Sources:
Samling utaf Kongl. bref, stadgar och förordningar etc. angående Sweriges Rikes commerce, politie och oeconomie, pages 720 to 726, published by Anders Anton von Stiernman, 1750
A declaration of Her Sacred Majestie of Sweden, concerning the setling of convoys about Gothemburg. Given at Stockholm the 16th of August, 1653, W. D., 1653
The letter:
Kongl. May:tz til Swerige Placat, angående Convoyernes inrättande widh Götheborgh. Dat. Stockholm den 16. Augusti år 1653.
Wij Christina medh GUDz nåde, Sweriges, Göthes och Wändes Drottning, Stoorfurstinna til Finland, Hertiginna vthi Estlandh, Carelen, Brehmen, Verden, Stettin-Pomern, Caßuben och Wänden, Furstinna til Rügen, Frw öfwer Jngermanland och Wißmar. Göre witterligit, at såsom Oß esomtijdast beswärlige klagemåål, vthur Wåre vnderhafwande Landh och Rijken förekomma, huruledes i gemehn, Rijksens och Wåre trogne Vndersåtares nähring, men serdeles Siöfahrten, allehanda twäng, hinder och fahra, widh thenne tijden, måste wara vnderkastat, i thet, endeles Siöröfware och Capers, medh åthskillige Commissioner, ja heelt obekände, Wåre Vndersåtares Skepp och Godz, i oppenbare Siön och theres frijt fahrt, anfalla, sköfla och beröfwa; Eendehles blifwer them itt och annat vndersleef, emoot all fogh, tilmätit, vnder hwilket skeen the sedan vppehållas och illa medhfahras: Altså fordrar sielfwe rättwijsan och then Konungzlige hägn, om hwilken Wåre trogne Vndersåtare Oß tillijta, at Wij på alle billige medel ther emoot äre betänckte, huruledes Rijkzens, sampt theß Jnbyggiares wijdare odrägelige skada och fördärff tilbörligen må afwärjas och vndanböijas. Wij hafwe äfwen til then ända, ifrån begynnelsen, tå emellan bägge Republiker, Engeland och thet förenta Nederland, om påstående fahrlige Siökrigh itändes, ansedt then oredan, som alle Siöfahrande lätteligen ther af tilwäxa måtte, och therföre icke allenast burit een skäligh åhuga, at förebyggia på bägge sijdor hwarjehanda, som kunde lända Oß och Wåre Vndersåtare til förfäng; Vthan jämwäl, effter möijeligheten, gärna winlage Oß ofwanberörde blodige och skadelige Öhrligh, på något wänligit sätt, at stilla och nederläggia: Jmedlertidh, såsom ännu i thenne dagh, hafwe Wij obrotzligen vnderhollit, thet gode förtroende och wänskap, hwilken emellan Oß, Wåre Land och Rijken sampt ofwanbemälte begge och flere andre Nationer tilförende warit hafwer, så at ingen annan orsaak af Oß är gifwin, än ther igenom Wij billigt försee Oß til hwar och een, at blifwa af them igen medh godh willie mötte. Men på thet hwarken Wij, eller Wåre trogna Vndersåthare, måge winna itt namn och anseende, som sökte man vnder een frij Siöfahrt, at döllia enthere af ofwanbemälte bägge Republikers fiendtelige Skepp eller Godz, och thermed förorsaka något skeen til the beswär, som Oß och Wåre Vndersåthare tilfogas; För hwilken mißtancka skuld somblige här til, icke allenaste Seglationen til theras Fiender, vthan jämwäl til neutrale orter, hindrat hafwe: Så ock i synnerheet, på thet Wåre, sampt Wåre troo- Vndersåtares Skepp och Godz, för allehanda Capers och Siö-röfwares trugh och wåld, sigh icke så lätteligen måge befruchta, hafwe Wij intet medel tiänligare til mehra richtigheet och försäkring befunnit, än at Wij i een Wår egen Hampn widh Wästersiön belägen, förnämbligast i Götheborg, någre Wåre Öhrlig-Skepp förordna, hwilke theste nogare påsicht hafwa kunne, alt vndersleef at förekomma, och ther jämpte Wåre frije Skepp och Godz för alt oskähl, på theres rätta resor, tilbörligen förswara. Til hwilken ända, och sådant Wårt vpsåt theste bättre at tilkänna gifwa och befrämia, wele Wij nådeligen, thet följande Ordningar, alla som wederbör, til effterrättelse blifwa, och af them, som Oß medh hörsamheet och lydno förplichtade äre, oförsumeligen i acht tagas skole och efterlefwas.
