Source:
Riksarkivet, Axel Oxenstiernas skrifter och brev
The letter excerpt:
Durchlejchtigste Högborne Furste,
Nådigste Herre.
... Att och Gülische landens prætention föreslås aff E. K. Högheetz fränder till förÿttring åth Phalsgreffwen aff Neuburg, des skääl lather Jag för min Person odisputerat, emott dem som sådantt föreslå och åstunda, anseendes att Jag troor ded de därtill aff nährwarande tijdz och sine egne beswärligheter mestedeels ähre bewektte. Men att råda E. K. Högheett, des Elskelige Her faders och Her Broders F. N. N:der därtill, ded tillather migh min Plichtt emott E. K. Högheett inted, Eÿ heller min affection, som Jag altidh hafr buritt till des Höge Hus. Fuller Kan ded hända sig att hvarken E. K. Högheett heller någon af des Hus Kommer till effecten aff prætentionen: Men så kan ded och skee, Och ehuru ded löper, så ähr lijkwäl icke seed att så höge Herrar Vthan des större nödh heller avantage latha sig trÿckia till sådana extremiteter. E. K. Högheett och des nährmeste anförwanter ähre så Wäl berättigede därtill som Phalsgreffwen aff Neuburg och Churfursten aff Brandenburg; Haffve aff Gülische Landen antagett och nu en long tijdh fördt Titell och Wapn: Så ähr ded eÿ heller nÿtt heller fremmadt, att sådane Casus sig tildraga, som Kone göra Rettigheeten effectuerlig och Werkstellig: Och finnes flere som Wäl mindre hopp haffva att någon sin niutatt, som dogh maintinera sin rett; hwarföre Jag eÿ heller Kan stÿrkia till sådan alienation, Vthan fast mehra moste råda E. K. Höghett och des Höga Tilhörige, att heller haffva öga på sins Retts manutention Wed hwariehanda occasion, anten ded skeer med Rettegongs process heller på någott anned sett. Snarare skulle Jag råda därtill att E. K. Högheett och des Elskelige Herfader stÿrktte sina fränder in Contrarium, och affrådde dem sådantt enKannerligen, dissentiendo, dissuadendo, non Consentiendo och på sijdstone Protestando (nähr inted annad Wille hiälpa) betÿgade sitt mishagh därtill, Och förbehölle sig all haffwande rett och rettigheett nu och J framtijdhen; Härom haffver Jag med E. K. Högheetz Herfaders F. N:de på samma slag för dette talatt; Skall eÿ heller förgäta att Kommatt emott H. K. M:tt min allernådigste drotning Jhug, och Weta med första lägenheett svar och resolution därpå; Och hvadh som felar, haffr Jag mine tänkar till E. K. Högheetz Secreterare ÿtterligare och muntligen Vptechtt, med ödmiuk begäran ded mig min dristigheett icke motte till ondo Vptages, Vthan altt tÿdes därhen, att Jag altt gör J en trogen Wälmening och till des tiänst. Hvilked näst min innerliga önskan och bön till Gudh för E. K. Högheetz lÿklige Wälfärdh J alla motto, mig skall obligera till att Winläggia mig om des tiänst och Wälstondh, Och att blijffva så länge Jag leffr
E. K. Högheetz
Vnderdånige, ödmiuke
Och hörsame Tiänare
Axell
Oxenstierna m. p.
Datum Stokholm den
20 April An 1651.
The Riksarkivet website's transcript of the letter excerpt:
Durchleychtigste Högborne
Furste,
Nådigste Herre.
... Att och gulische landens prætention föreslås aff E. K. Högheetz fränder till föryttring åth phalsgreffven aff Neuburg, des skääl lather jag för min person odisputerat, emott dem som sådantt föreslå och åstunda, anseendes att jag troor, ded de därtill aff nährvarande tijdz och sine egne besvärligheter mestedeels ähre bevektte. Men att råda E. K. Högheett, des elskelige her faders och her broders F. N. N:der därtill, ded tillather migh min plichtt emott E. K. Högheett inted, ey heller min affection som jag altidh hafver burett till des höge hus. Fuller kan ded hända sig att hvarken E. K. Högheett heller någon af des hus kommer till effecten aff prætentionen. Men så kan ded och skee, och ehuru ded löper, så ähr lijkväl icke seed att så höge herrar uthan des större nödh heller avantage latha sig tryckia till sådana extremiteter. E. K. Högheett och des nährmeste anförvanter ähre så väl berättigede därtill som phalsgreffven aff Neuburg och churfursten aff Brandenburg. Haffve aff gulische landen antagett och nu en long tijdh fördt titell och vapn. Så ähr ded ey heller nytt heller fremmadt att sådane casus sig tildraga, som kone göra rettigheeten effectuerlig och verkstellig, och finnes flere som väl mindre hopp haffva att någonsin niutatt, som dogh maintinera sin rett; hvarföre jag ey heller kan styrkia till sådan alienation, uthan fast mehra moste råda E. K. Höghett och des höga tilhörige, att heller haffva öga på sins retts manutention ved hvariehanda occasion, anten ded skeer med rettegongsprocess heller på någott anned sätt. Snarare skulle jag råda därtill att E. K. Högheett och des elskelige her fader styrktte sina fränder in contrarium och affrådde dem sådantt enkannerligen, dissentiendo, dissuadendo, non consentiendo och på sydstone protestando (nähr inted annad ville hiälpa) betygade sitt mishagh därtill och förbehölle sig all haffvande rett och rettigheett nu och i framtijdhen. Härom haffver jag med E. K. Högheetz her faders F. N:de på samma slag för dette talatt, skall ey heller förgäta att kommatt emott H. K. M:tt min allernådigste drotning ihug och veta med första lägenheett svar och resolution därpå, och hvadh som felar haffver jag mine tankar till E. K. Högheetz secreterare ytterligare och muntligen uptechtt med ödmiuk begäran, ded mig min dristigheett icke motte till ondo uptages, uthan altt tydes därhen, att jag altt gör i en trogen välmening och till des tiänst. Hvilked näst min innerliga önskan och bön till Gudh för E. K. Högheetz lyklige välfärdh i alla motto mig skall obligera till att vinläggia mig om des tiänst och välstondh och att blijffva så länge jag leffver
E. K. Högheetz
underdånige, ödmiuke
och hörsame tiänare
Axell Oxenstierna m. p.
