Tuesday, November 7, 2023

Kristina's letter to Seved Bååth, in response to two letters from him, dated February 9/19 (Old Style), 1661

Source:

Riksarkivet, page 169 in K 89; Utgångna och ingångna skrivelser; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv
The letter (copy):

Christina Alexandra.
Till wederbörligit geenswar troo Man och General Gouverneur Wälborne Her Sevedh Bååt, på Twenne Edra skrifwelser den 2. och 6. huius dateradhe, låther Jagh Eder wetta, att hwadh först dhe af Rentemestaren Börge Olson Cronebergh vndfångne 42500 D:r Koppermÿnt widhkommer, Alldenstundh Jagh förnimmer, deth widh dhenna tidh så merkeligen difficilt är att kunna dervppå blifwa wisse Wexlar mächtigen, så frampt Jagh derå icke will thåla een Considerabel förlust och skada, Hwarförre, och ändoch deth förorsakar migh någon olegenheet, att dhesse medell nu förhanden icke kunne af Eder till dhen Ohrt blifwa remitteradhe, hwarest hän dhesamma deputeradhe äre, Så will Jagh doch heller vndergå deth, än tillstädia att Wexlarne för migh så obilligen stegras skohle, Och fördhenskuldh är hermedh Min willie, deth J medh Wexlars slutande vppå dhenna Summa ännu innehålla, till dhes J spörria kunne, sådant vthan någon Min Nadheel wara att giörandes, Tÿ såsom Jagh hereffter ändteligen vppå Wexlarne intet mehra will lida någon afgångh, fördhenskuldh Jagh och belefwat hafwer, att remisserne, som dhe till mitt besta pröfwes, framgeent vppå SilfwerCrona afgå skohle, Så will Jagh och, att J hervthinnan afbidhe dhen tidhen, hwilken migh samma willkohr gifwa kan, deth Jagh förmodhar kunne skee enär, effter Eder berättelse Köpmännerne vthur Bergslagen igen heemkomma: Skulle deth ändå sigh intet låtha giöra, wore mitt ÿtterste förslagh detta, att J tillsee låtha, dhenna Summa medh nÿtta vthi Ducater att kunna opwexla, då Jagh hellst dhem Sielf wille åth Hamborgh medh migh öfwerföre. Angående elliest Silfrets försälliande, som hoos Cammareraren nu ståår, så är Jagh vthi detta fallet medh Eder disposition alldeeles wältillfredz, och försäkrar migh, att J vthi dhes försälliande och vthi bringande, icke mindre wardhe Min nÿtta och deth allrahögste priset sökiandes, som J hertills all annan Min tienst, till mitt sÿnnerlige Contentement och nöije förwalltat hafwe: Men heriempte, och effter nu så H. RikzSkattmestaren, som dhe andre af Cammaren förmodeligen widh dhenna tidhen äre i Stockhollm tillstädes, wele J flitigen påminna, att J deth resterande Sölfret, iämbwäl vthan widare vppehåldh måge mächtigen blifwa, hwilket J tillika medh dhet förre att förÿttra hafwe, Och wardhe J hervthinnan Eder flit så mÿkit mindre ospart hållandes, som J försäkrat wara kunna migh Min vthresa eij kunna fortsättia, för än dhesse ährender af Eder äre till perfection brachte, och dhe dervthaf flÿtande medhell å wederbörligh Ohrt remitteradhe: För dhe hoos Cronan elliest ännu innestående 1000 D:r måste J dhes bethalningh i lika måtto ganska flitigen sökia, och dher J dhem för handen på intet annat sätt bekomma kunna, doch såledhes lagha, att J dhem vthi Tullen måtte att korta hafwa. Hwadh elliest LeijonCrona widhkommer, och att Han, på dhe af Eder vndfångne notificationer ingen stoor lust see låther, liquidationen att fortsättia, Så skadhar Han derigenom ingen så mÿkit som sigh Sielf, och kunne J vthi deth fallet låtha Honom så hafwa sin willie, Men icke desto mindre gifwa vthi Provintzierne order, att Honom på dhe Åhrlige 10000 D:r Sölfwermÿnt icke deth ringaste widare lefwereres, för än liquidationen Eder emellan richtigen är, och J befinne, Honom samma Summa skiäligen att prætendera och fordra hafwa. J deth öfrige är och Min willie, att J vthi betiändternes aflöhningar för 1660. effterföllie dhen i Staat som sidst vthi Stockhollm af migh vthferdigadhes, och Eder är tillstellt worden. Befallandes Jagh Eder sluteligen Guds beskÿdd till all sielfbegärligh wälgångh. Datum Norköpingh den 9. Feb: 1661 ./.
Christina Alexandra
J: Stropp.

