Wednesday, November 3, 2021

Council meeting of January 14/24 (Old Style), 1647

Source:

Svenska riksrådets protokoll 12: 1647-1648, page 12, published by Severin Bergh, 1909


The council meeting:

Den 14 Januarij var H. K. M:tt in Senatu samt Her R. Drotzen, Her R. Cancelleren, Her Matth. Soop, Her Åke Axelsson, Her Per Sparre, Her Knut Posse, Her Fredrik Steenbock, Her Th. Sparre, Her Erik Gyldenstierna, Her Sevedh Båth, Her Gustav Oxenstierna, Her Gust. Gustavsson.

Efter posten var nyligen ankommen, blefve brefven opläsne, synnerligen:

Skutens af Hamburg den 2 Jan. anno 1647.

Item adviser af Basel den 19 Dec.

Item Commissariernes af Osnabrug den 28 Dec. så väl conjunctim som elliest i synnerheet med deres bijlagor.

Item Durelii af den 8 Januarij.

Item Weidenheimbs af den 18 Decemb. af Warschaw medh dess bijlagor.

Item Spiringz af Hage den 3 Jan. anno 1647.

Som och Appelbomz af Amsterdam den 4 ditto medh dess bijlagor.

Her R. Cancelleren önskade, att D. Johan hade utelåtit sin Ideam boni ordinis.

H. K. M:tt sade der intet vara att blasmera uti.

Her R. Cancelleren sade henne näpligen adproberas aff Luteranis theologis, önskade att Gudz försambling icke måtte få någon anstöt der af.

H. K. M:tt bad Her R. Cancelleren icke ville beskylla den boken, efter som H. K. M:tt hade interesse deruti.

Her R. Cancelleren badh underdånigst H. K. M:tt icke ville taga sigh den saken an, dedh vore myckit verre.

H. K. M:tt sade sigh intet taga henne an, utan honom väl defendera sigh sielf.

Her R. Drotzen sade dedh vara en zart sak att hantera, ofta deraf komma onde conseqventier, önskade man kunde finna något godt expedient den opvuxne elden med maneer och sachtmodigheet att bijläggia.

Her R. Cancelleren sade, att dedh hade här till varit fäderneslandzens felicitet, här hade varit een religion och een gudztiänst, tilleventyrs är detta een begynnelse till split deruti, badh Gudh att Gudz försambling icke måtte deraf lida nödh.

H. K. M:tt sade honom väl kunna defendera sigh, män frågade råd deruti.

With modernised spelling:

Den 14 januari var Hennes Kungliga Majestät in Senatu samt herr Riksdrotsen, herr Rikskanslern, herr Matthias Soop, herr Åke Axelsson, herr Per Sparre, herr Knut Posse, herr Fredrik Stenbock, herr Thure Sparre, herr Erik Gyllenstierna, herr Seved Bååth, herr Gustaf Oxenstierna, herr Gustaf Gustafsson.

Efter posten var nyligen ankommen, blevo breven uppläsna, synnerligen:

Skutens av Hamburg, den 2 januari anno 1647.

Item adviser av Basel, den 19 decembris.

Item kommissariernas av Osnabrück den 28 decembris, såväl conjunctim som eljest i synnerhet med deras bilagor.

Item Durelii av den 8 januari.

Item Weidenheims av den 18 decembris af Warschau med dess bilagor.

Item Spirings av Haag, den 3 januari anno 1647.

Som ock Appelbooms av Amsterdam, den 4 dito med dess bilagor.

Herr Rikskanslern önskade att doktor Johan hade utelåtit sin Ideam boni ordinis.

Hennes Kungliga Majestät sade där intet vara att blamera uti.

Herr Rikskanslern sade henne näppligen approberas av Lutheranis theologis, önskade att Guds församling icke måtte få någon anstöt därav.

Hennes Kungliga Majestät bad herr Rikskanslern icke ville beskylla den boken, eftersom Hennes Kungliga Majestät hade intresse däruti.

Herr Rikskanslern bad underdånigst Hennes Kungliga Majestät icke ville taga sig den saken an, det vore mycket värre.

Hennes Kungliga Majestät sade sig inte taga henne an, utan honom väl defendera sig själv.

Herr Riksdrotsen sade det vara en sart sak att hantera, ofta därav komma onde konsekvenser, önskade man kunde finna något gott expedient den uppvuxna elden med manér och saktmodighet att bilägga.

Herr Rikskanslern sade att det hade härtill varit Fäderneslandsens felicitet, här hade varit en religion och en gudstjänst, till äventyrs är detta en begynnelse till splitt däruti, bad Gud att Guds församling icke måtte därav lida nöd.