Datum Stokholm den 20 april anno 1651.
With modernised spelling:
Durchlauchtigste Högborne Furste,
Nådigste Herre,
... Att ock güliska landens pretension föreslås av Eders Kungliga Höghets fränder till föryttring åt pfalzgreven av Neuburg, dess skäl låter jag för min person odisputerat emot dem som sådant föreslå och åstunda, anseendes att jag tror det de därtill av närvarande tids och sina egna besvärligheter mestadels äro bevekte. Men att råda Eders Kungliga Höghet dess älsklige herrfaders och herr broders Furstliga Nåder därtill, det tillåter mig min plikt emot Eders Kungliga Höghet inte, ej heller min affektion som jag alltid haver burit till dess höga hus. Fuller kan det hända sig att varken Eders Kungliga Höghet eller någon av dess hus kommer till effekten av pretensionen. Men så kan det ock ske, och ehuru det löper, så är likväl icke sed att så höga herrar utan dess större nöd eller avantage låta sig trycka till sådana extremiteter.
Eders Kungliga Höghet och dess närmesta anförvanter äro så väl berättigade därtill som pfalzgreven av Neuburg och kurfursten av Brandenburg. Hava av güliska landen antagit och nu en lång tid fört titel och vapn. Så är det ej heller nytt eller främmat att sådana casus sig tilldraga som kunne göra rättigheten effektuerlig och verkställig, och finnes flera som väl mindre hopp hava att någonsin njutat som dock maintenera sin rätt; varför jag ej heller kan styrka till sådan alienation, utan fast mera måste råda Eders Kungliga Höghet och dess höga tillhöriga att heller hava öga på sins rätts manutention vid varjehanda ockasion, anten det sker med rättegångsprocess eller på något annat sätt.
Snarare skulle jag råda därtill att Eders Kungliga Höghet och dess älsklige herrfader styrkte sina fränder in contrarium och avrådde dem sådant enkannerligen, dissentiendo, dissuadendo, non consentiendo och på sistone protestando (när intet annat ville hjälpa) betygade sitt misshag därtill och förbehöllo sig all havande rätt och rättighet nu och i framtiden. Härom haver jag med Eders Kungliga Höghets herrfaders Furstliga Nåde på samma slag förr detta talat, skall ej heller förgäta att kommat emot Hennes Kungliga Majestät min allernådigste drottning ihåg och veta med första lägenhet svar och resolution därpå, och vad som felar haver jag mina tankar till Eders Kungliga Höghets sekreterare ytterligare och muntligen upptäckt, med ödmjuk begäran det mig min dristighet icke måtte till ondo upptages, utan allt tydes därhän att jag allt gör i en trogen välmening och till dess tjänst. Vilket näst min innerliga önskan och bön till Gud för Eders Kungliga Höghets lyckliga välfärd i alla måtto mig skall obligera till att vinlägga mig om dess tjänst och välstånd och att bliva så länge jag lever
Eders Kungliga Höghets
underdånige, ödmjuke
och hörsamme tjänare
Axel Oxenstierna, m. p.
Datum Stockholm, den 20 april anno 1651.
French translation (my own):
Sérénissime och Noble Prince,
Très Gracieux Seigneur,
... Qu'aussi la prétention des terres de Juliers est proposée par les parents de Votre Altesse Royale pour être cédée au comte palatin de Neubourg, raison pour laquelle je me permets de proposer indiscutablement contre ceux qui proposent et désirent une telle chose, considérant que je crois que c'est surtout dû au temps présent et à leurs propres difficultés. Mais, d'en aviser Votre Altesse Royale et Leurs Grâces, Messieurs votre très chers Père et Frère, mon devoir envers Votre Altesse Royale ne me le permet pas, ni mon affection que j'ai toujours portée à sa haute maison. Il peut certainement arriver que ni Votre Altesse Royale ni personne de sa Maison ne viendra à l'effet de la prétention. Mais cela peut aussi arriver, et bien que cela arrive, il n'est toujours pas d'usage que de si hauts seigneurs se laissent pousser à de tels extrêmes sans plus grand besoin ni avantage.
