminne och drifwe, effter J migh ingen behageligare tiänst bewisa kunne, och Jagh Eder vthi mitt förre bref kundgiordt hafwer, huru högt migh dethsamma angår och toucherer: Elliest, såsom Gouv: Appellman migh widh sidsta Post har tillkenna gifwit, deth till Mine Gods i Pommerens desto bettre vpkombst nödigen är, att Rÿtterne, som LandtMannen heelt vthödha, måtte medh deth första som skee kan, afhemptes, Och Ämbterne såledhes för Jnqvarteringh befrijas: Till deth andra, att een Kongl. Maij:ts befallningh nödigen är till Regerings Rådhen i Pommeren att vthwerka, deth Mine Gods förskonas måtte medh tribunal Peningarne, som fordras till Wißmar, så för detta som förledne Åhr, hellst effter icke allenast obilligen är, att Mine Ämpter sådanne tribunal Peningar erleggia skohle, så wida Jagh Sielf Jurisdictionen deröfwer hafwer, vthan iämbwäl icke bewißligen är, att Wißmarsche tribunalet hafwer hafft någre Rättegångs Processer förre, omgående Ämpterne så länge Jagh dhem hafwer i Possession hafft; Hwarförre hafwe J om dhesse ährender hoos Kongl. Regeringen att anhålla, så lagandes, att dhe i detta fallet nödige Ordres måge forderligst blifwa vthferdigadhe, och Honom Appellman tillhanda sende. Jagh har elliest och wäl bekommit Eder skrifwelse af den 13. huius, och will migh på Min före detta afgångne ordre refererat hafwa, hwadh försälliandet af deth Silfret som hoos Cammarer[ar]en nu förhanden innestår, som och öfwer giörandet af dhe i Bancen sigh befindtlige 42500 dahler Kopparmÿnt widhkommer, i sÿnnerheet sedhan Jagh förmerker migh efwen wäl een stoor skada lida skohla, dher ducaterne för 9. D:r Kopparmÿnt skulle blifwa vpwexladhe: Hwadh deth öfrige hoos Cronan innestående Silfret anbelangar, så såge Jagh gerna, att J tillföllie af Kongl. Maij:ts resolution, dethsamma forderligst kunde mächtigen blifwa, till hwilken ända, och att så mÿkit förr nå deth vthslagh, hwilket af migh åstundes, så sender Jagh Eder bifogade bref till H. RikzSkattmestaren hermedh öfwer, och förlåter migh dertill, att J detta Ährende medh så mÿkin större efftertrÿk och flit wardhe till ett gått vthslagh befordra, som Jagh Eder i Min förre skrifwelse, tillkenna gifwit hafwer, huru högt migh derom är att giörandes. Angående elliest dhe åtherstående 10000 RD:r hoos Cronan, så seer Jagh ingen annan vthwegh, än att man dhem söker på Tullen att kunna få korta, hwaröfwer J Kongl. Maij:ts tillståndh forderligst wardhe vthwerkandes, och will Jagh i sÿnnerheet, att dhesse 10000 RD:r såledhes skohle till Johan Philip SilfwerCrona blifwa förnögde, vthi afslagh på dhe 15000 RD:r, hwilke J wette, af migh wara Honom deputeradhe. J deth öfrige förwenter Jagh till Min vnderrättelse af Eder att få förnimma, hwadh Summa man till Continuationen af Borghollms bÿggningh ärnar Ordinera, och huruwida nu dermedh är kommit, Såsom Jagh iämbwäl och will, deth J Architecteuren Thessin Ordre gifwa att förfoga sigh hit till migh, doch icke för än när Han sine Ährender dhersammastedhes depecherat hafwer. Elliest är Jagh sluteligen wältillfredz medh dhen förordningh, som vthi Provintzierne, angående Löhnings Staaten för 1660. vthaf Eder är giord worden: Doch will Jagh likwäl serskillt förvndt och bewilliat hafwa, att J förbettringen af tractamente[t] och Löhnen för bem:te Åhr 1660. och alltså framgeent niuta måge, efftersom dhenna sidste af migh vthferdigadhe Staat, sådant innehåller. Befallandes Eder Guds beskÿdd, till all godh wälgångh. Datum Norköpingh den 16. Februarij 1661 ./.
