Thursday, December 9, 2021

Kristina's protestation, dated November 1/11 (Old Style), 1660

Source:

Bihang utaf åtskillige allmenna Handlingar, ifrån år 1529 intil år 1698, hörande til the förr utgifne Riksdagars och Mötens Beslut, pages 378 to 380, published by Anders Anton von Stiernman, 1743


The 1,200th post on this blog!

The protestation:

Giöre härmed witterligit, efter som Wij icke vtan förvndran erfarit hafwe, hwad för en merckelig förandring efter wårt afträde ifrån Regementet, så igenom Hans Kongl. Maj:ts, glorwyrdigstes i åminnelse, oförmodelige, klagelige och alt för hastige frånfälle, som elliest i andra occurrentier skedt är, Wij och icke kunne weta, hwad än widare wid Konungens minorennitet, antingen igenom oförmodeligit dödsfall, det Gud nådeligen afwände, eller och i annor motto sig tildraga kan, så emedan tå Recessen emellan oß, Högstbemälte Kongl. Maj:t och Riksens Ständer vprättades, huruledes efter wårt afträde, så med oß sielfwe til wår person och rättighet, som med successionen af Cronan och Regementet blifwa skulle, Wij intet kunde oß inbilla, at Hans Kongl. Maj:t så snart med döden afgå skulle, och fördenskull intet widare tå förmälte om successionen, än som den på Hans Kongl. Maj:ts och des ächta arfwingar extenderas kunde; Altså äre Wij sedermera förorsakade wordne at eftertänckia, huru som på all oförmodelig händelse, så wäl Wij wid wår rätt, som Cronan wid ett säkert och roligit tilstånd kunde nu och framdeles conserverat blifwa; hwarföre och på det ingen må giöra någon annan explication och vttydelse på Recessen i detta målet, än som den, hwilcken med wår mening öfwerens kommer; Ty hafwe Wij härmed welat protestera för Gud och hela werlden, i synnerhet för Riksens höga Embetsmän, Råd och Ständer, at Wij cessionen af Cronan och wår arfrätt til Riket på ingen annan hafwe förstådt, icke heller nu eller hädanefter förstå wele, än på Hans Kongl. Maj:t lifsarfwingar in linea descendenti, hwarvtinnan Wij och blifwe wid Riksrecessen och intet prætendera på den rätt, Wij på sådan condition en gång cederat och oß afsagdt hafwe, så länge Wij vtan någons inträng och oturberade kunna niuta den respect til wår person, och de wilckor wid wårt vnderhåll, som deremot oß reserverade och vtlofwade äre; Men vtan ombemälte condition förbeholle Wij oß wid allehanda förandring, af hwad orsak den hälst härröra kan, all den rätt och rättighet Wij til Cronan hade, förän Wij den cederade, efter Wij den samma i Riksrecessen icke på andra wilkor, än som förmält är, bortgifwit hafwa: Och i följe deraf härmed alle så wäl främmandes som inländskes inbillade hopp til riket och regementet aldeles afskiäre, och thet så länge Gud oß lifstiden förlänandes warder. Fördenskull på det icke någon framdeles wid en eller annan förandring må förebära eller andraga någon ignorance, såsom hade Wij i tid icke talat på den rett, som oß af Gud, wår födelse och naturen gifwen är; Så hafwe Wij denne protest Sweriges Rikes höga Embetsmän, Råd och Ständer i tid och serdeles wid närwarande tilfälle welat insinuera, hafwandes til dem alla i gemen och hwar och en i synnerhet det goda förtroende, såsom och nådeligen begiärandes, at de wid all oförmodelig händelse och regements förandring, som antingen i wår när- eller frånwaru sig tildraga kunde, icke tillåta eller bewilia, det något resolveras eller slutas motte, som oß kunde lända til præjuditz och förfäng vti den rett, som oß wåre Högloflige Förfäder berömligen förwärfwat hafwe. Wij försäkre oß så mycket mera om Riksens höga Embetsmäns, Råd och Ständers devotion och trohet härvtinnan, som Wij härmed intet annat intendera, än det som kan tiena til riksens säkerhet och wälstånd, jemwäl alle deß inwånare til fromma; Men skulle ock emot förmodan nu eller i framtiden något passera, som oß vti samma wår rätt præjudicera kunde, så wele Wij sådant för null och aldeles ogilt hafwa declarerat, tagandes Gud, hela werlden, samt Sweriges rikes Höga Embetsmän, Råd och Ständer til wittnes at Wij deremot denne protest solenniter ingifwit hafwa; Därhos dragandes til dem det fasta och stadiga förtroende, at de vti betrachtande til wåre Högloflige Förfäders kundbare meriter, såsom och til wårt oföranderliga gode hiertelag emot fäderneslandet och alla deß trogna inwånare i högre och nedrigare, så andeligit som werldsligit stånd, oß på alt fall, som när- som frånwarandes emot alla besörjande anstöter och wederwärtigheter manligen skydda oß wid den rett som oß både vti Recessen och dervtanom tilstår, troligen conservera wele. Til yttermera wißo, hafwe Wij detta med egen hand vnderskrifwit och med wårt Kongl. Secret bekräfta låtit. Datum Stockholm den 1 Novembr. åhr 1660.
Christina Alexandra.