Votre Altesse Royale et ses plus proches parents y ont aussi bien droit que le comte palatin de Neubourg et l'électeur de Brandebourg. Ils ont depuis longtemps adopté et porté le titre et les armes de Juliers. Il n'est donc ni nouveau ni étrange que de tels événements se produisent qui pourraient rendre le droit effectif et exécutoire, et il y en a plusieurs qui ont beaucoup moins d'espérance d'en jouir un jour mais qui maintiennent leur droit; c'est pourquoi je ne peux pas non plus soutenir une telle aliénation, mais je dois plutôt conseiller à Votre Altesse Royale et à ses proches parents de veiller aussi au maintien de leur droit en toute occasion, que cela se produise par voie judiciaire ou autrement.
Au contraire, je conseillerais que Votre Altesse Royale et Monsieur son très cher Père renforcent leurs parents à l'effet contraire et surtout pour les dissuader de telles choses, dissident, dissuadant, n'étant pas d'accord, et finalement protestant (quand rien d'autre n'aiderait), pour signifier leur mécontentement et de se réserver tous leurs droits, maintenant et à l'avenir. J'en ai parlé avec Sa Grâce, Monsieur le Père de Votre Altesse Royale, de la même manière auparavant; je n'oublierai pas non plus de le rappeler à Sa Majesté Royale, ma très gracieuse Reine, et de connaître sa réponse et sa résolution à ce sujet à la première occasion, et quant à ce qui manque, j'ai en outre et par la bouche découvert mes pensées à ce sujet pour le secrétaire de Votre Altesse Royale, avec l'humble demande que mon audace ne soit pas mal prise, mais que tout soit vu de là que je fais tout dans une fidèle bonne intention et pour son service. Ce qui, à côté de mon désir sincère et de ma prière à Dieu pour l'heureux bien-être de Votre Altesse Royale, m'obligera en toute mesure à m'engager à son service et à sa prospérité, et à rester aussi longtemps que je vivrai
de Votre Altesse Royale
le soumis, humble
och obéissant serviteur
Axel Oxenstierna, m. p.
Stockholm, le 20 avril 1651.
English translation (my own):
Most Serene and High-Born Prince,
Most Gracious Lord,
... That also the pretension of the lands in Gülich is proposed by Your Royal Highness's relatives to be disposed of to the Count Palatine of Neuburg, the reason for which I let myself undisputedly propose against those who propose and desire such a thing, considering that I believe that it is mostly due to the present time and their own difficulties. But, to advise Your Royal Highness and Their Princely Graces, your beloved lord Father and lord Brother thereto, my duty to Your Royal Highness does not permit me to do that, nor does my affection which I have always borne to his high House. It may certainly happen that neither Your Royal Highness nor anyone of his House will come to the effect of the pretension. But it can also happen, and although it does happen, it is still not customary for such high lords to allow themselves to be pushed to such extremes without greater need or advantage.
Your Royal Highness and your closest relatives are as well entitled to it as the Count Palatine of Neuburg and the Elector of Brandenburg. You have now for a long time adopted and borne the title and arms of Gülich. So it is neither new nor strange that such events arise that could make the right effective and enforceable, and there are several who have much less hope of ever enjoying it but who maintain their right; which is why I cannot support such alienation either, but I rather must advise Your Royal Highness and your high relatives to also keep an eye on the maintenance of your right on every occasion, whether it happens by legal process or in some other way.
Rather, I would advise that Your Royal Highness and your beloved lord Father strengthen your kinsmen to the contrary and especially to dissuade them from such things, dissenting, dissuading, not agreeing, and finally protesting (when nothing else would help), to signify your displeasure therewith, and to reserve to yourselves all your rights, both now and in the future. I have spoken about this with His Princely Grace, Your Royal Highness's lord Father, in the same manner beforehand; I shall also not forget to remind Her Royal Majesty, my most gracious Queen, about it and to know her answer and resolution thereon at the first opportunity, and as for what is missing, I have further and by mouth discovered my thoughts on it to Your Royal Highness's secretary, with the humble request that my boldness may not be taken badly, but that everything is seen from there that I do everything in a faithful good intention and for your service. Which, next to my earnest desire and prayer to God for Your Royal Highness's happy welfare, shall oblige me in all measure to commit myself to your service and prosperity, and to remain as long as I live
Your Royal Highness's
submissive, humble
and obedient servant
Axel Oxenstierna, m. p.
Stockholm, April 20, 1651.
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
Above: Axel Oxenstierna.
No comments:
Post a Comment