Troo Man och General Gouverneur Wälborne H: Sevedh Bååth: Jagh har medh förre post bekommit Hans Kongl. Maij:ts skrifwelse, förnimmandes dervthaf dhes resolution, angående Biskopen i Åboo, och deth brått Han emot Min Person begångit hafwer: Såsom Jagh nu medh samma förklaringh aldeeles wäl är förnögd; i sÿnnerheet effter Jagh ingen högre revange begära kan, än när Han Biskopen för dhenna sin förmätenheet effter Sweriges Lagh handtherat blifwer; Alltså hafwe å Mine wegnar till Hans Kongl. Maij:t J detta närlagde Mitt bref igen att afgifwa, williandes Jagh ändteligen, att å Mine wegnar J på vthslaget vthi detta Ährendet, medh allerhögste flit Alfwarligen påminne och drifwe, effter J migh ingen behageligare tiänst bewisa kunne, och Jagh Eder vthi mitt förre bref kundgiordt hafwer, huru högt migh dethsamma angår och toucherer: Elliest, såsom Gouv: Appellman migh widh sidsta Post har tillkenna gifwit, deth till Mine Gods i Pommerens desto bettre vpkombst nödigen är, att Rÿtterne, som LandtMannen heelt vthödha, måtte medh deth första som skee kan, afhemptes, Och Ämbterne såledhes för Jnqvarteringh befrijas: Till deth andra, att een Kongl. Maij:ts befallningh nödigen är till Regerings Rådhen i Pommeren att vthwerka, deth Mine Gods förskonas måtte medh tribunal Peningarne, som fordras till Wißmar, så för detta som förledne Åhr, hellst effter icke allenast obilligen är, att Mine Ämpter sådanne tribunal Peningar erleggia skohle, så wida Jagh Sielf Jurisdictionen deröfwer hafwer, vthan iämbwäl icke bewißligen är, att Wißmarsche tribunalet hafwer hafft någre Rättegångs Processer förre, omgående Ämpterne så länge Jagh dhem hafwer i Possession hafft; Hwarförre hafwe J om dhesse ährender hoos Kongl. Regeringen att anhålla, så lagandes, att dhe i detta fallet nödige Ordres måge forderligst blifwa vthferdigadhe, och Honom Appellman tillhanda sende. Jagh har elliest och wäl bekommit Eder skrifwelse af den 13. huius, och will migh på Min före detta afgångne ordre refererat hafwa, hwadh försälliandet af deth Silfret som hoos Cammarer[ar]en nu förhanden innestår, som och öfwer giörandet af dhe i Bancen sigh befindtlige 42500 dahler Kopparmÿnt widhkommer, i sÿnnerheet sedhan Jagh förmerker migh efwen wäl een stoor skada lida skohla, dher ducaterne för 9. D:r Kopparmÿnt skulle blifwa vpwexladhe: Hwadh deth öfrige hoos Cronan innestående Silfret anbelangar, så såge Jagh gerna, att J tillföllie af Kongl. Maij:ts resolution, dethsamma forderligst kunde mächtigen blifwa, till hwilken ända, och att så mÿkit förr nå deth vthslagh, hwilket af migh åstundes, så sender Jagh Eder bifogade bref till H. RikzSkattmestaren hermedh öfwer, och förlåter migh dertill, att J detta Ährende medh så mÿkin större efftertrÿk och flit wardhe till ett gått vthslagh befordra, som Jagh Eder i Min förre skrifwelse, tillkenna gifwit hafwer, huru högt migh derom är att giörandes. Angående elliest dhe åtherstående 10000 RD:r hoos Cronan, så seer Jagh ingen annan vthwegh, än att man dhem söker på Tullen att kunna få korta, hwaröfwer J Kongl. Maij:ts tillståndh forderligst wardhe vthwerkandes, och will Jagh i sÿnnerheet, att dhesse 10000 RD:r såledhes skohle till Johan Philip SilfwerCrona blifwa förnögde, vthi afslagh på dhe 15000 RD:r, hwilke J wette, af migh wara Honom deputeradhe. J deth öfrige förwenter Jagh till Min vnderrättelse af Eder att få förnimma, hwadh Summa man till