Til thet första: Wåre Örligh-Skepp, så månge Wij til Convoyer, effter nödhtorfften, förordnandes warde, skole sigh i Götheborg eller ther i näigden vppehålla, at the altijdh, när så påfordras, tilstädes äre, hälst emedan Kiöpmans Skeppen, som theres Convoy tillijta wele, them i vthgående vhr Öresundh til Wästersiöön, ther sammastädes sökia måste.
Til thet Andre: När något Kiöpmans Skepp sigh angifwer och begärer blifwa Convoyerat, skal noga ransakas, at icke annat än Wåre Vndersåthares egne eller ju Neutralers Skepp och Godz vnder Wåre Convoyers förswar anammes: Til then ända skola alle Paß och Certificationer på Kiöpmannens Godz igenomsees, granneligen effterfrågas af Admiralen, eller then som öfwer-commando på Convoyerne hafwer. J synnerheet, så frampt thet hände, at någre neutrale Städer theres Skepp medh sine warur wele vnder Wår Convoy segla låta, kunne Wij fuller icke afsee, huru them sådant skiäligen må vthslåås: Doch måste the, i sådant fall, wara omtänkte medh Magistratens bewijs ifrån then Staden, thädan the vthseglade äro, Wåre Convoyer noghsampt at försäkra, thet vnder theres Skepp och Godz intet vndersleef och bedrägerij betäckies, effter som Officerarne på oftabemälte Wåre Örligh-Skepp så lagandes warde, at the, om någon Flotta stoor eller lijten them i Siöön möther, itt vprichtigt swar therföre gifwa kunne.
Til thet Tridie: Hwar sigh någon vnderstodo, emoot thenne Wår alfwarlige Förordning, Wåre Convoyer at mißbruka, ther medh williandes skyla sitt bedrägerij, och sådant anten genast, eller sedan, effter tijdzens förlopp, kunnogt blefwo, skal thet samma Godz eller theß wärde vnder Oß och Chronan, vthan någon moderation, förbrutit wara; Hwar, anten Godzet, Lorendräijaren sielff, eller ock något aff hans ägendoom, i Wåre vnderhafwande Rijken, Landh och Hampner, tå, eller sedan någon tijdh, igen finnas kunne och anträffas. Theßlijkest hafwer ock Skepparen, then sigh vthi sådant fall icke kan ifrånleda, at hafwa hafft wettskap ther om, jämpte Godzet, förbrutit sin part i Skeppet; Eller ther thet wore, at han ingen part i Skeppet hade, så skal han så länge blifwa i arrest, til theß han sig medh femhundrade Rijkzd:r lööser.
Til thet Fierde: Råka Wåre Convoyer någorstädes tilhopa medh månge, fåå eller itt Skepp, ifrån hwadh Nation thet hälst wara må skole the, såsom Wij medh ingen annat, än godt förtroende, sökia, sigh icke heller annars, än medh all wänskap emoot hwar och een betee, och så laga, at the til intet widrigt någon skiäligh orsaak gifwa. Wij äre jämwäl tilfrijdz, at hwar någon Krijgzflotta thet af them tilbörligen begiärer, the Wår Fullmacht vpwijsa och egentligen betyda måge, hwilke Skepp vnder theres Convoy och förswar tagne äre; Men i thet öfrigt, skole the på alt mannerligit sätt vndanböija, at the, eller theres följe, icke måge besökias och ransakas, vthan såsom the äro til en försäkring för alt vndersleef vthskickade, man them sådant må tilbetroo, och sin koosa ohindrat och obeswärat, jämpte alle vnderhafwande Skepp, fullfölja låta.
