Source:
Historiska Samlingar, part 1, page 340, Johan A. Carlbohm, 1793
The interrogation:
Den 14 Decemb. Efftermiddagen wore i RådhCammaren af Rijkzens Rådh, Gref Johan Oxenstierna, Gref Magnus De la Gardie, Her Gustaff Bielke, och Her Johan Berendtz, samt Secreterarne att wijdare Examinera i det upprorische Pasquillet Messenius hafwer låtitt uthgå.
Inkallades Messenij schrifware Mårten.
1). Frågades honom huru lenge han hafwer tient Messenium?
Resp. Inthet [längre] änn ett åhr fult.
Secret. Gustaff Hansson refererade att han hade luppit från honom.
2). Tillspordes, om han wiste aff Messenii Correspondens?
Resp. Wet inthet synnerligen der aff. Han hafwer stundom schrifwit en i Öregrundh till, Peder Carelsson be:dh, men som han mente, om sine Privat saker.
Förmantes seia sanningen.
Resp. Säger sigh inthet hafwa behof tiga effter han intett hafwer fådt aff honom något medan han hafwer tienten. Påminner sigh hafwa sedt ett breff från Hr Salvium honom tillschrifwit.
Interrog. När?
Resp. För twå månader sedan.
Int. Om någre bref wore ankompne medh Skiepp eller från Dantzik?
Resp. Neij, wiste inthet der aff.
Förmantes seia sanningen.
Resp. Wet inthett af flere breff, Plegar lichwel bära dem på Posthusett. Messenius hafwer eliest mest brukat sin Sohn, sedan han kom till hånom. Påminte sigh hafwa och så burit hårdt breff som war schrifwit till en Fougde i Smålandh Christopher Christophersson widh nambn.
Tillsporder om något bref wore hånom tillkommitt uhr Hertigh Adolphz Håff, eller någon som wore i H. K. Högheetz tienst?
Resp. Neij wiste inthett aff sådant.
3). Tillsporder om han wiste aff den unge Messenii schriffter och i specie af detta Pasquillet?
Resp. Kan inthett neka sigh stundom hafwa sedt, stundom hånom den unge Messenius sielff hafwa wist någre sine bref fram som han hade schrifwit till en Piga i Södermannlandh Hr Christopherss dotter i Forss, hwilke hafwa warit löjligen schrifne, Hade och en gångh oförwarandes råkadt på detta Pasquill, hwilket han sågh wara schrifwit på Rijm, Men när Messenius bleff det warsse hafwer han strödt sandh der öfwer och giömdt det undan. Sedan hafwer han och en gångh medan Messenius lijtet war uthgången, sökt der effter, och i den hastigheeten allenast fått see det ena Rijmet,
»Den som detta hafwer stelt,
Hafwer fölgdt E. Kongl. H:t i felt.«
Hafwer och i det Messenius inkom frågatt honom om denne schrifften, då Messenius blef wredh, och frågat hwij han frågade der effter? Sedan hafwer han en gångh sedt hånom swepa i hoop någre sine schriffter, och sedan sagdt, »Seij nu hwadh du will, dit ia är så gått som mitt Neij.« Wijdare wiste han inthet aff denne saken, betygade det och medh sin Eedh.
Tillsporder om han wiste att Fadren wiste der aff?
Resp. Neij så mychit han kunde wetta.
Int. Hwem plegar besökian?
Resp. Wiste ingen synnerligen, allenast Johan Göstaffsson i gamble Cantzliet.
Int. Om gamble Messenius plegar sielff myket schrifwa?
Resp. Ja stundom, doch mäst går han på gulfwet och dicterar, men Sohnen hafwer han mest brukat att schrifwa det han dicterar.
Interr. Än en gångh, om han hade sedt den unge Messenius sticka något i ungnen?
Resp. Ja.
Int. Hwarss handh det war?
Resp. Han sågh att det war den unge Messenii handh.
Sedan wistes honom Pasquillet och tillspordess om det war den unge Messenii handh?
Resp. Ja.
4). Tillspordes om han wiste aff Acterne som wore tagne af Archivet?
