Thursday, March 7, 2024

Kristina's assurance to King Karl XI's regency and the Estates of the Realm, dated November 19/29 (Old Style), 1660

Source:

Riksarkivet, pages 54 to 57 in K 97; Handlingar rörande Christina Alexandras affärer; Drottning Kristina d. y. (Christina Alexandra); Svenska drottningars arkivaliesamlingar i riksarkivet; Kungliga arkiv
Kristina's mentioned letter of November 1/11 (Old Style) is here:
The letter (copy):

Wij Christina fordom Sweriges, Giöhtes och Wendes Drotning, StorFurstinna till Finland, Hertiginna vthi Estland, Carelen, Brehmen, Vehrden, Stettin Pommern Caßuben och wenden, Furstinna till Rüigen, Fru öfwer Jngermanneland och Wißmar. Giöre witterligit, at Emädan Hans Kongl. Maij:tt den Stormächtigste, Högborne Furste och Herre, H:r Carl, Sweriges Giöhtes och Wändes Konung och ArfFurste, Storfurste till Finland, Hertig vthi Skåne, Estland, Lijfland, Carelen, Brehmen Verden Stettin Pommern Caßuben och Wänden, Furste till Rüigen Herre öfwer Jngermanneland och Wißmar. Så och Pfaltzgrefwe wid Rhein i Baijern, till Gühlich, Clewe och bergen Hertig. War Ellskelige K. Herr Sohn, sampt Sweriges Rijkes Regering, Rådh och samptlige Ständer, wid denne genom Hanß Sahl. Konungl. Maij:tz fordom Sweriges Rijkes Konung Carl Gustafs dödelige och högstbeklagelige frånfälle, infallne Regeringz förandring, i föllie af den recess som i Ubsala åhr 1654 oprättades, hafwe Oß wåre dervthi reserverade rättigheeter och beskrefne willkor till fullkombligit contentement och nöije confirmerat och stadfäst. Hwarföre och på det, the theremot måge om wårt respective gode hiärtelag och medfödde stadigwarande Affection och gunst, så emot Kongl. Maij:tz egen Persohn och Rijke, som samptlige Rijksens Ständer, wara förwißade och försäkrade. Fördenskul hafwe wij till sådant icke dragit något betänckande at consentera, vthan här medh i Krafft af detta denna Act Högstbe:te H: K: M:t nu Sweriges Rijkes Regerande Konung, sampt dem vthi Hans M:tz minorennitet wäl förordnade Kongl. Regering, så och Rijksens Råd och samtlige Ständer förwißa försäkra och oß obligera, at wij alldrig wele något företaga eller handla, som emoth den abdication, Cessions Act eller Recess, som wij wid wårt Regements afträde vthi Ubsala A:o 1654. hafwe oprättat, eller och andre Rijksens sluth och Stadgar, Kan skräfwa eller löpa. Vthan som wij af egit bewåg, rådh och betänckiande, godwilleligen hafwe Sweriges Rijkes Trohn Scepter och Regering, och allan den rätt och rättigheet, Hwar till wij hafwa Kunnat födde wara, eller elliest berättigade, afstådt och afsagdt, och oß der ifrån i alle tijder alldeles afskildt Så ophäfwe wij och icke allenast den protestations Skrifft, som den 1. Novemb: daterat [är], men den Sextonde eiusdem Sweriges Rijkes Rådh och Ständer blef insinuerat, vthan och oprepe och stadfäste detsamma som i wår Cessions och abdications Act Klarligen exprimeras; Nembl. at wij warandes nu och i alla tijder ifrån Sweriges Chrono, Scepter och Regering samt alle deß rätt och rättigheet, vthan någon exception, Skillde och söndrade, alldrig Skole, ehwad förandring, antingen medh nu warandes Sweriges Rijkes Konung, eller der effter och i alle tillKommande tijder, Kunde genom gudz försÿn, med Sweriges Regemente och stÿrellse sig tilldraga, det enigaste derpå prætendera, vnder hwad prætext det och wara Kan tillseijandes och i Krafft här af att wij en så fullKomblig och total resignation i Heela wår Lifztidh willia inhærera och vprichtigt effter Komma, vthan någon interpretation annan än den, som Rijket till Kongl. M:tz nu warande Sweriges Konungz säkerheet, Rijcksens räts stÿrckio och alla deß inbÿggiares wällfärd Kan vthtÿda. Effter som wij och icke något med macht, Rådh, Skriffter, protestationer, reservater vthfästningar, eller Hwad Nampn the hafwa Kunna i ordh eller giärning, directe eller indirecte, Hembligen eller vppenbarligen, genom oß sielfwe eller genom andre, willia något på Sweriges Rijkes eller deß mÿndigheet och rätt, nu eller framdeeles widh Hwariehanda omskifftellse prætendera icke heller något företaga eller stämpla som Kan i någon måtto lända mehrbe:te Sweriges Rijke, någon deß deel, provincier, Regering, Rådh eller Ständer till præiudice, Skada och nådell, Vthan det wij sådant å färde wara befunno, Skole wij det både tillKiänna gifwa, som och efter ÿttersta förmågo sökia at afwänta. Och på det man icke det ringaste befahra må, at wår Religion Skall lända Sweriges Rijkes Stadgar, besluth och Decreter, andelige och werdzlige, till förfång och Skada; Tÿ obligere wij oß på det Krafftigste, at icke allenast intet willia i wåre Vnderhålldz Länder, befatta oß medh Jurisdictione Ecclesiastica, vthan och icke willia af Werdzlige Ståndet någon till wår tiänst förordna, som icke ähr af den Ausburgiske beKiännellsen, mindre Skÿnda till Swerige; eller admittera vthi wåre Vnderhålldz Länder någon, som någon till wår religion persvadera eller dem påträngia Kunde; Såsom wij nu detta af en serdeles affection emot wårt K. Fädernes Landh, otwungne och såsom tillförende wid wårt Regements afträdande skedde af egit bewåg, Låfwe och tillsäije. Så wele wij och det af en Sincer oprichtigheet Hålla, och i alle tijder efftärlefwa, så at ingen dispensation, ehwad nampn den hafwa Kan, andelig eller Werdzlige Skall oß Kunna här ifrån lösa eller erlediga, men om så Hända Skulle, derföre wij och genom Gudz bijstånd råda wele, at Sweriges Rijkes Regering, Råd och Ständer Skulle befinna och bepröfwa, at wij häremot på Hwariehanda sätt, giorde eller Handlade. Tå wele wij ipso facto ifrån all den rätt, rättigheet och andre willkor, som wij vthi ofwan- och mehrbe:te Recess Hafwe oß reserverat, och nu confirmerat är, wara alldeeles Skillde och förfallne, så at wij Jämwäl der på alldrig mehra någon rätt prætendera Skole, mindre medh macht eller Rådh af Hwadan dhe Kunna Härröra, den wijdare efftertrachta eller begiära. Till ÿttermehra wißo hafwe wij detta medh egen Hand Vnderskrifwit, och med wårt Secret bekräffta låtit. Actum Stockholm den 19. Nov: åhr efter Christi bördh 1660.
Christina Alexandra.
L: S:

