Sources:
Nya handlingar rörande Skandinaviens historia. Tionde Delen, J. Hörberg, 1835
Nya handlingar rörande Skandinaviens historia. Tolfte Delen, Hörbergska Boktryckeriet, 1837
The letter excerpts:
D. 10 Decembr [1650]
— — — Förl. Söndag var H:s Maj:ts födelsedag; var Hon fördenskull i Stora kyrkan till predikan; blef dock icke Banquet hållet, som sagdt var, men hos H. K. Höghet stod Banquet samma dag, hvarest båda Dronningarne voro och sedan hela Fruentimbret och RiksRåd med alle Officerare; ther gick mycket präktigt till; under taket uti stora Salen ther Banquettet stod, var med granris flätadt fullt med citroner, pomeransser, granater, äplen och päron uti, hvilket helt väl slog; Åtta anrättningar buros på H:s Maj:ts bord, ther vankade och allehanda musique, och lät flan springa vin alt ifrån klockan 6 då Banquettet begyntes, intill klockan 8 den andra dagen. Om midnattstid gingo Dronningarne från bordet, och gick alt folket neder uti andra salen, att se på fyrverk, som blef kastadt på vattnet midt för Hans hus, hvilket var helt vackert och varade i 3 timmar; sedan blef ett Theatrum upbygdt uti stora Salen, hvaruppå en ballet dansad blef, och efter balletten blefvo andre ordinaire dansar dansade. Balletten blef kallad: le boeuf rotti, eller, den stekte oxen. Där blef en stekt oxe, af papp gjord, framlagd, likasom skedde på torget i kröningen, hvartill allehanda folk kommo att skära utaf, var helt vackert att se. Var 7. om morgonen när Dronningarne drogo dädan. — — — — —
....
— Den 5 Maji [1652]
— — — H:s Maj:t regerande Dronningen är förrest för någre dagar sedan åt Upsala till att skjuta på foglelek; hvad för lust Hon nu i detta farliga kalla blåsvädret bekommer, står till att förnimma.
...
D. 12 Maji s. å.
— — — Den 6 hujus kom H:s Maj:t tillbaka från Upsala, och hade väl H:s Maj:t längre förtöfvat ther, hvar icke thet kalla blåsaktiga vädret varit hinder, hvilket var orsaken till att Dronningen ringa lust med skjuteri hade som ärnat var, dock hafver Hon en gång varit på jagt, och äro en hel hop harar fångne vordne, af hvilka H:s Maj:t sjelf en skutit hafver och honem straxt åt en Holländsk Adelsman gifvit, som ther hos var. — — — —
...
...
Stockholm, den 15. Decembr. 1652. — — — —
I dag åtta dagar sedan blef Balletten dansad, där ett sådant tillopp af allahanda folk var, att uti Kröningen icke långt ifrån så stor trängsel var; H. Maj:tt tillika med Enke Dronningen hade med största möda att göra, förr än de kunde komma in. Uti Balletten blef representerad Gudarnes liberaliteter, och alle som dansade i Gudarnes habiter; the tre Spöken, som här omtalas, neml. Gasten, Necken och Tomtegubben, blefvo och artigt föreställde, hvilke sig beklagade, att de af H. Maj:t voro drifne åt Lappeland, ther the i stor armod lefva måtte. ... Priserne voro alla lika goda, Dronningens namn med demanter alt öfver så gjordt (ett dubbel-C). Sedan om aftonen blef dansadt på Slottet. — — — —
...
Derst. d. 11 Jan. 1653. — — I går den 10 hujus stod Grefve Jacobs brölop på Slottet med den sköna Sparren, med stor pragt. — Förleden tre Kongars dag blef det spelet hållet på Slottet, om huru alla Gudarne voro till gäst hos Herdarne och Herdinnorne; det hafver varit mycket vackert att se på, och hafva de lekt alt intill klockan 7 om morgonen. RiksHofmästaren Ulfeldt var Jupiter eller den förnämste bland Gudarne; den Spanske Envoijén var Mars, och den Pålske Canzleren, Bacchus, med et hiskeligt stort stop i handen fullt med vin. Dronningen och Hertig Adolph voro med hela Hoffolket klädde i Herdekläder.
...
Derst. d. 2 Febr. s. år. — — Förl. thorsdag ställde H. Excell. Gr. Magnus et Ringrännande an, Gr. Jacob och hans unga Grefvinna till ära, hvilket skedde vid facklor om aftonen i Riddarhuset, med H. Maj:ts samt hela Hofvets närvaro. ...
...
Derst. d. 23 Febr. s. å. — — H. Maj:t hade de Danske Gesandterne uppe i Söndags och tracterade dem med en dans, hvarifrån de likväl med goda rus hemdrogo, emedan de det igentogo i glasen, som de i dansen försummade. Hofvet begynnar redan att vackert formera sig med Fransoser och Italiennare, som begynna att dagligen komma.
...
Derst. d. 23 Martii s. å. — — H. Maj:t låter uprätta ett nytt Guarde af lutter Officerare och Adelsmän, som skulle blifva under GeneralMajor Lindes commando, under det namnet Capitain-Major öfver Dronningens LifGardie. — — H. Maj:t förreser nu mäst hvar dag ut till Jacobsdal, där Hon altid förblifver till att roa sig långt in på nätterna. — —
...
