Wednesday, January 26, 2022

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated December 20/30 (New Style), 1653

Source:

Lettres de Gui Patin, volume 2, page 98, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

Le prétendu accord des Anglois et des Hollandois est rompu, et il y a grand changement en l'affaire; la chance a tourné, les Anglois pensoient être les plus forts, mais il y a du rabais; la reine de Suède, en laquelle ils espéroient beaucoup, s'est rangée avec le roi de Danemark contre eux pour les Hollandois, ce qui donne grand changement à l'affaire. ...
De Paris, ce mardi 30 décembre 1653.

Swedish translation (my own):

Den förmodade överenskommelsen mellan engelsmännen och holländarna är bruten, och det är en stor förändring i saken; lyckan har vänt, engelsmännen trodde att de var starkast, men det finns en rabatt; Sveriges Drottning, på vilken de hade stora förhoppningar, ställde sig på Danmarks kungs sida mot dem för holländarna, vilket ger en stor förändring i affären. ...
Från Paris, tisdagen den 30 december 1653.

English translation (my own):

The supposed agreement of the English and the Dutch is broken, and there is a great change in the matter; luck has turned, the English thought they were the strongest, but there is a discount; the Queen of Sweden, in whom they had high hopes, sided with the King of Denmark against them for the Dutch, which gives a great change to the affair. ...
From Paris, Tuesday, December 30, 1653.


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Charles Spon, dated November 15/25 (New Style), 1653

Sources:

Nouvelles lettres du feu Mr. Gui Patin, volume 1, page 395, published by Steenhouwer & Uytwerf, 1718


Lettres de Gui Patin, volume 2, page 87, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

Les rieurs ne sont plus du coté de Bourdelot, j'apprends de bonne part que Bourdelot n'est point bien avec la Reine de Suede, & qu'il est en grand danger de n'être ni Abbé ni Ambassadeur, qu'elle a écrit contre lui à la Cour; & en ce cas là que deviendra ce Palladin de bonne fortune, qui par ci devant étoit barbier & fils de barbier? ...
De Paris ce mardi 25. de Novembre 1653.

Ballière's transcript of the letter excerpt:

Les rieurs ne sont plus du côté de Bourdelot; j'apprends de bonne part que Bourdelot n'est point bien avec la reine de Suède, et qu'il est en grand danger de n'être ni abbé ni ambassadeur, qu'elle a écrit contre lui à la cour; et en ce cas-là que deviendra ce paladin de bonne fortune, qui par ci-devant étoit barbier et fils de barbier? ...
De Paris, ce mardi 25 de novembre 1653.

Swedish translation (my own):

Skrattarna är inte längre på Bourdelots sida; jag är väl informerad om att han inte har det bra med Sveriges Drottning och att han är i stor fara att varken vara abbot eller ambassadör, att hon skrivit mot honom vid hovet; och i så fall vad kommer det att bli av denna lyckans paladin, som tidigare var frisör och son till en frisör? ...
Från Paris, tisdagen den 25 november 1653.

English translation (my own):

The laughers are no longer on Bourdelot's side; I am well informed that he is not well with the Queen of Sweden, and that he is in great danger of being neither an abbot nor an ambassador, that she wrote against him at court; and in that case, what will become of this paladin of good fortune, who was formerly a barber and the son of a barber? ...
From Paris, Tuesday, November 25, 1653.


Above: Kristina.


Above: Pierre Bourdelot.


Above: Gui Patin.

Excerpt from Gui Patin's letter to Claude II Belin, dated May 14/24 (New Style), 1653

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 5, page 93, published by Reinier Leers, 1725


Lettres de Gui Patin, volume 1, page 197, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

... De Paris ce 24. de May 1653.
Tous les François qui étoient à Stokolm, chez la Reine de Suéde, sont étourdis du bâteau: on leur a donné leur congé, pour les folies de Bourdelot, qui y étoit premier Medecin: la Reine vouloit retenir nôtre bon ami Monsieur Naudé, qui y étoit Bibliothéquaire, mais il a lui-même demandé son congé, ne voulant plus long-tems demeurer là tout seul: à quelque chose, malheur est bon; j'aime mieux qu'il soit ici que là: tout le Nord ne vaut point ce digne personnage. ...

Ballière's transcript of the letter:

... De Paris, ce 24 de mai 1653.
Tous les François qui étoient à Stockholm, chez la reine de Suède, sont étourdis du bateau; on leur a donné leur congé, pour les folies de Bourdelot, qui y étoit premier médecin. La reine vouloit retenir notre bon ami M. Naudé, qui y étoit bibliothécaire; mais il a lui-même demandé son congé, ne voulant plus longtemps demeurer là tout seul. A quelque chose malheur est bon; j'aime mieux qu'il soit ici que là: tout le nord ne vaut point ce digne personnage. ...

Swedish translation (my own):

... Från Paris den 24 maj 1653.
Alla fransmännen som var i Stockholm hos Sveriges Drottning är virriga av båten; de tagit sin avsked på grund av Bourdelots dårskap, som var den första läkaren där. Drottningen ville behålla vår gode vän monsieur Naudé, som var bibliotekarien där; men själv frågade han om lov, och ville inte stanna ensam där längre. Inget ont som inte har något gott med sig; jag föredrar att det vore här än där: hela norr är inte värt denna värdiga karaktär. ...

English translation (my own):

... From Paris, May 24, 1653.
All the Frenchmen who were in Stockholm with the Queen of Sweden are dizzy from the boat; they were given their leave because of the follies of Bourdelot, who was the first doctor there. The Queen wished to retain our good friend Monsieur Naudé, who was librarian there; but he himself asked for his leave, not wanting to stay there any longer on his own. There's some silver lining; I prefer it to be here than there: the whole of the north is not worth this worthy personage. ...


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Note: In French it is said proverbially that one is quite dizzy from the boat (étourdi du bateau) when something has recently happened to one which has caused one some confusion of mind.

Excerpt from Gui Patin's letter to Claude II Belin, dated November 6/16, 1652 (New Style)

Sources:

Lettres choisies du feu M. Guy Patin, volume 5, page 75, published by Reinier Leers, 1725


Lettres de Gui Patin, volume 1, page 185, Gui Patin, published by J. B. Ballière, 1846



The letter excerpt:

... Nôtre ami Monsieur Naudé est allé en Suéde, y être grand & premier Bibliothéquaire de la Reine, il y est heureusement arrivé, & y a été fort bien reçû de sa Maîtresse, dont je suis fort réjoüi. ... De Paris le Samedi 16. de Novembre 1652. ...

Ballière's transcript of the letter:

... Notre ami M. Naudé est allé en Suède, y être grand et premier bibliothécaire de la reine; il y est heureusement arrivé, et y a été fort bien reçu de sa maîtresse, dont je suis fort réjoui. ...
De Paris, le samedi 16 novembre 1652. ...

Swedish translation (my own):

... Vår vän monsieur Naudé rest till Sverige för att bli stor och förste bibliotekarie hos Drottningen; han kom dit lyckligen och blev mycket väl mottagen av sin härskarinna, varöver jag är mycket glad. ...
Från Paris, lördagen den 16 november 1652. ...

English translation (my own):

... Our friend Monsieur Naudé has gone to Sweden to be the great and first librarian of the Queen; he arrived there happily and was very well received by his mistress, of which I am very happy. ...
From Paris, Saturday, November 16, 1652. ...


Above: Kristina.


Above: Gui Patin.