With modernised spelling:

Göre härmed vetterligt, eftersom Vi icke utan förundran erfarit have vad för en märklig förändring efter Vårt avträde ifrån regementet, så igenom Hans Kungliga Majestäts (glorvördigstes i åminnelse) oförmodliga, klagliga och alltför hastiga frånfälle, som eljest i andra ockurrentier skett är, Vi ock icke kunne veta vad än vidare vid konungens minorennitet, antingen igenom oförmodligt dödsfall (det Gud nådeligen avvände) eller ock i annor måtto sig tilldraga kan, så emedan då recessen emellan Oss, högstbemälte Kungliga Majestät och Riksens Ständer upprättades, huruledes efter Vårt avträde, så med Oss själva till Vår person och rättighet som med successionen av Kronan och regementet bliva skulle, Vi inte kunde oss inbilla att Hans Kungliga Majestät så snart med döden avgå skulle, och fördenskull intet vidare då förmälte om successionen än som den på Hans Kungliga Majestäts och dess äkta arvingar extenderas kunde, alltså äro Vi sedermera förorsakade vordna att eftertänka huru som på all oförmodlig händelse, såväl Vi vid Vår rätt som Kronan vid ett säkert och roligt tillstånd kunde nu och framdeles konserverad bliva, varföre ock på det ingen må göra någon annan explikation och uttydelse på recessen i detta målet än som den vilken med Vår mening överens kommer, ty have Vi härmed velat protestera för Gud och hela världen, i synnerhet för Riksens höga Ämbetsmän, Råd och Ständer, att Vi cessionen av Kronan och Vår arvrätt till Riket på ingen annan have förstått, icke heller nu eller hädanefter förstå vele, än på Hans Kungliga Majestät[s] livsarvingar in linea descendenti, varutinnan Vi ock blive vid Riksrecessen och intet pretendera på den rätt Vi på sådan kondition en gång cederat och Oss avsagt have, så länge Vi utan någons inträng och oturberade kunna njuta den respekt till Vår person och de villkor vid Vårt underhåll som däremot Oss reserverade och utlovade äro.

Men, utan ombemälte kondition, förbehålle Vi Oss vid allehanda förändring, av vad orsak den hälst härröra kan, all den rätt och rättighet Vi till Kronan hade förrän Vi den cederade, efter Vi densamma i Riksrecessen icke på andra villkor än som förmält är bortgivit have och i följe därav härmed alla såväl främmandes som inländskas inbillade hopp till Riket och regementet alldeles avskäre, och det så länge Gud Oss livstiden förlänandes varder. Fördenskull, på det icke någon framdeles vid en eller annan förändring må förebära eller andraga någon ignorans såsom hade Vi i tid icke talat på den rätt som Oss av Gud, Vår födelse och naturen given är, så have vi denne protest Sveriges Rikes höga Ämbetsmän, Råd och Ständer i tid och särdeles vid närvarande tillfälle velat insinuera, havandes till dem alla i gemen och var och en i synnerhet det goda förtroende, såsom ock nådeligen begärandes att de vid all oförmodlig händelse och regements förändring som antingen i Vår när- eller frånvaro sig tilldraga kunde icke tillåta eller bevilja det något resolveras eller slutas måtte som oss kunde lända till prejudis och förfäng uti den rätt som oss Våra höglovliga förfäder berömligen förvärvat have.

