Kristina's letter to Johan Oxenstierna and Johan Adler Salvius, dated October 4/14 (Old Style), 1647

Source:

Riksarkivet, images 157 to 159/pages 2821 to 2823 in September-Oktober 1647; Riksregistraturet

https://sok.riksarkivet.se/nad?postid=Arkis+8cb4d125-9b89-11d5-a701-0002440207bb&s=Balder

Acta Pacis Westphalicae II C 4,1: Die Schwedischen Korrespondenzen, Band 4, 1. Teil: 1647-1648, pages 16 to 17, edited and published by Wilhelm Kohl and Paul Nachtsheim, 1994

https://apw.digitale-sammlungen.de/search/display.html?start=100&q=Christina&lang=en&mode=comfort&rows=10&id=bsb00056724_00072_dok0013

The letter:

Christina etc.

Wår sÿnnerlige ÿnnest etc. Troo Män och Commissarier till Fridztractaterne j Osnabrügg etc. Wij wele Eder j nåder icke förhålla, thet Hans K:tt, Her Fredrich den ÿngre Margrefwen, hafuer till Oß skickat sin Secreterare, och genom Honom iblandh annat låtit Sollicitera om wår adsistence widh Fridztractaterne genom Eder att bewijses, först uthj Öfuer Margrefweskapetz Badens restitution, så widt och att ther wederparthen wille uthj sin opiniatritet bestå, Eder motte befalles Sub Conditione Sine qua novi Fridztractaterne eller deres sluth icke att forthfahra, Sedan och, att Höghbem:te Hans K:tt måtte effter sluten fridh blifua mainteneradt widh wår Donation, och then possession aff Gurtler Hofwet uthj Straßburgh, som wij Hafwe låtet Hans K:tt sättia uthj. Nu såsom wij ganska gerna sij och önska, thet Hans K:tt och des ahnhörige måtte blifua uthj theße sine desiderier märckeligen adsisteradt och Höghbem:te Furstlige Huus Conserverat uthj sin Högheet och wÿrde, så och rätt till berörde Margrefwedömme; Och derföre wele så och Eder Här medh nådeligen och allfwarligen befalle, att J giöre Eder Högsta flijt, till att erholla restitutionen in Jntegro af Hans K:tz funderade rätt opå Margrefweskapet Baden; Men att Hans K:tt hafuer Hoos sigh funnit nödigdt, att begära thetta postulati befordringh, Vnder en så strängh och skarp Condition, att ingen fridh måtte afblifua, medmindre thenne saken blefue richtigh; Thet ähr en tingh, som wij icke Kunne sij wara anten försuarligh för Christenheeten och wärlden eller af så stoor wichtigheet och Consideration Hoos wederparten eller andre Höghe Jnteressenter, att Heela Tÿsklandh medh Oß och Sweriges Chrono skulle blifua sittiande j Kriget och wara större äfwentÿr och i lengden odrägelige beswär VnderKastadt; Hwilket såsom wij och Her Margrefwens uthskickade hafue låtet remonstrera, och Han nogsampt befunnit så inrättat postulatum Ogörliget; Så Kunne wij eij Heller mehra ther j præstera, ähn Conatum omnem posibilem, och på det slaget Eder thetta werffwet recomm[en]dera, bärandes till Eder det nådige förtroende, att J giöra her uthinnan Edert ÿttersta och Möijeligste, Men icke att heelt låta stutza Fridztractaterne mindre slutet, för den orsaken skull, ther elliest alle andre saker blefwe richtige. Och såsom bem:te Vthskickade förmäler, att Högtbe:te Margrefwens Herfader, hafuer giordt och öfuerlefrerat Eder ett förslagh, om een deelningh af wiße länder och Empter, emillan bägge linierne, förmenandes sådant af wederparten wara till att erhålla; Altså wele J och på fall, att J icke Kunne Nåå heela ÖfuerMargrefweskapet för thenne rätte Linien, så åthminstonne Komma på detta sidste förslaget, giörandes Edert bästa att Hans K:tt heele denne Furstlige linien må blïfua ther uthinnan gratificerat; och sådane stÿcken i friden thenne Furstlige linien tillbetingedt. Samma saak ähr och om GurtleHofwet j Straßburgh, som wij Hans K:tt för någre åhr hafue Donerat, och wij gerna sij, att Hans K:tt ther widh måtte blifua maintenerat; Derföre J och wele winläggia Eder medh all flijt om samme Hof och godz Höghbe:te Her Margrefwen att till accordera, så att Hans K:tt effter sluten fridh, icke mindre än nu widh Kriget, Kan blifua ther widh Conserveradt och det effter Vndfångne Donation behålla, J bewijse her igenom så Margrefwen och thet Furstlige Huset en godh gerningh och Oß ett nådigst behagh; Och erKenne wij emot Eder sådan Eder stoore mödha och flijt, medh all Kongeligh ÿnnest igen. Befallandes Eder Gudh Alzmechtigh etc.