Derst. d. 4 Maji s. å. — — H. Maj:t förreser i morgon till Upsala, där Hon väl en 14 dagar blifvande varder. Hon synes mycket melancholisk och visar sig sällan offentligen, utan är allena med någre få. — —
...
Derst. d. 25 Maji s. å. — — H. Maj:t har denna vecka haft två st. Comedier på Slottet, på Italienska, och i natt som var spelte de Holländske Comedianterne för H. Maj:t, hvilket Henne icke mycket behagade. Förl. Söndag var H. Maj:t på Djurgården och dansade samt lekte andre små lekar; Hon begynner och nu på att komma ut i fyrkanten om middagarne, sedan RiksHofmästaren Ulfeldt begynner att blifva bättre, att han sig där finna kan. — — —
...
Derst. d. 15 Junii s. å. — — — Den Franske Doctorn Mons:r Bourdelot är nu ändteligen sin kos dragen, hvilken här af Dronningen så högt estimerad var, att han fått en af Dronningens Carosser till att resa på gränsen med, är och begåfvad vorden med vackert. — —
...
Derst. d. 1 Febr. [1654] — — ... H. Maj:t reser esomoftast ut att spatsera och dansar om nätterne. ...
...
Derst. d. 1 Martii s. å. — — — Hennes Maj:t vill ändtligen ifrån Regemente, och sätta sig ned på Öland. ...
...
Derst. d. 24 Maji s. å. — — ... Här är eljest en Pålsk Gesandt kommen, hvilken hade Audience i går, och [var] hans anbringan till att förmana Dronningen till att intet quittera kronan, eller och till det minsta lefverera henne hans Konung, såsom en rätt Arfvinge dertill; hvartill H. Maj:t svarade, förr än han väl fick uttalat, att han kom försent, och att hon redan hade resolverat att öfverge Kronan åt en sådan Förste, som meriterade henne framför alla andra, hvilket förutan hans Herre Kungen i Pålen aldrig hade haft behof till att pretendera därtill, emedan ingen här i Riket var sinnad att låta honom komma dertill. ... Hennes Maj:t tar nu ingen med sig af alla de Hon har tänkt härtill, mer än bara Stenbergh; han fick icke längesedan en present af Dronningen på 22,000 R:dr i bara penningar; det är väl så godt som gods. — — —
...
Derst. d. 7 Junii s. å. — — — I går bekommo vi vår nya Konung; Gud ge H. Maj:t et långt och godt Regiment. Men till att beskrifva huru hårdt det rörde alla människor, som tillstädes voro, när H. Maj:t aflade sig Kronan och Sceptern och steg ned af Thronen och talte vid gemenheten, med en sådan synnerlig vältalighet och sedan förde vår nu varande Konung derinpå, det kan jag intet nogsamt göra, allenast kan jag försäkra, att ifrån Dronningen, som sist med stor möda hölt sig från att gråta, alt intill den ringaste som tillstädes var, fanns icke en, som thet ju högt till hjertat gick, att tårarne föllo dem somligom ur ögonen. Jag må bekänna, det var en klagelig Act att se på, att hon med rätta kan liknas vid en Moder, som skils bort från sina Barn. Hans Maj:t vår Allernådigste Konung svarade Hennes Maj:t med en sådan skön Oration, att sig många deröfver förundrat hafva. — — —
...
Stockh. d. Jul. s. å. — — — Herr Carl Soop och Grefven af Dohna äro igenkomne från Dronningen och lämnat Henne i Hamburg; de säga huru et farligt öfverlopp af folk allestädes vankade där Hon färdas fram, till att se Henne; ehuruväl Hon reste i Mannfolks kläder, så äro likväl månge, som känna igen Henne af Hennes Conterfeij. I Hamburg har Hon måst gå offentligen i Kyrkan, till att låta alla Människor se sig, förr än de ville ge sig tillfreds; där ha och åtta Förstlige Personer infunnit sig till att få tala vid Henne; Königsmark ochså. Dronningen i Dannemark har och utklädt sig som en tjenstpiga uti ett Härberge där Dronningen vår reste fram, till att se Henne, och har hulpit till att laga mat åt Dronning Christina. — — —
...
London d. 16 Novembr. 1655. — — — Hvad jag aldrig hade trott i mina dagar, och hvilket jag altid så ifrigt disputerade om i M. K. F:s närvarelse, neml. att Dr. Christina aldrig skulle falla till den Catholska Religionen; men, Gud bättre! jag är bedragen, och det är mer än altför visst, att Hon offentligen har försakat vår, och emottagit den Påfviska Religionen. Jag må bekänna, att jag hade förr trott Himmelens fall, men jag ser fuller, att det är ovisst till att judicera om det tillkommande af det närvarande. Skulle jag ha kunnat trott det af Henne, sedan jag af Hennes mun så ofta hört hade, att en Människas ära är så hårdt ihopknuten med den Religionen en Människa är född uti, att det är omöjligt hon kan byta om den ena, att hon ju mister den andra!
No comments:
Post a Comment