With modernised spelling:

Vi Kristina, fordom Sveriges, Götes och Vendes Drottning, Storfurstinna till Finland, Hertiginna uti Estland, Karelen, Bremen-Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furstinna till Rügen, Fru över Ingermanland och Wismar, göre vetterligt att emedan Hans Kungliga Majestät den stormäktigste, högborne furste och herre, herr Karl, Sveriges, Götes och Vendes Konung och Arvfurste, Storfurste till Finland, Hertig uti Skåne, Estland, Livland, Karelen, Bremen-Verden, Stettin-Pommern, Kassuben och Venden, Furste till Rügen, Herre över Ingermanland och Wismar, så ock Pfalzgreve vid Rhein i Bayern, till Gülich, Cleve och Bergen Hertig, vår älsklige käre herr son, samt Sveriges Rikes Regering, Råd och samtliga Ständer vid denna genom Hans Saliga Konungliga Majestäts fordom Sveriges Rikes Konung Karl Gustavs dödliga och högstbeklagliga frånfälle, infallna regeringsförändring, i följe av den recess som i Uppsala år 1654 upprättades, hava Oss Våra däruti reserverade rättigheter och beskrivna villkor tilll fullkomligt kontentemang och nöje konfirmerat och stadfäst, varföre ock på det de däremot måge om Vårt respektiva goda hjärtelag och medfödda, stadigvarande affektion och gunst så emot Kungliga Majestäts egen person och Rike som samtliga Riksens Ständer vara förvissade och försäkrade.

