Source:
Sveriges ridderskaps och adels riksdags-protokoll, åttonde delen: 1660, senare Riksdagen, pages 29 to 31, Stockholm, Ivar Hæggströms Boktryckeri, 1886
Kristina's memorandum of October 3/13 is here:
The protocol excerpts:
Den 5 Octobris för middagen wore samptlige Ridderskapet och Adelen [tilsammans]. Då proponerades:
1) Om D. Jönses Terseri och Mester Hemmings anbringande om information på underskrifften af den schrifft hoos den Kongl. Regeringen angående Richsens styrsel.
2) Uthskottets förrättande i går hoos Richsens Regering och Råd, som angick Drotning Christinæ värf til Rådet; då uplästes samme memorial publice.
Dereffter discurrerades öffwer dette ehrendet och wore een part i den meningen, at sedan hon haffwer trädt ifrån religionen, den hon och hennes förfäder manligen hafwe förfächtadt, så skulle Arfföreningen medhgifwa som hade hon underhållet förbrutit och giort sig deraf förlustig: resolverades icke deste mindre, at såssom Ubsala recess må hafwa sådant uphäfwit, ty kunde Hennes M:t förschrefne underhåld icke wägras så länge hon inthet machinerer emot Riket.
Sedan inkom uthskott af Borgerskapet, betackandes samptlige Ridderskapet och Adelen för all betedd gunst widh förrige Richsdagar, serdeles dhe communicationer, som Stenderne emellen förtroligen pläga skie, försij sig ock i lika motto ännu wederfahras; begärte sedan 1:o) förnimma Ridderskapets och Adelens sentiment om H. M:ts Drottning Christinæ wärff, såssom ock pro 2:o) om den incorporation, som skie skulle med the wundne lenderne af Dannemark, så ock justitieadministrationen.
Her Landtmarskalken mötte them [med] reciproque helssning och contestation af wahnlig communication etc. Discurrerandes obiter om incorporationen som berört är, och refererade sig på hwadh i Götheborg 1658 uthi dette ehrende wore passerat, och sedan uthi det andre ehrendet uptäkte dheres mening at Ridderskapet och Adelen wille confirmera Hennes Maij:tt hennes underhåldh, dogk så at hon icke hemligen eller uppenbarligen uthsprider sin Papistiske religion, widh förlust af sitt underhåldh.
Sedan the hade tagit afträde, voterades i dette ehrendet:
På 3:iæ classis wägnar förde Her Rolamb votum:
1) Underhållet belangande hafwa the igenom Ubsala recess inthet at seija emot.
2) Religionen hwad widhkommer, så är inthet mehr änn skäligit at fäderneslandet derom försäkras, och at dette ehrende committerades den Kongl. Regeringen och Richsens Rådh medh Prästerskapet derom behörligen communicera.
2:da classis: Dher Hennes Maij:tt reser uhr landet hafwer det inthet betänkiande, men blifwer hon inne, så moste om religionen widare försäkras.
1:a classis disputerar Hennes M:t inthet underhållet, men om religionen post abiurationem hafwer mehra betänkiande.
Oppå dette sendes uthskott til Borgerskapet:
af 1 classe Her Lars Flemming,
af 2 classe Her Öffwersten Gustaf Horn,
af 3 classe H. Lagerfeldt,
at communicera them ofwanschrefne votum.
Til Prästerne sendes inge förr änn the i dette ehrende communicere medh oss.
—
Den 5 Octobris effter middagen proponerade Her Landtmarskalken hwadh för middagen wore passerat...