Continuationen af Borghollms bÿggningh ärnar Ordinera, och huruwida nu dermedh är kommit, Såsom Jagh iämbwäl och will, deth J Architecteuren Thessin Ordre gifwa att förfoga sigh hit till migh, doch icke för än när Han sine Ährender dhersammastedhes depecherat hafwer. Elliest är Jagh sluteligen wältillfredz medh dhen förordningh, som vthi Provintzierne, angående Löhnings Staaten för 1660. vthaf Eder är giord worden: Doch will Jagh likwäl serskillt förvndt och bewilliat hafwa, att J förbettringen af tractamente[t] och Löhnen för bem:te Åhr 1660. och alltså framgeent niuta måge, efftersom dhenna sidste af migh vthferdigadhe Staat, sådant innehåller. Befallandes Eder Guds beskÿdd, till all godh wälgångh. Datum Norköpingh den 16. Februarij 1661 ./.
Christina Alexandra.
J: Stropp.
J: Stropp.
With modernised spelling:
Kristina Alexandra.
Tro man och generalguvernör välborne herr Seved Bååth,
Jag har med förra post bekommit Hans Kungliga Majestäts skrivelse, förnimmandes därutav dess resolution angående biskopen i Åbo och det brott han emot Min person begångit haver. Såsom Jag nu med samma förklaring alldeles väl är förnöjd, i synnerhet efter Jag ingen högre revansch begära kan än när han biskopen för denna sin förmätenhet efter Sveriges lag hanterad bliver, alltså hava å Mina vägnar till Hans Kungliga Majestät I detta nerlagde Mitt brev igen att avgiva, viljandes Jag äntligen att å Mina vägnar I på utslaget uti detta ärendet med allerhögsta flit allvarligen påminne och drive, efter I Mig ingen behagligare tjänst bevisa kunne, och jag Eder uti Mitt förra brev kundgjort haver huru högt Mig detsamma angår och toucherar.
Tro man och generalguvernör välborne herr Seved Bååth,
Jag har med förra post bekommit Hans Kungliga Majestäts skrivelse, förnimmandes därutav dess resolution angående biskopen i Åbo och det brott han emot Min person begångit haver. Såsom Jag nu med samma förklaring alldeles väl är förnöjd, i synnerhet efter Jag ingen högre revansch begära kan än när han biskopen för denna sin förmätenhet efter Sveriges lag hanterad bliver, alltså hava å Mina vägnar till Hans Kungliga Majestät I detta nerlagde Mitt brev igen att avgiva, viljandes Jag äntligen att å Mina vägnar I på utslaget uti detta ärendet med allerhögsta flit allvarligen påminne och drive, efter I Mig ingen behagligare tjänst bevisa kunne, och jag Eder uti Mitt förra brev kundgjort haver huru högt Mig detsamma angår och toucherar.
Eljest, såsom guvernör Appelman Mig vid sista post har tillkänna givit det till mina gods i Pommerns desto bättre uppkomst nödigen är att rytterna som landtmannen helt utöda måtte med det första som ske kan avhämtes och ämterna således för inkvartering befrias, till det andra att en Kungliga Majestäts befallning nödigen är till Regerings Råden i Pommern att utverka det Mina gods förskonas måtte med tribunalpenningarna som fordras till Wismar så förr detta som förledna år, helst efter icke allenast obilligen är att Mina ämter sådana tribunalpenningar erlägga skulle, såvida Jag själv jurisdiktionen däröver haver, utan jämväl icke bevisligen är att wismarska tribunalet haver haft några rättegångsprocesser före omgående ämterna så länge Jag dem haver i possession haft. Varföre hava I om dessa ärender hos Kungliga Regeringen att anhålla, så lagandes att de i detta fallet nödiga ordres måge forderligst bliva utfärdigade och honom Appelman tillhandasände.