Vi försäkre Oss så mycket mera om Riksens höga Ämbetsmäns, Råd och Ständers devotion och trohet härutinnan som Vi härmed intet annat intendera än det som kan tjäna till Riksens säkerhet och välstånd, jämväl alla dess invånare till fromma; men skulle ock emot förmodan nu eller i framtiden något passera som Oss uti samma Vår rätt prejudicera kunde, så vele Vi sådant för null och alldeles ogillt hava deklarerat, tagandes Gud, hela världen samt Sveriges Rikes höga Ämbetsmän, Råd och Ständer till vittnes att Vi däremot denna protest solenniter ingivit have, därhos dragandes till dem det fasta och stadiga förtroende att de uti betraktande till Våra höglovliga förfäders kundbara meriter, såsom ock till Vårt oföränderliga goda hjärtelag emot Fäderneslandet och alla dess trogna invånare i högre och nedrigare, så andligt som världsligt stånd, Oss på allt fall, som när- som frånvarandes emot alla besörjande anstöter och vedervärtigheter, manligen skydda Oss vid den rätt som Oss både uti recessen och därutanom tillstår, troligen konservera ville. Till yttermera visso have Vi detta med egen hand underskrivit och med Vårt Kungliga Sekret bekräfta låtit. Datum Stockholm, den 1 novembris år 1660.
Kristina Alexandra.

French translation (my own):

Nous faisons savoir que, comme Nous avons vécu non sans étonnement un changement aussi étrange après Notre résignation du régiment, ainsi qu'à travers la mort inattendue, lamentable et trop précipitée de Sa Majesté Royale (très glorieuse de mémoire), qui a autrement arrivé dans d'autres événements, Nous ne pouvions pas non plus savoir ce qui pourrait arriver d'autre pendant la minorité du roi, soit par sa mort inattendue (à Dieu gracieusement ne plaise), soit aussi d'autres manières, car lors du recès entre Nous, Sadite Majesté Royale, et les États du Royaume ont été établis, comment après Notre abdication, tant avec Nous-mêmes à Notre personne et à Nos droits qu'avec la succession de la Couronne et du régiment, Nous ne pouvions pas imaginer que Sa Majesté Royale mourrait si tôt, et donc rien plus loin a été mentionné au sujet de la succession que ce qui pourrait être étendu à Sa Majesté Royale et à ses héritiers légitimes, Nous avons donc depuis été amenés à penser comment, comme dans tout événement improbable, Nous en Notre droit et la Couronne pourraient maintenant et à l'avenir être préservées dans un état sûr et tranquille; c'est pourquoi aussi afin que personne ne puisse faire d'autre explication et interprétation du recès dans ce cas que celle qui est d'accord avec Notre opinion, car Nous voulons par la présente assurer devant Dieu et le monde entier, en particulier devant les hauts officiers du Royaume, du Conseil et des États, que Nous n'avons confié à personne d'autre la cession de la Couronne et Notre droit d'héritage au royaume, et que Nous ne voulons ni maintenant ni désormais le confier à personne d'autre qu'à les héritiers de Sa Majesté Royale dans sa lignée de descendants, dans laquelle Nous restons aussi par le recès du Royaume, et Nous ne prétendons pas au droit que Nous avons une fois cédé et renoncé à cette condition, aussi longtemps que Nous le pouvons, sans être dérangées et sans intrusion de personne, jouissons du respect de Notre personne et des conditions de Notre entretien qui Nous sont en retour réservés et promis.

Mais, sans ladite condition, Nous Nous réservons en cas de changement, quelle qu'en soit la cause, tous les droits et privilèges que Nous avions envers la Couronne avant de le céder, car Nous n'y avons pas renoncé pendant le recès du  Royaume à d'autres conditions que celles indiquées; et à la suite de cela, tous les espérances imaginaires des étrangers et des natifs du royaume et du régiment sont complètement coupés, et il en sera ainsi aussi longtemps que Dieu Nous accordera la vie. Pour cette raison, afin que personne à l'avenir, dans un changement ou un autre, ne prétende ou n'incite à l'ignorance comme si Nous n'avions pas parlé à temps du droit qui Nous est donné par Dieu, par Notre naissance et par nature, Nous avons donc voulu insinuer par cette protestation aux hauts officier du Royaume de Suède, le Conseil et les États, en temps et surtout en l'occasion présente, ayant la bonne confiance en tous en général et en chacun en particulier, aussi désirant gracieusement qu'en cas d'événement imprévu et de changement de régiment, qu'il se produise en Notre présence ou en Notre absence, il ne permette ou n'accorde qu'il soit résolu ou conclu dans la mesure où il pourrait nous porter préjudice et empiéter sur le droit qui Nos très louables aïeux ont glorieusement acquis.