Tuesday, January 25, 2022

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated February 23/March 5 (Old Style), 1635

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 23-24, page 40, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1852


The letter:

Christina etc. Wår synnerlige ynnest etc. Sedan som, her RijkzCantzler, Aert Spiringh hade här fått sitt affskedh, och war all resefärdigh, ähr Anders Lacquej j dagh här ankommen, och haffuer bracht medh sigh ådtskillige breff, på hwilke Wij här näst, så snart Wij fåå lägenheet medh the frånwarande aff wårt ellskelige RichsRådh ther öffuer att deliberera, Swara wele; Allenest som J hålla före, att bem:te Spiringh måtte hielpa till att komma tullerne här j Rijket uthj godh Ordningh och richtigheet, Så haffue wij funnet godt honom här att behålla, och icke deste mindre låta medfölliande breff gåå fort medh eder opwacktare Georg Behmen; Begäre nådeligen J wele Oss edert betänkiande ther öffuer meddeela. Then relationen om wåre Sändebudz förrättande j Rysslandh, är tillförende här ifrån affsändh, men effter som Wij befahre then att wara interciperadh, skicke wij eder icke mindre nu een copia ther aff tillhanda. Och befalle eder Gudh Alzmechtig synnerligen Nådeligen. Aff Stockholm den 23. Februarij, Åhr 1635.
Högstbemelte Hennes Kongl. Maij:ttz etc. sampt Sweriges Rijkes respectivè Förmyndare och Regeringh.
Matthias
Soop mp
j R: Dråttzins
ställe

Clas Flemingh
i R Admiralens stelle
mpria

Pär Sparre wthij
Rijkz Cantzlerens stelle.
m pr

Gabriel Oxenstiern, Frijhärre
Till Möreby och Lindhålm mp
S. R. Skattmästare.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated February 16/26 (Old Style), 1635

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 23-24, page 37, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1852


Riksarkivet, image 112, page 108 in Riksregistraturet, Januari till Juni 1635




The letter:

Christina etc. Wår synnerlige ynnest etc. Wij twiffle intet, her Richs Cantzler, uthan att J allaredo längesedan haffue förstådt uthaff dee breff och ther hoos fölgiande bijlagor här ifrån till eder ähre dresserade, huru medh then Ryske ambassadå, som förledne åhr här ifrån och dijdt affgick, ähr affluppedt. Nu sedan ähr Licentförwaltaren Aerndt Spiring här ankommen, och haffuer giort Oss om altt, serdeles huadh hans commission toucherade, mundtligh rapport, Såsom och therhoos underdånigst medh Oss communicerat öffuer någre ährender, uthj hwilke han widh Licentförwaltningen j Lijfflandh medh någre Städer där sammestedes ähr different och twistigh. Så haffue Wij fördenskull, huadh thet förra widkommer, så wida funnet onödigt thet här igen att opreppa, emädan bemelte Spirings mundtlige relation eder än widare all godh beskedh och vnderrättelse der uthinnan kan göra; Öffuer thet andra haffue wij opsatt wår meningh, och eder then här innelycht tillhanda skicke, på huadh sätt Wij hålle the casus bequämast wara att affhielpa. Dock såsom administrationen aff Licenterne så j Lijfflandh som Pryssen för detta eder à part committeradhe och förtrodde ähre, så skall Oss nådigst behaga, där j samme Artiklar öffuersee, och ett wist slutt och affskedh medh Spiringh ther uthinnan fatta wele, hwilket sedan aff Oss, där elliest så nödigt befinnes, kan ratificerat bliffua. Wij haffue och nu öffuerlagt medh Spiringh, på huadh sätt Tullerna här uthj Rijket billigast skulle wara att settia, och förment till att undwijka undersleff, som elliest uppå allehanda sätt iblandh köpmännerne practicerat warder, att relaxera huadh the fremmande mehre än inländske uppå tollen giffua, och j then staden läggia een liten tolage till een pro cento aff ingående, och een halff pro cento aff the uthgående wahrur. Så ähr och Spiringh een taxa medgiffuin, effter hwilken Wij hålle godzet wara till att förtulla, begärandes nådigst J wele Oss edert betänkiande meddela, öffuer huadh som eder synes der uthinnan att böra förandras, på thet Wij j tijdh må kunna låta fatta een wiss Ordningh, och then publicera. Saltlicenten ärne Wij och här effter j Swerigie och Finlandh att låtha settia på een fierdedeels Richsdaler Tynnan, emädan han nästan på samma sätt uthj Lijfflandh opburin warder, alleena att där någon ådtskildtnat emellan Spanskt, Franskt och kokat Saltt göres. Sågo elliest gerna, att Wij medh någon godh karll måtte undsatte bliffua, som thet wärket medh Tullerne rätt förstodo, och inspectionen ther öffuer haffua kunde, Ther om Wij j lijka måtto nådeligen begäre, att J medh Spiringh afftala wele, så att Wij någon därtill qualificeradh medh snareste hijdt in må bekomma. Och befalle eder Gudh Alzmechtigh synnerligen Nådeligen. Aff Stockholm den 16. Februarij, Åhr 1635.
Högstbemelte Hennes Kongl. Maij:ttz &c. sampt Sweriges Rijkes respectivè Förmyndare och Regeringh.
Matthias
Soop mp
j R: Dråttzins stelle

Clas Flemingh
i R Admiralens stelle
mpria

Pär Sparre wthij
Rijkz Cantzlerens stelle
m pr

Gabriel Oxenstiern, Frijhärre
Till Möreby och Lindhålm mp
S. R. Skattmästare.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

John Bargrave on Kristina's conversion to Catholicism

Sources:

Pope Alexander the Seventh and the College of Cardinals, page 68, by John Bargrave, published by the Camden Society, 1867


Christina, Queen of Sweden: The Restless Life of a European Eccentric, page 173, by Veronica Buckley, 2004

Drottning Christina: en biografi, pages 159 to 161, by Marie-Louise Rodén, 2008

Drottning utan land: Kristina i Rom, pages 45, by Erik Petersson, 2013

The anecdote:

This Christina, Queen of Sweden, as being the daughter to the great Gustavus Adolphus, and bred up a Protestant in the Lutheran way, quitted her crown and her religion too, turning papist, and was received at Inspruck, in Tiroll, by that Archduke and Prince with extraordinary great pomp and magnificence; that being the appointed place, at the confines of Italy and Germany, for her to renounce her former religion of a Lutheran Protestant, and to be received into the bosom of the Church of Rome; which was done with great solemnity; at which I was present, staying there a month for that purpose.

Almost all the Emperor's Court and other nobility were there, the Pope, Alexander VII, sending thither as his internuntio Monsigr Lucas Holstenius to receive her renunciation and admitter [admit her?] into the Roman faith. That internuntio was a high German, of Hamburgh, and had been bred up a Lutheran, but turned as she did, and, being a great scholler, he was the keeper of the Vatican Library, and Canon of St. Peter's at Rome, and my former courteous acquaintance; which, with all kindness, he renewed at our meeting here — he giving me 3 sheets of paper printed in Latin of the solemnity, of which she read half an one very readily in a loud, manly voice, undauntedly. But her carriage in the church was very scandalous — laughing and gigling, and curling and trimming her locks, and motion of her hands and body was so odd that I heard some Italians that were near me say, E matta, per Dio, "By God, she is madd!" and, truly, I thought so too, there being in her no sign of devotion, but all was as to her as if she had been at a play, whilst she received the Sacrament in the Roman mode, and all in time of the short sermon. But she had short sermons all the week after, every day in a several language; all which she understood well, as I was told there by Monsigr Holstenius, the Pope's internuntio, with whom I was often.