Til thet Fempte: Möta eller komma Wåre Convoyer tilhopa medh någon Caper eller Siöröfware, och blifwa sielfwe af honom oqualde, skole icke heller the honom antasta; Men märckie the, at then samme hafwer någon wäldzwärckan i sinnet, wele Wij, thet Wåre Öhrlighskepp noga i acht taga, hwadan en sådan Caper må wara vthseglader; Warna honom för alt följande åtaal hoos hans Öfwerheet; Och ther så behöfwes, göra theres bästa, så wijda the förmå, wåld medh samma rätt at afwärja ifrån sigh sielfwe och theres följe.
Til thet Siette: Såsom Wij nu icke befinne, en skiäligh mißtancka ytterligare kunna påbördas någre frije Skepp, sedan the äre gångne igenom Canalen emellan Franckrijket och Engelandh, så wele Wij icke heller, at Wåre Örlighskepp them wijdare skole beledsaga, än til sådane orter, som innan om, och i bemälte Canalen äre belägne. J synnerheet weele Wij för serdeles orsaker, at Wåre egne Örligskepp theras Convoy i begynnelsen förnämbligast anställa til the Hampner, hwilke i thet Engel- och Nederländiske Krijget neutrale äre, til theß Wij Oß annars ther öfwer förklarandes warde; Doch hwar och en aff Wåre Vndersåtare obehindrat och theß frije handel til Engel- och Nederland aldeles obetagen, som then vthan Convoy idka och fortsättie wil.
Til thet Siunde: När Wåre Örlighskepp således hafwe igenom förbemälte Canal bracht och lemnadt Köpmans Skeppen vti säkerheet, skole the winlägga sigh, at komma snart åth Götheborg igen; eller, ther andre theßlijkest Skepp in i Wästersiöön tilbakars wele, them wid Roscow i Bretaigne vthi Franckerijke förwänta, och them åther, på ofwanskrefne sätt, i godh säkerheet beledsaga.
Til thet Ottonde: At theste mehra richtigheet må hållas, på hwilken tijdh Wåre Öhrligzskepp skole förbundne wara, til Convoyer vthur Götheborg at vthlöpa, finne Wij skiäligast, at thet skeer åthminstone hwar Månadh en gång, när något Skepp at Convoyeras för handen är. Men eljest, så offta thet händer, att 10. Köpmans Skepp tilsammans äro i Götheborg, skole Convoyerne, vthan afseende til någon wiß tijdh, förplichtade wara, them at beledsaga; Och thetta i synnerheet taga i acht, at när tahlet af Köpmansskeppen är vnder tijo, the icke mehra än en Convoy behöfwa; men så offta thet kommer öfwer tijo, in til tiugu, skole them twenne Convoyer medhgifwas, och ther the flere woro, hafwer tå Ammiralen på Convoyerne at öfwerläggia och förordna, huru månge thertil nödige äre.
Til thet Nijonde: Allthenstund Wij endast och allena här medh Wåre trogne Vndersåthares och Siööfahrtens säkerheet tänckie at befrämja: Hwarföre wele Wij ock alle them, som i Wåre Landh och Rijken, sampt theß Provincier boendes äre, och en frij Siöfahrt i och igenom Wästersiöön til neutral orter åtniuta wele, at the icke, medan närwarande osäkerheet i Siöön påståår, Götheborg lätteligen förbij segla, vthan sigh ther angifwa och Convoyer sökia, på thet Wij Oß theras förswar theste mehre antaga kunne; J widrigt fall, och ther någon, Wår nådige warning oachtat, sigh i fahra begifwer, hafwer han at förmoda, thet Wij öfwer theßlijkes oförwägenheet itt tilbörligit straff förordnandes warde.