With modernised spelling:

Kristina, etc.

Vår synnerliga ynnest, etc. Tro män och kommissarier till fredstraktaterna i Osnabrück, etc. Vi vele Eder i nåder icke förhålla det Hans Kärlighet herr Friedrich den yngre, margreven, haver till Oss skickat sin sekreterare och genom honom ibland annat låtit sollicitera om Vår assistens vid fredstraktaterna genom Eder att bevises, först uti övermargreveskapets Badens restitution, så vitt ock att där vederparten ville uti sin opiniatretet bestå, Eder måtte befalles sub conditione sine qua novi fredstraktaterna eller deras slut icke att fortfara; sedan ock att högbemälte Hans Kärlighet måtte efter sluten fred bliva maintenerad vid Vår donation och den possession av Gürtlerhovet uti Strassburg, som Vi have låtit Hans Kärlighet sätta uti.

Nu, såsom Vi ganska gärna se och önske det Hans Kärlighet och dess anhöriga måtte bliva uti dessa sina desiderier märkligen assisterad och högbemälte Furstliga Hus konserverat uti sin höghet och vörde, så ock rätt till berörde margrevedöme; och därföre vele så ock Eder härmed nådeligen och allvarligen befalle att I göre Eder högsta flit till att erhålla restitutionen in integro av Hans Kärlighets funderade rätt uppå margreveskapet Baden.

Men att Hans Kärlighet haver hos sig funnit nödigt att begära detta postulati befordring under en så sträng och skarp kondition att ingen fred måtte avbliva med mindre denna saken bleve riktig, det är en ting som Vi icke kunne se vara anten försvarlig för kristenheten och världen eller av så stor viktighet och konsideration hos vederparten eller andra höga intressenter att hela Tyskland med Oss och Sveriges Krono skulle bliva sittande i kriget och vara större äventyr ock i längden odrägliga besvär underkastat, vilket såsom Vi ock herr margrevens utskickade have låtit remonstrera, och han nogsamt befunnit så inrättat postulatum ogörligt.

Så kunne Vi ej heller mera däri prestera än conatum omnem possibilem och på det slaget Eder detta värvet rekomm[en]dera, bärandes till Eder det nådiga förtroende att I göre härutinnan Edert yttersta och möjligaste, men icke att helt låta studsa fredstraktaterna mindre slutet för den orsakens skull där eljest alla andra saker bleve riktiga.

Och såsom bemälte utskickade förmäler att högtbemälte margrevens herrfader haver gjort och överlevererat Eder ett förslag om en delning av vissa länder och ämter emellan bägge linjerna, förmenandes sådant av vederparten vara till att erhålla, alltså ville I ock på fall att I icke kunna nå hela övermargreveskapet för denna rätta linjen, så åtminstone komma på detta sista förslaget, görandes Edert bästa att Hans Kärlighet hela denna furstliga linjen må bliva därutinnan gratificerad och sådana stycken i freden denna furstliga linjen tillbetingat.

Samma sak är ock om Gürtlerhovet i Strassburg, som Vi Hans Kärlighet för några år have donerat, och Vi gärna se att Hans Kärlighet därvid måtte bliva maintenerad; därföre I ock ville vinnlägga Eder med all flit om samma hov och gods högbemälte herr margreven att tillackordera, så att Hans Kärlighet efter sluten fred — icke mindre än nu vid kriget — kan bliva därvid konserverad och det efter undfångna donation behålla.

I bevise härigenom så margreven och det Furstliga Huset en god gärning och Oss ett nådigst behag; och erkänne Vi emot Eder sådan Eder stora möda och flit med all kunglig ynnest igen, befallandes Eder Gud Allsmäktig, etc.

Kohl's and Nachtsheim's transcript of the letter:

Vij vele Eder i nåder icke förhålla, thet Hans Hoheit, her Fredrich den yngre margrafven, hafver till oss skickat sin secreterare och genom honom iblandh annat låtit sollicitera om vår adsistence vidh fridztractaterne genom Eder att bevijses, först uthi Övermargrafveskapetz Badens restitution, såvidt och att, ther vederparthen ville uthi sin opiniatritet bestå, Eder måtte befalles sub conditione sine qua non fridztractaterne eller deres sluth icke att forthfahra, sedan och, att höghbemälte Hans Hoheit måtte effter sluten fridh blifva mainteneradt vidh vår donation och then possession aff Gurtlerhofvet uthi Straßburgh, som vij hafve låtet Hans Hoheit sättia uthi.