That night she was entertayned with a most excellent opera, all in musick, and in Italian, the actors of that play being all of that nation, and, as some of themselves told me, they were 7 castrati or eunuchs; the rest were whoores, monks, fryers, and priests. I am sure it lasted about 6 or 7 hours, with most strangely excellent scenes and ravishing musick, all of which, by the Archbishop's order, the Sigr Conte Collhelo presented me with a book in Italian, which I have now in my study, with all the scenes in excellent brasscutts. The title is "L'ARGIA, Dramma Musicale, reppresentato a INSBRUGG alla maesta della serenissima Christina, Regina di Suezia," &c. She stayed at Insbrugg about ten days, and every day had its variety of entertaynement, what in dancing, musick, banquetings, hawking, and hunting all sorts of wild fowls and wild beasts, incompassed in toyles of canvas, making a wall (as it were) with timber, poles, and canvas 5 or 6 miles in compass to bring in the several herds of wild beasts that inhabit that Alpine country, amongst which the camuccii or chamois, or mountainous wild goats, are most in number; there being culverines and small canons placed here and there for Her Majesty to fire at whole droves or flocks of them as they run and lepped to and again. In short, I was told there by an Englishman of the Archduke's music, that those 10 days cost that prince about 30,000 lbs English.

I designed that figure of the Queen myself, and had it cut in brass at Inspruck for me, which I have in my study. J. B. 1662.

Swedish translation (my own):

Denna Kristina, Sveriges drottning, som var dotter till den store Gustav Adolf och fostrade upp en protestant på lutherskt vis, lämnade sin krona och sin religion också, blev papist, och mottogs i Innsbruck, i Tirol, av den ärkehertigen och prins med utomordentligt stor pompa och prakt; det var den utsedda platsen, inom Italiens och Tysklands gränser, för henne att avsäga sig sin tidigare religion som en luthersk protestant och att tas emot i Roms kyrkas famn, vilket skedde med stor högtidlighet, där jag var närvarande, vistandes där en månad för det här ändamål.

Nästan hela kejsarens hov och annan adel var där, påven Alexander VII skickade dit som sin internuncio monsignor Lucas Holstenius för att ta emot hennes avsägelse och tillåta henne i den romerska tron. Internuncien var en högtyskare från Hamburg och hade fötts upp som lutheran, men vände sig som hon gjorde, och eftersom han var en stor lärd, var han innehavare av Vatikanbiblioteket och kanon av St. Petri i Rom, och min tidigare hövliga bekant, som han med all vänlighet förnyade vid vårt möte här. — Han gav mig 3 ark papper tryckta på latin om högtidligheten, av hvilka hon oförskämt läste ett mycket lätt med en hög, manlig röst. Men hennes beteende i kyrkan var mycket skandalöst — hon skrattade och fnissade, och krullade och trimmade sina lockar, och rörelsen av hennes händer och kropp var så märkliga att jag hörde några italienare som var nära mig säga, »È matta, per Dio,« »Vid Gud, hon är galen!« Och sannerligen, det trodde jag också, ty det inte fanns några tecken på devotion hos henne, men allt var enligt henne som om hon hade varit på en pjäs, medan hon tog emot sakramentet på det romerska sättet, och allt i den korta predikningens tid. Men hon hade dock korta predikningar hela veckan därefter, varje dag på flera språk, vilket hon alla förstod väl, som jag där fick höra monsignor Holstenius, påvens internuntie, som jag ofta var hos.

Den kvällen underhölls hon med en ytterst utmärkt opera, allt i musik och på italienska, skådespelarna i den pjäsen var hela den nationen, och, som några av dem själva sa till mig, var de sju castrati eller eunucker; resten var horor, munkar, bröder och präster. Jag är säker på att det varade omkring 6 eller 7 timmar, med de mest märkligt utmärkta scener och förtjusande musik, som alla, på ärkebiskopens order, signor greve Colleredo försåg mig med en bok på italienska, som jag nu har i mitt arbetsrum, med alla scener i utmärkta mässingstick. Titeln är "L'Argia, Dramma Musicale, rappresentato a Innsbruck alla Maestà della Serenissima Cristina, Regina di Svezia," osv. Hon stannade på Innsbruck i cirka tio dagar, och varje dag hade sin variation av underhållning, vad med dans, musik, banketter, hökar och jakt på alla möjliga vilda fåglar och vilda djur, inneslutna i snaror av duk, gör en mur (som det var) med timmer, stolpar och duk 5 eller 6 mil i kompass för att få in de flera hjordarna av vilda djur som bor i det alpina landet, bland vilka de camosci eller chamois, eller gemser, är talrika. Det fanns kulveriner och små kanoner placerade här och där för att Hennes Majestät skulle kunna skjuta mot hela skaror eller flockar av dem när de sprang och hoppade fram och tillbaka. Kort sagt, jag fick höra där av en engelsman från ärkehertigens musik att dessa 10 dagar kostade den prinsen omkring 30.000 engelska pund.

Jag utformade den där figuren av Drottningen själv och lät skära den i mässing på Innsbruck åt mig, som jag har i mitt arbetsrum. J. B. 1662.


Above: Kristina.

Excerpt from Elisabeth Charlotte of Orléans' letter to Caroline of Ansbach, Princess of Wales, dated October 31/November 10 (New Style), 1719

Sources:

Fragments de lettres de Madame Charlotte Elisabeth de Bavière, volume 1, page 45, published by Maradan, 1788


The Letters of Madame: The Correspondance of Elizabeth Charlotte of Bavaria, page 135, published by Chapman and Dodd, 1925


Correspondence complète de Madame, duchesse d'Orléans, volume 2, page 184, published by Elibron Classics, 1857


Queen Christina of Sweden and her Circle: The Transformation of a Seventeenth-Century Philosophical Libertine, page 39 and footnote 83, by Susanna Åkerman, 1991

Christina, Queen of Sweden: The Restless Life of a European Eccentric, page 103, by Veronica Buckley, 2004

The letter excerpt:

Notre feu Roi m'a conté que la Reine Christine de Suède ne mettoit jamais de bonnet de nuit, mais qu'elle entortilloit sa tête d'une serviette. Dans une nuit d'insomnie, après avoir été malade toute la journée, elle fit venir de la musique tout près de son lit dont les rideaux étoient fermés. Transportée de plaisir, en entendant certain passage de cette musique, elle mit brusquement la tête hors du lit, & cria tout haut: „Mort-diable, qu'il chante bien“! Les castrats Italiens, qui d'ailleurs ne se piquent pas de bravoure, furent si effrayés de sa voix & de l'apparition subite de cette figure, qu'ils restèrent muets, stupéfaits, anéantis; la musique cessa. — Du 10 Novembre 1719.

English translation (from source 2; year typo corrected):

10th November, 1719.
The late King told me a story about Christina, Queen of Sweden. She never used to wear a nightcap but would tie up her head in a napkin. Once when she could not get to sleep she sent for music to be played by her bed. The concert was much to her liking and she suddenly stuck her head through the curtains and exclaimed, "Mort diable, how well they play!" The Italians and eunuchs were not of the bravest, and at the sight of her strange appearance they were so scared that they were stricken speechless and the concert had to be abandoned.

Another version of the letter mostly in full:

10 novembre 1719.
Notre feu Roi m'a raconté une histoire de la reine Christine de Suède: elle ne mettait jamais de bonnet de nuit, mais elle attachait seulement une serviette autour de sa tête. Une fois, comme elle ne pouvait dormir, elle fit venir de la musique devant son lit. Elle avait fait tirer les rideaux; mais la musique lui faisant plaisir, elle se leva sur son lit et avança tout d'un coup la tête hors en s'écriant: Mort du diable! qu'ils chantent bien! Les castrats et les Italiens, qui ne sont pas des plus braves, eurent une telle peur à l'aspect de cette figure étrange, qu'ils restèrent muets, et il fallut que la musique cessât.