Ytterst och til thet Tijonde: På thet then omkostnadh, som Wåre Örhlige Skeppz vnderhåld nödtorfftigt kräfwer, hwarken må Oß och Chronan allenast beswärligh falla, eller odrägeligt blifwa för them, som Convoyerne åthniuta, hafwe Wij för godt funnit en wiß Taxa thervthöfwer at försatta, och medh thet förste wele vthgå låta, medh thenne Wår nådige befalning, at hwar och en som Wåre Öhrlig Skeppz-Convoy bruka wil, then samme i Wår Tull-Cammer i Götheborg owägerligen vthlägger, förblifwandes ther vthöfwer i ingen måtto mehre beswärat. Wij begiäre altså här medh wänligen och tilbörligen, af ofwanbemälte bägge inbördes skrijdige Republiker, jämpte alle Wåre wänner och Bundzförwanter, at effter som Wij här igenom tänckie at förebyggia, så myckit någonsin är görligit, allehanda vndersleef, som kunne medh något skeen, genom Wåre Vndersåtares frije Siööfahrt, befruchtas, Wij ock här vnder intet annat sökie, än hwad all naturlig billigheet och skiäl Oß tilståår, the ther emoot theste alfwarligare och fullkombligare befalning ställa wela, til alle theras Officerare och betiänte, til landh och watn, så ock til alle Capers, som medh theras fullmachter och commissioner segla, eller eljest i någon måtto them vndergifne äre, at the sampt- eller synnerligen icke något annat Wåre Öhrligzskepp, eller theß vnderhafwande följe tilfoga, än hwadh then wänskap fordrar, som Wij af hwar och en förwänte, och på wederlijka sätt giärna erkänna wele. Wij biude och befalle ther hoos alle, som Oß til höörsamheet och lydno förbundne äre, och för Wår skuld wele och skole göra och lära; enkannerligen Ammiralerne och Capiteenerne på Wåre Convoyer, och andre Skeppzbetiänte, jämpte alle Handelsmän och Skeppare, som thenne Wår nådige försorg åthniuta wele, och alle andre, them thetta i någon måtto widhkommer, at the sigh för allehanda lorendreijerij granneligen wachta, intet eftertahl medh skiäl förorsaka, vthan thenne Wår nådige Förordning aldeles effterkomma skola, så kärt them är Wår Kongl. hembd at vndwijka. Til yttermehra wißo, hafwe Wij thetta medh egen Hand vnderskrifwit, och witterligen Wårt Secret här nedanföre sättia låtit. Datum ut Supra.
English translation (from source 2):
A DECLARATION of her Sacred Majestie of Sweden, concerning the setling of CONVOYS about Gothemburg.
Given at Stockholm the 16th of August, 1653.
WEE CHRISTINA by the Grace of GOD, Queen of the Swedes, Gothes and Vandales, great Princess of Finland; Dutchess of Eastland, Carelen, Bremen, Verden, Stetin, Pomeren, Cassuben, and Venden; Princess of Rugen; Ladie of Ingermanland and Wismar; do make known, That whereas most grievous complaints have several times com to us, from divers of our Dominions and Kingdoms, how vix. the means of livelyhood of our Kingdom, and of our faithful Subjects, are intercepted; but especially, how the libertie of Maritim Navigation beeing disturbed, they are forced at this time to sustein all kindes of losses, dammages and dangers, partly by Pirats, who, under pretence of the disturbance of a publick War, beeing often altogether unknown, do infest the Sea with a promiscuous and undiscerning storm; partly by other Frigots, who, under divers sorts of Commissions, and covering themselvs under the color of a prosecution of a lawful Enemie, do often invade and spoil in open Sea, and in their free cours the Merchant ships of our Subjects, and do take and carrie away many of them; which afterwards, contrarie to all moderation, beeing deteined, are much misused. Therefore, both the equitie and the faithfulness of Roial Protection (on which our faithful Subjects do repose their trust and relief) requiring it, wee have therein diligently used our endeavors for the utter removing of such damages and hinderances from our Kingdom, and the Subjects thereof; Which troubles, as from the beginning of this dangerous War by Sea, between the Common-wealths of England, & of the United Provinces of the Netherlands, wee did easily fore-see should happen to such as go to Sea; so wee then used our due and provident care, not onely betimes to remove the same, but further also wee freely and seriously did strive, by amicable waies, to quench the burning flames of that bloodie War. Moreover, as to this day wee have been willing carefully and sincerely to maintein the amitie, which hath been of old between our Kingdom of Sweden and the Confederate and friendly States, so wee hope to have still the same confidence of mutual amitie equally enterteined between them. And therefore, least Wee, or our faithful Subjects, should have that Character put upon us, as if, under pretence of amitie and free Navigation, wee would cover the ships and goods of one or the other of the two Common-wealths in enmitie, and thereby give occasion to the suspitions objected to Us and our Subjects; by reason of which, many of our ships, not onely of such as sailed to any one of the said respective Enemies, but also of such as were bound for neutral places, have been interrupted: And in particular, least our ships and goods, and of our faithful Subjects, have reason to fear the violence and force either of the Pirats, or of the Frigots aforesaid; Wee could finde no better, nor more convenient waie, to provide unto the sincere integritie and securitie of our said ships, then by commanding a Squadron of our men of War to attend and remain in som of our Ports towards the West, especially at Gothemburg, which shall have a more accurate inspection, for the preventing of all frauds; and accordingly shall lawfully defend, in their free cours, all our ships and goods against all unjust attempts. For which end, and that this our design might bee the better signified and promoted, wee desire that the under-written Articles might bee taken for a rule, by such as are concerned therein; and do graciously command all such as are bound to obey our will, to observ the same, without any kinde of neglect.