Resp. Wiste inthet der aff, Haffwer fuller sedt någre Acter der, Men weet inthet hwar ifrån dhe äre. Dhe liggia eliest förwarade i kårjarne.
Tillspordes om han wiste aff den Protestation som der wore schrifwen?
Resp. Neij, Men mente att Sohnen hade den rent schrifwit.
Int. Om han hade burit den upp till sin fader?
Resp. Ja det wiste han.
Int. Om han wiste hwar ifrån det war kåmmitt?
Resp. Neij.
Int. Om han aldrig hade hördt honom snacka om sådane saker?
Resp. Neij det han kunde minnass, Påminner sigh lichwel, att när något tahl hafwer warit å gånge är han uthwister.
Int. Hwem plegar besökia gamble Messenium?
Resp. Wiste ingen synnerligen, hade sedt Doctor Carel Rosingh Assessor i Håfretten der.
Int. Om han i desse dagar inthet hade hördt eller merkt att Messenius hadhe kunschap att Passquillet wore framkummitt, Eller om Messenius icke hade warit något bekymbrett eller illa till modz?
Resp. Neij, Men för några dagar seden, då han kom om afftonen hem, war han något onder och mulin.
Int. Om Sohnen hade studerat något?
Resp. Neij allenast det han hade aff fadren.
Int. Om han hade schrifwit till Prestedottren på Rijm?
Resp. Neij.
Int. Huru han är blifwen medh henne bekendh?
Resp. Han hafwer warit siuk, och legadt der i Prestegården, hade der fahrit wehl.
Int. Om han aldrigh hade hördt hånom tahla illa om någon?
Resp. Neij hwarken Fadren eller Sohnen.
Int. Hwem han plegar omgås medh aff sine grannar?
Resp. Weet inthet medh någon synnerligen, allenast medh Liborius, Gyllenax och sedan Enebergh.
Int. Om icke medh Matthias, R. Drotzens Secreter?
Resp. Neij.
Int. Om han wiste Messenium hafwa någre Acta på landet?
Resp. Neij wiste inthet der aff.
Admonitur att seia sanningen, så schulle han strakz slippa, och änn då få något derföre.
Resp. Neij han wiste inthet mehra, Och kunde inthet seia mot sitt samwet.
Int. Om det war gamble Messenii handh, som är schrifwit om Bönderne?
Resp. Ja.
Der medh uthwistes schrifwaren.
Sedan infordradess den unge Messenius.
Gr. Johan Oxenstierna: Admonerade att bekienna sanningen, och seia det som han sedan sidste Examen hade sigh kunnatt påminna. Sammaledes blef han Admoneret af Gr. Magnus: Han låte der medh see sin bättring att han nu komme till en rätt bekiennelsse. Han wore en ung karl, och förfördh aff sin elaka Fader. K. M:t kunde bewekass till Nåder moot honom.
Messenius Resp.: Sigh hafwa för middagen bekendt för Secreterarne alt det han då kunde sigh påminna. Han kumme änn i hågh det hanss fader hade hånom nest annatt Refererat, det Hr. R. Cantzleren schulle hafwa schrifwit till sin Sohn Gr. Johan till Osnabrygg och rådt att han hindrade Tractaterne. Samma bref schulle wara kommitt till K. M:t och nu förwahrass i Cantzlijet.
Tillspordess om sin intention till denna schrifften?
Item hade schrifwaren bekiendt att han hade något sedt aff detta Passquillet, såsom och så att han sade något sådant kastadt i Elden, det Messenius tillförende inthet hafwer bekiendt.
Resp. Ja han hade merkt att han wille se det, och fördenschull kastatt något i Elden, men inthet detsamma, och hafwer hafft maculaturet quar.
Int. Men hwarföre hade fadren wist honom Öfwerste Würtz bref?
Resp. Ja han hade fuller det giordt, men betygade att han lichwel inthet wiste aff Passquillet. Han hade ej heller än då welat det bekienna för hånom.
Int. Om han icke hade hördt alt detta aff sin fader?
Resp. Hafwer åthschillige sådane saker hördt aff sin fader, men icke alt på en tijdh, synnerligen när han reste medh hånom till Upsala. Doch icke i den intention att han schulle giöra sådant werk der aff.