Nous Nous assurons tellement plus du dévouement et de la fidélité des hauts officiers du Conseil et des États du Royaume que Nous n'entendons par la présente rien d'autre que ce qui peut contribuer à la sécurité et à la prospérité du Royaume, ainsi qu'au bien-être de ses habitants; mais aussi, si quelque chose d'imprévisible devait arriver maintenant ou dans le futur qui pourrait Nous porter préjudice dans Notre droit, Nous voulons donc déclarer un tel droit comme complètement nul et non avenu, prenant Dieu, le monde entier et les hauts officiers du Royaume de Suède, le Conseil et les États, pour témoigner qu'en retour, Nous avons solennellement soumis cette protestation, ayant ainsi en eux la confiance ferme et constante qu'ils, à l'égard des mérites célèbres de Nos très louables aïeux, comme aussi de Notre immuable et bonne affection envers la Patrie et tous ses habitants fidèles tant hauts que bas, spirituels et mondains, sauront, en toutes occasions présents et absents, virilement Nous protéger de toutes les injures et malheurs redoutés, voulant fidèlement Nous conserver dans le droit qui Nous est accordé pour Nous à l'intérieur et à l'extérieur du recès. En foi de quoi, Nous l'avons signé de Notre propre main et l'avons fait confirmer avec Notre Sceau Royal. Donné à Stockholm, le 1er novembre 1660.
Christine Alexandra.

English translation (my own):

We hereby make known that, as We have not without astonishment experienced such a strange change after Our resignation from the regiment, as well as through the unexpected, lamentable and too hasty death of His Royal Majesty (most glorious in memory), which has otherwise happened in other occurrences, We also could not know what else might happen during the King's minority, either through his unexpected death (may God graciously forbid it) or also in other ways, because when the recess between Us, His aforementioned Royal Majesty, and the Estates of the Realm was established, how after Our abdication, both with Ourself to Our person and right as well as with the succession of the Crown and the regiment, We could not imagine that His Royal Majesty would die so soon, and therefore nothing further was mentioned about the succession than what could be extended to His Royal Majesty and his rightful heirs, We have therefore since been caused to think how, as in any unlikely event, both We in Our right and the Crown could now and hereafter be preserved in a safe and calm state, wherefore also so that no one may make any other explication and interpretation of the recess in this case than that which agrees with Our opinion, for We hereby want to assure before God and the whole world, especially before the high officials of the Realm, the Council and the Estates, that We have entrusted to no one else the cession of the Crown and Our right of inheritance to the kingdom, and that We neither now nor henceforth want to entrust it to anyone but His Royal Majesty's heirs in his line of descendants, in which We also remain by the Recess of the Realm, and We do not pretend to the right We once ceded and renounced on such condition, as long as We are able to, undisturbed and without intrusion from anyone, enjoy the respect for Our person and the conditions of Our maintenance that are in return reserved for and promised to Us.

But, without the aforementioned condition, We reserve in the event of any change, from whatever cause it may originate, all the rights and entitlements We had to the Crown before We ceded it, as We have not relinquished the same in the Recess of the Realm on other terms than those stated; and as a result of this, all the imagined hopes of both foreigners and natives to the kingdom and the regiment are completely cut off, and it will be so for as long as God grants Us life. For this reason, so that no one may in the future in one change or another pretend to or incite any ignorance as if We had not in time spoken of the right given to Us by God, by Our birth and by nature, We have therefore wanted to insinuate by this protestation to the high officials of the Kingdom of Sweden, the Council and the Estates, in time and especially on the present occasion, having the good confidence in all of them all in general and in each one in particular, also graciously desiring that they, in case of any unexpected event and change of regiment, whether it might happen in Our presence or absence, not allow or grant it to be resolved or concluded to the extent that it could prejudice Us and encroach on the right that Our highly laudable forefathers have gloriously acquired.

We assure Ourself so much more of the devotion and fidelity of the high officials, the Council and the Estates of the Realm, that We hereby intend nothing else than that which can contribute to the security and prosperity of the Realm, as well as to the welfare of its inhabitants; but also, if something unforeseeable should happen now or in the future which could prejudice Us in Our right, We therefore want to declare such as completely null and void, taking God, the whole world and the high officials of the Kingdom of Sweden, the Council and the Estates, to witness that in return, We have solemnly submitted this protestation, thereby having in them the firm and steady confidence that they, in regard to the famous merits of Our highly laudable forefathers, as also to Our unchanging good affection towards the Fatherland and all its faithful inhabitants both high and low, both spiritual and worldly, will, on all occasions both present and absent, virilely protect Us from all feared insults and misfortunes, faithfully wanting to preserve Us in the right which is accorded to Us both within and without the recess. For further assurance, We have signed this with Our own hand and had it confirmed with Our Royal Seal. Given at Stockholm, November 1, 1660.
Kristina Alexandra.


Above: Kristina.

No comments:

Post a Comment