Jag har eljest ock väl bekommit Eder skrivelse av den 13 hujus och vill Mig på Min förr detta avgångna order refererat hava, vad försäljandet av det silvret som hos kammareraren nu för.handen innestår, som ock över görandet av de i banken sig befindliga 42,500 daler kopparmynt vidkommer, i synnerhet sedan Jag förmärker Mig ävenväl en stor skada lida skola där dukaterna för 9 daler kopparmynt skulle bliva uppväxlade.
Vad det övriga hos Kronan innestående silvret anbelangar, så såge Jag gärna att I till följe av Kungliga Majestäts resolution detsamma forderligst kunde mäktigen bliva, till vilken ände, och att så mycket förr nå det utslag vilket av Mig åstundes, så sänder Jag Eder bifogade brev till herr Riksskattmästaren härmed över; och förlåter mig därtill att I detta ärende med så mycken störra eftertryck och flit varde till ett gott utslag befordra, som Jag Eder i min förra skrivelse tillkänna givit haver huru högt Mig därom är att görandes.
Angående eljest de återstående 10,000 riksdaler hos Kronan, så ser Jag ingen annan utväg än att man dem söker på tullen att kunna få korta, varöver I Kungliga Majestäts tillstånd forderligst varde utverkandes, och vill Jag i synnerhet att dessa 10,000 riksdaler således skole till Johan Philip Silfvercrona bliva förnöjda uti avslag på de 15,000 riksdaler, vilka I veta av Mig vara honom deputerade.
I det övriga förvänter Jag till Min underrättelse av Eder att få förnimma vad summa man till kontinuationen av Borgholms byggning ärnar ordinera och huruvida nu därmed är kommet, såsom Jag jämväl ock vill det I arkitektören Tessin order giva att förfoga sig hit till Mig, dock icke förrän när han sina ärender dersammastädes depescherat haver.
Eljest är Jag slutligen väl tillfreds med den förordning som uti provincierna angående löningsstaten för 1660 utav Eder är gjord vorden; dock vill Jag likväl särskillt förunt och beviljat hava att I förbättringen av traktamente[t] och lönen för bemälte år 1660 och alltså framgent njuta måge, eftersom denna sista av Mig utfärdigade stat sådant innehåller. Befallandes Eder Guds beskydd, till all god välgång. Datum Norrköping, den 16 februari 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.
French translation (my own):
Christine Alexandra.
Féal homme et gouverneur-général, le bien-né seigneur Seved Bååth,
J'ai reçu avec le courrier précédent la lettre de Sa Majesté Royale, en apprenant sa résolution concernant l'évêque d'Åbo et le crime qu'il a commis contre ma personne. Comme je suis maintenant tout à fait satisfaite de la même déclaration, d'autant plus que je ne peux demander de plus grande vengeance que que l'évêque soit traité pour cette présomption conformément à la loi suédoise, vous devez donc remettre de ma part ma lettre envoyée à Sa Majesté Royale, souhaitant enfin qu'en mon nom vous rappeliez sérieusement et poursuiviez l'issue de cette affaire avec la plus grande diligence, car vous ne pourriez me rendre un service plus agréable, et je vous ai fait prendre conscience dans ma dernière lettre à quel point les mêmes préoccupations me touchent.