Int. Om fadren hade subministreret hånom det H. K. M:t är ett Tok?
Resp. Gudh bettre hanss fader hafwer mychet sådant sagdt honom, dhe orden hafwa eliest så fallitt bredewijdh annett det som inthet duger. Hanss fader hade liknadt K. M:t medh Kong Magnus Smek, och eliest sådant slijkt.
Interrog. ad 1:m om intention till detta Scriptum?
Resp. Intention hafwer warit att warna H. K. Högheet för den olyckan som tillstundade, Hade ment att hanss plicht och schyldighet det fordrade, och schulle eliest inthet salvera sitt samwet.
Int. Om han inthet hade schrifwit der om till Hertigh Adolph?
Resp. Neij, han wiste fuller hånom wara klokare änn dölia detta.
Int. Men hwarföre sende han det till H. K. Höghet?
Resp. Mente att han inthet schulle blifwa rögdh.
Int. Om icke hanss fader hade befalt hånom detta?
Resp. Neij, Men sagdt han schulle hålla sigh till Rijkzens Stender och den herren han tienar. Hafwer och detta giordt att H. K. M:t kunde settia landet i sin friheet igen.
Int. Hwadh för friheet?
Resp. Att godzen revocerades och Stenderne settas i sin förre frijheet, och det effter Sweriges Lagh och dhe giorde Recesserne.
Int. Om inthet annatt, om icke att Bönderne tryckiass?
Resp. Ja det föllier der aff.
Swarades han schulle besinna huru hans fader hafwer tracterat sine bönder.
Int. Men huru kunde H. K. H:t det giöra?
Resp. Såsom han hafwer meent genom General Munstringh.
Int. Om han dett hade spunnitt uhr sitt hufwudh?
Resp. Neij Gudh bättre han hafwer det tillförende bekiendt, sombt hafwer han af sin fader och sombt af kyrkieherden i Forss.
Int. Om någon hade rådt hånom schrifwa detta?
Resp. Neij.
Int. Om icke Presten hade någon gångh sagdt det H. K. M:t giorde bättre att han stelte detta werket i bäcken än i åhn?
Resp. Sådant tahl må fuller hafwa fallit, men kan det fullkommeligen inthet tilläggia honom.
Int. Om han icke hade umgåss medh andra såsom medh D:r Elai, Borgmästaren Nilss Nilsson och flere?
Resp. Neij han hade medh ingen umgåss allenast medh presten. Hanss fader hafwer sagdt sigh hafwa tahlt medh D:r Elai i kyrkan, wet inthet om Nils Nilsson, kenner icke heller hånom. Men lichwel består han att han mest alt detta hafwer intagit af sin fader, hwilken i synnerhet hafwer beschyldt Hr R. Cantzleren för een Root till alt ondt.
Int. Änn om D:r Johan Matthiæ?
Resp. Presten hafwer berättatt hånom att D:r Johan hafwer inthet wehl Informeratt K. M:t och såsom hånom hafwer bordt, Och i dhe nödige sakerne som concernera Rijket.
Int. Hwar af har han om UTHKORADE DROTTNING?
Resp. Det hafwer hanss fader suggererat hånom.
Incidenter frågades om han icke wiste någon i H. K. Höghets Håf som fomenterade detta?
Resp. Neij.
Int. Aff hwem han hafwer om Stokholms Stadh?
Resp. Af sin fader, Påminte sigh sedan sidste Ransakningh, att hanss fader hafwer sagdt i sidste Dansche feigden, det i Rådet schulle wara discurerat, i fall Juten komme oförwarandess till Stokholm, wore Staden så mechtigh att man kunde wehl möta fienden, meddel kunde man och wehl schaffa der till, Och detta hade warit Hr. R. Cantzlerens Rådh. Detta war så tillfellet till detta tahlet. Beklagade att han schulle för ett åhr hafwa rest till Hållandh, men är förhindredh worden till sin olycka.
Int. Af hwem, det den ringere Adelen är förtryckt?
Resp. Hafwer det aff fadren. Sedan Presterness Privilegier kommo uth hafwer deri någre ordh warit som præiudicerade den Adeln, och någott annatt såsom medh Doop.