On voit encore dans la grande salle de Fontainebleau le sang d'un homme qu'elle a fait assassiner. Elle ne voulait pas que l'on connût ce qu'il savait d'elle, et elle pensait qu'il le divulguerait si elle ne lui ôtait pas la vie. Il avait déjà commencé à parler par pure jalousie, parce qu'un autre était devenu plus en faveur que lui. Elle était très-vindicative et livrée à tous les genres de débauche, même avec les femmes. Si elle n'avait pas eu autant d'esprit, personne n'aurait pu la souffrir. Elle était redevable de ses vices aux Français, et surtout au vieux Bourquelot [sic], qui avait été docteur du grand Condé; c'est lui qui l'avait fortifiée dans toute son inconduite. Elle pouvait parler de choses auxquelles les plus grands débauchés seuls peuvent songer. Elle a pris de force Mme de Brégy, qui n'a presque pu se défendre. On a pensé que cette reine était un hermaphrodite. Les Français qu'elle a eus auprès d'elle à Stockholm étaient des gens bien dangereux. Ce sont eux qui ont poussé la reine à de si grands désordres.

English translation mostly in full (from source 2; year typo corrected):

10th November, 1719.
The late King told me a story about Christina, Queen of Sweden. She never used to wear a nightcap but would tie up her head in a napkin. Once when she could not get to sleep she sent for music to be played by her bed. The concert was much to her liking and she suddenly stuck her head through the curtains and exclaimed, "Mort diable, how well they play!" The Italians and eunuchs were not of the bravest, and at the sight of her strange appearance they were so scared that they were stricken speechless and the concert had to be abandoned. In the great hall at Fontainebleau there can still be seen the blood of the man she had murdered there. She did not wish to have everything that he knew about her made known, and she thought that everything would leak out unless she took his life, since he had already become jealous and had begun to gossip because another had succeeded in supplanting him in her good graces. She was very revengeful and was addicted to all sorts of vicious behaviour, even with women. If she had not been so clever no one would have had to suffer. She owed her vices to some French people, and especially to old Bourdelot, who was physician to the great Condé, and encouraged her in all her irregularities. She could talk, moreover, of things that only the most practised debauchees could imagine, and she forced Madame de Brégy, who had not strength to defend herself, to the most disgraceful performances. The Queen was thought to be a hermaphrodite. The French who were with her at Stockholm were very depraved people, and it was they who introduced her to all her vices. …


Above: Kristina.


Above: Elisabeth Charlotte of Orléans.


Above: Caroline of Ansbach, Princess of Wales.

Kristina's letter to Johan Cederkrantz, with a postscript in her own handwriting, dated January 28, 1679

Source:

Bref och handlingar hörande till Drottning Christinas historia efter originalerna utgifne, page 44, E. S. Bring, 1832


The letter:

Rom d. 28 Januarij 1679.
M:r CederCrantz; Jag har bekommit edre breef af d. 10/20 Xb. och 17/7 Januarij, men så seende, att Jag icke hinner swara eder öfwer alt, uthan, förbijgåendes Konungens Mig wällbehagelige ankomne ordres till Ambassadeurerne, och desses af eder förmärchte inclination aff närmare träda till Mine för Konungen och Sweriges aldranyttigste projecter, förmedelst hwilka Min skiäligste Satisfaction, Krijgetz aldra reputerligaste uthgång, och Konungens och Sweriges der af flytande store förmån och auantagier, genom be:te Ambassadeurers trogne pådrijfwande och bearbetande, lättest och säkrest kunna winnas och förwärfwas; denne gången allenast will låta eder förmärkia, att Jag eder reesas fortsättiande till Swerige högst nödig skattar, hälst emädan Konungen så benägen sig erwijsat att accordera med Mig om Prouincierne, och hafwer till den ända i dag beordrat Teixera, att förderligast förskaffa eder frije passage och repassage genom danemark, som förmodeligen icke lärer afslås; skolen i fördenskull, imedler tijd samme passport utwärkas, och till Mine med näste post kommande ofehlbare ordres, rådfråga och conferera med H:r Noncen här om, hålla eder i beredskap och resefärdig, och då det giäller till wägs skynda eder som hastigst att komma till ändskap med Konungen, lemnandes uthi Min försorg negotiationen i Nimwägen, der om Jag så god ordre ställandes warder att intet skall försummas, uthan Konungen och deß Ambassadeurer i wärket besinna, det Jag mot Konungens ertedde benägenheet uthi öfwanb:te fullmacht, icke mindre deß och Rijkzens wällfärd, än Mitt egit gagn och bästa söker, och med all förmögenheet understöder och befordrar; Gudi befallat.

Je suis rauye des bonne nouuelles que vous me donne, & espere den receuoir tousiours des meillieurs vous aues iespere vostre pasport & par lordinaire prochain Je vous diray quelque chose de plus.
XST ALEX
André Galdenblad.

With modernised spelling:

Rom, den 28 januari 1679.
Monsieur Cederkrantz,
Jag har bekommit Edra brev av den 10/20 december och 17/7 januari, men så seende att jag icke hinner svara Eder över allt, utan, förbigåendes Konungens mig välbehagliga ankomna ordres till ambassadörerna, och dess av Eder förmärkte inklination av närmare träda till mina för Konungen och Sveriges allranyttigaste projekter, förmedelst vilka min skäligaste satisfaktion, krigets allrareputerligaste utgång, och Konungens och Sveriges därav flytande stora förmån och avantager, genom bemälte ambassadörers trogna pådrivande och bearbetande, lättaste och säkraste kunna vinnas och förvärvas. Denna gången allenast vill [jag] låta Eder förmärka att jag Eder resas fortsättande till Sverige högst nödig skattar, helst emedan Konungen så benägen sig ervisat att ackordera med mig om provincierna, och haver till den ända idag beordrat Texeira att förderligast förskaffa Eder fria passage och repassage genom Danmark, som förmodligen icke lär avslåss. Skolen I fördenskull, imellertid samma passport utvärkas, och till mina med nästa post kommande ofelbara ordres, rådfråga och konferera med herr nuntien härom, hålla Eder i bereddskap och resefärdig, och då det gäller till vägs, skynda Eder som hastigaste att komma till ändskap med Konungen, lämnandes uti min försorg negotiationen i Nimvägen, därom jag så god ordre ställandes varder att intet skall försummas, utan Konungen och dess ambassadörer i värket besinna det jag mot Konungens ertedda benägenhet uti ovanbemälte fullmakt, icke mindre dess och Riksens välfärd, än mitt eget gagn och bästa söker, och med all förmögenhet understöder och befordrar; Gudi befallat.

Je suis ravie des bonnes nouvelles que vous me donnez, et [j']espère d'en recevoir toujours des meilleurs. Vous avez, j'espère, votre passeport, et par l'ordinaire prochain je vous dirai quelque chose de plus.
Xst. Alex.
André Galdenblad.

Swedish translation of the postscript:

Jag är glad över de goda nyheterna Ni ger mig, och jag hoppas alltid få bättre nyheter. Ni har, hoppas jag, Ert passport, och nästa dag skall jag berätta något mer för Er.

