Source:
Divi tutelares orbis christiani, page 306, by Father António Macedo, published posthumously in 1687
The account:
Visitur Parisijs, antiqua Regum sede, maxima, & celeberrima Europæ totius Urbe, Basilica Cathedralis Mariæ Virginis titulo prænotata, situ, opere, & ornatu augusta, centum & viginti nixa columnis, altitudine paribus, structurâ firmis, basibus amplis: longa centum septuaginta quatuor passus; lata sexaginta; alta centum: sacellis pulcherrimis quadraginta quinque ornata: adeuntibus undecim pater ostijs: innumeris Sanctorum statuis summo artificio elaboratis Basilicæ corpus animatur: ad latera immensæ altitudinis assurgunt turres ingentibus campania æreis instructæ: campanæ omnium maximæ Sanctæ Mariæ nomen impositum, ad quam impellendam, pulsandamque vix sufficiunt viginti viti viribus valentes: tranquillo tempore, ac sereno Cælo ad septem ferè leucas, (ut Galli ferunt) illius sonus auditur. Memini tamen, (ut id obitèr hìc interseram) me Romam petẽtem anno Christi 1651. à Serenissima Sueciæ Regina Christina missum, Erfordiæ, seu Erfurti, quæ Thuringiæ in Superiori Germania provinciæ caput est, audijsse à viris fidedignis, in principe ejusdem Urbis templo campanam esse, omnium quotquot sunt in Europa maximè vocalem, cujus sonus per aliquot milliaria germanica longissimè audiretur: mihi tamen citatis equis ad Urbem properanti per tẽpus non licuit rem accuratiùs examinate: itaque fides sit penès authores.
With modernised spelling:
Visitur Parisiis, antiqua regum sede, maxima, et celeberrima Europæ totius urbe, basilica cathedralis Mariæ Virginis titulo prænotata, situ, opere, et ornatu augusta, centum et viginti nixa columnis, altitudine paribus, structura firmis, basibus amplis; longa centum septuaginta quatuor passus; lata sexaginta; alta centum; sacellis pulcherrimis quadraginta quinque ornata; adeuntibus undecim pater ostiis; innumeris sanctorum statuis summo artificio elaboratis Basilicæ corpus animatur; ad latera immensæ altitudinis assurgunt turres ingentibus campania æreis instructæ; campanæ omnium maximæ Sanctæ Mariæ nomen impositum, ad quam impellendam, pulsandamque vix sufficiunt viginti viti viribus valentes; tranquillo tempore, ac sereno cœlo ad septem fere leucas (ut Galli ferunt) illius sonus auditur.
Memini tamen (ut id obiter hic interseram) me Romam petentem anno Christi 1651 a serenissima Sueciæ regina Christina missum, Erfordiæ, seu Erfurti, quæ Thuringiæ in superiori Germania provinciæ caput est, audiisse a viris fidedignis, in principe ejusdem Urbis templo campanam esse, omnium quotquot sunt in Europa maxime vocalem, cujus sonus per aliquot milliaria germanica longissime audiretur; mihi tamen citatis equis ad Urbem properanti per tempus non licuit rem accuratius examinate; itaque fides sit penes authores.
French translation (my own):
On visite maintenant Paris, l'ancien siège des rois, la plus grande et la plus célèbre ville de toute l'Europe, la basilique de la cathédrale de la Vierge Marie, auguste par sa position, son ouvrage et sa décoration, reposant sur cent vingt colonnes, d'égale hauteur, de structure solide, à bases amples. Elle a cent soixante-quatorze pas de long, soixante pages de large, cent de haut, ornée de quarante-cinq belles chapelles.
Lorsque les onze pères arrivent aux portes, le corps de la basilique est animé d'innombrables statues de saints, minutieusement ouvragées. Sur les côtés s'élèvent des tours d'une hauteur immense, munies de grosses cloches de cuivre. Les cloches, la plus grande de toutes portant le nom de Sainte Marie, auxquelles vingt cordes assez fortes pour la pousser et la sonner suffisent à peine. Par temps calme et par ciel clair, on entend son son à une distance d'environ sept lieues (comme disent les Français).