Fördenskull have Vi till sådant icke dragit något betänkande att konsentera, utan härmed i kraft av detta denna akt högstbemälte Hans Kungliga Majestät, nu Sveriges Rikes regerande Konung, samt dem uti Hans Majestäts minorennitet väl förordnade Kungliga Regering, så ock Riksens Råd och samtliga Ständer förvissa, försäkra och Oss obligera att Vi aldrig vele något företaga eller handla som emot den abdikation, cessionsakt eller recess som Vi vid Vårt regementsavträde uti Uppsala anno 1654 have upprättat eller ock andra Riksens slut och stadgar kan skräva eller löpa, utan som Vi av eget bevåg, råd och betänkande godvilleligen have Sveriges Rikes tron, scepter och regering och allan den rätt och rättighet vartill Vi have kunnat födda vara eller eljest berättigade avstått och avsagt och Oss därifrån i alla tider alldeles avskilt.

Så upphäve Vi ock icke allenast den protestationsskrift som den 1 novembris daterad [är], men den sextonde ejusdem Sveriges Rikes Råd och Ständer blev insinuerad, utan ock upprepe och stadfäste detsamma som i Vår cessions- och abdikationsakt klarligen exprimeras, nämligen att Vi varandes nu och i alla tider ifrån Sveriges Krono, scepter och regering samt alla dess rätt och rättighet utan någon exception skilde och söndrade, aldrig skole, evad förändring antingen med nuvarandes Sveriges Rikes Konung eller därefter och i alla tillkommande tider kunde genom Guds försyn med Sveriges regemente och styrelse sig tilldraga, det enigaste därpå pretendera, under vad pretext det ock vara kan, tillsägandes ock i kraft härav att Vi en så fullkomlig och total resignation i hela Vår livstid vilja inherera och uppriktigt efterkomma, utan någon interpretation annan än den som Riket till Kungliga Majestäts nuvarande Sveriges Konungs säkerhet, Riksens rätts styrko och alla dess inbyggares välfärd kan uttyda. Eftersom Vi ock icke något med makt, råd, skrifter, protestationer, reservater, utfästningar eller vad namn de hava kunna, i ord eller gärning, directe eller indirecte, hemligen eller uppenbarligen, genom Oss själva eller genom andra vilja något på Sveriges Rikes eller dess myndighet och rätt nu eller framdeles vid varjehanda omskiftelse pretendera, icke heller något företaga eller stämpla som kan i någon måtto lända merbemälte Sveriges Rike, någon dess del, provincier, regering, Råd eller Ständer till prejudis, skada och nådel, utan det Vi sådant å färde vara befunne, skole Vi det både tillkänna giva, som ock efter yttersta förmågo söka att avvända.

Och på det man icke det ringaste befara må att Vår religion skall lända Sveriges Rikes stadgar, beslut och dekreter, andliga och världsliga, till förfång och skada, ty obligere Vi Oss på det kraftigste att icke allenast inte vilja i Våra underhållsländer befatta Oss med jurisdictione ecclesiastica, utan ock icke vilja av världsliga ståndet någon till vår tjänst förordna som icke är av den Augsburgiska Bekännelsen, mindre skynda till Sverige eller admittera uti Våra underhållsländer någon som någon till Vår religion persvadera eller dem påtränga kunde, såsom Vi nu detta av en särdeles affektion emot Vårt kära Fädernesland, otvungna och såsom tillförne vid Vårt regementsavträdande skedde av eget bevåg, love och tillsäge. Så vele Vi ock det av en sincer uppriktighet hålla och i alla tider efterleva, så att ingen dispensation, evad namn den hava kan, andlig eller världsliga, skall Oss kunna härifrån lösa eller erlediga, men om så hända skulle, därföre Vi ock genom Guds bistånd råda vele att Sveriges Rikes Regering, Råd och Ständer skulle befinna och bepröva att Vi häremot på varjehanda sätt gjorde eller handlade.