English translation (my own):

Rome, January 28, 1679.
Mr. Cederkrantz,
I have received your letters of 10/20 December and 17/7 January, but seeing that I do not have time to answer you on everything, but, passing by the King's well-pleasing received orders to the ambassadors, and his inclination shown by you to come closer to my projects that are most useful to the King and Sweden, by means of which my most reasonable satisfaction, the most honourable outcome of the war, and the King's and Sweden's consequent great benefits and advantages, through the said ambassadors' faithful impetus and processing, easiest and safest can be won and acquired in the easiest and safest way. This time I will only let you know that I appreciate you continuing your most necessary journey to Sweden, preferably because the King is so inclined to agree with me about the provinces, and today has ordered Texeira to provide you with the most free passage and repassage through Denmark, which probably should not be refused. For this reason, you shall consult and confer with the nuncio on this while the same passport is being worked out, and with my infallible orders coming with the next post, stay prepared and ready to travel, and when it comes to the road, hurry as soon as possible to come to an end with the King, leaving in my care the negotiation in Nijmegen, for which I so kindly order that nothing should be neglected, but the King and his ambassadors consider that I seek the King's shown benevolence in the above-mentioned authorisation, no less his welfare and that of the realm than I seek my own benefit and welfare, which I support and promote with all fortune; I commend you to God.

I am delighted with the good news you give me, and I hope to always receive better news. You have, I hope, your passport, and the next day I will tell you something more.
Xst. Alex.
Andreas Galdenblad.


Above: Kristina.

Kristina's letter to Bernhard von Rosenbach, dated September 9/19 (New Style), 1668

Sources:

Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore de Rosembach; Lettres à Rosembach; Lettre manquante 1  Christine de Suède à Rosembach, Hambourg, 19 septembre 1668


Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Manuscrits de la reine Christine; VIII: Lettere della regina ai suoi ministri; Lettere al signore de Rosembach; Lettres à Rosembach; Lettre manquante 2  Christine de Suède à Rosembach, Hambourg, 19 septembre 1668 (this is a copy/double)


Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; 1: Papiers de Christine de Suède, complément I (digitisation page 107v-108r)


Bibliothèque interuniversitaire (Montpellier); Papiers de Christine de Suède, complément; 1: Papiers de Christine de Suède, complément I (digitisation page 108v-109r for the copy/double)


Christine (1626-1689 ; reine de Suède), Papiers de Christine de Suède, complément I, : , 1601-1700.

The Foli@ online digital heritage library is here:


Copyright SCDI-UPV - Collections Université de Montpellier (shelfmark H 258 and shelfmark H 258 bis 1).

Mémoires concernant Christine, reine de Suède, volume 3, pages 326 to 327, compiled and edited by Johan Arckenholtz, 1759; original at the National Library of Naples (Biblioteca Nazionale Vittorio Emanuele III)


Christina of Sweden, page 252, by Ida Ashworth Taylor, 1909; original at the University of Toronto


Kristina's memorandum of the same day to Rosenbach is here:


Her letter of September 4/14 (New Style), 1668 to him is here:


Her letter of September 11/21 (New Style), 1668 to him is here:


Her letter of September 15/25 (New Style), 1668 to him is here:



—

The copy/double:


"L'impatience si naturelle à l'homme, quand il s'attend au dénouement d'une affaire où il prend beaucoup d'intérêt, fit écrire à la Reine ce Billet à son Ministre (Lettere a' suoi Ministri p. 135.). ...

La Reine ne tarda pas d'en apprendre la raison. La Régence, fâchée que le traitement qu'elle avoit fait l'année passée à Christine, ne fût nullement approuvé par les Etats, s'imagina de pouvoir en quelque maniére éluder l'effet de leur affection pour la Reine, en lui députant un Emissaire, pour lui persuader d'acquiescer plutôt aux arrangemens de ses affaires que la Régence prendroit avec elle, que d'insister trop vertement qu'elles fussent vuidées par le concours des Etats.

Christine étoit trop routinée dans les affaires du Monde, & connoissoit trop bien la forme du Gouvernement de Suède pour abandonner l'appui & la décision des Etats, & s'assujettir, comme elle parle dans une Lettre postérieure, à la discrétion de ceux qui n'avoient d'autre but que celui de l'amuser. Elle n'en excepta pas la Régence même, laquelle rentrant seule au maniement des affaires générales, lorsque que les Etats seroient séparés, y auroit pu donner tel tour, que la Reine se seroit trouvée frustrée de ses espérances; au moins, que l'exécution de ce que les Etats lui auroient accordé, seroit renvoyée de tems à autre. Elle le fait assez comprendre dans ses Lettres à Rosenbac, lesquelles, à la suite des autres, nous donnons ici tout du long (Lettere a' suoi Ministri p. 136.)."

"The impatience so natural to man when he awaits the outcome of an affair in which he takes a great interest, prompted the Queen to write this note to her minister (Lettere ai suoi ministri, p. 135.). ...

The Queen soon learned the reason. The regency, annoyed that the treatment it had given Kristina the previous year had not been approved by the Estates, imagined it could somehow circumvent the effect of their affection for the Queen by sending her an emissary to persuade her to acquiesce to the arrangements the regency would make with her regarding her affairs rather than insisting too vehemently that they be voided through the concourse of the Estates.

Kristina was too trained in the affairs of the world and knew the workings of the government of Sweden too well to abandon the support and decision of the Estates and subject herself, as she says in a later letter, to the whims of those whose sole aim was to amuse her. She did not even exclude the regency itself, which, returning to the sole management of general affairs once the Estates were separated, could have given them such a turn that the Queen would have been frustrated in her hopes; or at least, that the execution of what the Estates had granted her would have been postponed from time to time. She makes this quite clear in her letters to Rosenbach, which, following the others, we reproduce here in their entirety (Lettere ai suoi ministri, p. 136.)."

The letter:

Hambourg 19. Sept[emb]re 1668 —
J'ay estè bien Surprise lors que J'ay Veù arriuer Leïoncron auec vne Lettre du Roy de Suede pleine d'expressions respectüeuses, et tendres Sur le Suiet de Mes mes [sic] propositions, Sur les quelles Je Vous ay desia declarè mes dernieres Volontèz dans mes precedentes, et qui n'ont pas estè changèes ny par toutes les douceurs de la lettre, qu'on m'a escrite, ny par l'eloquence de ce bon Homme, qui n'a rien espargnè pour me persuader qu'il falloit accepter les propositions du Roy, Je Vous enuoye vne copie de la responce que J'ay fait au Roy, et les dernieres conditions Sur l'affaire de l'Eschange, des quelles Je ne me relascheray iamais. Je n'ay rien à adiouster à mes ordres précedents, Si ce n'est de Vous ordonner de presser Vos despesches Vigoureusement car ces longueurs de Suede me mettent dans le dernier desespoir. Je Vous enuoye aussy la copie du memoire que J'ay donne à Leioncron, et Dieu Vous conserue[.]
Christine Alessandra[.]

P. S. dans l'incertitude, ou Je suis Si l'eschange reussirà, ou non il faut tousiours arrester l'affaire de la Religion, et tascher de l'obtenir de la maniere qu'elle a estè accordèe par le Roy, et les Estats dans les conditions proposèes du Roy mesme, il faut aussy pousser les autres pretentions le plus loin que Vous pourrèz en cas que l'eschange ne reussisse pas, et le tout Selon les ordres que Je Vous ay donnè dans mes precedentes[.]
/ M Santinij

With modernised spelling:

Hambourg, 19 septembre 1668. —
J'ai été bien surprise lorsque j'ai vu arriver Leyoncron[a] avec une lettre du roi de Suède pleine d'expressions respectueuses et tendres sur le sujet de mes propositions, sur lesquelles je vous ai déjà déclaré mes dernières volontés dans mes précédentes et qui n'ont pas été changées ni par toutes les douceurs de la lettre qu'on m'a écrite, ni par l'éloquence de ce bon homme, qui n'a rien épargné pour me persuader qu'il fallait accepter les propositions du roi. Je vous envoie une copie de la réponse que j'ai fait au roi, et les dernières conditions sur l'affaire de l'échange, desquelles je ne me relâcherai jamais.