Je me souviens cependant (je le précise ici en passant) que, envoyé à Rome en l'an 1651 par la sérénissime reine Christine de Suède, j'appris de sources sûres qu'il y avait dans le temple du prince de la ville d'Erfurt, capitale de la province de Thuringe en Allemagne supérieure, une cloche, la plus bruyante de toutes celles d'Europe, dont le son pouvait être entendu à une grande distance, à plusieurs milles de Germanie. Mais comme les chevaux en question se hâtaient vers la ville, il ne m'était pas possible d'examiner la question plus précisément pour le moment. C'est pourquoi la foi en cela doit appartenir aux responsables.
Swedish translation (my own):
Man besöker nu Paris, konungarnas antika säte, den största och mest kända staden i hela Europa, basilikan i Jungfru Marias katedral, augusti i sin position, sitt arbete och sin dekoration, vilande på hundra tjugo pelare, av lika höjd, fast struktur, med gott om baser. Den är hundra sjuttiofyra steg lång, sextio sidor bred, hundra hög, dekorerad med fyrtiofem vackra kapell.
När de elva fäderna kommer till dörrarna, livas basilikans kropp upp av otaliga statyer av helgon, omständligt utarbetade. På sidorna reser sig torn av enorm höjd utrustade med enorma mässingsklockor. Klockorna, den största av dem alla som bär namnet Sankta Maria, till vilka tjugo rep starka nog att trycka och ringa den är knappast tillräckliga. I lugnt väder, och på en klar himmel, hörs dess ljud på ett avstånd av cirka sju ligor (som fransmännen säger).
Jag minns dock (för att inskjuta det här förresten) att jag, som sänds till Rom i Kristi år 1651 av den durchlauchtigste drottning Kristina av Sverige, hörde från pålitliga män att det fanns en klocka furstens tempel av staden Erfurt, som är huvudstad i provinsen Thüringen i Övre Tyskland, den högsta av alla klockor i Europa, vars ljud kunde höras på långt avstånd i flera germanska mil. Men då nämnda hästar skyndade till staden, var det inte möjligt för mig att tills vidare närmare undersöka saken. Därför måste tron på detta tillhöra de ansvariga.
English translation (my own):
One now visits Paris, the ancient seat of kings, the largest and most famous city of all Europe, the basilica of the Cathedral of the Virgin Mary, august in its position, work, and decoration, resting on a hundred and twenty columns, of equal height, of firm structure, with ample bases. It is one hundred and seventy-four paces long, sixty pages broad, one hundred high, decorated with forty-five beautiful chapels.
When the eleven fathers come to the doors, the body of the Basilica is enlivened by innumerable statues of the saints, elaborately elaborated. On the sides rise towers of immense height equipped with huge brass bells. The bells, the greatest of them all bearing the name of Saint Mary, to which twenty ropes strong enough to push and ring it are scarcely sufficient. In calm weather, and in a clear sky, its sound is heard at a distance of about seven leagues (as the French say).
I remember, however (to interject that here by the way), that I, being sent to Rome in the year of Christ 1651 by the Most Serene Queen Kristina of Sweden, heard from reliable men that there was a bell in the temple of the prince of the city of Erfurt, which is the capital of the province of Thuringia in Upper Germany, the loudest of all the bells in Europe, whose sound could be heard at a great distance for several Germanic miles. However, as the said horses were hurrying to the city, it was not possible for me to examine the matter more accurately for the time being. Therefore, faith on this must belong to those responsible.
_(David_Beck)_-_Nationalmuseum_-_17258.tif.jpg)
Above: Kristina.
Above: Father António Macedo.
No comments:
Post a Comment