1. Our men of War, which upon occasion shall bee by us appointed for the foresaid Convoys, shall abide at Gothemburg, or thereabouts; that, when required, they might bee ready to conduct, through the Western Seas, the Merchant's ships, which shall com out of the Sound, and shall have need of their Convoy.
2. When any Merchant-Ship shall com and desire the said Convoy, the same shall be strictly visited, least any other Ships or goods, but such as properly belong to our Subjects, or perhaps to such as are neutral, might bee received under the protection of our Convoys. For which end, all the Passes and Certificates of the Merchant's goods shall bee diligently examined, and a strict inquirie made, by the Admiral, or the chief Commanders of the said Convoys. And in particular if it happen's that some neutral Towns shall desire their Ships and Goods to sail under our Convoys, wee can see no sufficient reason, why wee should deny it: But yet in that case, they shall bee obliged to give full and sufficient securitie to our said Convoys, by the Testimonial Letter of the Magistrates of the Towns, from whence they set forth, concerning the proprietie of the Ships and goods, least, under the said Ships and goods of the said Towns, any fraud lie hid and covered; becaus the Officers of our said Men of War shall have such a care, that if they meet at Sea with any Fleet, either great, or small, they might have a cleer and sincere answer to give them.
3. If any be so bold, against this our severe Command, to abuse any of our Convoys, thereby intending to cover his frauds, and the same, either presently after, or afterwards in progress of time, shall happen to com to knowledg, the said goods and wares, or their true value, without any mitigation, shall bee forfeited to us and to our Crown, if the said goods, or the defrauder himself, or any part of his other goods, then, or hereafter at any time, be found in our Kingdom, Dominions, or Ports. And further, the Skipper, if hee bee convicted to have been conscious of the fraud, so that hee bee not able to cleer himself of it, besides the goods so concealed, shall lose the part, hee may have in the Ship; or if hee hath none, then hee shall bee arrested, untill he redeem's himself with 500 crowns.
4. If our ships of Convoy do meet perchance with, either many, or few, or one Ship, of whatsoëver Nation they might bee, they shall bee bound to require nothing els of them, but good correspondence; to declare all manner of friendship with any of them; and to take heed, not to give any lawful or just caus of mis-understanding or quarrel. And wee are further content, that if any Fleet of Men of War doth, in a just manner, require it of them, they might shew our Powers or Passes, and declare what Ships have been received under the protection of their Convoy. But, by all decent way, they shall decline, either to bee themselves, or any in their companie, particularly searched; but, as they are gon out with full securitie, lest any fraud should bee concealed; so, likewise wee desire they might bee credited, that they might go on in their Voyages, without let or molestation, with all the Vessels in their companie.
5. If our Convoys meet with any Caper, and bee not troubled by him, they shall forbear to meddle with him. But, if they observ him to intend any violence, wee will have our Men of War diligently to mark from whence such Caper did set forth, and then seriously to warn him of the debate and accusation like to insue before his own Magistrate. And if for all that hee doth not desist, and if necessitie forceth thereunto, Ours shall, as much as in them laie, by force repuls violence, both from themselvs, and from their companie.