Då vele Vi ipso facto ifrån all den rätt, rättighet och andra villkor som Vi uti ovan- och merbemälte recess have Oss reserverat och nu konfirmerad är, vara alldeles skilde och förfallna, så att Vi jämväl därpå aldrig mera någon rätt pretendera skole, mindre med makt eller råd av vadan de kunna härröra, den vidare eftertrakta eller begära. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt Sekret bekräfta låtit. Actum Stockholm, den 19 novembris, år efter Kristi börd 1660.
Kristina Alexandra.
L. S.

French translation (my own):

Nous Christine, ancienne reine des Suédois, des Goths et des Vandales, grande princesse de Finlande, duchesse d'Estonie, de Carélie, de Brême-Verden, de Stettin-Poméranie, de Cachoubie et de Vandalie, princesse de Rugie et dame d'Ingrie et de Wismar, faisons savoir que parce que Sa Majesté Royale, le prince et seigneur très puissant et très noble, le sieur Charles, roi et prince héréditaire des Suédois, des Goths et des Vandales, Grand Prince de Finlande, duc de Scanie, d'Estonie, de Livonie, de Carélie, de Brême-Verden, Stetin-Poméranie, Cachoubie et Vandalie, prince de Rugie, et seigneur d'Ingrie et de Wismar, ainsi que le comte palatin du Rhin en Bavière et duc de Juliers, Clèves et Bergen, Monsieur Notre très cher Fils, ainsi que la régence du Royaume de Suède, son Conseil et tous ses États, en raison des changements de gouvernement survenus à la suite du décès fatal et très déplorable de Sa Feue Majesté Royale, l'ancien roi du Royaume de Suède, Charles Gustave, à la suite du recès établi à Upsal en 1654, ont confirmé et affirmé pour Nous Nos droits réservés et décrit les conditions d'un contentement et d'un plaisir complets, c'est pourquoi également, en retour, ils peuvent se sentir certains et assurés de Notre bonne affection respective et de Notre affection et de Notre affection et faveur innés et constants envers la personne de Sa Majesté Royale et le Royaume ainsi que tous les États du Royaume.

Pour cette raison, Nous n'avons pris aucune considération pour consentir à une telle chose, mais par la présente, en vertu de cet acte, Nous Nous assurons et Nous engageons envers Sa Majesté Royale, aujourd'hui roi régnant du Royaume de Suède, ainsi que la Régence Royale, bien nommée dans la minorité de Sa Majesté, ainsi qu'au Conseil et à tous les États du Royaume, que Nous n'entreprendreons ni n'agirons jamais contre l'abdication, l'acte de cession ou le recès que Nous avons établis lors de Notre démission régimentaire à Upsal en 1654 ou aussi contre d'autres résolutions et statuts du Royaume, mais comme Nous, de Notre propre gré, conseil et considération, avons volontairement renoncé, renoncé et Nous sommes séparées pour toujours du trône, du sceptre et du gouvernement du Royaume de Suède et de tous les droits duquel Nous aurions pu naître ou avoir autrement droit.

