Source:
A Collection of the State Papers of John Thurloe, Esq;, volume 2, pages 23 to 24, published by Thomas Birch, 1742; original at Indiana University
Bulstrode Whitelocke wrote this letter to secretary John Thurloe on January 13/23 (Old Style), 1654.
The letter:
SIR,
I RETURNE my very hearty thankes for your last letters of 23d December, and for all your former letters. It is the greatest comfort to me in the worlde to heare from my friendes in England, and to see their care and love of me in my absence, especially uppon the change in England. If their servants heere had not bin timeously and kindly remembred, and those businesses sent to us, we had bin despised: butt I most humbly thanke his highnes and my friends in England, and perticularly yourselfe, that we were not forgotten. I hope that God will give his blessing to this settlement, and that it will be much for all our good. The Dutch and Scotts heere beganne to talke of high distractions and confusions in England; butt as soone as my letters came, I went to courte, and silenced them all. The queene is much pleased with the newes, and hath received my credentialls from his highnesse with great expressions of contentment and respect both to him, and to the present settlement. ... I have bin twice this day with the queene, and am growne a great favorite with her; insomuch that many have desired me to promote their suits to her; but I refuse all, and meddle onlie with my owne buisnes. The rix chauncellor hath expressed great and extraordinary kindnes to me, not onlie to my selfe, butt to many others. We shall grow great linguists heere by continuall speaking of French and Lattin; which is not to be avoyded, whensoever we meet with those heere. The rix chauncellor speakes good Lattin, and the queene only the French. She will not permitt to have any other present, but discourses with me alone, saying, that she understands me when I speake French, as well as if I spake Swedish; and indeed she is extreame civill and courteous to me. ...
Upsall, Jan. 13. 1653 [sic].
Your most affectionate friend,
B. WHITELOCKE. ...
With modernised spelling:
Sir,
I return my very hearty thanks for your last letters of 23rd December, and for all your former letters. It is the greatest comfort to me in the world to hear from my friends in England and to see their care and love of me in my absence, especially upon the change in England. If their servants here had not been timeously and kindly remembered, and those businesses sent to us, we had been despised; but I most humbly thank His Highness and my friends in England, and particularly yourself, that we were not forgotten. I hope that God will give His blessing to this settlement and that it will be much for all our good.
The Dutch and Scots here began to talk of high distractions and confusions in England; but as soon as my letters came, I went to court and silenced them all. The Queen is much pleased with the news and hath received my credentials from His Highness with great expressions of contentment and respect, both to him and to the present settlement. ...
I have been twice this day with the Queen and am grown a great favourite with her, insomuch that many have desired me to promote their suits to her, but I refuse all and meddle only with my own business. The Rixchancellor hath expressed great and extraordinary kindness to me, not only to myself, but to many others.
We shall grow great linguists here by continual speaking of French and Latin, which is not to be avoided whensoever we meet with those here. The Rixchancellor speaks good Latin, and the Queen only the French. She will not permit to have any other present, but discourses with me alone, saying that she understands me when I speak French as well as if I spake Swedish; and, indeed, she is extreme civil and courteous to me. ...
Uppsal, January 13, 1653 [sic].
Your most affectionate friend,
Bulstrode Whitelocke. ...
French translation (my own):
Monsieur,
Je vous adresse mes plus sincères remerciements pour vos dernières lettres du 23 décembre, ainsi que pour toutes vos précédentes. C'est pour moi le plus grand réconfort d'avoir des nouvelles de mes amis en Angleterre et de constater leur sollicitude et leur amour pour moi en mon absence, surtout après les changements survenus en Angleterre. Si leurs serviteurs n'avaient pas été rappelés à temps et avec bienveillance, et si ces affaires ne nous avaient pas été envoyées, nous aurions été méprisés; mais je remercie très humblement Son Altesse et mes amis en Angleterre, et vous-même en particulier, de ne pas nous avoir oubliés. J'espère que Dieu bénira cet établissement et qu'il sera pour notre bien à tous.
Les Hollandais et les Écossais ont commencé à parler de troubles et de confusions graves en Angleterre; mais dès que mes lettres sont arrivées, je suis allé à la cour et je les ai tous réduits au silence. La reine est ravie de la nouvelle et a reçu mes lettres de créance de Son Altesse avec de vifs témoignages de satisfaction et de respect, tant pour lui que pour le présent règlement. ...
J'ai été deux fois aujourd'hui auprès de la reine, et je suis devenu son grand favori, à tel point que beaucoup m'ont sollicité pour lui présenter leurs demandes. Mais je refuse tout et ne me mêle que de mes affaires. Le grand chancelier a témoigné une grande et extraordinaire bienveillance à mon égard, non seulement à moi-même, mais aussi à beaucoup d'autres.
Nous deviendrons ici de grands linguistes en parlant continuellement français et latin, ce qui ne peut pas être évité quand nous rencontrons ceux d'ici. Le grand chancelier parle bien le latin, et la reine seulement le français. Elle ne permet aucune autre présence, mais s'entretient avec moi seul, affirmant qu'elle me comprend aussi bien lorsque je parle français que si je parlais suédois; et, en effet, elle se montre extrêmement polie et courtoise envers moi. ...
Upsal, le 13 janvier 1653 [sic].
Votre très affectueux ami,
Bulstrode Whitelocke. ...
Swedish translation (my own):
Min herre,
Jag tackar innerligt för Era sista brev av den 23 december och för alla Era tidigare brev. Det är den största tröst för mig i världen att höra från mina vänner i England och se deras omsorg och kärlek till mig i min frånvaro, särskilt med tanke på förändringen i England. Om inte deras tjänare här hade blivit ihågkomna i tid och vänligt, och dessa meddelanden skickade till oss, hade vi blivit föraktade; men jag tackar ödmjukt Hans Höghet och mina vänner i England, och särskilt Er själv, för att vi inte glömdes bort. Jag hoppas att Gud kommer att ge sin välsignelse åt denna överenskommelse och att den kommer att vara till stor nytta för oss alla.
Holländarna och skottarna här började tala om stora distraktioner och förvirringar i England; men så snart mina brev kom gick jag till hovet och tystade dem alla. Drottningen är mycket nöjd med nyheterna och har mottagit mina kreditivbrev från Hans Höghet med stora uttryck för tillfredsställelse och respekt, både för honom och för den nuvarande uppgörelsen. ...
Jag har varit två gånger i dag hos drottningen och har blivit en stor favorit hos henne, så till den grad att många har önskat att jag skall framföra deras ärenden till henne, men jag vägrar allt och lägger mig endast i mina egna angelägenheter. Rikskanslern har visat stor och utomordentlig vänlighet mot mig, inte bara mot mig själv, utan mot många andra.
Vi kommer att bli stora språkkunniga här genom att ständigt tala franska och latin, vilket inte kan undvikas när vi möter dem här. Rikskanslern talar bra latin, och drottningen endast franska. Hon tillåter inte att någon annan är närvarande, utan hon talar ensam med mig och säger att hon förstår mig när jag talar franska lika bra som om jag talade svenska; och hon är sannerligen ytterst hövlig och artig mot mig. ...
Uppsala, den 13 januari 1653 [sic].
Er tillgivnaste vän,
Bulstrode Whitelocke. ...
Above: Kristina, year 1650.
Above: Bulstrode Whitelocke, year 1650. Image courtesy of National Portrait Gallery via Wikimedia Commons.
Above: Axel Oxenstierna, the Grand Chancellor of the Realm.
No comments:
Post a Comment