Je n'ai rien à ajouter à mes ordres précédents si ce n'est de vous ordonner de presser vos dépêches vigoureusement, car ces longueurs de Suède me mettent dans le dernier désespoir. Je vous envoie aussi la copie du mémoire que j'ai donne à Leyoncron[a], et Dieu vous conserve.
Christine Alessandra.

P. S.
Dans l'incertitude où je suis si l'échange reussira ou non, il faut toujours arrêter l'affaire de la religion et tâcher de l'obtenir de la manière qu'elle a été accordée par le roi et les États dans les conditions proposées du roi même. Il faut aussi pousser les autres prétentions le plus loin que vous pourrez en cas que l'échange ne réussisse pas, et le tout selon les ordres que je vous ai donné dans mes précédentes.
M. Santini.

Arckenholtz's transcript of the letter:

Hambourg le 19. Septembre 1668.
J'ai été bien surprise lorsque j'ai vu arriver Leioncrone avec une Lettre du Roi de Suède, pleine d'expressions respectueuses & tendres sur le sujet de mes propositions, sur lesquelles je vous ai déjà déclaré mes derniéres volontés dans mes précédentes, & qui n'ont été changées, ni par toutes les douceurs de la Lettre qu'on m'a écrite, ni par l'éloquence de ce bon homme, qui n'a rien épargné pour me persuader qu'il falloit accepter les propositions du Roi. Je vous envoye une Copie de la Réponse que j'ai faite au Roi, & les derniéres conditions sur l'affaire de l'Echange, desquelles je ne me relâcherai jamais. Je n'ai rien à ajouter à mes ordres précédens, si ce n'est de vous ordonner de presser vos dépêches vigoureusement; car ces longueurs de Suède me remettent dans le dernier désespoir. Je vous envoye aussi la Copie du Mémoire que j'ai donné à Leioncrone, & Dieu vous conserve.
Christine Alessandra.

P. S. Dans l'incertitude où je suis si l'Echange réussira ou non, il faut toujours arrêter l'affaire de la Religion, & tâcher de l'obtenir de la maniére qu'elle a été accordée par le Roi & les Etats dans les Conditions proposées par le Roi même. Il faut aussi pousser les autres prétentions le plus loin que vous pourrez en cas que l'Echange ne réussisse pas, & le tout selon les ordres que je vous ai donnés dans mes précédentes.

Swedish translation (my own):

Hamburg den 19 september 1668.
Jag blev mycket förvånad när jag såg Leijoncrona anlända med ett brev från Sveriges Konung, fullt av vördnadsfulla och ömma uttryck i ämnet för mina propositioner, om vilket jag redan i mina tidigare brev har förklarat Er mina sista önskningar, och som har inte förändrats, varken av all det ljuvliga brevet, som skrevs till mig, eller av denne gode mans vältalighet, som icke sparat något för att övertyga mig om att jag måste acceptera Konungens förslag. Jag sänder Er en kopia av det svar jag gav till Konungen och de sista villkoren i fråga om utbytet, från vilka jag aldrig vill slappna av. Jag har ingenting att tillägga till mina tidigare befallningar förutom att beordra Er att påskynda Era försändelser kraftigt, ty dessa Sveriges longueurs försätter mig i den största förtvivlan. Jag sänder Er också kopian av memorandumet som jag gav till Leijoncrona, och Gud bevare Er.
Kristina Alessandra.

P. S. I den ovisshet jag befinner mig i om utbytet kommer att lyckas eller inte, är det alltid nödvändigt att stoppa religionsaffären och försöka få den på det sätt som det har beviljats ​​av Konungen och Ständerna i de villkor som Konungen själv föreslagit. Ni måste också driva de andra anspråken så långt Ni kan ifall bytet inte lyckas, och allt enligt de befallning jag gav Er i mina tidigare brev.

English translation (my own):

Hamburg, September 19, 1668.
I was very surprised when I saw Leijoncrona arrive with a letter from the King of Sweden, full of respectful and tender expressions on the subject of my propositions, on which I have already declared my last wishes to you in my previous letters, and which have not been changed, either by all the sweetness of the letter that was written to me, or by the eloquence of this good man, who spared nothing to persuade me that I must accept the King's propositions. I am sending you a copy of the reply I made to the King, and the last conditions on the matter of the exchange, from which I will never relax. I have nothing to add to my previous orders except to order you to hurry your despatches vigorously, for these longueurs of Sweden are putting me in the greatest despair. I am also sending you the copy of the memorandum which I gave to Leijoncrona, and may God keep you.
Kristina Alessandra.

P. S. In the uncertainty in which I am about whether the exchange will succeed or not, it is always necessary to stop the affair of religion, and to try to obtain it in the manner in which it has been granted by the King and the Estates in the conditions proposed by the King himself. You must also push the other claims as far as you can in case the exchange does not succeed, and all according to the orders I gave you in my previous letters.

Swedish translation of the original (my own):

Hamburg, den 19 september 1668. —
Jag blev mycket förvånad när jag såg Leijoncrona anlända med ett brev från Sveriges konung fullt av vördnadsfulla och ömma uttryck i ämnet för mina propositioner, på vilket jag redan har tillkännagivit Er mina sista önskningar i mina tidigare och som inte har förändrats vare sig genom all brevets ljuvhet som till mig skrivits eller genom denne gode mans vältalighet, som intet sparat för att övertyga mig om att det varit nödvändigt att acceptera konungens förslag. Jag sänder Er en kopia av det svar som jag har lämnat till konungen, och de sista villkoren i fråga om utbytet, som jag aldrig kommer att slappna av.

Jag har ingenting att tillägga till mina tidigare beställningar utom att beordra Er att kraftfullt trycka på Era depescher, emedan dessa Sveriges långörer försätter mig i den största förtvivlan. Jag skickar Er också kopian av memorialet som jag gav till Leijoncrona, och Gud bevare Er.
Kristina Alessandra.

P. S.
I den ovisshet som jag befinner mig i om utbytet kommer att lyckas eller inte, måste man alltid stoppa religionsfrågan och försöka få den på det sätt som den har beviljats av konungen och Ständerna under de villkor som föreslås av konungen själv. Man måste också driva de andra anspråken så långt man kan ifall bytet inte skulle lyckas, och allt enligt de order som jag har givit Er i mina tidigare brev.
M. Santini.

English translation of the original (my own):

Hamburg, September 19, 1668. —
I was very surprised when I saw Leijoncrona arrive with a letter from the King of Sweden full of respectful and tender expressions on the subject of my propositions, on which I have already declared my last wishes to you in my previous ones and which have not been changed either by all the sweetness of the letter that has been written to me, nor by the eloquence of this good man, who has spared nothing to persuade me that it has been necessary to accept the King's propositions. I send you a copy of the answer that I have made to the King, and the last conditions on the matter of the exchange, of which I will never relax.

I have nothing to add to my previous orders except to order you to press your dispatches vigorously, because these longueurs of Sweden are putting me in the greatest despair. I also send you the copy of the memorandum that I gave to Leijoncrona, and God preserve you.
Kristina Alessandra.

P. S.
In the uncertainty in which I am about whether the exchange will succeed or not, one must always stop the matter of religion and try to obtain it in the manner in which it has been granted by the King and the Estates under the conditions proposed by the King himself. One must also push the other pretensions as far as you can in case the exchange does not succeed, and all according to the orders that I have given you in my previous letters.
M. Santini.


Above: Kristina.