C'est pourquoi Nous non seulement abrogeons la lettre de protestation, datée du 1er novembre, mais qui a été insinuée le 16 du même mois par le Conseil et les États de Suède, mais Nous répétons et confirmons aussi ce qui est clairement exprimé dans Notre acte de cession et abdication, à savoir que Nous Nous sommes séparées et divisées maintenant et à tout moment de la Couronne, du sceptre et du gouvernement de la Suède, ainsi que de tous ses droits, et Nous ne Nous attirerons jamais vers le régiment de la Suède et du gouvernement, quel que soit le changement qui puisse survenir soit avec l'actuel roi du royaume de Suède, soit par la suite et dans tous les temps futurs grâce à la providence de Dieu, et Nous ne prétendrons jamais à la moindre chose à ce sujet, sous quelque prétexte que ce soit, déclarant aussi par cela dont Nous voulons hériter et Nous conformer sincèrement à une démission aussi complète et totale tout au long de Notre vie, sans aucune interprétation autre que celle qui peut être exprimée pour le Royaume, pour la sécurité de Sa Majesté Royale l'actuel Roi de Suède, pour la force de la loi du Royaume et le bien-être de tous ses citoyens. Car nous ne voulons pas non plus, par le pouvoir, les conseils, les écrits, les protestations, les réserves, les engagements ou quelque nom que ce soit, pouvoir, en paroles ou en actes, directement ou indirectement, secrètement ou ouvertement, par Nous-mêmes ou par autrui, vouloir quoi que ce soit sur le Royaume de Suède ou son autorité, et Nous ne prétendrons pas, n'entreprendrons ou ne ferons rien qui, maintenant ou à l'avenir, en cas de changement, puisse prétendre, dans quelque mesure que ce soit, soumettre ledit Royaume de Suède, l'un de ses  parties, provinces, gouvernement, conseil ou les États au préjudice, au dommage et au désavantage, mais que si Nous constations qu'une telle chose était sur le point d'arriver, Nous l'annoncerions à la fois et essaierions aussi de l'éviter, au maximum de Nos capacités.

Et il ne faut pas avoir la moindre crainte que Notre religion porte préjudice aux statuts, décisions et décrets du Royaume de Suède, spirituels et mondains, car Nous Nous engageons très fortement non seulement à ne pas vouloir dans Nos pays d'entretien Nous préoccuper de la juridiction ecclésiastique, mais Nous ne sommes pas non plus disposées à nommer à Notre service quiconque appartenant au monde mondain qui n'est pas de la confession d'Augsbourg, et encore moins à Nous précipiter en Suède ou à admettre dans Nos terres d'entretien quiconque pourrait persuader quelqu'un de Notre religion ou à imposer le leur, comme Nous le promettons maintenant et le disons avec une affection particulière pour Notre chère Patrie, sans contrainte et comme auparavant, cela s'est produit lors de Notre démission du régiment, de Notre propre gré. Nous voulons donc aussi le conserver avec sincérité et toujours vivre selon lui, afin qu'aucune dispensation, quelque soit son nom, spirituel ou mondain, ne puisse Nous en libérer, mais si cela devait arriver, Nous donc et aussi voudrions conseiller, avec l'aide de Dieu, que le gouvernement du Royaume de Suède, le Conseil et les États doivent constater et prouver que Nous avons fait quelque chose ou agi contre cela de quelque manière que ce soit.

Nous souhaitons alors que ipso facto soient complètement séparés et expirés de tous les droits et autres conditions que Nous Nous sommes réservées dans ledit recès et qui sont maintenant confirmés, afin que Nous ne puissions plus jamais revendiquer aucun droit, moins avec pouvoir ou des conseils, d'où qu'ils proviennent, et Nous ne les convoiterons ni ne les désirerons plus jamais. En foi de quoi, Nous l'avons signé de Notre propre main et l'avons fait confirmer par Notre Sceau. Fait à Stockholm, le 19 novembre de l'an 1660 après la naissance du Christ.
Christine Alexandra.
L. S.

English translation (my own):

We Kristina, former Queen of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Princess of Finland, Duchess of Estonia, Karelia, Bremen-Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Vandalia, Princess of Rugia, and Lady of Ingria and Wismar, make known that because His Royal Majesty, the most powerful, high-born Prince and Lord, Lord Karl, King and Hereditary Prince of the Swedes, Goths and Vandals, Grand Prince of Finland, Duke of Skåne, Estonia, Livonia, Karelia, Bremen-Verden, Stettin-Pomerania, Kashubia and Vandalia, Prince of Rugia, and Lord of Ingria and Wismar, as well as Count Palatine on the Rhine in Bavaria and Duke of Gülich, Cleves and Bergen, Our dearly beloved Lord Son, as well as the regency of the Kingdom of Sweden, the Council and all Estates thereof, due to the changes of government which have come about through the fatal and most deplorable death of His Late Royal Majesty the former King of the Kingdom of Sweden, Karl Gustav, as a result of the recess established in Uppsala in 1654, have confirmed and affirmed for Us Our therein reserved rights and described conditions for complete contentment and pleasure, wherefore also, in return, they may feel certain and assured about Our respective good affection and innate, constant affection and favour towards His Royal Majesty's own person and the Realm as all the Estates of the Realm.