Féal homme et gouverneur-général, le bien-né seigneur Seved Bååth,
J'ai reçu avec le courrier précédent la lettre de Sa Majesté Royale, en apprenant sa résolution concernant l'évêque d'Åbo et le crime qu'il a commis contre ma personne. Comme je suis maintenant tout à fait satisfaite de la même déclaration, d'autant plus que je ne peux demander de plus grande vengeance que que l'évêque soit traité pour cette présomption conformément à la loi suédoise, vous devez donc remettre de ma part ma lettre envoyée à Sa Majesté Royale, souhaitant enfin qu'en mon nom vous rappeliez sérieusement et poursuiviez l'issue de cette affaire avec la plus grande diligence, car vous ne pourriez me rendre un service plus agréable, et je vous ai fait prendre conscience dans ma dernière lettre à quel point les mêmes préoccupations me touchent.
Au reste, comme me l'a annoncé le gouverneur Appelman dans le dernier message, il est nécessaire pour une meilleure promotion de mes domaines en Poméranie que les reiters que les agriculteurs devaient détruire complètement à la première occasion soient enlevés et les bureaux soient ainsi libérés pour le logement, deuxièmement que l'ordre de Sa Majesté Royale est nécessaire pour que les conseils de gouvernement de Poméranie fassent en sorte que mes biens soient épargnés du montant de l'argent du tribunal qui est demandé à Wismar avant cette année et l'année dernière, d'autant plus qu'il n'est pas du tout disponible, particulièrement parcel qu'il n'est pas raisonnable que mes comtés paient une telle somme au tribunal si j'en ai moi-même la compétence, mais il n'est pas non plus prouvé que le tribunal de Wismar ait eu des procédures judiciaires devant les autorités immédiates aussi longtemps que je les avais en ma possession. C'est pourquoi vous devez faire appel à la régence royale sur ces questions, afin que les ordonnances nécessaires dans cette affaire puissent être rédigées et envoyées à Appelman dans les plus brefs délais.
J'ai déjà reçu votre lettre du 13 de ce mois et j'aurais aimé me référer à mon ordre émis précédemment concernant la vente de l'argent dont dispose actuellement le chambellan, ainsi que la fabrication des 42 500 dalers de pièces de cuivre situés dans le banque, d'autant plus que je remarque aussi qu'une grande perte sera aussi subie là où les ducats seraient échangés contre 9 dalers de pièces de cuivre.
En ce qui concerne le reste de l'argent détenu par la Couronne, je voudrais voir que, conformément à la résolution de Sa Majesté Royale, le même argent pourrait de préférence être obtenu, à quelque fin que ce soit, et ce, de manière à ce que beaucoup plus tôt parvenir au résultat que je désire, je vous envoie par la présente la lettre ci-jointe au Monsieur le grand trésorier; et j'espère aussi que vous ferez avancer cette affaire vers une bonne issue avec autant d'emphase et de diligence, comme je vous ai fait savoir dans ma lettre précédente à quel point cela m'inquiète vivement.
Au reste, les 10 000 riksdalers restants à la Couronne, je ne vois pas d'autre issue que de les chercher à la douane pour pouvoir obtenir des cartes, pour lesquelles vous devrez de préférence obtenir l'autorisation de Sa Majesté Royale, et je veux surtout que ces 10 000 riksdalers seront ainsi satisfaits par Jean Philippe Silfvercrona dans le rejet des 15.000 riksdalers que vous savez lui avoir été délégués par moi.
Au reste, j'attends ma notification de votre part pour avoir une idée du montant qu'ils envisagent de prescrire pour la continuation du bâtiment de Bourgholm et si ce montant est désormais atteint, car je veux également que vous donniez l'ordre à l'architecte Tessin pour m'en disposer ici, mais pas avant d'y avoir expédié ses affaires.
Au reste, je suis enfin bien satisfaite du règlement qui a été fait par vous dans les provinces concernant l'état des salaires pour 1660; cependant je veux encore avoir spécialement approuvé et accordé pour que je puisse jouir de l'amélioration du traitement et du salaire pour l'année 1660 et désormais, car ce dernier état préparé par moi contient de telles choses. Je vous recommande à la protection de Dieu et à toute bonne prospérité. Donné à Norrköping, le 16 février 1661.
Christine Alexandra.
J. Stropp.
Christine Alexandra.
J. Stropp.
English translation (my own):
Kristina Alexandra.
Faithful man and General Governor, well-born Lord Seved Bååth,
I have received with the previous post His Royal Majesty's letter, learning from it her resolution concerning the Bishop of Åbo and the crime he has committed against my person. As I am now quite well satisfied with the same declaration, especially as I can ask for no higher revenge than that the Bishop be handled for this presumptuousness according to Swedish law, you must therefore give my sent letter again to His Royal Majesty on my behalf, finally wishing that on my behalf you seriously remind and pursue the outcome of this matter with the utmost diligence, as you would not be able to render me a more pleasant service, and I made you aware in my last letter how much the same concerns and touches me.
Faithful man and General Governor, well-born Lord Seved Bååth,
I have received with the previous post His Royal Majesty's letter, learning from it her resolution concerning the Bishop of Åbo and the crime he has committed against my person. As I am now quite well satisfied with the same declaration, especially as I can ask for no higher revenge than that the Bishop be handled for this presumptuousness according to Swedish law, you must therefore give my sent letter again to His Royal Majesty on my behalf, finally wishing that on my behalf you seriously remind and pursue the outcome of this matter with the utmost diligence, as you would not be able to render me a more pleasant service, and I made you aware in my last letter how much the same concerns and touches me.
For the rest, as Governor Appelman has announced to me in the last post that is necessary for the better promotion of my estates in Pomerania that the reiters that the farmers had to completely destroy at the first opportunity be taken away and the offices be thus freed for accommodation, secondly that His Royal Majesty's command is necessary for the government councils in Pomerania to arrange for my estates to be spared the amount of the tribunal money that is demanded from Wismar both before this and last year, especially as it is not at all unreasonable that my counties should pay such tribunal money if I myself have the jurisdiction over it, but it is also not proven that the Wismar tribunal had any legal proceedings before the immediate authorities for as long as I had them in possession. Wherefore you must appeal to the Royal Regency about these matters, so that the necessary orders in this case may be drawn up and sent to Appelman as soon as possible.
I have already received your letter of the 13th of this month and would like to have referred to my previously issued order concerning the sale of the silver that the chamberlain now has, as well as the making of the 42,500 dalers of copper coins located in the bank, especially as I also notice that a great loss will also be suffered where the ducats would be exchanged for 9 dalers of copper coins.
As far as the rest of the silver held by the Crown is concerned, I would like to see that, in accordance with His Royal Majesty's resolution, the same could most preferably be obtained, to whatever end, and that, so as to much sooner reach the outcome as I desire, I am hereby sending over to you the attached letter to the Lord Grand Treasurer; and I also trust that you will promote this matter to a good outcome with so much emphasis and diligence, as I have let you know in my previous letter how highly I am concerned about it.
Regarding for the rest the remaining 10,000 riksdalers with the Crown, I see no other way out than to look for them at the customs to be able to get cards, for which you must most preferably effect His Royal Majesty's permission, and I especially want these 10,000 riksdalers will be thus satisfied by Johan Philip Silfvercrona in the rejection of the 15,000 riksdalers which you know have been deputed to him by me.
For the rest, I am waiting for my notification from you to get a sense of what sum they intend to prescribe for the continuation of Borgholm's building and whether it has now been arrived at, as I also want you to give the architect Tessin the order to dispose of it here to me, but not until he has dispatched his affairs there.
For the rest, I am finally well satisfied with the regulation that has been made by you in the provinces regarding the salary state for 1660; however, I still want to have specially approved and granted that I may enjoy the improvement of the treatment and the salary for the year 1660 and henceforth, because this last state prepared by me contains such things. I commend you to God's protection and to all good prosperity. Given at Norrköping, February 16, 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.
Above: Kristina.
Above: Johannes Elai Terserus, the Bishop of Åbo.
Above: Seved Bååth.
No comments:
Post a Comment