Nu såsom vij ganska gerna sij och önska, thet Hans Hoheit och des ahnhörige måtta blifva uthi thesse sine desiderier märckeligen adsisteradt och höghbemälte furstlige huus conserverat uthi sin höghheet och vyrde, så och rätt till berörde margrefvedömme. Och derföre vele så och Eder härmedh nådeligen och allfverligen befalle, att I giöre Eder högsta flijt, till att erholla restitutionem in integro af Hans Hoheitz funderade rätt opå margrefveskapet Baden. Men att Hans Hoheit hafver hoos sigh funnit nödigdt, att begära thetta postulati befordringh under en så strängh och skarp condition, att ingen fridh måtte afblifva, med mindre thenne saken blefve richtigh, thet ähr en tingh, som vij icke kunna sij vara anten försvarligh för christenheeten och världen eller af så stoor vichtigheet och consideration hoos vederparten eller andre höghe interessenter, att heela Tysklandh medh oss och Sveriges chrono skulle blifva sittiande i kriget och vara större äfventyr och i langden odrägelige besvär underkastadt, hvilket såsom vij och her margrefvens uthskickede hafve låtet remonstrera, och han nogsampt befunnit så inrättat postulatum ogörliget . Så kunne vij heller mehra theri praestera, ähn conatum omnem posibilem, och på det slaget Eder thetta värffvet recommendera, bärandes till Eder det nådige förtroende, att I giöra heruthinnan Edert yttersta och möijeligste, men icke att heelt låta stutza fridztractaterne mindre slutet för den orsaken skull, ther elljest alle andre saker blefve richtige.

Och såsom bemälte uthskickade förmäler, att högtbemälte margrefvens her fader  hafver gjordt och öfverlefrerat Eder ett förslagh om een deelningh af visse länder och empter emillan bägge linierne, förmenandes sådant af vederparten vara till att erhålla, altså vele I och på fall, att I icke kunne nåå heela Öfvermargrefveskapet för thenne rätte linien, så åthminstonne komma på detta sidste förslaget, giörandes Edert bästa att Hans Hoheitz heele denne furstlige linien må blifva theruthinnan gratificerat och sådana stycken i friden thenna furstlige linien tillbetingedt.

Samma saak ähr och om Gurtlehofvet i Straßburgh, som vij Hans Hoheit för någre åhr hafve donerat och vij gerna sij, att Hans Hoheit thervidh måtte blifva maintenerat; derföre I och vele vinläggia Eder medh all flijt om samma hof och godz höghbemälte her margrefven att tillaccordera, så att Hans Hoheit effter sluten fridh icke mindre än nu vidh kriget kan blifva thervidh conserveradt och det effter undfångne donation behålla. I bevijse herigenom så margrafven och thet furstlige huset en godh gorningh och oss ett nådigst behagh; och erkänna vij emot Eder sådan Eder stoora mödha och flijt.

French translation (my own):

Christine, etc.

Notre faveur spéciale, etc. Féals hommes et commissaires aux traités de paix à Osnabrück, etc. Nous ne pouvons gracieusement vous cacher que Sa Dilection le seigneur Frédéric le jeune, le margrave, Nous a envoyé son secrétaire et par lui, entre autres choses, a sollicité Notre aide pour les traités de paix à prouver par vous, d'abord pour la restitution de l'archimargraviat de Bade, dans la mesure où si l'autre partie veut persister dans son opinion, vous devriez être ordonné à condition que vous ne continuiez pas de nouveaux traités de paix ou leur conclusion; puis aussi qu'après la paix conclue, Sa Dilection devrait être entretenue par Notre donation et la possession du Gürtlerhof à Strasbourg, dans lequel Nous avons laissé Sa Dilection être installée.

Or, comme Nous voyons et désirons avec une grande joie que Sa Dilection et ses parents soient particulièrement aidés dans ces désirs et que la très louée maison princière soit préservée dans son altesse et sa dignité, ainsi que dans son droit au margraviat, Nous vous ordonnons donc aussi, par la présente, avec grâce et sérieux, de faire tout ce qui est en votre pouvoir pour obtenir la restitution in integro du droit fondé de Sa Dilection au margraviat de Bade.

Mais que Sa Dilection ait jugé nécessaire de demander la promotion de cette demande sous une condition si stricte qu'aucune paix ne soit obtenue si cette chose ne se réalise, Nous ne pouvons pas considérer que cela soit justifiable pour la chrétienté et le monde, ni d'une telle importance et considération pour la contrepartie ou d'autres hauts intéressés, que toute l'Allemagne, avec nous et la Couronne de Suède, resterait dans la guerre et serait soumise à une plus grande aventure et à long terme à un fardeau insupportable, ce que Nous avons également remontré aux émissaires du seigneur margrave, et il a suffisamment trouvé la demande établie irréalisable.

