Kristina's and Gustav Adolf's hearts, in "Vasabladet" newspaper, year 1944

Source:

Kristinas hjärta och Gustav Adolfs, article written for Vasabladet, issue 9, page 6, issue of Thursday, January 13, 1944; original at the Finnish National Library (Kansalliskirjasto/Nationalbiblioteket)

https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2280060?term=Kristinas&term=drottning&term=drottningens&page=6

Vasabladet, 13.01.1944 no 9, s. 6 https://digi.kansalliskirjasto.fi/sanomalehti/binding/2280060 Kansalliskirjaston Digitaaliset Aineistot

The article:

— Kristinas hjärta och Gustav Adolfs. Nyligen omtalades, att drottning Kristinas sarkofag i kryptan under Sankt Peterskyrkan blivit öppnad i samband med dess förflyttning till ett sidokapell. Man hade därvid gjort vissa intressanta iakttagelser å drottningens ansikte, som var täckt av en tunn silvermask. Emellertid förhåller det sig så, att icke alla rester av den världsbekanta svenska furstinnan vilar i denna sarkofag.

Kristinas tredubbla kista, som i de s. k. Grotte Vecchie hittills varit placerad mitt emot påven Pius VI:s, bär på ena långsidan en enkelt målad inskrift: »D. O. M. Corpus Christinæ Alexandræ Gothorum Svecorum Vandalorumque Reginæ, obiit die XIX Aprilis MDCLXXXIX (död den 19 april 1689).

Men i skeppets motsatta ända förvaras drottningens inälvor i en annan sarkofag. Den har formen av en på golvet vilande, mot väggen stödd, ungefär 1 m hög halvkupol, räfflad och krönt av ett kors. Däröver en tavla av vit marmor med svart barockinramning samt inskrift av samma lydelse som den föregående, utom att »Corpus» (kropp) utbytts mot »Præcordia» (inälvor).

Att kroppen och inälvorna av en avliden begravdes på olika sätten var ej ovanligt förr i tiden, i synnerhet i katolska länder. Även från stoftet av drottning Kristinas store fader, konung Gustaf II Adolf blevo inälvorna uttagna i samband med det kungliga likets balsamering. Hans hjärta förvarades länge av hans i tröstlös sorg efterlämnade gemål, drottning Maria Eleonora, i en svart sammetspåse som hon ständigt förde med sig. Till slut måste drottning Kristinas förmyndarregering inskrida mot hennes höga moder. Rikskansler Axel Oxenstierna lär ha varit tvungen att med största stränghet tilltala änkedrottningen för att få denna att utlämna sin makes hjärta. När det slutligen lyckades, blev den dyrbara reliken i sin sammetspåse nedlagd i Gustaf Adolfs sarkofag i Riddarholmskyrkan ovanpå hans bröst. Där ligger hans hjärta alltjämt.

English translation (my own):

— Kristina's heart and Gustav Adolf's. It was recently reported that Queen Kristina's sarcophagus in the crypt under St. Peter's Basilica had been opened in connection with its transfer to a side chapel. Some interesting observations had been made on the Queen's face, which was covered by a thin silver mask. However, it is the case that not all the remains of the world-famous Swedish princess rest in this sarcophagus.

Kristina's triple coffin, which in the so-called Grotte Vecchie has so far been placed opposite that of Pope Pius VI, bears on one long side a simply painted inscription: "D. O. M. Corpus Christinæ Alexandræ, Gothorum, Svecorum, Vandalorumque Reginæ, obiit die XIX Aprilis MDCLXXXIX" (died April 19, 1689).

But at the opposite end of the nave, the Queen's entrails are kept in another sarcophagus. It has the shape of a half-dome resting on the floor, leaning against the wall, about 1 meter high, fluted and crowned by a cross. Above it is a white marble tablet with a black Baroque frame and an inscription of the same wording as the previous one, except that "Corpus" (body) has been replaced by "Præcordia" (entrails).

It was not unusual in the past for the body and entrails of a deceased person to be buried in various ways, especially in Catholic countries. The entrails were also removed from the body of Queen Kristina's great father, King Gustav II Adolf, in connection with the embalming of the royal corpse. His heart was kept for a long time by his inconsolably grieving consort, Queen Maria Eleonora, in a black velvet bag that she constantly carried with her. In the end, Queen Kristina's regency government had to intervene against her high mother. Grand Chancellor Axel Oxenstierna is said to have had to address the Dowager Queen with the utmost severity to get her to hand over her husband's heart. When it was finally successful, the precious relic in its velvet bag was placed in Gustav Adolf's sarcophagus in Riddarholm Church, on top of his chest. His heart still lies there.