Int. Af hwem det K. M:t är twingat att schrifwa under och adprobera det som är schiedt aff Regeringen, och det K. M:t är schrembdh medh Polacken?
Resp. Det hafwer han aff sin fader, occasione litterarum som Hr R. Cantzleren hafwer schrifwit till sin Sohn.
Int. Men hwarföre berömmer han så några aff Rådet, såsom Hr Bengt Skytt och [Riks] Ammiralen?
Resp. Det hade han aff sin faderss Relationer.
Gr. Johan Oxenstierna sade att aldrigh någonsin är sådant bref schrifwit af hans fader, uthan det är af elaka mennischior så uthspridt och giordt.
Int. Det han säger att K. M:t är rådder till cœlibatum?
Resp. Det hafwer Presten berättatt, seiandess att han hafwer derföre warnat H. K. H:t.
Int. Om det som Feltherrens Grefwinna beschylless före?
Resp. Presten hafwer hållit orådligit och afstyrkt att icke H. K. H:t schulle rest till Jacobsdahl. Item hafwer han af fadrens berättelsse om Conterfeiet, och det K. M:t hafwer kommit uhr schredet, sedan hoon förste gången war till Jacobsdahl.
Int. Om icke hanss fader præsupponerar det Hans K. M:t kan iure proprio komma till Rijkett, och icke mediante Regia Majestate?
Resp. Det hafwa af sin fader och det som är passerat i Pryssen emellan Sahl. Kongen och Sahl. R. Ammiralen, hwar öfwer han hafwer particularia förteldt.
Interrog. incidenter af Gr. Magnus af hwem han hade, det han wore hårdh?
Resp. Det hade han aff sigh sielff. Det ena onda hafwer så fölgdt det andra.
Int. Om Capitulation medh H. K. M:t och Militienss Dissarmering?
Resp. Presten hafwer hånom berättatt det H. K. H:t är twenne gånger uthsendh att kastas i dödsfahran, Conditionerne och så honom förestelte wara olijke och hårde, Hade och berettatt om Soldaterness dissarmeringh.
Int. Om dhe månge Grefwarne?
Resp. Hans fader hafwer sagdt att det är schiedt att salvera Gr. Magnus.
Int. Om Presten något hade talt att Bönderne schulle rusta sigh till?
Resp. Månge hårde discourser äre fuller falne, och hafwer han fuller tahlat stundom om dhe forne bondekrijgen.
Int. Af hwem han hade det K. M:t schulle schillia sigh från Regementet, och H. K. H:t förlööpa Regementet?
Resp. Det hafwer han så hördt och hafwer det aff sigh sielff.
Int. Huru han kommer att allegera om Tullen?
Resp. Det hafwer han af sigh sielf, Allenast hafwer hans fader en gångh manat hånom att han inthet sleete så mychitt kleder, ty sade han, du schall wetta att tullen blifwer förhögdh, och kleder blifwa dyra.
Interrog. om Protestation?
Resp. Det war fuller inthet något original, hafwer allenast schrifwitt det rent.
Int. Om han icke annorledess wiste än hanss fader wore en godh Patriot?
Resp. Ja han wiste inthet annorledess, och hade åffta hördt hånom ömka sig öfwer K. M:t och nerwarande Regemente, mente att Hr R. Cantzleren regerade genom den Tridie.
Admonitur att bekienna det han wiste.
Resp. Wiste inthet mehra, hwij schulle han tiga? Han wiste att allareda wore så mychitt bekientt, att han hwarken kunde salvera sigh eller sin fader, önkande sigh att han war råkadh i denne olyckan, och att alt detta hade så slutitt hånom uhr Pennan, så att om han icke wiste och sågo att det war hanss werk, schulle han aldrigh tro det.
Han hotades medh Tortur.
Resp. Sigh mehr inthet kunna bekienna, Han hade materien delss aff sigh sielff, deelss aff sin fader och delss aff Presten, Kyrkioherden i Forss. Begärdte att så tahla medh Hrr Rijkz Rådh allena.
Hwilket schiedde och togh sedan affträde.
No comments:
Post a Comment