Monday, January 24, 2022

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated January 11/21 (Old Style), 1635

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 23-24, page 96, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1852


The letter:

CHRISTINA medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes vttkorade drottningh och Arffurstinna, Storfurstinna till Finlandh, hertiginna uthj Estland och Carelen, Fröken vttöffuer Jngermanneland.
Wår synnerlige ynnest och nådige benägenheet medh Gudh Alzmechtigh tillförende. Wij haffwe för 14. dagar sedan, her RijkzCantzler, skriffwitt eder till, huadh till dedt datum passerat war. Sedan äre nu wåre Sändebudh uhr Rysslandh heemkombne, huadh the ther förrättadt haffwe, see J aff innelagda korta relation. Hade the tijdt kommet förr än friden medh Polen slötts, Så haffuer Storfursten sielff bekändt, att Wij hade och erhollet thet öffrige. Men långsamheeten haffuer thet denne gången förskärtzat. H: K:tt Konungen j Danmark haffuer och j dessa dagar hijdt sändt een ny Resident (som han honom titulerar) Peder Wibe widh nampn, huadh hans första anbringan haffuer warit, och huadh wij ther opå swarat haffue, See J uthj lijka måtto aff bijlagorne. J medler tijdh förnimme wij att Hertigh Fridrich är rychter j Ertzstifftet, på sätt som eder för detta nogsampt uthan twiffwell ähr kundgiort wordet. Hwadh wij nu her Johan Schytte och Grubben för resolution sedermehra ther opå giffuit haffue, thet see J och aff copian, och kunnen ther aff nogsampt affmärkia, huadh wåra consiliers fundamenta ähre. Den Fransosiske Sändebuden complimenterar här högt, och söker medh flijtt att penetrera j wåra yttersta intentioner uthj thet Tyska och Pollniske wäsende. Wij haffue honom optäktt huadh sigh göra låter, och leefft honom heela sin depeche färdigh, effter som J summan aff recreditiffwet see kunnen, här effter Oss: Medh den beskeedh, att medan Regeringen reeser nu huar j sijn Lagsagu och Landzända, och kan skee icke så hastigt tillbakas kommer, innan han bliffuer anten aff sin konungh eller till effwentyrs konungen j Polan affordrader, han then tå här annamma och undfå kan, ty elliest will han dock icke här ifrån för än in Martio. Wij förwänta och H: K:tt Churfursten aff Brandenburgs Sändebudh hijdt medh thett första, och medan han uthan twiffwell warder sökiande ändtligh resolution om Pommeren, motte wij gerna nådigst weta, huadh eder meningh om altt ähr. Altt är elliest här hemma thes Gudh warj loff j roligh stat, och ruste wij Oss medh macht emott öpetwatnet. Befalle eder här medh Gudh Alzmechtigh synnerligen Nådeligen. Aff Stocholm den 11 Januarij Åhr 1635.
Högstbemelte Hennes Kongl: Maij:ttz Sampt Sweriges Rijkes respectivè Förmyndare och Regeringh.
Matthias
Soop mp
i R. Dråttzens ställe

Carl Gylldenhielm
Riks Ammiral
mp

Pär Sparre wthij
Rijkz Cantzlerens stelle,
mpr

Gabriel Oxenstiern, Frijhärre
till Möreby och Lindhålm mp.
S. R. Skattmästare.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.

Kristina's letter to Major General Lars Kagg, dated September 7, 1645

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 19-20, page 112, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1848


The letter:

CHRISTINA etc. Wår synnerlige ynnest etc. Oansedt Wij för detta Herr General Maior hafue gifuit Eder ordre att förreesa opp till Jönekiöping, och sädan medh Wår Secreterare Israel Israelsson där ifrån till Markarijedh, att där på Gräntzen den 13 Septembris uthwäxla medh dhe Danske ratificationen af Fredzfördragen; Män effter tijden faller nu Eder dertill för kort, Wij och elliest wijdh den tijdh behöfuer Eder Person något närmare Wareberg, hälst emädan Herr Thure Sparre som nu j Jönekiöping ähr, och order bekommit hafuer, sig på een eller annan händelsse att holla wederredho be:te Commission att förrätta. Hwarföre befalle Wij Eder Nådeligen att J instelle medh samme reesa till Marckarijedh, och så lundha disponera alla saker der wijdh Götheborg att J kunne så snart J förnimme förwäxlingen af ratificationerne wara skedd, då taga någre Compagnier af Haraldh Stakes Regemente medh Eder till Confoj, och der medh begifua Eder till Wareberg och Eder befästningen å Wåre Wägnar på att låta Eder Contentera medh blotta Fästningen att den Danske Gouverneuren medh Garnisonen drages uth, och J der emoth insättia Wår förordnadhe Commendant och Öfu. Lieut: Capell och Garnison. J skole och låta uthj tiänlige Farkoster inlasta af Wåre Skepp som wijdh Götheborg liggia, så månge stycken medh dess tillbehör som till Warbergz besätning nödvändigt behöfues, och sådant alt j rettan tijdh till Warberg föhra. Och nähr alt hafuer sin richtigheet här medh, skole J af Gouverneuren fordra huadh Jordeböcker och rettelsser om lähnetz inkompster sampt Dommar och andre rättelsser, som derpå befästningen finnas och Oss till någon vnderrättelsse tiäna kan. Wedh denne occasion ähr och Wår willia att j tagar till Eder nogon af officerarne som nähr ähre så och præsidenten j Götheborg Israel Noreum, och sedan j hafue låtit komma Landzständerne af Warbergz lähn der till hoopa, notificera dem Fredz Fördraget och att dhe ähre nu exempteradhe ifrån all obligation till Konungen och Danmarks Chrono; tijden aff pacterne och försäkringen, och alt in till dhess dhe ordentligen aff Oss eller Wåre Effterkommandhe blifua restitueradhe, begärandes af dem att wetta huilcke som hafua hugh och lust att blifua boendess vnder Wår Regiering, och Oss att wela försäkra medh deres liflige Edh att blifua Oss Wåre Effterkommandhe och Sueriges Chrono, hörsamme och tiänstwillige vndersåthare såsom dhe för detta Kongen j Danmark och Danmarks Chrono warit hafue, och der dhe der till resolvera, att dhe dhå giöra deres Eedh j Forma som medh näste Post Eder tillskickas skall. Hwilcke nu af Adell som boo der j lähnet och willia blifua boendhe, som denne Eedh Oss lifligen giöra och medh sine reversaler in forma försäkra wele, dem måge J å Wåre Wägnar der medh der emoth tillsäija och lofua, att dhe wedh deres rätt och wanlige frijheet, wälfångne privilegier och egendomb Conserveradhe och erholdne blifua skole, och frambdeles af Oss, nähr dhe Oss derom besökiandes wardhe, få Confirmation. Män Adelen som hafua där godz, och dem icke städze begäre att besittie, måge effter fördragetz lydelsse niuta godzen, doch så att dess Effterlemnadhe tienare och Landboer Oss till troheet och hörsamheet blifua obligeradhe. Dhe andhre Landzständerne Hoff Prester, Borgare och Bönder, som icke wele sigh medh Edh emoth Oss och Sueriges Chrona obligera, dem måge J å Wåre Wägnar tillåta Ahr och dagh frijheet och Rätt att sällia sine huus och fasta Egendomb och begifua sigh der ifrån, Doch så att emädan dhe quarre ähre, och sigh der förholla, dhe sigh förbindha och obligera till troheet och hörsamheet, medh mindre dhe sigh straxt dädan begifua wele. Män hwadh Fougder och befalningzmän wedhkommer, dem kunne J licentiera och sin kooss till sine herrer gå låta, medh mindre han eller dhe j Lähnet ähre besitne, och wille trädha på Wår sijdha, och Oss medh sin Edh försäkra, dhå han eller dhe där vnder Wår Regiering förblifua måge uthan tiänst och Ämbete. Så snart nu dette ähr bestelt, dhå wele Wij att J förfoge Eder till Götheborg der eder Wår wijdare ordre mötha skall. Och befalle Eder her medh Gudh Alzmechtig synnerlig Nådelig.
CHRISTINA.