Nous ne pouvons donc faire plus que tous les efforts possibles, et c'est ainsi que Nous vous le recommandons, ayant en vous la gracieuse confiance que vous ferez tout votre possible et tout ce qui est possible dans ce domaine, mais ne laissez pas complètement les traités de paix s'arrêter jusqu'à la fin, pour cette raison, si autrement toutes les autres choses se réalisaient.

Et comme vous avez fait savoir que le seigneur père dudit margrave vous a fait et remis une proposition de partage de certaines terres et domaines entre les deux lignées, en supposant que cela puisse être obtenu de l'autre partie, vous devez aussi, au cas où vous ne pourriez obtenir l'archimargraviat entier pour cette lignée droite, au moins arriver à cette dernière proposition, en faisant de votre mieux pour que Sa Dilection et toute cette lignée princière y soient satisfaites et que de telles parties de la paix conditionnent cette lignée princière.

Il en est de même du Gürtlerhof de Strasbourg, dont Nous avons fait don à Sa Dilection il y a quelques années, et Nous voudrions que Sa Dilection y soit maintenue; vous devez donc aussi obtenir avec toute la diligence que la même cour et le même domaine soient attribués audit seigneur margrave, afin que Sa Dilection, après la conclusion de la paix — pas moins que maintenant pendant la guerre —, puisse y être conservée et la conserver après la donation reçue.

Vous prouveriez ainsi au margrave et à la maison princière une bonne action et à Nous une faveur des plus gracieuses; et Nous vous reconnaissons à nouveau votre grand travail et votre diligence avec toute la faveur royale, vous recommandant à Dieu Tout-Puissant, etc.

English translation (my own):

Kristina, etc.

Our especial favour, etc. Faithful men and commissioners to the peace treaties in Osnabrück, etc. We graciously cannot withhold from you that His Lovingness Lord Friedrich the Younger, the Margrave, has sent his secretary to Us and through him, among other things, has solicited Our assistance at the peace treaties to be proven by you, first in the restitution of the Archmargraviate of Baden, to the extent that if the other party wants to persist in his opinion, you would have to be ordered under the condition that you not continue new peace treaties or their conclusion; then also that, after the peace is concluded, His Lovingness would have to be maintained by Our donation and the possession of Gürtlerhof in Strassburg, which We have let His Lovingness be put in.

Now, as We quite gladly see and wish that His Lovingness and his relatives may be particularly assisted in these his desires and that the highly praised Princely House be preserved in its highness and dignity, and also in its right to the said margraviate, We also therefore and hereby graciously and seriously command you to do your utmost to obtain the restitution in integro of His Lovingness's founded right to the Margraviate of Baden.

But that His Lovingness has found it necessary to desire the promotion of this request under such a strict and sharp condition that no peace be had unless this thing comes true, it is a thing that We cannot see as being either justifiable for Christendom and the world or of such great importance and consideration to the counterparty or other high stakeholders that all of Germany, along with Us and the Crown of Sweden, would remain in the war and be subjected to a greater adventure and in the long run an unbearable burden, which We have also remonstrated with the Lord Margrave's emissaries, and he has sufficiently found the established request to be unfeasible.

So we can do no more in that than every possible effort, and in that way We recommend this to you, having in you the gracious confidence that you will do your utmost and everything possible in this, but not to completely let the peace treaties stop until the end, for the sake of that reason, if otherwise all the other things came true.

And as you have sent reports that the said Margrave's lord father has made and delivered to you a proposition for a division of certain lands and estates between both lines, assuming that this would be obtainable from the other party, so you must also, in case you cannot obtain the entire archmargraviate for this right line, at least come to this last proposition, doing your best so that that His Lovingness and this entire princely line may be gratified therein and so that such parts of the peace may condition this princely line.

The same is true of Gürtlerhof in Strassburg, which We donated to His Lovingness a few years ago, and We would gladly see that His Lovingness would be maintained there; you therefore must also win with all diligence that the same court and estate be allocated to the said Lord Margrave, so that His Lovingness, after the conclusion of the peace — no less than now during the war —, can be preserved in it and keep it after the donation received.

You would hereby prove to the Margrave and the Princely House a good deed and to Us a most gracious favour; and We acknowledge to you your great labour and diligence with all royal favour again, commending you to God Almighty, etc.

Above: Kristina.

Above: Friedrich VI, Margrave of Baden-Durlach.

Above: Johan Oxenstierna.

Above: Johan Adler Salvius.