... Sedan inkom uthskottet ifrån Prästerskapet och berättade at Prästerne begära 5 dagars dilation angående Drotning Christinæ wärf, emedan om religionen är een saak af stoor wichtighet och consequence; wele igenom deres uthskott sammaledes af den Kongl. Regeringen sökia dilation, helst emedan Drottning Christina hafwer i 8 åhr hafft tidh at smida ihop den schrifften och hon i 5 åhr warit catholisk; kunne altså på 2 timar icke præcipitera sigh; wore een saak, som K. M:ts och posteritetens säkerhet henger opå och icke kan i sådan hastighet debatteres. Tilstode icke heller at præcipitera sig för wåre religionsförwandters skuldh i Tysklandh; hwilket om wij giorde, så förorsakade wij itt håhl på wår religion; wore ock i den mening at hennes underhåldh skulle blifwa i penninger och icke i lender.
With modernised spelling:
Den 5 octobris förmiddagen voro samtliga ridderskapet och adeln [tillsammans]. Då proponerades:
1. Om doktor Jöns Terseri och mästare Hemmings anbringande om information på underskriften av den skrift hos den Kungliga Regeringen angående Riksens styrsel.
2. Utskottets förrättande igår hos Riksens Regering och Råd, som angick drottning Christinæ värv till Rådet; då upplästes samma memorial publice.
Därefter diskurrerades över detta ärendet och voro en part i den meningen att sedan hon haver trätt ifrån religionen den hon och hennes förfäder manligen hava förfäktat, så skulle Arvföreningen medgiva som hade hon underhållit förbrutet och gjort sig därav förlustig; resolverades icke desto mindre att såsom Uppsala recess må hava sådant upphävit, ty kunde Hennes Majestät föreskrivna underhåll icke vägras så länge hon intet machinerar emot Riket.
Sedan inkom utskott av borgerskapet, betackandes samtliga ridderskapet och adeln för all betedd gunst vid förriga Riksdagar, särdeles de kommunikationer som Ständerna emellan förtroligen pläga ske, förse sig ock i lika motto ännu vederfaras. Begärte sedan 1. förnimma ridderskapets och adelns sentiment om Hennes Majestäts drottning Christinæ värv, såsom ock pro secundo: om den inkorporation som ske skulle med de vunna länderna av Danmark, så ock justitieadministrationen.
Herr landtmarskalken mötte dem [med] reciproka hälsning och kontestation av vanlig kommunikation, etc., diskurrerandes obiter om inkorporationen som berört är och refererade sig på vad i Göteborg 1658 uti detta ärende vore passerat, och sedan uti det andra ärendet upptäckte deras mening att ridderskapet och adeln ville konfirmera Hennes Majestät hennes underhåll, dock så att hon icke hemligen eller uppenbarligen utsprider sin papistiska religion, vid förlust av sitt underhåll.
Sedan de hade tagit avträde, voterades i detta ärendet:
På tertiæ classis vägnar förde herr Rålamb votum:
1. Underhållet belangande, hava de igenom Uppsala recess intet att säga emot.
2. Religionen vad vidkommer, så är inte mer än skäligt att Fäderneslandet därom försäkras och att detta ärende kommitterades den Kungliga Regeringen och Riksens Råd med prästerskapet därom behörligen kommunicera.
Secunda classis: Där Hennes Majestät reser ur landet haver det intet betänkande; men bliver hon inne, så måste om religionen vidare försäkras.
Prima classis disputerar Hennes Majestät inte underhållet, men om religionen post abjurationem haver mera betänkande.
Uppå detta sändes utskott till borgerskapet:
Av prima classe: Herr Lars Fleming.
Av secunda classe: Herr översten Gustaf Horn.
Av tertia classe: Herr Lagerfeldt, att kommunicera dem ovanskrivna votum.
Till prästerna sändes inga förrän de i detta ärende kommunicere med oss.
—
Den 5 octobris eftermiddagen proponerade herr landtmarskalken vad förmiddagen vore passerat...
... Sedan inkom utskottet ifrån prästerskapet och berättade att prästerna begära 5 dagars dilation angående drottning Christinæ värv, emedan om religionen är en sak av stor viktighet och konsekvens; vele igenom deres utskott sammaledes av den Kungliga Regeringen söka dilation, helst emedan drottning Kristina haver i 8 år haft tid att smida ihop den skriften och hon i 5 år varit katolsk; kunne alltså på 2 timmar icke precipitera sig; vore en sak som Kungliga Majestäts och posteritetens säkerhet hänger uppå och icke kan i sådan hastighet debatteras. Tillstodo icke heller att precipitera sig för våra religionsförvanters skull i Tyskland, vilket om vi gjorde, så förorsakade vi ett hål på vår religion; voro ock i den mening att hennes underhåll skulle bliva i penningar och icke i länder.
French translation (my own):
Le 5 octobre au matin, toute la noblesse était réunie. Il fut alors question de:
1. La demande de renseignements du docteur Jean Terserus et de maître Hemming concernant la signature du document avec la régence royale concernant le gouvernement du royaume.
2. Les délibérations du comité d'hier à la régence et au Conseil du Royaume, qui concernaient l'affaire de la reine Christine au Conseil; puis le même mémoire fut lu publiquement.
Par la suite, cette question fut discutée et une partie fut d'avis que parce qu'elle s'était éloignée de la religion qu'elle et ses ancêtres avaient vaillamment défendue, l'Union d'Héritage admettrait qu'elle avait violé l'entretien et l'avait ainsi perdu; néanmoins, il fut décidé que, comme le recès d'Upsal devait l'avoir annulé, l'entretien de Sa Majesté ne pouvait donc pas être refusé tant qu'elle ne machinait pas contre le royaume.
Le comité des bourgeois entra alors, remerciant toute la noblesse pour toutes les faveurs accordées aux Diètes précédentes, en particulier pour les communications avec les États qui se faisaient jusqu'alors confidentiellement et qu'ils devaient veiller à ce qu'elles se poursuivent également dans la même mesure. Ils demandèrent ensuite 1. qu'on découvre l'opinion de la noblesse sur la demande de Sa Majesté la reine Christine, ainsi que 2. sur l'incorporation qui devait avoir lieu avec les terres conquises du Danemark, ainsi que sur l'administration de la justice.
Le landmaréchal les reçut avec des salutations mutuelles et une assurance de communication commune, etc., discutant en passant sur ladite incorporation, et il fit référence à ce qui avait été décidé à Gothembourg en 1658 dans ce cas, puis dans l'autre cas ils découvrirent leur opinion que la noblesse devait confirmer le maintien de Sa Majesté, mais afin qu'elle ne répande pas secrètement ou ouvertement sa religion papiste, sous peine de perdre sa maintenance.
Après leur départ, un vote fut organisé sur cette question:
Au nom de la troisième classe, M. Rålamb vota:
1. En ce qui concerne le recès, ils n'ont rien à objecter pendant le recès d'Upsal.
2. En ce qui concerne la religion, il est tout à fait raisonnable que la Patrie en soit assurée et que cette question soit confiée à la régence royale et au Conseil du Royaume, afin d'en informer correctement le clergé.
La deuxième classe: Si Sa Majesté voyage hors du pays, il n'y aura aucune considération; mais si elle reste ici, la religion doit être davantage assurée.
La première classe ne conteste pas le maintien de Sa Majesté, mais elle a plus de considération pour la religion après son abjuration.
A ce sujet, un comité fut envoyé aux bourgeois:
De la première classe: M. Laurent Fleming.
De la deuxième classe: M. le colonel Gustave Horn.
De la troisième classe: M. Lagerfeldt, pour communiquer ledit vote.
Aucun n'est envoyé aux prêtres jusqu'à ce qu'ils communiquent avec nous à ce sujet.
—
Le 5 octobre, dans l'après-midi, le landmaréchal proposa ce qui s'était passé le matin...
... Alors le comité du clergé est venu et leur a dit que les prêtres demandaient un délai de 5 jours concernant l'affaire de la reine Christine, car sa religion est une affaire de grande importance et de conséquence; ils veulent demander la dilatation par leur comité, ainsi que par la régence royale, d'autant plus que pendant 8 ans la reine Christine a eu le temps de forger cette écriture et qu'elle est catholique depuis 5 ans; elle ne pouvait donc pas se précipiter en 2 heures. C'est une affaire dont dépend la sécurité de Sa Majesté royale et de la postérité, et elle ne peut pas être débattue à une telle vitesse. Ils ne se sont pas non plus permis de se précipiter pour le bien de nos coreligionnaires en Allemagne, ce qui, si nous le faisions, ferait un trou dans notre religion. Ils étaient également d'avis que son entretien devait être en argent et non en terres.
English translation (my own):
On October 5, in the morning, all the nobility were together. Then it was proposed:
1. About Dr. Jöns Terserus' and Master Hemming's request for information on the signature of the document with the Royal Regency regarding the government of the Realm.
2. The committee's proceedings yesterday at the Regency and Council of the Realm, which concerned Queen Kristina's affair to the Council; then the same memorandum was read publicly.
Afterwards, this matter was discussed, and a party was of the opinion that because she had stepped away from the religion that she and her ancestors had manfully defended, the Union of Inheritance would admit that she had violated the maintenance and thereby forfeited it; nevertheless, it was resolved that as the Uppsala recess must have canceled such, Her Majesty's said maintenance could therefore not be refused as long as she did not machinate against the Realm.
Then the committee of the burghers came in, thanking all the nobility for all the favours shown at previous Riksdags, particularly for the communications with the Estates which used to take place confidentially and which they should take care that they also be continued in the same measure. They then requested 1. that one discover the nobility's sentiment about Her Majesty Queen Kristina's request, as well as 2. about the incorporation that should take place with the won lands of Denmark, as also with the administration of justice.
The Land Marshal met them with mutual salutation and contestation of common communication, etc., discussing in passing about the said incorporation, and he referred to what had been passed in Gothenburg in 1658 in this case, and then in the other case they discovered their opinion that the nobility should confirm Her Majesty's maintenance, however, so that she would not secretly or openly spread her papist religion, on pain of the loss of her maintenance.
After they had taken their leave, a vote was taken on this matter:
On behalf of the third class, Lord Rålamb voted:
1. In terms of maintenance, they have nothing to object to through the Uppsala recess.
2. As far as religion is concerned, it is only reasonable that the Fatherland be assured of that and that this matter be entrusted to the Royal Regency and the Council of the Realm, so as to properly communicate about it with the clergy.
The second class: If Her Majesty travels out of the country, there shall be no consideration; but if she stays here, the religion must be further assured.
The first class does not dispute the maintenance for Her Majesty, but it does have more consideration about the religion after her abjuration.
At this, a committee was sent to the burghers:
From the first class: Lord Lars Fleming.
From the second class: Lord Colonel Gustaf Horn.
From the third class: Lord Lagerfeldt, to communicate the said vote.
None are sent to the priests until they communicate with us on this matter.
—
On October 5, in the afternoon, the Land Marshal proposed about what had passed in the morning...
... Then the committee from the clergy came in and told them that the priests request a 5-day dilation regarding Queen Kristina's affair, because her religion is a matter of great importance and consequence; they want to seek the dilation through their committee, as well as through the Royal Regency, particularly because for 8 years Queen Kristina has had time to forge that writing and she has been Catholic for 5 years; she could therefore not precipitate herself in 2 hours. It would be a matter on which the security of His Royal Majesty and posterity depend, and it cannot be debated at such speed. They also did not allow to precipitate themselves for the sake of our co-religionists in Germany, which if we did, we would make a hole in our religion. They were also of the opinion that her maintenance should be in money and not in lands.
Above: Kristina.
Note: Jöns Terserus = Johannes Terserus.
No comments:
Post a Comment