6. As wee finde that now lawful suspition can bee had of our free Ships, when they are once past the Channel between England and France; so wee will not have our Men of War to conduct them farther then the Ports within the said Channel. In particular, for som special causes, wee will have our Men of War now at the begining, to direct specially their Convoys to such Ports, as are neutral in this War between England and the Netherlands, until wee do otherwise declare our minde thereupon: But yet so, as it might bee free to any of our Subjects to go either into England or into the Netherlands to exercise their free Commerce, if without our further Convoy they will do it.
7. When our Men of War shall have so safely brought the said Merchant-Ships through the said Channel, and left them in safetie, they shall indeavor forthwith to return to Gothemburg: Or, if there bee any Ship that bee willing to return into the Western Seas, they shall expect them at Roscow in little Brittany in France, and having examined the same, after the waie before prescribed, they shall bring them back again safe.
8. That a more exact regard might bee had of the time when our Men of War shall bee bound to set forth from Gothemburg for Convoys; Wee thought fit that at least the same bee don once in a month, when there shall bee any Ship ready to bee conducted. But otherwise whensoëver 10 Merchant-Ships shall bee ready at Gothemburg to bee convoyed, they shall do it without regarding the time. And in particular, they shall observ this, that when the number of Merchant-Ships is less than 10, they onely shall want one Ship of Convoy; but if they bee above 10, to the number of 20, two Ships of Convoy shall bee granted them. And, if there bee yet more in number, the Admiral shall have power to determine how many Convoys they shall have.
9. Becaus hereby wee onely intend to provid: to the securitie of the navigation of our faithful Subjects; therefore our will is, that all such as do inhabit our Dominions, Kingdoms, or Provinces, who are willing to enjoy the free navigation towards and through the Western Seas to neutral places, should forbear, during the present unsafetie at Sea, rashly to go further then Gothemburg, but should remain there, and look for Convoys; that so much the better wee might undertake their protection. And if any, slighting this our gracious precaution, doth put himself in danger, hee is to expect to bee brought by us to condign punishment for his temeritie.
10. Lastly, that the charges required for the maintaining of our said Men of War, bee not meerly and solely born by Us and our Crown, and yet not becom grievous to those who shall make use of the said Convoys, wee have thought good to impose a certain Tax, which wee will shortly publish, with our gracious Command, that whosoëver shall be willing to use the said Convoys, might paie the same in our Chamber of Duties at Gothemburg; which don, they shall not bee further molested.
And therefore hereby wee do friendly, and as it becometh, intreat both the aforesaid Common-wealths now in publick War, and all our Friends and Allyes, that, seeing wee hereby strive, as much as in us lie's, to hinder and prevent all kindes of fraud and collusion, which might happen by occasion of our free navigation, wherein wee seek for nothing els, but what may bee admitted in all natural Equitie and Reason, they would mutually vouchsafe to issue out more serious and full Commands to all their Officers and Servants, both by Sea and by Land, as also to all private Men of War, that go under their Commissions, or are any waie subject unto them, not to undertake any thing against our Men of War or friendly Convoys and their companie, but what may bee agreeable to the confidence of a mutual friendship; the which wee expect, and are willing freely to acknowledg by the same waie. And as to those who are bound to obey our Commands, and are willing strictly to observ them, wee severely command them, specially the Admirals and Captains of our said Convoys, and any other belonging to them, as well Merchants, as Skippers, and others, who intend to injoy this our gracious protection, or any way do apply themselvs thereunto, to bee diligently cautious, before all things, not to give the least appearance of fraud or collusion, nor to give occasion of any just quarrel arising from thence; but to bee punctually obedient to this our gracious Ordinance; as they do tender the avoyding of our Royal revenge. In witness whereof, wee have set our hand, and caused our Royal Seal to bee put to these presents.
Dated at our Castle of Stockholm the 16. of August 1653.
CHRISTINA.
Locus
Sigilli.
Above: Kristina.
No comments:
Post a Comment