P: S:
Såsom migh mÿkit nÿttigen och nödigen är, att tillföllie af Kongl. Maij:ts resolution Reductionen i Pommern forderligst må för sigh gå, Så är och Min willie, deth J derom hoos Kongl. Regeringen ansökningh giöre, och derigenom bewise J migh een Considerabel och behageligh tienst.

With modernised spelling:

Kristina Alexandra.
Till vederbörligt gensvar, tro man och generalguvernör välborne herr Seved Bååth, på tvenne Edra skrivelser, den 2 och 6 hujus daterade, låter jag Eder veta att vad först de av räntmästaren Börge Olsson Croneberg undfångna 42,500 daler kopparmynt vidkommer, alldenstund jag förnimmer det vid denna tid så märkligen difficilt är att kunna däruppå bliva vissa växlar mäktigen, såframt jag därå icke vill tåla en konsiderabel förlust och skada, varföre och ändock det förorsakar mig någon olägenhet att dessa medel nu för handen icke kunne av Eder till den ort bliva remitterade varest hän desamma deputerade äro, så vill jag dock heller undergå det än tillstäda att växlarna för mig så obilligen stegras skulle. Och fördenskull är härmed min vilje det I med växlars slutande uppå denna summa ännu innehålla till dess I spörja kunne sådant utan någon min nadel vara att görandes, ty såsom jag härefter äntligen uppå växlarna inte mera vill lida någon avgång, fördenskull jag ock belevat haver att remisserna som de till mitt bästa pröves framgent uppå Silfvercrona avgå skola.

Så vill jag ock att I härutinnan avbide den tiden vilken mig samma villkor giva kan det jag förmodar kunne ske enär efter Eder berättelse köpmännerna utur Bergslagen igen hemkomma. Skulle det ändå sig inte låta göra, vore mitt yttersta förslag detta: att I tillse låta denna summa med nytta uti dukater att kunna uppväxla, då jag helst dem själv ville åt Hamburg med mig överföre.

Angående eljest silvrets försäljande, som hos kammareraren nu står, så är jag uti detta fallet med Eder disposition alldeles väl tillfreds, och försäkrar mig att I uti dess försäljande och uti bringande icke mindre varde min nytta och det allrahögste priset sökandes som I härtills all annan min tjänst till mitt synnerliga kontentemang och nöje förvaltat have. Men härjämte, och efter nu så herr Riksskattmästaren som de andra av Kammaren förmodligen vid denna tiden äro i Stockholm tillstädes, vele I flitigen påminna att I det resterande silvret jämväl utan vidare uppehåll måge mäktigen bliva, vilket I tillika med det förra att föryttra have, och varde I härutinnan Eder flit så mycket mindre ospart hållandes, som I försäkrad vara kunna mig min utresa ej kunna fortsätta förrän dessa ärender av Eder äre till perfektion bragte och de därutav flytande medel å vederbörlig ort remitterade.

För de hos Kronan eljest ännu innestående 1,000 daler måste I dess betalning i lika måtto ganska flitigen söka, och där I dem för handen på intet annat sätt bekomma kunne, dock således laga att I dem uti tullen måtte att korta hava.

Vad eljest Leijoncrona vidkommer, och att han på de av Eder undfångna notifikationer ingen stor lust se låter likvidationen att fortsätta, så skadar han därigenom ingen så mycket som sig själv, och kunne I uti det fallet låta honom så hava sin vilje, men icke desto mindre giva uti provincierna order att honom på de årliga 10,000 daler silvermynt icke det ringaste vidare levereres förrän likvidationen Eder emellan riktigen är och I befinne honom samma summa skäligen att pretendera och fordra hava.

I det övriga är ock min vilje att I uti betjänternas avlöningar för 1660 efterfölje den i stat som sist uti Stockholm av mig utfärdigades och Eder är tillställt vorden. Befallandes jag Eder slutligen Guds beskydd till all självbegärlig välgång. Datum Norrköping, den 9 februari 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.

P. S.
Såsom mig mycket nyttigen och nödigen är att, till följe av Kungliga Majestäts resolution, reduktionen i Pommern forderligst må för sig gå, så är ock min vilje det I därom hos Kungliga Regeringen ansökning göre, och därigenom bevise I mig en konsiderabel och behaglig tjänst.

French translation (my own):

Christine Alexandra.
En réponse, féal homme et gouverneur-général, le bien-né seigneur Seved Bååth, à deux de vos lettres, datées du 2 et du 6 de ce mois, je vous fais savoir qu'en ce qui concerne les 42 500 dalers de pièces de cuivre saisis par le maître des loyers, Börge Olsson Croneberg, parce que je trouve qu'il est actuellement particulièrement difficile de pouvoir obtenir certaines factures, à condition que je ne veuille pas subir des pertes et des dommages considérables, c'est pourquoi et même si cela me cause certains inconvénients que ces fonds ne puissent pas maintenant renvoyé par vous à l'endroit où se trouvent les mêmes députés, je m'y soumettrais néanmoins plutôt que de permettre que les factures soient augmentées à si bon marché pour moi. Et c'est pourquoi je souhaite qu'avec la clôture des lettres de change, vous conserviez encore cette somme jusqu'à ce que vous sachiez si une telle chose pourrait se faire sans aucun inconvénient pour moi, car, à partir de maintenant, je ne veux finalement souffre plus pas d'un écart par rapport aux lettres de change, j'ai donc aussi fait l'expérience que les négligences, au mieux de mes capacités, seront testées à l'avenir lors du départ de Silfvercrona.

Je veux donc aussi que vous attendiez le temps que me donnent les mêmes conditions, ce qui, je suppose, pourrait arriver chaque fois que, d'après votre récit, les marchands de Bergslagen reviennent chez eux. Si cela n'était toujours pas possible, ma proposition ultime serait celle-ci: que vous veilliez à utiliser cette somme en ducats pour pouvoir l'échanger, car je préférerais les transférer moi-même à Hambourg avec moi.

Quant à la vente de l'argent, qui est actuellement chez le chambellan, dans ce cas je suis très satisfaite de votre disposition, et je m'assure qu'en le vendant et en l'apportant vous ne m'avez pas été moins utile, et en recherchant le plus grand bien prix comme vous l'avez fait jusqu'à présent dans tous mes autres services, à mon contentement et à mon plaisir singuliers. Mais en attendant, et maintenant que Monsieur le Grand Trésorier et le reste de la Chambre sont probablement présents à Stockholm en ce moment, vous voudriez leur rappeler avec diligence que l'argent restant doit aussi être obtenu sans plus attendre, et vous devez donc disposer en même temps que le précédent; et vous épargnerez d'autant moins dans votre diligence, que vous serez assuré que je ne pourrai pas continuer mon départ jusqu'à ce que vos affaires soient perfectionnées et que les fonds liquides qui en résultent soient remis au bon endroit.

Quant aux mille dalers qui n'ont pas encore été déposés auprès de la couronne, vous devez diligemment en demander le paiement dans une mesure égale; et si vous ne pouviez pas les obtenir d'une autre manière, vous devrez cependant prendre des dispositions pour pouvoir les débiter de la douane.

En ce qui concerne Leijoncrona, et comme il ne montre pas beaucoup de désir de laisser la liquidation se poursuivre, d'après les notifications que vous avez reçues, il ne nuit ainsi à personne autant qu'à lui-même, et dans ce cas vous pourriez lui laisser d'une manière ou d'une autre, mais vous devez néanmoins ordonner dans les provinces que pas la moindre parcelle des 10 000 dalers annuels de pièces d'argent ne lui soit livrée jusqu'à ce que la liquidation entre vous soit réelle et que vous trouviez raisonnable de sa part de réclamer et d'exiger la même somme.

Au reste, c'est aussi ma volonté que vous, dans les traitements des domestiques pour 1660, suiviez celui de l'état qui a été dressé en dernier lieu par moi à Stockholm et qui vous a été fourni. Enfin, je vous recommande à la protection de Dieu et à toute prospérité souhaitable. Donné à Norrköping, le 9 février 1661.
Christine Alexandra.
J. Stropp.

P. S.
Puisqu'il m'est très utile et nécessaire que, suite à la résolution de Sa Majesté Royale, la réduction de la Poméranie se poursuive de préférence, je souhaite donc aussi que vous en fassiez la demande à la Régence Royale, et vous me rendriez ainsi un service considérable et agréable.

English translation (my own):

Kristina Alexandra.
In due reply, faithful man and Governor General, well-born Lord Seved Bååth, to two of your letters, dated the 2nd and 6th of this month, I let you know that, concerning the 42,500 dalers of copper coins seized by the rent master Börge Olsson Croneberg, because I perceive it at this time to be so particularly difficult to be able to obtain certain bills, provided that I do not want to endure a considerable loss and damage, wherefore and although it causes me some inconvenience that these funds could not now be remitted by you to that place where the same deputies are, I would nevertheless submit to it than allow the bills to be increased so cheaply for me. And it is therefore my will that you, with the closing of the bills of exchange, still retain this sum until you learn whether such a thing could be done without any disadvantage to me, because, as from now on I finally do not want to suffer any departure from the bills of exchange, I have therefore also experienced that the remisses, to the best of my ability, will be tested in the future when Silfvercrona shall depart.

So I also want you to await the time which the same conditions give me, which I suppose could happen whenever, according to your account, the merchants from Bergslagen come home again. Should it still not be possible, my ultimate proposal would be this: that you see to it that you use this sum in ducats to be able to exchange, as I would prefer to transfer them myself to Hamburg with me.

Regarding the sale of the silver, which is now with the chamberlain, in this case I am well satisfied with your disposition, and I assure myself that in selling it and in bringing it you have been no less useful to me, and seeking the highest price as you have hitherto managed in all my other services, to my singular contentment and pleasure. But in the meantime, and now that the Lord Grand Treasurer and the rest of the Chamber are probably present in Stockholm at this time, you would want to diligently remind them that the remaining silver must also be obtained without further ado, of which you must dispose at the same time as the previous one; and you will spare so much less in your diligence herein that you will be assured that I will not be able to continue my departure until these your affairs are brought to perfection and the resulting liquid funds are remitted to the proper place.

As for the 1,000 dalers not yet deposited with the Crown, you must diligently seek their payment in like measure; and if you could not now get them in any other way, then you must, however, arrange that you be able to debit them from customs.

As far as Leijoncrona is concerned, and as he shows no great desire to allow the liquidation to continue, based on the notifications you have received, he is thereby harming no one as much as himself, and in that case you could let him have his way, but you must nonetheless give orders in the provinces that not the slightest bit of the annual 10,000 dalers of silver coins be delivered to him until the liquidation between you is real and you find it reasonable of him to claim and demand the same amount.

For the rest, it is also my will that you, in the salaries of the servants for 1660, follow the one in the state that was last drawn up by me in Stockholm and which has been provided to you. Finally, I commend you to God's protection and to all desirable prosperity. Given at Norrköping, February 9, 1661.
Kristina Alexandra.
J. Stropp.

P. S.
As it is very useful and necessary for me that, as a result of His Royal Majesty's resolution, the reduction in Pomerania should preferably go ahead, it is therefore also my will that you make an application to the Royal Regency for this, and you would thereby render me a considerable and pleasant service.


Above: Kristina.


Above: Seved Bååth.

No comments:

Post a Comment