Greta Garbo as Kristina, in "Pedersöre-Jakobstads Tidning" newspaper, year 1934

Source:

Greta Garbo som Drottning Kristina, article written by J. E. for Pedersöre-Jakobstads Tidning, issue 113, page 2, issue of Tuesday, October 2, 1934; original at the Finnish National Library (Kansalliskirjasto/Nationalbiblioteket)

https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1891168?term=Kristina&term=Drottning&term=drottning&term=Kristinas&page=2

Pedersöre-Jakobstads Tidning, 02.10.1934 no 113, s. 2 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/1891168 Kansalliskirjaston Digitaaliset Aineistot

The article:

Greta Garbo som Drottning Kristina.

Budskapet om den amerikanska „Drottning Kristina”-filmen mottogs i Sverige med ganska blandade känslor. Vad ägde man i Hollywood för förutsättningar att bedöma den svenska stormakt[s]tidens historia? Greta Garbo, den forna butikflickan från Stockholm, hade såsom filmstjärna ett stadgat världsrykte. Men att axla drottning Kristinas kappa och skildra en av den svenska stormakt[s]tidens egendomligaste och mest omstridda gestalter, därtill räckte säkert icke, vare sig hennes bildning eller ens hennes divatalanger. Kritiken blev icke bättre, när man fick höra, att amerikanerna gjort våld på svensk historia och i grund fördärvat den hävdvunna uppfattningen av drottning Kristina. Den färdiga filmen kom också sent till Sverige. Kanske berodde dröjsmålet på den motvilja förhandsuppgifterna om filmen väckt i drottning Kristinas hemland.

Alltnog, i Sverige har filmen upplevat sin premiär först denna höst. Och med ens har opinionen totalt svängt om. Den gamla motviljan har förvandlats till den mest hängivna beundran. Stockholmstidningarna prisa i högstämda ordalag icke blott Greta Garbos framställning utan även filmens innehåll. Det är sublim och oöverträffad konst som här bjuds, ingenting mindre.

Vi ha här i Jakobstad de senaste dagarna varit i tillfälle att se och höra filmen på Bio Grand. Vi ha ju här i Finland även vår del i den historiska drottning Kristina. Och många av oss, mer eller mindre historiskt inställda, ha intagit samma kyligt avvaktande hållning till det amerikanska försöket att på den vita duken återge svensk stormaktshistoria. Någon autentisk historisk framställning, i stil exempelvis med de svenska Karl XII och Fänrik Ståls sägner filmerna, få vi sannerligen icke. Författaren har lånat endast den historiska ramen, ja i många avseenden endast namnet, men i övrigt givit fritt och obundet spelrum åt sin fantasi. Han blandar historiska personligheter från olika perioder om varandra, han skildrar episoder, som icke alls höra drottning Kristinas tidevarv till, och något stöd för författarens romantiska framställning söker man förgäves i historien.

Men det egendomliga är, att man inför filmen totalt glömmer historien inför det gripande livsöde som här upprullas, och man förlåter gärna författaren för hans våldförande på historiska fakta. Filmens drottning Kristina är en djupt mänsklig gestalt, ja säkert mänskligare än sin historiska förebild. Men hon är även en härskaregestalt, som med sitt blotta uppträdande, en blick eller några korthuggna fraser lägger en motsträvig riksdag eller en uppretad folkhop för sina fötter. Hon är drottning ut i fingerspetsarna, en något idealiserad representant för det stolta Vasahuset. Men innanför purpurmanteln klappar ett varmt kännande och älskande kvinnohjärta, som för sin stora allt behärskande kärleks skull uppoffrar sin krona och kunglighetens glans.

Man följer i andlös spänning Greta Garbos utomordentliga framställning. Man gripes av tragiken, av den stora skådespelerskans temperament, hennes miner och åtbörder, hennes fascinerande tal, hennes alltigenom fulländade och i minsta detalj genomtänkta och överlagda spel. Det är stor och ädel konst, som här bjudes. I detta sammanhang intressera oss hennes medspelande mindre. Det är Greta Garbo, som helt dominerar framställningen.

Den märkliga filmen ges ännu i dag på Bio Grand.

J. E.

English translation (my own):

Greta Garbo as Queen Kristina.

The news of the American film "Queen Christina" was received in Sweden with rather mixed feelings. What qualifications did Hollywood have to judge the history of the Swedish Great Power Era? Greta Garbo, the former shop girl from Stockholm, had a well-established world reputation as a film star. But to shoulder the mantle of Queen Kristina and portray one of the most peculiar and controversial figures of the Swedish Great Power Era, certainly neither her education nor even her diva talents were enough. The criticism did not improve when it was heard that the Americans had done violence to Swedish history and had fundamentally corrupted the traditional perception of Queen Kristina. The finished film also arrived late in Sweden. Perhaps the delay was due to the reluctance that had been aroused in Queen Kristina's homeland by the advance information about the film.

All things considered, in Sweden the film has only experienced its premiere this autumn. And suddenly public opinion has completely changed. The old aversion has been transformed into the most devoted admiration. The Stockholm newspapers praise in lofty terms not only Greta Garbo's performance, but also the film's content. It is sublime and unsurpassed art that is offered here, nothing less.

Here in Jakobstad, we have had the opportunity to see and hear the film at Bio Grand in recent days. Here in Finland, we also have our part in the historical Queen Kristina. And many of us, more or less historically minded, have taken the same coldly wait-and-see attitude towards the American attempt to reproduce the history of the Swedish great power on the big screen. We certainly will not get any authentic historical presentation, in the style of the Swedish films Karl XII and Fänrik Ståls sägner, for example. The author has borrowed only the historical framework, and in many respects only the name, but otherwise has given free and unfettered scope for his imagination. He mixes historical personalities from different periods with each other, he depicts episodes that do not belong to Queen Kristina's era at all, and one searches in vain for any support for the author's romantic presentation in history.

But the strange thing is that when watching the film, one completely forgets the history in the face of the gripping life story that unfolds here, and one readily forgives the author for his violence against historical facts. The film's Queen Kristina is a deeply human figure, certainly more human than her historical model. But she is also a ruler, who with her mere appearance, a look or a few curt phrases puts a reluctant Riksdag or an angry crowd at her feet. She is a queen to the tips of her fingers, a somewhat idealised representative of the proud House of Vasa. But inside, underneath the purple robe, beats a warm, sensitive and loving woman's heart, who sacrifices her crown and the splendour of royalty for the sake of her great, all-controlling love.

One follows Greta Garbo's extraordinary performance with breathless suspense. One is gripped by the tragedy, by the great actress's temperament, her expressions and gestures, her fascinating speech, her thoroughly perfect and down to the smallest detail well thought out and deliberate acting. It is great and noble art that is on offer here. In this context, her co-stars interest us less. It is Greta Garbo who completely dominates the performance.

The strange film is still being shown today at Bio Grand.

J. E.

Note: Pedersöre and Jakobstad are the Swedish names for Pietarsaari, in the Ostrobothnia region of Finland.