Above: Kristina.

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated July 23/August 4 (Old Style), 1634

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 19-20, page 38, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1848


The letter:

CHRISTINA medh Gudz nåde, Sweriges, Göthes och Wendes Vttkorade Drottning och Arffurstinna, Storfurstinna till Finland, Hertiginna vthj Estland och Carelen, Fröken vtöffwer Jngermanneland.
Wår synnerlige ynnest och nådige benägenheett med Gudh Allzmechtigh tillförende. Wij kunne Eder her Cantzlär, nådeligen icke förholla, thett wij för högwichtige orsaker skulld nu mehr hafwa resolverat att gifwa Kopparbergett löst, Och att befrija Oss och Chronan med all then last som Oss nu igenom then deponerede Kopparen vtanlandz intedt lijtedt graverar, J thett att wij Trippen renunciere hans Contract ifrån then tijden att Lovis de Gere sigh tillbudet haffwer Kopparen af honom att inlösa, och tillslå honom Kopparen till betallning, efter thet prijss som tå marckgången waar: Sedan achte wij j lijka motto tillslå Creditorerne j hamburg och Lübeck Kopparen till betallning, på bäste sätt och wijss som wij kunne. Män alldenstundh Oss än tå een god quantitet öfwerblifwer: Och j af Oss hafwe begäradt till thett Tyska Krijgets vttförande Sextusend Skippund. Så efter wij förmode att j ther emott Oss effter handen kunne någre peninger refundera, them wij till Koppar Compagniets och andre Wår och Cronones gieldz afbetallning nödwendigdt anwända moste, effter som j Oss ther opå j eder memorial förtröste; Ähre wij förthenskuld sinnade eder med samma Koppar Secundera, Allenast att wij motte snartt förnimma hwartt j honom begäre. Och haffwe eder thette nödigdt achtadt att notificera, På thet j ther öfwer jw förr jw heller kunne negociera, Så att then andre kopparen som nu gifs lööss, eij kommer eder till hinder. Befale eder här med Gudh Allzmechtig nådeligen. Aff Stockholm den 23. Julij Åhr 1634.
Högstbe:te H: K: M:ts och Sweriges Rijkes Regerande Rådh och Förmyndare.
Gabriel Oxenstierna
Gustaffsonn
Sweriges Dråttzet

Jacobus De LaGardie m. p.
Sueriess Rikess Marsk

Carl Gylldenhielm
Riks Ammiral m. p.

Pär Baner,
i Rijkz Canzlerens stelle.

Gabriel Oxenstiern, Frijhärre
till Möreby och Lindholm m. p.
S: R: Skattmästare.


Above: Kristina.

Kristina's regency council's letter to Axel Oxenstierna, dated June 12/22 (Old Style), 1634

Sources:

Handlingar rörande Skandinaviens historia, kronologiskt register, parts 19-20, page 353, Kungligt samfund för utgivande av handskrifter rörande Skandinaviens historia, 1848


Riksarkivet, image 137/page 413 in April-Juli 1634, Riksregistraturen




The letter:

Christina &c. Wij haffwe Her Cantzler nu nyligen bekommit twenne edre skriffwelser, daterade Frankfurth widh Main den 28 Aprilis och 10. Maij medh deres Dou- och tripletter. Vthj den första sware J på wår nådige skriffwelse affgången till eder den 28. Martij, rådandes att Wij oss och Chronan, för denne gång medh något folks uthfärdande till Tyskland ey skole beswära, Sedan att Generalen Linner Torstensson bliffwer behållen här hemma j Landet; derhoos J giffwe edertt betänkiande öffuer the breffwen Wij till dee General Stater och Staden Amsteldamb, Trippens procedurer emott oss belangande haffwe affgåå låtidt; Och aff then andra förnimme Wij eder Censur om Erich Larssons Contract till dedh Koppar Compagniedt. Till nådigtt Swar så är oss först och frempst myckitt kiertt, och optage Wij medh synnerlige nåder then goda försårgh J uthj så måtto bäre om oss och Fäderneslandet, att Wij icke mindre här hemma än ther uthe emott alle förefallande fiendtlige occurencier må wara well försäkrade, haffwe och för detta j consideration aff the wichtige motiver J Oss förestältt haffwa, att någott Swensktt folck måtte gåå öffuer ådt Tysklandh, där till resolverat; Men såsom Wij nu sedermere pröffwe eder än tå well kunna finna medell wårt och then allmänne bästa der uthe att hålla gående, så skatte Wij detta så myckitt mehre in lucro wara att sättia; Och twiffle intedt, uthan att J så myckitt medh Wår och Fäderneslandzens reputation skee kan, låta eder wara anlägitt aff wåre Swenske Troupper ochså effter handen hijdt hem att dimittera. Generalen Linner Torstenssons person finne wij och ther uthe well nödigh; Men effter som eder tycker wara bättre, dedh han bliffwer hemma j landet och hielper att dirigera militien, dy låte wij oss och således thett helst behaga. Elliest haffwe Wij ifrå Stockholm ock öffuer ådt Pryssen låthedt affärda Öffwersten Thomes Thomesson medh sitt Regementte, både för rycktet skull, såsom och att hielpa under medh the byggninger, som för än wårtt Stillestånd medh Pålacken löper till ända, nödigtt böre repareras, ärne och framdeles aff samma orsack ännu ett Regementte knechter medh någre Compagnie Ryttare dijdt öffuer förordna. Hwadh och edert betänkiande widkommer, öffwer the breffwen uthj wårtt nampn till Hollandh gångne ähre, kan fuller haffua sine skääll att the någott skarpt stältte ähre, serdeles till een fremmande stat; Men så haffuer Oss här till mästedeels commoverat, att fast större hoott och undseyelser ähre uttaff dee General stater A:o 1610 igenom theres uttskickade Cornelium Hagam emott Wår Sahl. käre Her Farfader uthj een myckitt ringare och privat Saak bleffne insinuerade; kunne och icke well troo, att ehuru well andre konunger såsom Franckrijke och Engelandh thett samma haffwe måst lijda, uthan att större discretion emott them, än oss j thenne Saken är brukatt. Dock låte wij oss edertt Consilium nådigst behaga, och äre nådigst tillfredz att så framptt bem:te breff allaredo ey woro öffuerleffrerade, må ther medh till widare wår förordning innehållas. Erich Larssons Contract belangande, förmode Wij eder länge sedan medh Anders Lacquej haffwa bekommitt copian aff wårtt breff till honom i detta ährende affgångitt, och der aff förnummet huruledes wij then samma, såsom Oss och Chronan heltt præiudicerligh och skadeligh, eij haffwe kunnatt eller welatt ingåå och ratificera; finne och Wara skäligtt, hwadh J till honom uthj samma ährende skriffuit haffwe. Hwadh nu wijdare der uthinnan kan förelöpa, måste wij förbijda medh tijden, och effter som den sigh ansteller, consilierne ther effter fatta. Sidst haffwe wij låtidt förfara om dee wexler, som aff Mårten Wewetzer på Spiringh dragne äre; Och wele Oss nådigst haffwa refererat på den förklaringh J här om aff wårtt Cammar Rådh, så well som bemelte Wewetzer warde bekommandes. Och befalle &c.
G. G. O.         J. D. L.         C. C.         P. B.         C. F.


Above: Kristina.


Above: Axel Oxenstierna.