For this reason, We have not taken any consideration to consent to such a thing, but hereby, by virtue of this act, We assure and oblige Ourself to His Royal Majesty, now the reigning King of the Kingdom of Sweden, as well as the Royal Regency, well-appointed in His Majesty's minority, as well as to the Council and all Estates of the Realm that We will never undertake or act against the abdication, act of cession or recess that We established at Our regimental resignation in Uppsala in 1654 or also against other resolutions and statutes of the Kingdom, but as We of Our own accord, council and consideration have willingly waived, renounced and for all time separated Ourself from the throne, scepter and government of the Kingdom of Sweden and all the rights to which We could have been born or otherwise entitled.

We therefore also not only repeal the letter of protestation, dated November 1st, but which was insinuated on the sixteenth of the same month by the Council and Estates of Sweden, but we also repeat and confirm the same as is clearly expressed in Our act of cession and abdication, namely that We have separated and divided Ourself now and in all times from the Crown, scepter and government of Sweden, as well as all its rights, without any exception separated and divided, and We shall never attract ourself to Sweden's regiment and government, regardless of whatever change may happen either with the present King of the Kingdom of Sweden or afterwards and in all future times through God's providence, and We shall never pretend to the least thing thereupon, under whatever pretext it may be, also declaring by the power of this that We want to inherit and sincerely comply with such a complete and total resignation throughout Our lifetime, without any interpretation other than that which can be expressed for the Kingdom, for the security of His Royal Majesty the present King of Sweden, for the strength of the law of the Realm and the welfare of all its citizens. For We also do not want, by power, advice, writings, protestations, reservations, pledges or whatever name they have, be able, in word or in deed, directly or indirectly, secretly or openly, through Ourself or through others, to will anything on the Kingdom of Sweden or its authority, and nor shall We pretend to, undertake or do anything that now or in the future, in the event of any change pretend, may in any measure subject the aforementioned Kingdom of Sweden, any of its parts, provinces, government, Council or Estates to prejudice, damage and disadvantage, but that if We were find that such a thing were about to happen, We would both announce it and also try to avert it, to the utmost of Our ability.

And there must not be the slightest fear that Our religion will bring the statutes, decisions and decrees of the Kingdom of Sweden, spiritual and worldly, to harm and damage, for We oblige Ourself most strongly not only to not want in Our maintenance countries to concern ourself with jurisdictione ecclesiastica, but We are also unwilling to appoint anyone of the worldly estate who is not of the Augsburg Confession to Our service, much to less rush to Sweden or admit into our maintenance lands anyone who could persuade someone to Our religion or impose it on them, as We now promise and say this with a particular affection for Our dear Fatherland, unforced and as before took place at Our resignation of the regiment, of Our own volition. So We also want to hold it with sincerity and always live by it, so that no dispensation, whatever name it may have, spiritual or worldly, shall be able to free or release Us herefrom, but if that should happen, We therefore and also want to advise, by God's assistance, that the Government of the Kingdom of Sweden, the Council and the Estates should find and prove that We did something or acted against this in any way.

Then We wish ipso facto to be completely separated and expired from all the rights and other conditions that We have reserved in the above-mentioned and aforementioned recess and which are now confirmed, so that We shall then never again claim any right, less with power or advice, from wheresoever they may derive, and We shall never further covet or desire it. For further assurance, We have signed this with Our own hand and had it confirmed with Our Seal. Done at Stockholm, on November 19 in the 1660th year after the birth of Christ.
Kristina Alexandra.
L. S.


Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment