Source:
Folkskrifter Sw. Hist., N:o 57: Swenska Konungars Kröningar, pages 17 to 20, printed by Per Gustaf Berg, 1858; original at Uppsala University Library (Uppsala universitetsbibliotek)
The account:
Christina, född i Stockholm den 8 December 1626, hyllades af Ständerna såsom Sweriges drottning den 14 Mars 1633, under de fem höge Riksembetsmännens förmynderskap. Wid 18 års ålder, år 1644, emottog hon sjelf regeringen, men hennes kröning skedde ej förrän sex år derefter, Söndagen den 20 Oktober 1650. Den firades i Stockholm med en prakt, hwars like hwarken förr eller sedan warit sedd i Swerige. Drottningen hade rest ut till Jakobsdal, det nuwarande Ulriksdal, och wid deß intåg derifrån war proceßionen så talrik, att deß början hade hunnit till Stockholms slott, innan slutet lemnat Jakobsdal. Fyratio krigsskepp lågo på strömmen, äreportar woro uppresta, gästabud, theatraliska föreställningar, tornerspel och fyrwerkerier gåfwos i en fortsatt kedja af drottningen, den utsedde thronföljaren och de förnämsta embetsmännen under en tid af twå månader. Om slöseriet härwid kan dömmas deraf, att flera af gästabuden räckte natten om, och att fyrwerkerierna warade tre till fyra timmar. Denna ytterliga prakt wäckte likwäl förargelse hos mången allwarligt tänkande, som jemförde den med folkets betryck. Ingen af Oxenstjernska slägten deltog i tillställningarne, och riksmarskalken Åke Natt och Dag nedlade af mißnöje sitt embete. Icke fyra år derefter ansåg sig drottningen, för det mesta till följd af finansernas utblottade tillstånd, föranledd att nedlägga regeringen den 6 Juni 1654, hwarefter hon lemnade riket, afswor lutherska läran och dog slutligen i Rom den 19 April 1689. Hennes kusin,
Carl X Gustaf, född i Nyköping den 24 Nowember [sic] 1622, hade, sedan Christina beslutat att ej förmäla sig, på Riksdagen i Stockholm den 10 Mars 1649, blifwit wald till thronföljare, och då Christina, såsom nyß är nämndt, den 6 Juni 1654, i Upsala nedlagt regeringen, och Carl Gustaf således blifwit konung, kröntes han samma dag på eftermiddagen. Ceremonien försiggick med den största möjliga tarflighet, emedan Christina låtit dels inpacka, dels redan bortföra alla möbler och effekter af wärde, som erfordrats för ett dylikt tillfälle. Endast twå rum woro tapetserade för hans räkning, hwartill man måst låna det behöfliga från friherre Wrangel och andra förnäma. Bönderna spisades utan duk och på trädtallrikar och borgrarne [sic] på tenn. Christina deltog ej i ceremonien, utan företog under densamma en promenad utom staden. Carl Gustaf war för öfrigt af alla Sweriges konungar den, hwars krig mest gagnat landet, ty han förwärfwade åt detsamma Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, hwilka alltsedan blifwit med Swerige införlifwade. Hans femåriga regering war ett oupphörligt krig och slöts med hans förtidiga död i Götheborg den 13 Februari 1660. ...
With modernised spelling:
Kristina, född i Stockholm den 8 december 1626, hyllades av Ständerna såsom Sveriges drottning den 14 mars 1633, under de fem höge riksämbetsmännens förmynderskap. Vid 18 års ålder, år 1644, emottog hon själv regeringen, men hennes kröning skedde ej förrän sex år därefter, söndagen den 20 oktober 1650. Den firades i Stockholm med en prakt vars like varken förr eller sedan varit sedd i Sverige.
Drottningen hade rest ut till Jakobsdal, det nuvarande Ulriksdal; och vid dess intåg därifrån var processionen så talrik att dess början hade hunnit till Stockholms slott innan slutet lämnat Jakobsdal. Fyratio krigsskepp lågo på strömmen, äreportar voro uppresta, gästabud, teatraliska föreställningar, tornerspel och fyrverkerier gåvos i en fortsatt kedja av drottningen, den utsedde tronföljaren och de förnämsta ämbetsmännen under en tid av två månader.
Om slöseriet härvid kan dömas därav att flera av gästabuden räckte natten om och att fyrverkerierna varade tre till fyra timmar. Denna ytterliga prakt väckte likväl förargelse hos mången allvarligt tänkande som jämförde den med folkets betryck. Ingen av oxenstiernska släkten deltog i tillställningarna, och riksmarskalken Åke Natt och Dag nedlade av missnöje sitt ämbete.
Icke fyra år därefter ansåg sig drottningen, för det mesta till följd av finansernas utblottade tillstånd, föranledd att nedlägga regeringen den 6 juni 1654, varefter hon lämnade riket, avsvor lutherska läran och dog slutligen i Rom den 19 april 1689. Hennes kusin,
Karl X Gustav, född i Nyköping den 24 november [sic] 1622, hade, sedan Kristina beslutat att ej förmäla sig, på Riksdagen i Stockholm den 10 mars 1649, blivit vald till tronföljare; och då Kristina, såsom nyss är nämnt, den 6 juni 1654, i Uppsala nedlagt regeringen och Karl Gustav således blivit konung, kröntes han samma dag på eftermiddagen.
Ceremonin försiggick med den största möjliga tarvlighet emedan Kristina låtit dels inpacka, dels redan bortföra alla möbler och effekter av värde som erfordrats för ett dylikt tillfälle. Endast två rum voro tapetserade för hans räkning, vartill man måst låna det behövliga från friherre Wrangel och andra förnäma. Bönderna spisades utan duk och på trädtallrikar och borgarna på tenn. Kristina deltog ej i ceremonien, utan företog under densamma en promenad utom staden.
Karl Gustav var för övrigt av alla Sveriges konungar den vars krig mest gagnat landet, ty han förvärvade åt detsamma Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän, vilka alltsedan blivit med Sverige införlivade. Hans femåriga regering var ett oupphörligt krig och slöts med hans förtidiga död i Göteborg den 13 februari 1660. ...
English translation (my own):
Kristina, born in Stockholm on December 8, 1626, was acclaimed by the Estates as Queen of Sweden on March 14, 1633, under the guardianship of the five high officials of the Realm. At the age of 18, in the year 1644, she herself assumed the government; but her coronation did not take place until six years later, on Sunday, October 20, 1650. It was celebrated in Stockholm with a splendour the like of which had never been seen in Sweden before or since.
The Queen had travelled to Jakobsdal, the present Ulriksdal; and on her entry from there the procession was so numerous that its beginning had reached Stockholm Castle before the end had left Jakobsdal. Forty warships were on the stream, gates of honour were erected, banquets, theatrical performances, jousting and fireworks were given in a continuous chain by the Queen, by the designated heir to the throne, and by the most important officials for a period of two months.
The wastefulness of this can be judged from the fact that several of the banquets lasted all night and that the fireworks lasted three to four hours. This extreme splendour nevertheless aroused the indignation of many serious-thinking people who compared it to the oppression of the people. None of the Oxenstierna family participated in the events, and the Grand Marshal, Åke Natt och Dag, resigned from his post out of discontent.
Less than four years later, the Queen, mostly due to the impoverished state of the finances, considered herself compelled to lay down the government on June 6, 1654; after which she left the kingdom, renounced the Lutheran doctrine, and finally died in Rome on April 19, 1689. Her cousin,
Karl X Gustav, born in Nyköping on November 24 [sic], 1622, had, after Kristina decided not to marry, been elected heir to the throne at the Riksdag in Stockholm on March 10, 1649; and when Kristina, as has just been mentioned, on June 6, 1654, in Uppsala, laid down the government and Karl Gustav thus became king, he was crowned the same day in the afternoon.
The ceremony took place with the greatest possible austerity, for Kristina had already packed and removed all the furniture and valuables required for such an occasion. Only two rooms were tapestried for him, for which the necessary things had to be borrowed from Baron Wrangel and other nobles. The peasants were fed without tablecloths and on wooden plates, and the burghers on tin plates. Kristina did not participate in the ceremony, but took a walk outside the city during it.
Karl Gustav was, moreover, of all the kings of Sweden the one whose wars benefited the country the most, for he acquired for himself Skåne, Halland, Blekinge and Bohuslän, which have since been incorporated into Sweden. His five-year reign was one of incessant war and ended with his premature death in Gothenburg on February 13, 1660. ...
Above: Kristina.
Above: Karl Gustav.
No comments:
Post a Comment