Hennes Kungliga Majestät sade honom väl kunna defendera sig, men frågade råd däruti.

French translation (my own):

Le 14 janvier, Sa Majesté Royale était au Sénat avec M. le Grand Drost du Royaume, M. le Grand Chancelier du Royaume, M. Matthias Soop, M. Åke Axelsson, M. Pierre Sparre, M. Canute Posse, M. Frédéric Stenbock, M. Thure Sparre, M. Eric Gyllenstierna, M. Seved Bååth, M. Gustave Oxenstierna et M. Gustave Gustafsson.

Comme le courrier venait d'arriver, les lettres furent lues, notamment:

De Skuten de Hambourg, le 2 janvier 1647.

Item d'articles de Bâle, le 19 décembre.

Item des commissaires d'Osnabrück du 28 décembre, à la fois conjunctim et autrement particulièrement avec leurs annexes.

Item du Durélius du 8 janvier.

Item de Weidenheim du 18 décembre de Varsovie, avec ses annexes.

Item de Spiring de La Haye, le 3 janvier 1647.

Comme aussi d'Appelboom d'Amsterdam, le 4 du même avec ses annexes.

Le Grand Chancelier aurait souhaité que le docteur Jean ait omis son Ideam boni ordinis.

Sa Majesté Royale a déclaré qu'il n'en y avait rien à blâmer.

Le Grand Chancelier a dit qu'il n'était guère approuvé par les théologiens luthériens, et il a souhaité que la congrégation de Dieu ne soit pas offensée par cela.

Sa Majesté Royale a prié le Grand Chancelier de ne pas condamner le livre, car Sa Majesté Royale y avait un intérêt.

Le Grand Chancelier a humblement demandé à Sa Majesté Royale de ne pas reprendre cette affaire, ce serait bien pire.

Sa Majesté Royale a dit qu'elle ne le reprendrait pas, mais qu'elle le laissait se défendre.

Le Grand Drost a déclaré que c'était une affaire délicate à gérer, entraînant souvent de mauvaises conséquences, que l'on souhaitait pouvoir trouver un bon expédient pour éteindre le feu grandissant avec des manières et de la douceur.

Le Grand Chancelier a dit que cela avait été le bonheur de la Patrie, qu'il y avait eu ici une religion et un service de culte, et que c'est le début d'une scission en elle; il a prié Dieu que la congrégation de Dieu ne souffre pas de cela.

Sa Majesté Royale lui a dit qu'il bien pouvait se défendre, mais a demandé conseil à ce sujet.

English translation (my own):

On January 14, Her Royal Majesty was in the Senate with the Grand Steward of the Realm, the Grand Chancellor of the Realm, Lord Matthias Soop, Lord Åke Axelsson, Lord Per Sparre, Lord Knut Posse, Lord Fredrik Stenbock, Lord Thure Sparre, Lord Erik Gyllenstierna, Lord Seved Bååth, Lord Gustaf Oxenstierna, and Lord Gustaf Gustafsson.

As the mail had recently arrived, the letters were read, particularly:

Skytten's from Hamburg, January 2, 1647.

Item advices from Basel, December 19.

Item from the commissioners of Osnabrück on December 28, both conjunctim and otherwise particularly with their annexes.

Item Durelius' of January 8.

Item Weidenheim's of December 18 from Warsaw with its annexes.

Item Spiring's from The Hague, January 3, 1647.

As also Appelboom's from Amsterdam, the 4 of the same with its annexes.

The Grand Chancellor wished that Dr. Johan had omitted his Ideam boni ordinis.

Her Royal Majesty said there was nothing to blame in it.

The Grand Chancellor said it was hardly approved by Lutheran theologians, and he wished that God's congregation might not be offended by it.

Her Royal Majesty begged the Grand Chancellor not to condemn the book, because Her Royal Majesty had an interest in it.

The Grand Chancellor humbly asked Her Royal Majesty not to take up that matter, that would be much worse.

Her Royal Majesty said she would not take it up, but let it defend itself.

The Grand Steward said it was a delicate matter to handle, often resulting in bad consequences, that one wished one could find some good expedient to extinguish the growing fire with manners and meekness.

The Grand Chancellor said that this had been the felicity of the Fatherland, that here had been a religion and a service of worship, and that this is the beginning of a split in it; he prayed God that God's congregation may not suffer from this.

Her Royal Majesty told him he could defend himself, but asked for advice therein.


Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment